Hur går jag tillväga för att byta efternamn på mitt barn?

2019-04-10 i Barnrätt
FRÅGA |https://lagen.nu/2016:1013Hej, Jag är ensam mamma och vill byta mitt barns efternamn till mitt, då vi sedan hennes födelse bor tillsammans med mina föräldrar och vill ha namngemenskap i familjen. Vi reser ofta med hela familjen och har flera tilfällen fått problem vid resan när kontroller sker då man upptäcker att hon inte bär samma efternamn som vi andra och vill att jag med barnet skiljer oss från familjen och går en fördjupad kontroll med alla dom där dem ser att det jag är mamman och är ensam förmyndare. Detta är väldigt obehagligt situation då barnet är bara 3 år och vill ibland springa till mina föräldrar. Det blir jobbig och stressigt för mig att lugna ner stackaren men också koncentrera mig för att ta upp handlingar och svara på frågor.Detta påverkar negativt barnet då hon inte bahandlas som alla andra barn som passerar kontroller glada med sina familjer, och bara hon står där väntar medans alla passerar. Vill undvika liknande situationer då barnet växer och det kan framkalla mer och mer oro hos henne inte bara vid resetillfällen, men också andra områden. Vill att hon ska känna sig en del av familjen och att inget ska skilja henne från oss, att hon inte vid något tillfälle ska få höra om skiljsmässa och ensam vårdnad. Pappan finns inte i Sverige, ingen kontakt finns mellan oss pga våld. Han har umgängesrätt 1gång i veckan via telefon,barnet känner inte till honom och vägrar prata. Är detta skäligt grund till efternamnändring?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglering kring namnbyte hittar vi i lagen om personnamn (PNL).En person har rätt att byta efternamn till ett efternamn som någon av föräldrarna har (9 § PNL). För barn under 18 år är det vårdnadshavaren som gör ansökan om namnbyte. Det innebär att om du är vårdnadshavare för barnet så har du rätt att ansöka om byte av efternamn. Om barnet har två vårdnadshavare, dvs. om även barnets pappa är vårdnadshavare måste ni göra en gemensam ansökan (6 kap. 2 § föräldrabalken). Om barnets pappa inte är vårdnadshavareOm barnets pappa inte är vårdnadshavare, krävs hans skriftliga samtycke ändå för att barnet ska få byta efternamn (34 och 47 § PNL). Det innebär att om du är ensam vårdnadshavare till barnet kan du inte själv byta efternamn på barnet utan den andra förälderns samtycke.I första hand ska du som vårdnadshavare själv vända dig till den andra föräldern för att få ett samtycke för namnbyte. Om barnets pappa inte kan eller vill lämna samtycke kan du som vårdnadshavare till barnet ansöka hos tingsrätten om en förklaring att namnbytet är förenligt med ditt barns bästa. Om barnets pappa befinner sig på okänd ort måste en domstolsprövning göras (34 och 44 § PNL). Om barnets pappa då lämnar sitt samtycke till domstolen behövs inget nytt samtycke lämnas till Skatteverket när ansökan om namnbyte görs. Om du skulle få ett beslut från domstolen att bytet av efternamn är förenligt med ditt barns bästa så ska du lämna in en kopia av domstolens beslut när du gör ansökan om namnbyte till Skatteverket. Om du vill läsa mer om detta kan du göra det på Skatteverkets hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur ansöker man om ensam vårdnad?

