Frågor & Svar

Jag har skrivit på ett avtal med klausul om hyresrabatt på 12 månader, flyttar jag innan så måste jag betala tillbaka hela rabatten. I mitt avtal står det att avtalet gäller from 31/1-24 men jag flyttade in 23/1 och betalade hyra för de extra dagarna men borde inte det då stå i kontraktet? Nu vill jag flytta i samband med att rabatten upphör och då svarade dom att för att undvika att bli betalningsskyldig så kan jag säga upp i oktober. Min hyresrabatt upphör 23/1 -26 så jag får ju betala högre hyra mellan 23/1 och 31/1 för att hyresrabatten upphört. Men borde inte hyresavtalet gälla? Varför skrev dom inte från början att jag flyttade in 23/1 eftersom att det gjordes upp? Till saken hör att jag flyttat pga att jag mår psykiskt dåligt i boendemiljön och hyresvärden har inte gjort något för att förändra så man ska kunna känna sig trygg i sitt hem och närmiljö. Min fråga är om dom verkligen kan kräva mig på högre hyra mellan 23/1-31/1 när hyresavtalet står från 31/1 och hyresrabatten gäller 12 månader.

Vii är två familjer som har ett gräl med vår BRF. Familjerna skrev varsin avtal med BRF om att integrera en 25 kvm biyta rum i sina lägenheter år 2007/2009. Var och en betalade 200000 kronor samt alla kostnader för modifieringar för slutföra integrationen. Det fanns inget omnämnande av förändringar i månadsavgifterna i de undertecknade avtalen. Mars 2025 kontaktade BRF ordföranden och kassören familjerna och insisterade på att månadsavgifterna borde ha höjts. De begärde en höjning med ca. 11 % framåt (+1 000) att reflektera desponibleyta Båda familjerna vägrade pga ingen höjning hade specificerats i avtalen, och att en höjning skulle ha påverkat de betalningarna på 200000 kronor. Vi har inte haft någon direkt communication från Styrelsen men hade hört, genom rykten, att de tänka lägga fram ett förslag vid nästa årsmöte för att ändra beräkning av alla lägenhetens andelstal från boyta till boyta+biyta. - har vi rätt att begära Styrelsen ska lämna ett skriftligt svar angående resultatet av våra möten i Mars samt Styrelsens förslag till vägledning för en lösning av ärendet? - kan vi kräva att Styrelsen tillhandahåller kopior av sina mötesprotokoll relaterade till vårt ärende? - finns det någon rättslig grund för att hindra Styrelsen från att lägga fram ett förslag om att ändra beräkningsgrunden för andelstal, pga sådan förändring endast kommer att ha negativ inverkan på våra två lägenheter? - utesluter den nuvarande grål oss från att sälja lägenhet och flytta harifrån?

Bostadsrttsföremingen vill vräka mig. Jag har accepterat att sälja lägenheten och den marknadsförs av Uppsalas bästa mäklare. Dyrt men de är duktiga. Brf:en hävdar att det förekommer oljud ifrån min bostad. Vilket jag förnekar eftersom jag sällan befinner mig hemma, men jag hade tänkt sälja, oavsett detta. Men bostadsmarknaden är väldigt kall i dessa dagar....köparens marknad. Kan Brf:en under tiden kräva en annan lösning, eftersom de anser att ärendet tar för lång tid? Mvh Karl-Gustav

Jag hyr 2st parkeringsrutor utanför vår lägenhet och på grund utav att vi haft problem med att utomstående fordon parkerar på dessa platser utan lov så brukar jag parkera min bil på båda dessa platser. Nu har jag fått en kontroll avgift för ”ej parkerad inom markerad plats”. Jag förstår att jag inte är inom en ruta men gäller även detta då jag hyr båda två? Med vänliga hälsningar Kim

Vem ska kopplas bort? Det är 3 fastigheter. En jordbruksf.o vår avstyckade tomt o en granne.Granne har servitut vi också.o på jordbruksf.är brunnen o där ska byggas nytt hus, det blir 3 hushåll ,om vattnet inte räcker blir det grannen som får kopplas bort eftersom vårt hus har servitut sedan avstyckning o jordbr.f ska säljas med brunn. Det käns orimligt att vi el den som äger brunnen ska kopplas bort. Brunnen ligger ganska långt ifrån grannen som har servitutet.

