Barnets bästa vid boende

2018-01-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Jag och mitt X separerade för cirka 5 år sedan. vi har en dotter tillsammans som är 7 år. Vi gick på Samarbetssamtal och har sedan dess haft en Muntlig överenskommelse att vi har dottern halva Jul, Nyår, Påsk och Midsommar, det har funkat bra tills nu. Nu vill mitt X att dottern ska vara varannat år på högtider.. Nu är det så här att min dotter har fått ett halvsyskon och vi vill att hon ska få fira högtider med sitt syskon.. Det har vart bra med den överenskommelse vi haft men nu vill X et bryta det.. Min fråga är, Hur kommer troligtvis en Domstol döma ? Barnets bästa är tycker jag att fira högtider med båda föräldrar som vi gjort så länge nu, och sen får syskon vara tillsammans med.. Tacksam för svar. Mvh
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelserna om vårdnad och umgänge finns i föräldrabalkens (FB) 6:e kapitel. BoendeSom jag förstår det har ni gemensam vårdnad om er dotter och ni ska därmed tillsammans komma överens om hennes boende, FB 6 kap 2 och 11 §§. Om ni inte vill eller kan avtala om boende så kan domstolen besluta om vem er dotter ska bo med, FB 6 kap 14 a §.Barnets bästaVid ett mål om vårdnad, boende eller umgänge ska barnets bästa alltid vara avgörande. Barnets bästa anses vara en god kontakt med båda föräldrarna samt kontinuitet och stabilitet. Domstolen ska även väga in om barnet riskerar att fara illa hos någon av föräldrarna samt barnets egen vilja med beaktande av barnets mognad och ålder, FB 6 kap 2 a §. För att barnet ska kunna ha en god kontakt med båda sin föräldrar vägs även föräldrarnas samarbete in. Om domstolen bedömer att en av föräldrarna är motvillig till att samarbeta med den andra, exempelvis genom att inte låta barnet träffa den andre föräldern, så kan det vara till förälderns nackdel.Min bedömningDet jag har nämnt ovan är vad domstolen har att förhålla sig till när de avgör vad som är barnets bästa. Det går tyvärr inte att säga säkert hur domstolen kan komma att resonera i just ert fall. Eftersom er muntliga överenskommelse har fungerat bra hittills så kan det tala för att det bästa för er dotter är att fortsätta med samma överenskommelse eftersom det innebär en stabilitet. Som du säger så är barnets bästa att umgås med båda föräldrarna, men det är inte säkert att domstolen skulle mena att det kräver att er dotter är med er halva högtiden var. Stabilitet och kontinuitet skulle även kunna vara att er dotter inte ska behöva flytta på sig under högtiderna. Eftersom föräldrarnas samarbetsförmåga även vägs in kan er möjlighet att komma överens påverka om er dotter ska spendera högtiderna enligt överenskommelsen eller vartannat år. Domstolen ska även lyssna till vad er dotter vill. Generellt brukar domstolen inte låta barnets vilja vara avgörande när barnet är under tolv år. Eftersom er dotter är sju år så kommer domstolen förmodligen inte att ta någon större hänsyn till hennes vilja, detta bland annat med hänsyn till att hon inte ska behöva känna ett ansvar gentemot er som föräldrar. Mitt rådEftersom jag inte känner till alla omständigheter så är det väldigt svårt för mig att uttala mig om hur domstolen kommer att argumentera för barnets bästa. Då en rättsprocess kan bli långdragen och uppslitande så är mitt råd att ni försöker komma överens. Kanske kan ni testa samarbetssamtal igen och komma till en ny överenskommelse eller ett avtal? Jag önskar dig lycka till och hoppas verkligen att det löser sig och att ni kan komma överens om vad som är bäst för er dotter!Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Sambolagen vid folkbokföring på annan adress

