Har styrelsesuppelanter samma rättigheter som styrelseledamöter?

2021-04-30 i Bolag
FRÅGA |HejMin son har ett aktiebolag som jag är styrelsesuppleant.Vårt bolag anlitar en bokföringsfirma att sköta bokföringen de utför även bokslutet.När jag ställde frågor om senaste bokslutet via email till bokföringsfirman fick jagsvar från dem att de lämnar inte ut uppgifter till mig eftersom jag "bara" ärstyrelsesuppleant.Är detta förenligt med lagen?
My Jansson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag tolkar frågan så vill du veta om en styrelsesuppleant har samma rättigheter som en ordinarie styrelseledamot och om du har rätt att få uppgifterna. Svaret på detta hittar vi i aktiebolagslagen (ABL). Styrelsesuppleanters ställningI ett bolag med färre än tre styrelseledamöter ska det finnas minst en styrelsesuppleant (8 kap. 3 § 1 stycket ABL). Styrelsesuppleanter har som syfte att ersätta styrelseledamöter då de inte kan utföra sina uppdrag på grund av t,ex. sjukdom eller utlandsvistelse, dödsfall och förlust av behörighet. När en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot får denna som huvudregel samma rättigheter och skyldigheter som styrelseledamoten hade (8 kap. 3 § 2 stycket ABL). Innan en styrelsesuppleant ersätter en styrelseledamot har denna alltså inte samma rättigheter. ArbetsordningStyrelsen i att publikt aktiebolag ska varje år fastställa en arbetsordning där det står hur arbetet ska fördelas mellan styrelseledamöter och i vilken utsträckning styrelsesuppleanter ska delta i styrelsens arbete (8 kap. 46a § ABL). Detta är inte ett krav för privata aktiebolag men kan göras frivilligt. Beroende på om bolaget har en arbetsordning där det anges i vilken utsträckning en styrelsesuppleant ska delta i styrelsens arbete kan du ha rätt att begära ut uppgifterna. Aktieägares insynsrättI ett aktiebolag med högst tio aktieägare har aktieägarna insynsrätt. Detta innebär att aktieägare har rätt att få handlingar om bolagets verksamhet i den omfattning det behövs för att aktieägare skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat (7 kap. 36 § 1 stycket ABL). Om det kan ske utan oskälig kostnad och besvär ska styrelsen dessutom ge dig den hjälp som behövs för att du ska få uppgifterna (7 kap. 36 § 2 stycket ABL). Ovanstående gäller inte om det skulle medföra en påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget att aktieägaren får del av uppgifter om bolagets verksamhet (7 kap. 36 § 3 stycket ABL). Detta innebär att om du dessutom är aktieägare i bolaget och det finns färre än tio aktieägare har du insynsrätt enligt ovan i den mån du behöver det och det inte medför någon påtaglig risk för bolaget. SammanfattningHuvudregeln är att styrelsesuppleanter får samma rättigheter som styrelseledamöter först då de ersätter dessa. Det kan dock skrivas in i en arbetsordning i vilken utsträckning styrelsesuppleanter ska delta i styrelsens arbete. Om du dessutom är aktieägare i bolaget och bolaget har högst tio aktieägare har du insynsrätt och kan ha rätt att ta del av uppgifterna. Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har någon mer fråga är du välkommen att höra av dig till Lawline igen. Med vänlig hälsning

Vad kan jag göra om min samfällighetsförening använder uttaxering trots att pengar finns i samfällighetens kassa?

