Frågor & Svar

Kan man arrangera en pokerturnering med riktiga pengar som insats och vinst lagligt? Vad är eventuella alternativ?MVH

Hej! Jag startade i höstas ett litet Handelsbolag. För ca tre veckor sen blev jag kontaktad av ett företag som gör hemsidor på internet. De behövde göra några referenssidor för att visa sina kunder och ville då göra en hemsida till mig gratis. Min kontakt som jag pratade med nämnde i förbi farten att jag endast skulle behöva betala en engångskostnad på 590 kr. Han faxade två papper till mig som jag skrev under. Men innan dess så förklarade han att det inte var något bindande det jag skrev på. Dum som jag var läste jag inte igenom det ena pappret så noggrant. Jag läste den biten om betalning lite snabbt men eftersom jag inte hade fått uppfattningen om att jag skulle teckna ett företagsabonnemang så trodde jag inte att det gällde mig. Men tydligen har jag nu skrivit under ett avtal om företagsabonnemang där jag är tvungen att betala 590 kr i månaden i 12 månader. Har kontaktat företaget och sagt att jag har blivit lurad och att jag inte vill fortsätta samarbetet men de hänvisar bara till avtalet som jag har skrivit under och att jag inte kan göra något. Nu undrar jag om jag göra något för att häva detta avtal eftersom jag har skrivit under det på grund av den information jag fått från kontakten på företaget?

Hej! Jag har fått husrannsakan i mitt hem och min bil utan någon, enligt mig, skälig grund för detta förelåg. Jag har anmält detta och ärendet pågår. Min fråga är vad för skadestånd & dylikt jag kan kräva för intrång i den personliga integriteten och kränkningen det innebar. Förutsatt att utredningen klandra polismyndigheten förstås. Finns det liknande fall och vilka summor har i så fall utbetalats? Mvh/ Daniel

Jag och min fru ska ta över hennes avlidna pappas hus och det har arvsskifte som är undertecknat av både av min fru och hennes syster.Någon dag senare efter det att min svägerska skrivit på.Så ringde hon och tyckte att hon fått för lite i arvsskifte.PS huset är inräknat i arvsskiftet.Har jag och min fru lagen på vår sida eller kan min svägerska bestrida på något vis?MVH Peter Hultberg

Jag har en del kamrater som hamnat i skuldfällan vad det gäller konsumentkrediter och jag är väldigt nyfiken på preskription och evetuella avbrott i preskriptionstid. Jag är av uppfattningen att preskriptionsavbrott inträffar så fort fordringsägaren aktualiserar nämnda fordring med ett brev oavsett om du har mottagit brevet eller ej! Nu har jag däremot fått höra att det skall finnas ett prejudikat som säger att fordringsägaren måste kunna styrka att man mottagit brevet osv för att preskriptionsavbrott skall kunna hävdas. Hur ligger det egentligen till?

Min svärmor är 84 år, är dement och svag och bor på ett äldreboende. Hon har 4 barn varav en dotter bor i USA. Dottern har inte varit i Sverige på 5 år. Svärmor (och vi)önskar nu att dottern skall komma hem innan svärmor dör. Svärmor har ca 100 000 på sin bankkonto. Kan pengar till biljett och förlorad arbetsinkomst (ca 20 000 kr) räknas som förskott på arv? Måste alla syskon ge sin tillåtelse eller räcker det med svärmors eller överförmyndares tillåtelse? God mans?