2018-01-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag undrar om sambolagen gäller även fast min partner står skriven i annan kommun och har adressen dit? Samt att vi intr har barn gemensamt eller har gemensam ekonomi. Pojkvännen betalar halva hyran men ingen försäkring eller halva delen av lånen som finns på lägenheten. Jag har en bostadsrätt.
Johan Luca |Hej och tack för din fråga!Att ni skulle vara folkbokförda på samma adress utgör en presumtion för att ni skulle vara sambos. Men det som förutsätts för att ni ska räknas som sambos, och att sambolagen därmed blir tillämplig, är att ni stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. SamboL 1 § 1 st.Det finns alltså inget krav på att ni skall vara folkbokförda på samma adress för att lagen skall bli tillämplig. Man skulle dock i sådant fall, till följd av att man inte kan presumera att ni är sambos, göra en helhetsbedömning av ert förhållande vilket skulle behöva utvisa att ni har en gemensam permanentbostad och gemensamt hushåll samt att detta inte varat under allt för kort tid.För att sambolagen vidare skall bli tillämplig på bostadsrätten samt bohag (möbler etc.) krävs att dessa införskaffats under samlevnaden eller i anslutning till samlevnaden. Har du således köpt bostadsrätten innan ni flyttade ihop och inte i syfte att ni skulle bo tillsammans i bostadsrätten så gäller inte sambolagen för bostadsrätten. Däremot kan den bli tillämplig för bohag som är inköpta under samlevnaden. SamboL 3§För mer ingående information kring vad som kan bli aktuellt kring frågan om ni skall räknas som sambos eller inte kan du läsa i propositionen till lagen: Se s. 44 - 45, det bör ge svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vad händer med ensamt ägd fastighet vid skilsmässa och fördelning av arv?

2018-01-29 i Bodelning
FRÅGA |Om man står100% ägare på en fastighet. Vad händer vid en skilsmässa och ett arv.
Josefin Tjernell |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Eftersom du funderar över fastigheten vid en eventuell skilsmässa så tolkar jag det som att du är gift.Fastigheten vid en skilsmässaRegler om vad som händer med fastigheten vid en skilsmässa finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Om ni skiljer er så anses äktenskapet upplöst (1 kap. 5 § ÄktB) och då ska ni förrätta en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ska allting som ni inte gjort till enskild egendom ska ingå (10 kap. 1 § och 7 kap. 2 § ÄktB). Detta gäller oavsett om du är 100 procent ägare till fastigheten; är den inte enskild så ska den ingå i bodelningen. Om du har en skuld på fastigheten så ska även skulden ingå och dras av mot värdet på fastigheten (11 kap. 2 § ÄktB). Därefter ska ni dela lika på resterande värde (11 kap. 3 § ÄktB). Det betyder att du kan komma att behöva köpa ut din fru ur fastigheten eller att hon får bo kvar och köpa ut dig. Det kan regleras på flera olika sätt och behöver inte handla om att den make som inte får fastigheten på sin lott utger en summa pengar till den andre, man kan likväl reglera det genom att den andre får mer på sin lott av det andra som ingår i bodelningen. Eftersom du äger fastigheten har du rätt att få den på din lott förutsatt att hon inte behöver den bättre än du (11 kap. 7–8 §§ ÄktB).Fastigheten vid fördelning av arv Även vid ett dödsfall så anses äktenskapet upplöst (1 kap. 5 § ÄktB). En bodelning enligt samma principer som vid skilsmässa ska då göras (9 kap. 1 § ÄktB)). Är inte fastigheten enskild (7 kap. 2 § ÄktB) så ska den alltså ingå (10 kap. 1 § ÄktB) och värdet av den, efter avdrag för skulder, ska delas lika mellan er (11 kap. 2 och 3 §§ ÄktB)Efter att ni gjort en bodelning enligt äktenskapsbalken så ska ni fördela arvet. Din andel av fastigheten kallas då för kvarlåtenskap. Finns det inget testamente så fördelas denna i enlighet med ärvdabalken (ÄB). Att bodelningen ska göras först framgår av 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Har ni inga gemensamma barn så ärver då din maka den andra halvan av fastigheten (3 kap. 1 ÄB). Men om ni har barn kan situationen kompliceras något. Är barnen era gemensamma kommer din maka att ärva din halva av fastigheten i deras ställe och de får en efterarvsrätt som aktualiseras först när hon dör (3 kap. 1 och 2 §§ ÄB). Om du har barn sedan tidigare (med en annan person) så ärver emellertid detta barn före din maka (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § 2 men. ÄB). Jag hoppas att jag har besvarat dina frågor, och om du har några ytterligare funderingar så är du välkommen att höra av dig till oss igen, Med vänliga hälsningar