2021-04-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Min fastighet ingår i en vägsamfällighet med två grenar. I årets budgetförslag för gren ett fanns en uttaxering fastän medel fanns i kassan som täckte årets budgeterade utgifter och med ett överskott kvar till nästa års budget. Gren två hade inga budgeterade utgifter, men uttaxering. Pengar finns i kassan. (Ingen fondavsättning). Jag skrev till kassören och ordförande att uttaxeringen stred mot §40 Lag (1973:1150). På stämman lades budgeten fram utan att någon ändring gjorts och godkändes. Räkningar på taxeringen skickades ut.Kan man bestrida räkningen med förklaring varför betalning inte sker eller finns någon annan lösning? Många medlemmar känner inte till lagen om förvaltning och betalar räkningen.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Relevant lag för frågeställningen:Lagen om förvaltning av samfälligheter (LFS).40 § Lagen om förvaltning av samfälligheter:I 40 § LSF står det att "om samfällighetsföreningens medelsbehov ej täckes på annat sätt, skall bidrag i pengar uttaxeras av medlemmarna." Detta ger uttryck för att en uttaxering är en sista utväg, om utgifterna för samfälligheten inte kan täckas på annat sätt. Det innebär alltså att om samfälligheten har pengar i kassan eller kan få pengar till kassan på annat sätt för att täcka sina utgifter, då får dem inte uttaxera sina medlemmar. Om det stämmer att din samfällighet har medel tillgängliga så bedömer även jag, precis som du, att det inte är förenligt med lagen om förvaltning av samfälligheter att ni uttaxeras, det står i strid med 40 §.Vad kan du göra när en uttaxering strider mot lagen om förvaltning av samfälligheter?Om du som medlem i samfälligheten anser att uttaxeringen strider mot LSF, t.ex. 40 §, som du anser i detta fallet. Då kan du väcka talan mot föreningen om rättelse, vilket du gör hos mark- och miljödomstolen. Du har enbart fyra veckor på dig att väcka talan från och med den dagen då debiteringslängden lades fram på föreningsstämman (46 § LSF). Därav är det av största vikt att agera snabbt om du anser att uttaxeringen är lagstridig, så att tidsfristen för att väcka talan inte hinner löpa ut.Givetvis kan du testa att först föra en dialog med styrelsen och förklara att uttaxeringen är i strid med lagen och då tydligt förklara på vilket sätt som den strider mot lagen. Om du har tur förstår då styrelsen och går då kanske självmant med på att ändra beslutet, varav du slipper driva frågan till domstol. Tänk bara på att du inte kan låta "förhandlingarna" med styrelsen dra ut på tiden om du vill kunna ta frågan vidare till domstol, då du då riskerar att missa tidsfristen för att väcka talan. Men så länge du har koll på tidsfristen ser jag det inte som några problem att försöka lösa det utanför domstolen först.Vad kan samfälligheten göra om du inte betalar uttaxeringen?Om du vägrar att betala uttaxeringen medans du tar frågan till domstol och du inte har ett beslut gällande att du får vänta med betalningen, då kan samfälligheten få hjälp av kronofogden att verkställa betalningen. Detta gäller dock bara om domstolen beslutat att du ska betala uttaxeringen trots att det pågår ett mål om saken i domstolen, om domstolen beslutar att du får avvakta med betalningen kan dem inte få hjälp av kronofogden att utkräva betalningenOm du inte tar frågan till domstol, utan bara vägrar att betala så kan samfälligheten ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden så fort uttaxeringen är förfallen till betalning.Det du riskerar är helt enkelt att samfälligheten kan ta hjälp av kronofogden för att driva in betalningen, vid det fall du vägrar betala utan ett giltigt beslut från domstolen om att du får avvakta med betalningen tills frågan är avgjord.Mina råd till dig:-Försök att föra en dialog med styrelsen om det finns tidsutrymme för det med hänsyn till tidsfristen för att föra frågan vidare till domstol. Förklara då tydligt för styrelsen varför du anser att uttaxeringen är lagstridig.-Om styrelsen inte lyssnar på dig kan du testa att försöka visa mitt svar t.ex., för att se om de lyssnar när det kommer ifrån en "utomstående" juridiskt kunnig person.