Jag sålde min bostadsrätt för cirka 2,5 år sedan och nu har köparen hört av sig med ett utlåtande rörande badrummet, inspektion utförd av en legitimerad person. Detta utlåtande säger att badrummet inte är renoverat enligt gällande föreskrifter från branschstandard PER. Nu har köparen ställt en fodran till mig för att åtgärda detta. I fallet så kan jag ange följande fakta. Badrummet renoverades 1998, då av mig kontrollerat att firman var behörig enligt PER och att hantverkaren hade legitimation för jobbet. Lägenheten såldes 2003 oktober, standardkontrakt via mäklare upprättades med formuleringar befintligt skick, köparen har uppmanats att noggrannt undersöka skicket på lägenheten, from tillträdesdagen så övertar köparen säljarens skyldigheter. I november 2005 inspekterades badrummet i lägenheten och yttrandet sammanställdes. I december 2005 får jag samtalet om att köparen vill ha kontakt med entrepenören som gjorde jobbet för rättelse/åtgärd. Jag går hem o letar o letar ännu mer, papprena är borta i flytten till den nya bostaden. Detta meddelas till köparen som undrar hur vi går vidare varpå jag svarar att detta skall anmälas till köparens försäkringsbolag. Köparen svarar att detta har denne redan gjort och bolaget vill inte ta i detta pga just inte fackmannamässigt utfört arbete. Jag skall tillägga att jag inte kommer ihåg namnet på firman som gjorde jobbet och sökningar på nätet ger inte något resultat, firman kan således ha gått i konkurs. Också värt att nämna är att jag under mitt boende i lägenheten inte sett till något av det som påpekats i yttrandet som ligger till grund för yrkandet mot mig. Köparen vill att vi träffas och reder ut olika saker i jan 2006 och det gör vi. Med vid denna träff så finns olika parter, förloppet gås igenom och några saker klaras ut och andra frågeställningar väcks med vilka jag hoppas kunna få en vägledning om det är värt att säga nej till yrkandet eller om det är bättre att göra upp. Frågställningar. Kan köparen kräva rättelse eller del av rättelse av mig som säljare så här långt (mer än 2 år) efter överlåtelsen av lägenheten vad gällande "dolda fel" som jag anser att det handlar om? Enligt konsumentköplagen så har man reklamationsrätt i upp till två år efter köpet för bostädsrätter som det handlar om, trumfar byggarantitiden med sina 10 år över konsumentköplagens 2 års garantitid? Om byggarantin går före lagen, finns det då möjligheter att räkna av eller maximera beloppet som det handlar om? Jag tänker på det mål som HD avkunnade dom för 1998, då rörande en nedsättning av slutpriset för en insektsskadad lägenhet. Domen var något konstig vid mina sökningar på internet, men kontentan var att nedsättningen hamnade på 10000 sek till slut tror jag. Rörande budgivningen på lägenheten som det var vid tidpunkten för försäljningen, skulle detta kunna jämställas med konsumentköplagens paragraf för auktioner och produktens befintliga skick vid försäljningstillfället? Jag är tacksam för en tolkning av fallet.

Hej, Jag undrar hur ett samäganderättsavtal skulle kunna se ut? Vi skall äga 50% medan två andra familjer skall äga 25% vardera. Behöver man rätta sig efter samäganderättslagen eller kan man avtala vad man vill? Hur bör användningen av en gemensamt ägd stuga organiseras och regleras? mvh Erik

Vi är 6 st (inkl. 2 st delägare) som arbetar i företaget. En person har haft psykiska problem sedan 2 år tillbaka. Vi har skickat henne till psykiaterbehandling, med det hjälper tydligen inte. Vi har inte råd att henne kvar. Hon är sjukskriven tom 1/2 men vi vill inte att hon kommer tillbaka och vi skulle vilja säga upp henne pga arbetsbrist. Kan vi göra det? Och hur och när? Hon är inte med i någon fackförbund.

En äldre släkting har avlidit. Redan innan dödsfallet hade det framkommit att ett av barnen några år innan dödsfallet har hämtat en summa pengar från den nu döde. Då hette det att pengarna hämtades för förvaring (så att de inte skulle förloras på annat sätt). Nu hävdar barnet som hämtade pengarna att de var en gåva till dennes barn. Den avlidnes andra barn vill att beloppet ska antecknas som en gåva i bouppteckningen och att det ska räknas som ett förskott på arv. Det finns inget testamente eller gåvohandling rörande pengarna. Det som däremot finns är en anteckning om att beloppet hämtats av barnet på ett visst datum samt en förteckning över beloppet och vilka valörer som hämtades. På nätet förekommer denna text ganska flitigt (om man söker på gåva och förskott arv): "En gåva till barn eller barnbarn anses vanligen som ett förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. När arvet sedan ska fördelas avräknas gåvan på ett speciellt sätt." Av den texten kan man sluta sig till att de pengar som nu efter dödsfallet förvandlats till en gåva till barnbarn skall räknas som förskott på arv. I Ärvdabalken 6 kap 1§ talas det om bröstarvingar och annan arvinge, och där görs det en skillnad. Jag misstänker att den text jag citerar bygger på praxis som utkristalliserat sig genom tidigare domar. Vilka är de domarna? I den händelse att det uppstår en argumentation kring huruvida pengarna är ett förskott eller ej, kan det vara bra att hänvisa till hur en rätt betraktat en liknande situation tidigare. Vad gäller? Om vi godtar att pengarna var en gåva, är de då att betrakta som ett förskott på arv, även om det påstås att de var en gåva till barnbarn? Går det att referera till någon dom, förarbete eller praxis?