Hej, min hyresvärd har hyrt ut ett rum till mig, varav totalt 4 stycken finns i "lägenheten". De 4 rummen delar på kök, dush, toalett och allmänyta. Då hyreskontraktet säger att jag hyr rummet X, men inte explicit säger att jag hyr de delade ytorna (mer ordagrant står det att jag har tillgång till sagda ytor och hyr rummet X) - har då hyresvärden rätt att oanonserat inspektera de gemensamma ytorna? Hyresvärden har nu flertalet gånger låst upp vår dörr till de gemensamma ytorna när vi inte är hemma - dock ej gått in i våra rum som vi hyr.

Jag uppmärksammade att man har fått fukt skada i taket och en del på väggen. Tror det även har blivit svartmögel. Vad man kan tänka sig hur det vart då är det kondens från ventilation då varm luft går ut från när det är kallt ute. Min fråga är vem ska stå för kostnaden för reparation, saneringen och återställning av vitvarorna i köket? Jag eller förening då man bor i en bostadsrätt. Detta är inget jag har kunnat påverka på något sett och man kan inte lätt kontrollera detta så man måste skruva ner kökstaket för att komma åt ventilations rören.

Hej. Vi är två syskon som vill byta sommarstugor med varandra,dom ligger på samma område och är värda lika mycket så inga pengar imellan. Inga lån finns.Kan man göra det som en gåva eller hur går man till väga?Båda vill givetvis göra det så smidigt och billigt som möjligt. Tack på förhand.

Kan min bostadsrättsförening neka fortsatt uthyrning av min lägenhet? Hej, Jag äger en bostadsrätt och har fått hyra ut den i några år. Under dessa år har ränteläget bidragit till en rejäl höjning av hyran. Jag har försökt att sälja lägenheten men det har inte funnits något intresse. Ingen har ens kommit på visningarna. Så möjligheten att sälja den med rejäl förlust har inte ens funnits. Den största orsaken har varit den höga hyran som är betydligt högre än konkurrerande lägenheter. Jag bor nu tillsammans med min sambo i en större lägenhet och väntar vårt andra barn så att bo i min etta är inte ett alternativ. Har rätt att de neka mig fortsatt uthyrning?

Hej, Jag sitter som ledamot i en bostadsrättsförening. Vid föreningens stämma i juni valdes ett flertal boende in som suppleanter. Dagen efter såg vi att en av de invalda suppleanterna är en person som är medlem i föreningen men personen bor inte här permanent och är inte folkbokförd här (hennes dotter bor i lägenheten). Föreningens stadgar säger så här: "Som styrelseledamot eller suppleant kan endast väljas person som är medlem i föreningen och permanent bosatt i sin bostadsrätt i föreningen" Styrelsen är nu oense gällande om personen skall få vara suppleant eller ej. Jag och en styrelsekollega anser att vi ska gå efter föreningens stadgar då det blir mest rätt och riktigt. Ett par andra styrelsemedlemmar menar att det inte finns någon definition av vad permanent bosatt faktiskt innebär. Efter en hel del research ser jag att det inte verkar finnas något "svart på vitt" gällande definition av permanent bosatt men att det i de flesta situationer och områden definieras som att det handlar om var man är folkbokförd. Vi undrar även om det är möjligt, rent rättsligt, att ändra ett stämmoprotokoll i efterhand? Kan ni snälla hjälpa oss i detta dilemma? -- Med vänlig hälsning Malin