-Om du inte lyckas få styrelsen att ändra beslutet genom dialog så rekommenderar jag dig att föra frågan vidare till mark- och miljödomstolen för att få den rättsligt avgjord.-Tänk på att om styrelsen går med på att ändra beslutet, så måste ändringen ske på ett formellt korrekt sätt, om det inte går att ordna innan tidsfristen för domstolen löper ut så kan det ändå vara smart att väcka talan vid domstolen. För om dem gått med på att ändra, men sedan ändrar dem sig igen så kan du inte längre angripa beslutet via domstolen om tidsfristen då har löpt ut. Så i mångt och mycke är det bra att få frågan rättsligt avgjord av domstolen.-Om du behöver fortsatt hjälp i ärendet på något vis så kan jag sätta dig i kontakt med en av mina duktiga kollegor som arbetar på juristbyrån, så kan hen hjälpa dig vidare på det sätt du önskar. Om du finner detta intressant så är det bara att mejla mig så sätter jag dig i kontakt med en av juristerna som kan ge dig en offert för vad det skulle kunna kosta dig.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga, om du har några följdfrågor eller om du vill få kontakt med en av våra jurister för fortsatt hjälp i ditt ärende så är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se för ändamålet.Stort lycka till, jag hoppas att det löser sig smidigt!Med vänlig hälsning,

Hur fungerar en hembudsklausul?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Jag och en annan delägare vill sälja våra 10 respektive 25 procent av ett aktiebolag med totalt fyra delägare. Vårt aktieägaravtal säger att hembud gäller innan vi får sälja till tredje man. I avtalet finns värderingsregler som gäller om vi inte kommer överens om priset vid hembud, men de reglerna ger ett lågt pris. Kan vi erbjuda de övriga delägarna att köpa våra aktier utan att det räknas som hembud och riskerar att utlösa värderingsreglerna om vi inte kommer överens om priset? Och om det skulle räknas som hembud, har vi då rätt att dra tillbaka erbjudandet om vi inte kommer överens om priset.
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du och din affärspartner vill sälja era andelar i det bolag ni tillsammans med två delägare till äger. Utöver det förstår jag det som att ni vill undvika att behöva använda värderingsreglerna i den hembudsklausul som finns reglerad i er bolagsordning och undrar hur ni då kan gå tillväga. Om jag har missförstått något så kan du klargöra det under det uppföljande samtalet som du har bokat in.Tillämplig lagstiftning för frågan:Aktiebolagslagen (ABL).Svar:En hembudsklausul aktualiseras först efter att aktierna har bytt ägare, därav kan ni förhandla direkt med de övriga ägarna utan att riskera att värderingsreglerna i hembudsklausulen aktualiseras för ett eventuellt köp direkt mellan er.RättsutredningVad innebär en hembudsklausul som regleras i 4:27-36 §§ Aktiebolagslagen?En hembudsklausul hindrar dig aldrig från att sälja dina aktier till valfri person, utan klausulens innebär att om du säljer aktierna till tredjeman (någon annan än de personer som har rätt till "hembudet") så har de personerna rätt att lösa aktierna av den personen du sålt aktierna till. Det är viktigt att veta att en hembudsklausul måste vara intagen i er bolagsordning för att den skall vara giltig, finns den inte intagen i bolagsordningen gäller den således inte (4:27 ABL).Hädanefter i mitt svar kommer jag att kalla de som har rätt att återköpa aktierna efter att en försäljning till tredje man har skett för de lösningsberättigade.För att göra det tydligare så kan vi säga att det i eran hembudsklausul står att ni som äger bolaget är de som är lösningsberättigade. Då innebär det att om du och din affärspartner säljer era aktier till andra personer än de övriga ägarna så har de övriga ägarna rätt att återköpa aktierna av de personerna ni sålt dem till, de kan dock välja att avstå denna rätt. På så vis är ni inte hindrade att sälja aktierna, utan hembudsklausulen ställer enbart krav på att den som köper aktierna anmäler detta till eran styrelse och erbjuder de övriga ägarna (enligt mitt exempel) att återköpa aktierna av dem (4:30 ABL).I mitt exempel ovan