2019-02-12 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Om jag vill gå rättsligt och söka ensam vårdnad, hur ska jag gå tillväga om jag vill göra detta utan ombud?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SamarbetssamtalInnan jag redogör för hur man går tillväga för att ansöka om ensam vårdnad så vill jag uppmärksamma dig på möjligheten till samarbetssamtal med den andra föräldern, anordnat av kommunen, för att försöka nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 18 § föräldrabalken (FB)). Jag vill uppmärksamma dig på möjligheten till samarbetssamtal eftersom rätten kan ge i uppdrag åt socialnämnden att i barnets intresse anordna samarbetssamtal för att uppnå enighet mellan föräldrarna (6 kap. 18 § 2 st. FB). Det beror på att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6:2 a FB).Ansöka om ensam vårdnadOm båda föräldrarna har vårdnaden om barnet och någon av dem vill ansöka om ensam vårdnad, kan rätten besluta om gemensam eller ensam vårdnad åt en av föräldrarna (6 kap. 5 § FB). När rätten bedömer om vårdnaden ska vara ensam eller gemensam ska rätten särskilt beakta föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Om båda föräldrarna motsätter sig det, får rätten inte besluta om gemensam vårdnad (6 kap. 5 § 2 st. FB). Fråga om ändring av vårdnaden prövas av domstolen om talan väcks av en av föräldrarna eller båda (6 kap. 5 § 3 st. FB).AnsökningsprocessenOm du vill att domstolen ska ta upp frågan om vårdnad ska du ansöka om stämning hos tingsrätten i den ort där barnet bor. På Sveriges domstolars hemsida finns blanketten och en förklaring om hur du går tillväga för att skicka in ansökan. När du skickar in ansökan ska ansökningsavgiften på 900 kr betalas.Om du skulle behöva ytterligare juridisk hjälp eller råd rekommenderar jag att du bokar en tid med en av våra jurister. Du kan boka en tid på https://lawline.se/boka. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad händer med pengar på bankkonto vid separation från sambo?

2019-01-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har separerat, och jag undrar vad som gäller med dom pengar vi har på våra egna konton?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om samboförhållande finns i sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör måste en av samborna begära bodelning inom ett år från det att samboförhållandet upphör, om en bodelning ska ske (8 § 2 st. SamboL). Det som blir föremål för bodelningen är samboegendomen, dvs. gemensam bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Vid bodelningen delas egendomen lika mellan samborna. Pengar på bankkonto utgör inte samboegendom, vilket innebär att den som äger dem, får dem. När det gäller gemensamma bankkonto brukar det oftast delas lika mellan samborna. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Min man vägrar ersätta mig för inköp av möbler till nya bostaden efter skilsmässa trots överenskommelse. Vad kan jag göra nu?

2018-11-28 i Bodelning
FRÅGA |I september gick vår skilsmässa igenom. I samband med att vi bestämde oss att separera så köpte min man ut mig ur huset, fastigheten som vi ägde 50% var i. Vi bestämde även att övriga huset, boet skulle vara orört. Allt för att barnen skulle få en trygg plats i skilsmässan, en orörd plats.Jag skulle möblera upp mitt och barnens nya hem. En del möbler köpte jag nya och en del begagnade. När jag var färdig med allt, lägenheten var bebolig, och barnen fått det dom behövde räknade jag ihop allt jag handlat och bad om att han skulle betala mig hälften. Men då ville han inte betala mig, han tyckte då helt plötsligt att jag minsann kunde ha tagit möbler ur vårt gemensamma bohag, fast vi kommit överens om annat.Han tyckte även att det var lyx med tvätt och diskmaskin och trots att jag då var snäll och räknade av det så ville han inte betala. I samtalen började han även prata om att jag har betett mig så illa, lämnat honom, att han inte fick en chans att ändra sig och sitt liv så jag skulle minsann inte ha några pengar och påpekade om att jag redan fått tillräckligt med pengar. Det jag har fått är ju för att han har köpt ut mig ur huset, inget annat.Så, vad kan jag göra nu? Finns det någon hjälp att få så jag kan få mina pengar?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bodelning vid skilsmässaI regel ska en bodelning (fördelning av egendomen) ske när ett äktenskap upplöses genom skilsmässa (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Bodelningen ska ske när äktenskapet har upplösts (9 kap. 4 § ÄktB). Bodelningen görs av båda makarna tillsammans och det ska upprättas en skriftlig handling över bodelningen som ska undertecknas av båda makarna (9 kap. 5 § ÄktB).Vad ingår i en bodelning?I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som inte är enskild egendom. Exempel på enskild egendom är egendom som på grund av äktenskapsförord är enskild egendom, eller egendom som man fått genom testamente med villkor att den ska vara ens enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB).Kläder och andra personliga saker ingår inte heller i bodelningen (10 kap. 2 § ÄktB).Om ni inte kommer överensOm ni inte kan komma överens om bodelningen kan ni ansöka hos tingsrätten om att få en bodelningsförättare som hjälper er med bodelningen (17 kap. 1 § ÄktB). Ansökningsavgiften är 900 kr.Mer information finns på domstolens hemsida.