Rättigheter till gemensam bostad

2018-01-29 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Min man ville skiljas. Vi har varit gifta och bott ihop i 18 år. Vi bo i lägenhet som han köpt ett år före. Han ville sälja lägenheten och sätta mig på gatan (jag är 73 år gammal) för att han säga att han köpt lägenheten förre vi var gift. Har jag nån rättigheter?
Erica Leufstedt |Hej, tack för din fråga!Din situation regleras i Äktenskapsbalken, som du hittar här.I 7 kap 5§ Äktenskapsbalken stadgas att en make inte utan den andre makens samtycke får avhända, det vill säga sälja, egendom som utgör makarna gemensamma bostad. Vad som utgör makars gemensamma bostad regleras vidare i 7 kap 4§ Äktenskapsbalken, där det i tredje punkten sägs att till gemensam bostad räknas byggnad eller del av byggnad som innehas av ena maken eller båda makarna med hyresrätt eller bostadsrätt, med huvudsakligt syfte att vara er gemensamma bostad. Er bostad borde därmed uppfylla rekvisiten för att vara er gemensamma bostad. Således utgör lägenheten som du och din man bor i er gemensamma bostad, och enligt 7 kap 5§ Äktenskapsbalken får inte din make sälja den utan ditt samtycke. Detta gäller även om ni har inlett er äktenskapsskillnad men inte än är färdiga med bodelningen och därigenom bestämt vem av er som egendomen ska tillfalla. Ett undantag från denna bestämmelse finns i 7 kap 5§ Äktenskapsbalken som säger att om din man äger lägenheten som enskild egendom krävs inte ditt samtycke för att sälja den. Huvudregeln är då enligt 7 kap 1§ Äktenskapsbalken att all egendom en make äger är giftorättsgods, om den inte är enskild egendom enligt 7 kap 2§ punkt 2-4. Egendom blir då enskild bland annat genom att maken mottagit lägenheten genom arv eller gåva, med förbehåll att lägenheten är enskild egendom. Av din fråga verkar det inte vara så i ert fall. Sammanfattningsvis gäller således att din make inte har rätt att sälja er gemensamma bostad, även om han köpt den innan ni gifte er, så länge den inte i enlighet med 7 kap 2§ Äktenskapsbalken punkt 2-4 är hans enskilda egendom. Om din man har sålt lägenheten utan ditt samtycke ska domstolen enligt 7 kap 9§ Äktenskapsbalken ogiltigförklara försäljningen om du väcker talan om detta. En sådan talan ska du skicka till domstolen inom 3 månader från det att du fått reda på att din make sålt lägenheten. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vilka rättigheter har sambons barn till bostaden?

2018-01-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejJag och min sambo har köpt en bostad gemensamt där jag stått för merparten av möbler och bohag jag förde med mig sedan tidigare samt köpeskillingen står merparten på mig. För att få ordning på skillnaden i köpet har vi upprättat samboavtal samt ett skuldebrev.De jag undrar nu är hans barn sedan tidigare, vilka rättigheter dom har till detta boende? Då det är delad vårdnad på 50% - har jag rätt att säga att hans barn inte kan nyttja vårat gemensamma mer än 50%?Om jag förstått de hela rätt äger jag ju större delen av bohaget då jag hade de med mig in i samboskapet - vad för rättigheter har jag gent emot dessa barn att hävda min rätt till mitt egna hem?Tackar för svar på förhandMed vänliga hälsningarHanna
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstått det undrar du om din sambos barn har rätt att bo i er bostad. Svaret på den frågan är ja, även din sambo har rätt att bo i bostaden. Ni har köpt den tillsammans och jag förutsätter att hen är folkbokförd där. Detta innebär att även hens barn får bo där eftersom att hen har vårdnaden om dem, 6:1 Föräldrabalk (1949:381). Att barnen är där mer än halvtid påverkar inte detta civilrättsligt. Däremot finns alltid det en möjlighet att klaga till myndigheterna om din sambo och barnens andra förälder inte följer den vårdnads/boendeplan som bestämts.Hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Är man skyldig att erlägga handpenning vid bodelning mellan sambor?