har jag utgått ifrån att det är de övriga ägarna som är de lösningsberättigade, men ni kan ha reglerat det annorlunda. Därav är det viktigt att läsa hembudsklausulen noga för att se vilka personer det faktiskt är som är lösningsberättigade, då det alltså skall framgå av hembudsklausulen vilka som innehar den rättigheten (4:28 ABL).Hembudsklausul eller förköpsförbehåll?Hembusklausulen skall inte förväxlas med ett förköpsförbehåll då det är två olika saker. Ett förköpsförbehåll innebär istället att ni inte får sälja aktierna till vem ni vill, utan då måste ni först erbjuda den som har förköpsrätt att köpa aktierna, sedan får ni erbjuda vem ni vill att köpa dem. Detta regleras istället i 4:18-26 ABL.Därav är det viktigt att vara säker på om det är en hembudsklausul eller ett förköpsförbehåll ni har, då det fungerar på två helt olika sätt. Om du är osäker så titta på formuleringen och försök se om det står att ni redan innan försäljningen skall erbjuda en eller flera bestämda personer att köpa aktierna, eller om det är formulerat som att en eller flera bestämda personer har rätt att återköpa aktier som har köpts av tredje man. Värderingsreglerna i hembudsklausulenI en hembudsklausul skall det framgå vad villkoren skall vara för att återköpa aktierna (4:28 1 st p.4), klausulen behöver dock inte innehålla uppgifter om priset för aktierna (4:28 2 st), i ert fall har ni dock valt att införa värderingsregler för aktierna vid det fall tredjeman och den/de lösningsberättigade inte kommer överens om återköpspriset.Det viktiga att förstå i detta är att dessa värderingsregler aktualiseras först när den lösningsberättigade vill utnyttja sin lösningsrätt gentemot den eller de personer som köpt aktierna av dig/er. Däremot kan det självklart påverka vad tredjeman är villig att betala för aktierna till er, eftersom köparen riskerar att behöva sälja tillbaka aktierna till de lösningsberättigade enligt de värderingsreglerna om de inte lyckas komma överens om ett annat pris. Men dessa värderingsregler gäller alltså enbart återköpssituationen.Jämkningsregeln för hembud i 4:34 ABLOm man har reglerat värderingen av aktierna i hembudsklausulen och denna värdering avviker stort från marknadsvärdet på aktierna så kan det finnas möjlighet att jämka. Bestämmelsen handlar i stort om att ifall någon får en otillbörlig fördel eller nackdel av regleringen i hembudsklausulens värderingsregler så kan regleringen jämkas.Så om en situation uppstår där aktierna skall återköpas och tredjeman och de/den lösningsberättigade inte kommer överens om priset så kan de/den lösningsberättigade väcka talan vid domstol (4:33 ABL) och där kan båda parter yrka på jämkning om de vill (4:34 ABL).Kan ni erbjuda de övriga delägarna att köpa aktierna utan att riskera att behöva sälja enligt värderingsreglerna i hembudsklausulen?Som jag beskrivit tidigare i mitt svar så aktualiseras hembudsklausulen först om ni har sålt aktierna till tredjeman och de lösningsberättigade vill återköpa aktierna av tredjeman. Om ni vill sälja till de övriga delägarna kan ni erbjuda dem att köpa aktierna utan att hembudsklausulen aktualiseras. För om det är så (vilket jag förstår det som på din fråga) att det är delägarna som innehar lösningsrätten enligt hembudsklausulen, så aktualiseras den bara ifall ni först säljer aktierna till någon annan.Om dem köper aktierna direkt av er så är det inget återköp och inget hembud, varav värderingsreglerna i hembudsklausulen inte kan aktualiseras i ett köp direkt mellan er. Därav kan ni förhandla med de övriga delägarna utan att riskera att tvingas tillämpa värderingsreglerna i hembudsklausulen, eftersom att ett hembud gäller först efter att aktierna har bytt ägare!Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det återstår några frågetecken så går vi igenom dem under ditt uppföljande telefonsamtal som du har bokat. Jag kommer att ringa dig på måndagen den 3 maj klockan 15:00, ifall tiden inte fungerar för dig eller om du undrar över något annat kan du nå mig på elin.englund@lawline.se!Med vänliga hälsningar,

Kan vi som bostadsrättsförening säga upp ett servitut som belastar vår fastighet?