Hur mycket underhållsbidrag ska jag betala för mitt barn?

2019-03-18 i Underhåll
FRÅGA |Hej, vår son bor hos sin pappa men är varannan helg hos mig (fre-sön) mer under storhelgerna, varje höstlov, varannan jul och nyår, varannan påsk, varje kristihimmelfärdsdag osv. Har 1 barn varannan vecka också och 1 barn som kommer nu i maj. Jag bor själv med mina barn när de är hos mig. Har en inkomst på ca 24000 kr före skatt inkl barnbidrag i det. Hur ska jag kunna ha råd att betala underhåll för min son som är 7 år? Min ekonomi går nästan jämnt upp +-0 ibland även -.... Sen har man ju skulder sedan innan och då blir man ju knappt av med de skulderna heller. vad kan jag göra? Hur mkt ska jag betala? jag mår jätte dåligt och känner mig som en usel förälder när man inte kan betala underhåll för sitt barn.
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om underhållsskyldighet finns i föräldrabalken (FB). Det är barnets föräldrar som ansvarar för underhåll för barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 1 stycket FB). Det är i första hand barnets grundläggande försörjningsbehov som ska tillgodoses. Kostnaderna för barnets underhåll ska fördelas mellan föräldrarna efter var och ens förmåga. Det innebär att en förälder som tjänar mer och/eller har mindre utgifter ska stå för en större del av underhållet (7 kap. 1 § 3 stycket FB). En förälder fullgör sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag för barnet, om föräldern har gemensam vårdnad om barnet men barnet varaktigt bor hos den andra föräldern (7 kap. 2 § 1 stycket FB). Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal, dvs. det är möjligt för er att komma överens om ett belopp som du ska betala som underhåll för ditt barn till barnets pappa (7 kap. 2 § 2 stycket FB). Jag rekommenderar att du pratar med din sons pappa och ser om ni kan komma överens om ett underhållsbidrag som känns bra för er båda. På försäkringskassans hemsida finns en kalkylator där man kan beräkna ut en rättvis summa för underhållsbidrag. Där finns även avtal om underhållsbidrag som ni kan fylla i, eller så kommer ni överens muntligt.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan före detta sambo kräva att jag ska fortsätta betala för försäkringar och reparationer av bil där jag stått för halva lånet, men han står som ägare?

2019-01-31 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag och min dåvarande sambo köpte en bil för fyra sedan. Han står som ägare på den men jag står för halva lånet. Han har kört bilen till och från jobbet varje dag. Jag har använt den lite på helger och kvällar. Nu har vi flyttat isär. Han har haft bilen själv i fyra månader. Han vill att jag fortsätter betala hälften av lånet samt reparationer och försäkringar. Han vägrar sälja den. Har han rätt att kräva att jag ska fortsätta betala?Mvh Maria
Emilia Simu |Reglerna om samboförhållande finns i sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör ska en bodelning ske, om den någon av samborna begär det (8 § 2 st. SamboL). Det som delas upp mellan samborna i bodelningen är samboegendom, dvs. gemensam bostad och bohag som har förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). En bil räknas dock inte som samboegendom och ingår alltså inte i en bodelning.Däremot har en princip om dold samäganderätt fastställts genom Högsta domstolens rättspraxis. Principen innebär att en sambo vid en separation kan hävda sin rätt till en viss egendom, trots att endast den andra sambon utåt sett är ägare till den.Det finns tre kriterier som måste vara uppfyllda för att det ska vara fråga om dold samäganderätt:Att den ena sambon köpt egendomen i sitt eget namn, men för parternas gemensamma bruk,Att den andre sambon har tillfört ett ekonomiskt tillskott som möjliggjort/underlättat förvärvet, ochAtt sambon som utåt sett är ägare till egendomen insett syftet bakom det ekonomiska tillskottet (dvs. att meningen var att ni skulle vara gemensamma ägare).Om de tre kriterierna är uppfyllda antas det föreligga en avsikt för att egendomen ska användas gemensamt, vilket då som huvudregel leder till att dold samäganderätt föreligger.Av det du beskriver så verkar det som att ni köpt bilen för att använda den gemensamt, och om alla de tre kriterierna ovan är uppfyllda har du dold samäganderätt till bilen. Det innebär att du är skyldig att betala reparationer och försäkringar, men då också har rätt att använda bilen. Om din före detta sambo vill fortsätta använda bilen själv bör han lösa ut dig.Om tvisten fortsätter och du behöver ytterligare juridisk hjälp rekommenderar jag att du bokar en tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid på http://lawline.se/boka.Hoppas du fick svar på din fråga, Vänliga hälsningar,

