Frågor & Svar
Måste en examinator motivera grunden till betyget?
Jag studerar på Malmö universitet där vi fick tillbaka resultat från hemtenta. Dock fick vi enbart veta om vi fick U, G eller VG. Vi fick alltså inte ta del av någon form av kommentar eller vad som ligger till grund för bedömningen. Dels blir det svårt att veta vad jag behöver tänka på i fortsättningen om jag vill få VG men det lämnar även frågetecken kring vad betygen grundas på.
Får de lov att betygsätta utan att motivera grunden till betyget?
Kan en förvaltningsmyndighet ändra förvaltningsrättens beslut?
Hej!
I ett ärende rörande ekonomiskt bistånd har det gjorts en överklagan till förvaltningsrätten, som förkunnat en dom till den överklagandes fördel.
Socialtjänsten bryr sig inte om att göra en ny bedömning enligt hänvisning till HFD 2017 ref 51. Viken lag, och paragraf skall jag hänvisa socialtjänsten till, för att de skall förstå, - och följa domen som förvaltningsrätten gjort?
Krävs samtycke till behövlig vård från båda föräldrarna för att LVU inte ska tillämpas?
Hej,
En pappa i en tre barns familj har vid ett flertal gånger utövat psykisk och fysisk våld mot modern, och vid ett tillfälle även ena barnet. I förvaltningsrätten har det diskuterats om att ge barnen en frivillig vårdinsats enligt SoL. Mamman samtycker till detta, men inte fadern. Barnen blir tvångsomhändertagna enligt LVU. Finns det någon lag som säger att modern vid ett sådant tillfälle endast bör vara den som ger sitt samtycke? Eller gäller alltid båda föräldrarnas samtycke?
Hjälp med skoluppgifter
jag har en skoluppgift och lyder Tomas har en minst sagt ansträngd ekonomi. Som om det inte är tillräckligt har han även varit med om en olycka som fått till följd att han förlorat en kroppsdel och medfört andra fysiska nedsättningar. När Tomas begär försörjningsstöd får han besked om att han måste börja med att använda sin försäkringsersättning för skadan innan han kan få försörjningsstöd. Tomas förstår inte det och menar att den försäkringsersättning som han fått utbetald naturligtvis måste användas till eventuella framtida behandlingar av skadorna som han fått i och med olyckan. Socialtjänsten menar däremot att de inte kan ta hänsyn till spekulationer om eventuella framtida kostnader. De menar att det skulle strida mot kommunallagens bestämmelser om gynnande av enskild samt likställighetsprincipen. Tomas anser däremot att syftet med försäkringsersättning eller ett ideellt skadestånd bl.a. är att ge den skadelidande upprättelse för den kränkande behandling eller oförrätt som skadehandlingen utgör. Han menar också att den skadelidande genom ersättningen ska ges möjlighet att förändra sin livssituation. Han tycker att dessa syften inte tillgodoses för de ekonomiskt svagaste om de nekas försörjningsstöd, eftersom de då inte kan använda skadeersättningen på rätt sätt. Tomas påpekar dessutom att det förhållandet att han ännu inte har påbörjat någon behandling inte innebär att han inte har behov av en sådan eller att han inte kommer att göra det.
Vad ska inkluderas vid överklagan av bygglov?
Hej!
Våra grannar har just fått ett bygglov beviljat. Vi vill överklaga detta beslut och undrar om det är något särskilt vi bör beakta. Vi bifogar en del av vårt utkast till överklagande.
På aktuell fastighet finns redan nu uppfört ett förråd och en carport utmed en icke obetydlig andel av tomtgränsen vilket ger en viss barriäreffekt. En ny 8,5 m lång och 2,5 till 3,5 m hög byggnad nära tomtgränsen skulle kraftigt förstärka barriäreffekten genom att byggnader kommer att löpa utmed eller nära nästan hela tomtgränsen.
Konsekvensen för undertecknade blir en betydande olägenhet genom att byggnaden utgör ett dominerande inslag med avseende på både utblick och ljusinsläpp mot fönsterparti (X, Y) och uteplats (W) i sydväst. Se Appendix 1. Eftersom detta förhållande redan råder från trädgårdssidan (Z) blir barriären nästan 100%-ig. Se illustrationer i Appendix 2.
Utöver ovanstående vill vi framföra att den nya carporten – enligt vad vi förstår – även strider mot gällande detaljplan som säger att maximal storlek på carport/garage är 20 m2. Eftersom befintlig carport har storleken 26 m2 blir sammanlagd storlek c:a 26 + 38 m2 = 64 m2 dvs. drygt 3 gr så mycket som detaljplanen föreskriver, med andra ord en betydande avvikelse.
Med denna stora avvikelse adderad till det ursprungliga byggets avvikelse – byggrätt, byggnadshöjd och bygge i tomtgräns samt byggnad som ligger helt på prickad mark – synes det anmärkningsvärt att aktuellt garage kan beviljas bygglov.
Mvh
Kan kommunen kräva att en olovlig byggnad rivs för att få bygglov för renovering av annan byggnad?
Hej,
Vi funderar på att förvärva en fastighet. På fastigheten finns ett bostadshus om 100kvm, ett ligitimt gästhus om 25 kvm samt olovligt uppfört garage på 20 kvm från mitten på 80 talet. Garaget ligger på punktprickad mark och dikt an tomtgränsen. 2004-2008 försökte fastighetsägaren få de olovliga garaghuset lovlig men 2008 avslog kommunen. 2004 hade redan gått mer än 10 år sedan garaget byggdes så kommunen kunden inte begära rivning. Ingen korrespondens från kommunen har skett sedan 2008. Huvudhuset är 100 år gammalt och nergånget samt förvanskats där de gamla detaljerna tagits bort. Köper vi fastigheten vill vi ändra planlösningen i bostadshuset genom att addera en toalett, ändra fönster positioner samt återställa husets design. Huset ligger i ett gammalt fiskarsamhälle av kulturintresse. För att kunna byta fönster och fasad krävs bygglov. Vi ämnar lämna garaget som det är. Nu läser jag att i PBL Kap 9, paragraf 30, 1a och b så kan KAN kommunen kräva att garaget rivs om jag skall få bygglov för de förändringar av bostadshuset vi vill göra. Är det vanligt att kommunerna tar till detta sätt? Kan man eventuellt hävda att vår förändring är liten enlig paragraf 30a så de skall ignorera garaget är olovligt? Finns några rättsfall där fastighetsägare vunnit mot kommunen i liknande situationer?