2021-04-22 i Föreningar
FRÅGA |Fråga 1. Vår brf. är belastad med ett servitut på en tvättstuga. Grannfastighetens hyresgäster har tvättstuga i vår fastighet. Elförbrukningen har de eget abonnemang på. Vatten förbrukningen har vår fastighet abonnemang på. Vi läser av genom slavmätare varje år och skickar räkning till dem, endast vattenförbrukningen inte abonnemangsavgiften som vi får betala. Vi tycker dock att de skall betala åtminstone halva abonnemangsavgiften efter som vi betalar för den och de använder sig av vårt abonnemang. I avtalet finns inget reglerat om det. Vi har dock för avsikt att säga upp avtalet pga avtalsbrott och omförhandla avtalet. Fråga 2. Vi har ett avtal som reglerar ovanstående tvättstuga. Nu har de emellertid brutit flagrant mot avtalet.Kan vi säga upp avtalet och begära ny förhandling.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning bereder dessvärre vissa tolkningssvårigheter. Gällande "Fråga 1" uppger du att bostadsrättsföreningens fastighet belastas av ett servitut, men att avtalet med grannfastigheten inte reglerar den ersättning som föreningen vill ha. Samtidigt åberopas ett avtalsbrott som grund för den inplanerade uppsägningen, men vad den härskande fastigheten, det vill säga grannfastigheten, har gjort sig skyldig till framgår inte. I "Fråga 2" väcks liknande frågetecken. Där skriver du "Vi har ett avtal som reglerar ovanstående tvättstuga" och att motparten "flagrant brutit mot avtalet". Exakt vad som åsyftas med det nu sagda är tyvärr för mig något ovisst, men utgångspunkten nedan kommer dock bli att det handlar om ett och samma servitutsavtal. Vad för typ av överträdelse som grannfastighetens ägare har gjort sig skyldig till framstår däremot alltjämt som ganska oklart. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan. Jordabalken (JB).Lagen om införande av nya jordabalken (JP).Några servituträttsliga hållpunkterI sammanhanget kan det konstateras att du har uppgett att det föreligger ett giltigt servitut varför det inte torde rör sig om en sedvanlig (formlös) nyttjanderätt utan ett rättsligt bindande avtalsservitut träffat mellan bostadsrättsföreningen och ägaren till grannfastigheten (14 kap. 1 § JB). Ett sådant ska upplåtas skriftligen av den tjänande fastighetens ägare (den som ger annan markägare viss rätt till fastigheten) i vilket bland annat ändamålet med servitutet ska framgå av upplåtelsehandlingen (14 kap. 5 § JB). I övrigt uppställs inga egentliga formkrav varför uppgifter om eventuella vederlag, begränsningar av giltighetstiden och/eller andra villkor som servitutet kan vara beroende av inte behöver anges i avtalet. Detta innebär alltså att förbehåll och annat dylikt kan avtalas muntligt och att inga underskrifter i princip är behövliga. Brukligt är dock att ägaren till den tjänande fastigheten i vart fall undertecknar den aktuella handlingen. Ett servitutsavtals giltighet gentemot en ny fastighetsägare är avhängigt vilket typ av avtal det handlar om. Ett muntligt träffat servitutsavtal mellan den härskande fastigheten (den som äger rätt till servitutet) och den tjänande fastigheten gäller i normalfallet endast mellan de ifrågavarande avtalsparterna. En upplåtelse som inte uppfyller det ovan nämnda skriftlighetskravet har ej verkan som giltigt servitut och kan inte heller skrivas in i fastighetsregistret, vilket uttryckligen framgår av lagtexten (14 kap. 5 § och 23 kap. 2 § JB). Och ett sådant muntligt servitut följer inte heller per automatik med en fastighet vid en överlåtelse, vilket innebär att den härskande fastighetens ägare inte har någon skyldighet att avtala om nya servitut. Men före tillkomsten av den nuvarande jordabalken (som är från 1970) kunde servitut upplåtas muntligt och sådana kan till dags dato fortfarande göras gällande (34 § JP). Det ska även påpekas att det förhållande att muntliga servitut inte kan skrivas in i fastighetsregistret hos inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) på grund av det nuvarande formkravet inte påverkar ett äldre servitutsavtals civilrättsliga giltighet, vilket stöds av rättspraxis på fastighetsrättens område (se bland annat hovrättsfallet RH 2003:13).