Kan den ena vårdnadshavaren bestämma att barnen inte ska bo hos den andra vårdnadshavaren varannan vecka och kräva underhållsstöd trots växelvis boende?

2018-11-29 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, Min fästman och jag har haft ett förhållande i snart ett år. Han och hans ex fru separerade för två år sedan och har varit skilda i drygt ett år. De har gemensam vårdnad av två tonårsflickor på 13 och 16 år. De bor hos honom varannan vecka. De två senaste månaderna har hans barn påstått att han inte bryr sig om dem och vill inte längre bo hos honom. Barnens mamma anser att barnen måste tillfrågas om när och hur min fästman och jag ska träffas. Hon menar också att min fästman måste acceptera barnens villkor om han vill att de ska komma tillbaka till honom varannan vecka. De veckorna barnen är hos honom fokuserar han fullständigt på barnen och vi umgås inte. Barnen har en närvarande pappa som gör allt för att de ska känna sig trygga och säkra i hans hem. Nu vill exet få underhållsstöd och gå i samtal med honom och deras gemensamma barn. Han går gärna i samtal med barnen, men inte med exet då han inte vill diskutera mitt och hans kärleksliv med henne. Har hon rätt att kräva underhållsstöd trots att barnen bor varannan vecka hos sin pappa? Kan hon neka min fästman att barnen bor hos honom? Kan hon själv ändra i de beslut de gemensamt har fattat? Vad har han för rättigheter? Det gör mig ont att se honom ledsen. Han är en mycket bra pappa och saknar sina barn.
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad hittar vi i föräldrabalken (FB).Den viktigaste regeln i föräldrabalken är att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut som rör barnets vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § 1 stycket FB). Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas särskild vikt vid barnets behov av att ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § 2 stycket FB). Vid bedömningen av frågor kring barnets vårdnad, boende och umgänge ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § 3 stycket FB). Vem beslutar om barnens boende?Det är vårdnadshavarna som beslutar i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, t.ex. barnets boende. Ju äldre barnet blir, desto större hänsyn ska tas till barnets egna synpunkter och önskemål (6 kap. 11 § FB). Om båda föräldrarna är vårdnadshavare ska de fatta dessa beslut tillsammans (6 kap. 13 § FB). Om det uppstår konflikt mellan vårdnadshavarna och de inte kan komma överens så finns det inte mycket hjälp att få från lagen kring vad som ska gälla. Utgångspunkten är att vårdnadshavarna tillsammans ska komma överens och besluta om det som är bäst för barnet.Barn ska ha rätt till umgänge med den förälder som hon/han inte bor tillsammans med och det är föräldrarnas gemensamma ansvar att se till att barnets behov av umgänge med den andra föräldern tillgodoses så långt som möjligt (6 kap. 15 § FB). Barns inflytande i frågan om vårdnad, boende och umgängeJuridiskt har barn under 18 år ingen rätt att själva fatta beslut i frågor kring vårdnad, boende och umgänge. Det är föräldrarnas ansvar att fatta beslut och komma fram till lösningar om vad som är bäst för barnen i dessa frågor. Däremot kan det vara bra att höra vad barnen själva tycker och vad som känns bäst för dem. När socialtjänsten och domstolen avgör frågor kring vårdnad, boende och umgänge ska de, i den mån det är lämpligt med hänsyn till barnets ålder och mognad, ta hänsyn