2018-01-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej.En undran om det här med sambolagen. Jag köpte hus tillsammans med min älskade i Augusti -17 vi äger 50/50 & har lika mycket i lån på huset. Han betalade handpenningen, inte jag. Nu uppdagades det att han haft fler "affärer" på sidan av vår relation & jag tänker bryta den. Han menar att jag måste betala halva handpenningen om Jag ska flytta annars har han inte råd att bo kvar? Hur ligger detta till egentligen.Mvh Förvirrad kvinna.
Josefin Tjernell |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Precis som du skriver så är det sambolagen (SamboL) som ska tillämpas i ditt fall. Eftersom ni köpte huset med syfte att använda det som er gemensamma bostad så räknas det som samboegendom (3 § SamboL). Det spelar ingen roll att din sambo har betalat handpenningen på huset själv, det spelar inte ens någon roll om han skulle ha betalat hela huset själv. Huset kommer fortfarande vara samboegendom om ni köpt det som gemensam bostad. Det du behöver göra för att få till en ordentlig delning av huset är att begära en bodelning, och det är jätteviktigt att du gör det senast ett år efter att ert samboförhållande upphör (8 § 2 st. SamboL), annars går rätten till bodelning förlorad. Vid bodelningen delas all samboegendom lika mellan er (14 § SamboL), vilket innebär att även huset ingår. Om ni inte kan enas om bodelning så kan du vända dig till tingsrätten och ansöka om att få hjälp av en bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB, som även gäller för sambos enligt 26 § SamboL). Alltså: Det finns inget stöd i sambolagen för att du ska behöva betala handpenningen. Det tycks inte heller som att ni skrivit något skuldebrev om att du ska betala en del av handpenningen, och då blir det svårt för din sambo att hävda att du rättsligt är förpliktad till det. Jag hoppas att jag besvarat dina frågor, och har du ytterligare funderingar är du välkommen att skriva till oss igen, eller ringa oss på 08-533 300 04 mellan klockan 10.00-16-00. Med vänlig hälsning,

Sambos gemensamma hund vid separation

2018-01-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och mitt ex separerade för ca 8 månader sedan. Vi köpte en hund tillsammans som vi betalade lika mycket för men det var jag som skrev på köpeavtalet. Vi har tills nu skickat hunden fram och tillbaka varannan vecka. Hon flyttade ifrån mig och nu fraktar vi honom 50 mil fram och tillbaka varje gång vi ska lämna över honom. Jag har tröttnat på detta system pga av hundens mående i framtiden. Nu är frågan hur ska jag gå till väga? då hon vägrar att gå med på att jag tar över hunden. Som sagt så är det jag som står på köpeavtalet dock så står hunden registrerad i hennes namn på jordbruksverket och detta använder hon emot mig. hur ska jag göra?
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag utgår ifrån att du och ditt ex inte varit gifta. När det gäller sambos som separerar ska all gemensam egendom, dvs samboegendom delas emellan dem. Detta regleras i Sambolagen. Dock är det lite annorlunda när det gäller husdjur. Husdjur kan i vissa fall räknas som lösa saker men inte som samboegendom. Den som äger hunden är därför den som får hunden vid en separation. För att avgöra det juridiska ägarskapet av en hund gäller allmänna äganderättsliga principer. Eftersom ni betalat lika mycket för hunden blir Samäganderättslagen tillämplig och ni båda räknas därmed som ägare till hunden. Enligt den lagen ska beslut som rör samägd egendom enligt huvudregeln tas av båda parter, se 2 §. Det är alltså upp till er att gemensamt besluta över vårdnaden av hunden. Ett alternativ är som du säkert redan förstått att någon av er köper ut sig från ägarskapet. Det köpet ska juridiskt sett inte beräknas från vad man faktiskt spenderat på hunden dagen hunden köptes utan från dagens marknadsvärde samt vad en liknande hund för den ras och ålder skulle kosta. Om ni inte kan komma överens angående vårdnaden om hunden kan man enligt 3 § be rätten utse en god man att ta hand om hunden. Detta är såklart ett tråkigt alternativ men är en möjlighet om ni inte lyckas enas.Ett annat alternativ är att gå till botten med vem som har bäst rätt till hunden. Detta kan också prövas i domstol. Domstolen tittar då inte bara på hur mycket man betalat för hunden utan även på registrering, vem som betalat för mat och försäkring osv. Att ditt ex står registrerad på jordbruksverket är tyvärr ett ganska starkt bevismedel och det är därför en rätt stor risk att ta. Men om du betalat mycket på hunden vad gäller andra saker kan det fortfarande finnas en chans att du får äganderätten. Jag rekommenderar givetvis att ni försöker samsas om vårdnaden själva innan ni tar det till domstol. Det är viktigt (som du själv poängterar) att tänka på att det handlar om ett djur med känslor. Därför är det viktigt att man tänker på vad som är djurets bästa i det här läget!Beklagar den situation ni hamnat i och hoppas att det löser sig.Ni är välkomna tillbaka om det är något mer ni undrar över!Med vänliga hälsningar,

Orolig för att barn far illa. Hur gå till väga?