Är det möjligt för er att säga upp eller ändra servitutet? Om ja, vad gäller?Utgångspunkten är att ett servitut inte kan sägas upp eftersom servitutet enligt lagstiftaren är tänkt att gälla obegränsat i tiden. Utan inblandning av en myndighet fordrar således en uppsägning i princip en överenskommelse mellan avtalsparterna (fastighetsägarna). Det finns dock vissa regler som kan åberopas av den tjänande fastighetens ägare, alltså bostadsrättsföreningen, och därmed möjliggöra ett frånträdande av avtalet. Om ägaren till den grannfastigheten på något sätt överskrider sin rätt enligt avtalet eller åsidosätter några där manifesterade skyldigheter åligger det denne att återställa vad som har rubbats eller fullgöra vad som har eftersatts och sedan ersätta eventuell uppkommen skada (14 kap. 7 § JB). Om det inträffade skulle vara av väsentlig betydelse och motparten inte efter anmaning vidtar rättelse inom skälig tid har bostadsrättsföreningen i ett sådant läge rätt att häva servitutsavtalet och jämte detta kan även ägaren till grannfastigheten bli skyldig att utge skadestånd till föreningen (14 kap. 8 § JB). Likaså kan uteblivna nyttjanderättsavgifter, om några sådana skulle finnas upptagna i servitutsavtalet, som inte betalas inom en månad efter förfallodagen också rendera i ett hävande av servitutet i förening med en skadeståndsskyldighet (14 kap. 9 § JB).Utifrån din ärendebeskrivning är min bedömning dessvärre att ni varken kommer att kunna säga upp avtalet eller påkalla en omförhandling (om inte motparten självmant skulle gå med på detta vill säga). Som påpekats ovan är en upplåtelse i form av ett servitut tänkt att löpa för alltid och givet att den ersättning som bostadsrättsföreningen gör anspråk på inte finns avtalad i den ursprungliga servitutshandlingen har jag svårt att se hur uppsägningen och den därtill inplanerade omförhandlingen ska kunna genomföras. Du nämner dock ett "flagrant avtalsbrott", men vad som avses med detta eller på vilket sätt motparten har agerat klandervärt förtäljer inte din ärendebeskrivning. Om avtalsbrottet skulle vara av väsentlig betydelse för bostadsrättsföreningen och motparten beretts tillfälle att vidta rättelse men förhållit sig passiv kan servitutsavtalet naturligtvis hävas i enlighet med bestämmelsen i 14 kap. 8 § JB. Men om så verkligen är fallet kan jag av förklarliga skäl inte avgöra. Om du med avtalsbrott däremot menar att ägaren till grannfastigheten inte har betalat den nya avgiften som yrkats men som inte heller finns reglerad i det nuvarande avtalet blir svaret att detta inte är att betrakta som ett avtalsbrott. Det korta svaret på din faktiska fråga lyder därför att bostadsrättsföreningens möjlighet att kunna säga upp avtalet helt och hållet beror på vad som har hänt, det vill säga vad för typ av avtalsbrott det är fråga om.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vem kan vara revisor i en Brf-styrelse?

2021-04-30 i Föreningar
FRÅGA |I en bostadsrättsförening som består av 5 lägenheter blir det en liten styrelse. Kan ordförande och revisorn som är gifta med varann sitta i denna styrelse?