till barnets egen vilja. Det innebär att ju äldre och mognare ett barn är, desto större vikt läggs vid hans/hennes vilja i frågan. I tidigare avgöranden kan man se att relativt stor hänsyn har tagits till barns vilja efter 12 års ålder.Viktigt att tänka på är att barnen inte ska bli skyldiga att avgöra frågan, utan att det är vårdnadshavarna som ska fatta beslutet. När vårdnadshavare inte kan komma överensFöräldrarna kan få hjälp av socialtjänsten i kommunen genom att de kan erbjuda samarbetssamtal som leds av en sakkunnig i syfte att föräldrarna ska komma överens i boendefrågan (6 kap. 18 § FB och 5 kap. 3 § socialtjänstlagen). De kan även få hjälp att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 17 a § FB och 5 kap. 3 § SoL). Om de lyckas komma överens och skriva ett avtal så prövar socialnämnden i kommunen där barnet är folkbokfört om avtalet ska godkännas (6 kap. 17 a § 2 st. FB).Om de inte med socialnämndens hjälp kan komma överens finns även en möjlighet för dem att ensam eller tillsammans vända sig till tingsrätten som då beslutar om vem av föräldrarna barnen ska bo med (6 kap. 14 a § FB). Om rätten anser att det är det bästa för barnen kan de besluta om att barnen ska bo växelvis hos föräldrarna. Om föräldrars underhållsskyldighetDet är föräldrarna som ansvarar för underhåll åt barnen efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 1 stycket FB). Kostnaderna för barnens underhåll ska delas mellan föräldrarna efter varje förälders ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § 3 stycket FB).Om barnet bor hos den ena föräldern ska den andra föräldern betala underhållsbidrag (7 kap. 2 § FB). Kan föräldrarna inte komma överens kan underhållsbidrag fastställas genom dom eller avtal (7 kap. 2 § 2 stycket FB). Mina rekommendationer är att föräldrarna ber om att få samarbetssamtal hos socialtjänsten i kommunen och där försöker komma överens och skriva ett avtal. Det verkar på det du skriver som att din fästmans exfru är villig att gå i samtal och det skulle nog vara det bästa för att de ska kunna komma fram till en gemensam lösning. Det finns ingen rättslig grund som gör att exfrun kan ställa sådana krav på din fästman att han inte får umgås med dig utan barnens godkännande. Däremot kan beaktandet av barnets bästa vara bra att ha i åtanke. Det kanske kan vara bra om din fästman pratar med barnen och hör hur de känner i frågan. Kanske har de inte riktigt hunnit bearbeta föräldrarnas separation tillräckligt och därför tycker att det är jobbigt att se sin pappa med en ny kvinna. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Mitt ex har barnen ifrån kl 16 på fredagen tills kl 08 på måndagen varannan helg, räknas det som 3 dygn vid varje tillfälle då?

2018-11-28 i Barnrätt
FRÅGA |Mitt ex har barnen ifrån kl 16 på fredagen tills kl 08 på måndagen varannan helg, räknas det som 3 dygn vid varje tillfälle då?
Emilia Simu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med den informationen jag fått är det här svaret jag kan ge på din fråga.Ett dygn är 24 timmar, vilket innebär att 3 dygn är 72 timmar. Från kl 16 på fredag till kl 08 på måndag är det 64 timmar, vilket är ca 2 och 2/3 dygn. Det står inte i lagen vad som utgör ett, två eller tre dygn. Om det räknas som tre dygn beror på er överenskommelse. Lämnas barnen t.ex. på dagis, skola på måndag morgon av den ena föräldern är det vanligt att den andra föräldern hämtar barnen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,