2018-01-29 i Barnrätt
FRÅGA |Hej jag har en syster som har ett gravt missbruk bakom sig och har sedan bättrat sig efter att hon fick en dotter. Men nu så har vi i familjen börjat att märka att hon har börjat att bete sig märkligt och inte tar hand om sin dotter, hon sluddrar, glömmer att ge henne mat, sover hela dagarna m,m. Och vi misstänker att hon har börjat att missbruka igen, så jag har tagit hand om dottern som nu är 1 1/2 år till och från i ca ett halvår. Min fråga är: Kan jag söka tillfällig vårdnad för barnet, och hur går man tillväga? Pappan är avliden sedan ett år tillbaka och min syster har ensam vårdnad som det ser ut idag. Jag är orolig för barnets liv och hälsa när hon är med min syster då jag inte vet om hon är i skick att ta hand om henne.
Binh Tran |Hejsan! Tack för att du vänder dig till oss för hjälp och jag ska försöka besvara din fråga så gott jag kan. Aktuellt lagrum blir: Föräldrabalk (FB), lag om vård av unga (LVU) och socialtjänstlag (SoL)Det finns inte, i juridisk mening, något sådant som ett tillfällig vårdnad, där vårdnaden skulle vara tidsbestämd, utan domstolen utser vårdnadshavare tillsvidare. Det är inte lätt att byta vårdnadshavare på det sättet utan processen är lång. Det betyder dock inte att du kan ta hand om barnet om din syster inte utför vårdnaden på rätt sätt. Jag kommer redogöra för hur du ska gå till väga och hur själva processen kommer att gå till. Om din oro är allvarlig, vilket det verkar som det är, så måste du först gå igenom socialnämnden i din kommun. Här måste du göra en orosanmälan för barnet (länk till information om orosanmälan finns nedan). Orosanmälan görs helst genom telefon och du ringer till socialstyrelsen i din kommun. Sök bara på din kommun och socialstyrelse på google så ska de ha ett telefonnummer, jourtelefon eller liknande. Socialnämnden har då en skyldighet att utreda fallet. Om de anser att situationen är allvarlig nog så har de behörighet att omhändertaga barnet enligt LVU. Det bör nämnas att vårdnadshavaren, i ditt fall din syster, har rätt och kommer att få veta vad som försiggår och hon kommer ha rätt att lämna hennes åsikt kring detta.Om socialtjänsten anser att din syster inte är kapabel till att sörja om sitt barn, kommer de omhändertaga barnet och placera henne i familjehem, detta enligt SoL 6kap 1§ och LVU 11§ 1st. Familjehemmet väljs utav socialnämnden, de kommer, i största sannolikhet, placera henne hos dig, då du är barnets faster och har haft hand om henne, eller hos någon annan närstående släkting som de anser är passande. Detta betyder dock inte att de utser någon annan än din syster till vårdnadshavare utan vårdnaden kommer fortfarande vara hos henne, rent juridiskt. Detta eftersom de hoppas på att din syster, i det fall de omhändertar hennes dotter, ska bättra sig i framtiden för att senare kunna ta hand om henne igen. Under den tiden så har socialnämnden ansvaret för barnet tills vårdnadshavaren kan göra utföra vårdnaden av sitt barn igen, detta enligt LVU 21§ och 11§ 5st. Ansvaret innebär inte att de ska aktivt ta hand om barnet, utan de ska se till att barnet tas hand om på rätt sätt om, barnet till exempel, befinner sig i ett familjehem. Detta görs oftast genom bevakning via telefonsamtal och hembesök för att säkerställa att barnet har sina behov uppfyllda. Detta brukar inte vara några stora problem, utan i praktiken kommer de att kontakta dig (om de väljer att barnet ska vistas hos dig), se till att barnets hälsostatus är bra, samtala med anhöriga och så vidare. Det bör nämnas att om barnet vistas hos dig, eller någon annan, under en väldigt lång tid, kan du få vårdnaden om det är så att det är bäst för barnet FB 6kap 8§. Socialnämnden ska börja överväga detta om barnet har vistats hos dig under 3 års tid. Det är dock domstolen som bestämmer om vårdnaden ska ändras och endast socialstyrelsen som kan ta upp det, LVU 13§ 3st. Länk till information om orosanmälan.http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnochungaisocialtjansten/anmalanarbarnfarilla Tänk dock på att du måste anmäla till rätt kommun, jag rekommenderar att du läser hela sidan och informationen som står på webbsidan!Jag hoppas jag har kunnat hjälpa dig och jag hoppas situationen löser sig på bästa sätt. Ha en bra vecka.Med vänliga hälsningar.