Fredrik Anstrin |Det finns ingen särskild reglering av jävet i bostadsrättsföreningar, så ledning får hämtas i lagen om ekonomiska föreningar. När det gäller revisorn får denne inte sitta i styrelsen enligt 8 kap. 19 § lag om ekonomiska föreningar. Enligt samma bestämmelse får revisorn inte heller vara gift eller sambo med en styrelseledamot. Revisorn i ert fall måste således inte sätta sig i styrelsen och dessutom få sin make att inte sätta sig i styrelsen. Det bästa vore kanske i sådana fall att leta efter en annan revisor eftersom ni förlorar två personer till styrelsen (och styrelsen måste bestå av minst tre personer enligt 7 kap. 1 § lag om ekonomiska föreningar). Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan man ogiltigförklara ett gammalt styrelsebeslut?

2021-04-29 i Föreningar
FRÅGA |Hej!På årsstämman 2015 togs det i våran samfällighet beslut medelst röstning att vi skulle få ta ner ett träd på baksidan av vårat hus på samfällighetens mark. Fanns en liten osäkerhet om att trädet ev kanske står på vägföreningens mark och beslutet skrevs såhär; "Mötet godkände fällande av träd, under förutsättning att man kollar med vägföreningen först." Vi har nu själva tagit reda på att trädet står på samfällighetens mark. Vi meddelade styrelsen för ca 2 veckor sedan att vi därför nu tänker ta ner trädet, men det är ny styrelse och de säger nu nej, fast beslut är taget, med motivering:- Det är ej juridiskt korrekt att ta upp ett förslag till beslut när man har oklara ägarförhållanden.- Om styrelsen får inkomna motioner som kräver vidare utredning (tex vid fällande av träd) inför årsmöte, bör dessa utredas innan beslut tas.- Beslut av engångshändelse måste ha en tydlig giltighetstid. Då det i detta fall har gått 6 år från beslut så har det enligt praxis gått för lång tid för att beslut fortfarande ska kunna anses giltigt.Jag kan ju tillägga att någon tidsbegränsning för fällning inte nämns i beslutsprotokoll.Är dessa punkter juridiskt giltiga för styrelsen att använda som motivering att ogiltigförklara beslutet? Och hur går en ogiltigförklaring till? Räcker det att styrelsen säger att det är ogiltigt eller sker det skriftligt på något sätt? Hur bör vi agera för att bestrida styrelsens försök att ogiltigförklara beslutet? Mvh
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar din fråga som att er samfällighet fattat ett beslut för ett antal år sedan som ska verkställas men att någon nu menar att beslutet inte är juridiskt giltigt. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för hur man fattar juridiskt bindande beslut inom en samfällighet samt hur man kan överklaga beslut som fattas av samfälligheten. Din fråga regleras i lag om förvaltning av samfällighet (samfl) och föreningslagen (Föl). Vad är ett "juridiskt bindande beslut"? Inledningsvis kan sägas att hur föreningen fattar bindande beslut kan framgå av stadgarna (jfr 28 § fjärde punkten samfl) däremot är huvudregeln att det är majoritetsbeslut som gäller (38 § samfl). Om ett beslut fattas genom majoritet gäller beslutet tills vidare - dvs tills ett nytt stämmobeslut fattas. Det finns inga formkrav för hur ett beslut ska se ut eller formuleras. Det innebär även att ni inte behöver behäfta era beslut med några tidsfrister för att de ska vara gällande. Hur kan man överklaga ett beslut? Ett beslut som fattas av stämman ska överklagas till mark- och miljödomstolen inom 4 veckor från det att beslutet fattades (53 § samfl). Det saknas alltså möjlighet att överklaga beslutet idag. Hur bör ni agera? Jag kan inte utefter det du tar upp i frågan svara på om ni har fattat ett giltigt beslut enligt samfällighetensstadga. Om så är fallet är beslutet inte överklagningsbart och den nya styrelsen kan inte "ogiltigförklara" beslutet. Om den nya styrelsen vägrar inrätta sig efter beslutet riskerar de att drabbas av skadeståndsskyldighet och kan bli avsatta. SlutsatsMin bedömning är att den nya styrelsen invändningar inte kan göras gällande då ert beslut som tidigare fattats inte längre är överklagningsbart och ska gälla tills ett nytt beslut fattas av stämman. Du har beställt tjänsten med telefonuppföljning och jag kommer således ringa dig imorgon, fredag, (30/04 - 2021) klockan 12:30. Om inte den tiden fungerar får du gärna kontakta mig på andre.blomquist@lawline.se så bestämmer vi en ny tid. hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Hembudsförbehållet - vilka har företrädesrätt?

2021-04-28 i Bolag
FRÅGA |Hej.Gäller hembudsförbehållet i bolagsordningen även om lösningsberättigade INTE är inskrivna i bolagsordningen?MvhBo
Sanna Parkan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Aktier kan som huvudregel förvärvas och överlåtas fritt enligt aktiebolagslagen (ABL) 4 kap 7 § såvida inte annat följer av lag eller förbehållen enligt 4 kap 8, 18 eller 27 §§. Hembudsförbehåll stadgas i ABL 4.27-36 och innebär att aktieägare eller annan som anges ska ha rätt att köpa tillbaka aktierna av en ny förvärvaren. När dessa har tackat nej så får den nya förvärvaren föras in i aktieboken, men inte innan dess. Av 4:27 ABL framgår att hembudsförbehållet ska tas in i bolagsordningen och av 4:28st1p3 framgår att det ska stå vilka som har denna rätt. Detta kan uppfyllas på olika sätt, t ex kan det stå att samtliga aktieägare i aktieboken har denna lösningsrätt. Svaret på din fråga är både ja och nej, det ska stå i bolagsordningen vilka som har lösningsrätten men det behöver inte stå något specifikt namn. Är personen inte en del av den krets som omfattas av hembudsförbehållet så har personen inte denna lösningsrätt och vise versa.Hoppas det var svar på din fråga!

Får stämmoprotokoll läggas upp på föreningens hemsida?

2021-04-18 i Föreningar
FRÅGA |Får stämmoprotokoll läggas upp på föreningens hemsida?
Ranya Eliassi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ekonomisk förening?Stämmoprotokollet är inte offentlig handling. Men det ska hållas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman (lag om ekonomiska föreningar 7:10 fjärde stycket). Detta ska tolkas som att det får dröja högst tre veckor innan medlemmarna ska få tillgång till protokollet. Eftersom stämmoprotokollet inte är en offentlig handling så får medlemmarna dock inte göra avskrifter eller kopiera det när de tar del av det. Styrelsen får inte vägra att lämna ut stämmoprotokollet.Ett effektivt sätt att få ut protokollet är att ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten (KFM). KFM kommer då att ta ålägga styrelsen att visa protokollet. Det finns två typer av handräckning: vanlig och särskild. I ditt fall är vanlig handräckning aktuell. Du hittar ansökan här https://www.kronofogden.se/AnsokanBetalningsforelaggandevanlighandrackning.html.Ideell förening?Idella föreningar lyder inte under någon egen särskild lag som t.ex. aktiebolag. Ideella föreningar styrs av dess stadgar, stadgar som föreningen själva har satt upp i enlighet med föreningsfriheten. Föreningsfriheten är grundlagsskyddad, 2 kap 1 § regeringsformen. Stadgarna fungerar som ett slags avtal mellan föreningen och medlemmarna.En ideell förening behöver inte följa någon lagstadgad offentlighetsprincip, den offentlighetsprincip som finns gäller myndigheter och inte enskilda föreningar. Det står alltså föreningen själv att välja ifall man vill hålla sina protokoll offentliga eller inte. Styrelsen har oftast enligt stadgarna som uppgift att främja föreningens intressen. Att inte låta allt i ett protokoll vara offentligt kan vara för att skydda föreningens intresse och ändamål. Det är inte helt ovanligt att man döljer känslig information i det protokollet som man senare gör offentligt för medlemmar eller allmänheten.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen