Vem bestämmer i en samfällighetsförening?

2021-05-24 i Föreningar
FRÅGA |Samfälligheten ska byta värmeledningar i marken i radhusområde. Dessa går in i vissa gavelhus. Härvid måste staket rivas ute och panel tas bort inomhus. Föreningens kommer att bekosta borrning, grävning och att återställa innerväggar, men säger sig inte skyldiga att bekosta att folk satt upp staket eller byggt in rör och ventiler inomhus. Vissa husägare kräver att samfälligheten ska stå för alla kostnader och således bekosta nya staket, garderober etc. Vem har rätt?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är lagen om förvaltning av samfälligheter. Samtliga lagrumshänvisningar nedan avser den nyss nämnda lagen om ingenting annat anges.Några allmänna hållpunkterEnligt 4 § kan en samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Ovan uppger du att "föreningen" kommer att bekosta diverse saker varför jag utgår ifrån att det rör sig om en samfällighetsförening. I 35 § regleras styrelsens kompetens och där sägs att styrelsen handhar föreningens angelägenheter i överensstämmelse med denna lag, stadgarna och föreningsstämmobeslut, i den mån beslutet ej strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna. Av 38 § följer att som styrelsens beslut gäller sedan den mening om vilken vid styrelsesammanträde de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträds av ordföranden. Det är således enkel majoritet som i normalfallet gäller vid styrelsesammanträden, om inte stadgarna skulle föreskriva annat vill säga. Vidare uttalas i 19 § 1 st. att föreningen vid förvaltningen ska tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa och att varje medlems enskilda intressen även ska beaktas i skälig omfattning. Hur avvägningen mellan gemensamma och enskilda intressen ska gå till är en delikat fråga utan något entydigt svar varför en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Utgångspunkten torde dock vara att ju större den gemensamma nyttan är desto svårare behöver olägenheten vara för den enskilde för att beslutet ska kunna undanröjas.Din fråga och bedömningen i förevarande fallDet ska inledningsvis framhållas att det egentligen inte finns något givet svar på din fråga. Till detta kommer, vilket ovanstående vittnar om, en ganska tillintetsägande lagtext, något som naturligtvis inte underlättar den rättsliga bedömningen. När det gäller styrelsen behörighet kan en jämförelse med ett närliggande föreningsslag vara på sin plats.Utgångspunkten i bostadsrättslagen (BRL) är att beslut om väsentliga förändringar i byggnaden eller på fastigheten i övrigt inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). Begreppet väsentliga förändringar är inte klart definierat och hur det ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter även för den här föreningstypen. Men ofta finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är i mångt och mycket bostadsrättsföreningen (med andra ord medlemmarna genom ett stämmobeslut) som dikterar villkoren och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder i en bostadsrättsförening bör ligga inom styrelsens behörighet.Enligt min mening bör principerna enligt ovan även kunna tillämpas i en samfällighetsförening och det första som behöver göras är därför att studera stadgarna i din förening. Men givet att det inte går att utröna vad som gäller med hjälp av dessa behöver omfattningen av de inplanerade åtgärderna bedömas liksom deras ingripandegrad. Utifrån din ärendebeskrivning torde det kommande arbetet träffas av begreppet väsentliga förändringar varför ett stämmobeslut hade varit behövligt om det rörde sig om en bostadsrättsförening. Notera att årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning. Lagstiftaren har medvetet valt att inte detaljreglera den här typen av företeelser, dels för att samfällighetsföreningar är bäst lämpade att själva avgöra hur interna föreningsangelägenheter ska hanteras, men också för att en sådan lagstiftning hade blivit alldeles för omfångsrik och svåröverskådlig. Den nuvarande ordningen bäddar istället för mer flexibla lösningar. Min uppfattning är de meningsskiljaktigheter som nu råder behöver hänskjutas till en extrastämma och där prövas genom en sedvanlig votering, se 47 §. För svaret på din fråga står dessvärre inte att finna i någon lagstiftning. Annorlunda uttryckt måste saken behandlas på ett demokratiskt och föreningsrättsligt godtagbart sätt, vilket som sagt sker genom en omröstning. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan en extra föreningsstämma välja ny styrelse och neka ansvarsfrihet till den föregående

2021-05-20 i Föreningar
FRÅGA |Kan en extra föreningsstämma begära en ny styrelse och samtidigt neka ansvarsfrihet till den gamla styrelsen?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om en extra föreningsstämma kan välja en ny styrelse och neka ansvarsfrihet för den gamla styrelsen. Extra stämma ska hållas om skäl finns Enligt 6 kap. 12 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar föreskrivs huvudregeln om att en extra stämma ska hållas om styrelsen anser att skäl finns för en sådan. Innehållet på den extra stämman För att man ska få kalla till en extra föreningsstämma förutsätts att det finns ett specifikt ärende som behöver behandlas. Ett sådant ärende kan exempelvis vara att avsätta en ledamot, eller som du skriver att välja en helt ny styrelse. Ett annat ärende kan vara som du även skriver; att välja att inte bevilja den föregående styrelsen ansvarsfrihet. Normalt sett tas dock fråga om ansvarsfrihet endast upp på ordinarie stämma, men det finns även möjlighet att göra det på den extra föreningsstämman, om syrelsen anser att det finns skäl för att hålla en extra föreningsstämma. Detta framgår av 6 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar. Anledningen till att man vill välja en ny styrelse och inte ge den föregående ansvarsfrihet kan exempelvis vara på grund av att den föregående styrelsen inte skött sitt arbete, eller av någon annan anledning. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan en extra föreningsstämma såväl välja en ny styrelse som neka ansvarsfrihet på den föregående, så länge dessa ärenden är skäl för att en extra föreningsstämma ska hållas. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vilka är de viktiga röstvärdesgränserna för att kunna fatta beslut i ett aktiebolag?

2021-05-18 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag har kommit på en idé till ett eget aktiebolag och fick förfrågan av en vän att få investera i detta. Då jag ser fördelar att ha med denna vän som aktieägare i företaget tänker jag att han kan få köpa sig en del av aktierna men jag vill stå som majoritetsägare och själv ta de beslut jag anser lämpliga. Är det 70/30 till min fördel som gäller för att ha majoritet?Har vännen några rättigheter som kan innebära svårigheter för mig?Är det något annat jag bör tänka på?Finns det nackdelar med att ta med en person som aktieägare vid uppstarten av företaget?Vid eventuellt konflikt kan jag då köpa ut honom om fördelningen är 70/30 till fördel för mig?Tack.
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDet finns flera olika gränser som fastställer möjligheten till att vidta olika åtgärder som aktieägare i ett aktiebolag. Gränserna fastställs i Aktiebolagslagen (ABL). Jag råder dig att själv gå in i lagen och undersöka på egen hand, men några exempel på viktiga röstvärdesgränser i ett aktiebolag är:Mer än hälften (Enkel majoritet) är den viktigaste gränsen vid de flesta mer vardagliga beslut i ett aktiebolag och även t.ex. val av ordförande eller beslut om vinstutdelning, 7 kap. 40-41 § ABL.Två tredjedelar av rösterna krävs t.ex. för ändring av bolagsordningen, 7 kap. 42 § ABL. Vid vissa fall av ändring av bolagsordningen krävs det dock att minst nio tiondelar rösterna för beslut om att få igenom en ändring, 7 kap. 43 § ABL. Ett annat exempel är att det krävs två tredjedelar för att kringgå aktieägarnas rätt till företräde till nya aktier som tillkommer vid en nyemission, 13 kap. 1 § ABL. Minst två tredjedelar krävs även vid beslut om minskning av aktiekapitalet, 20 kap. 5 § ABL.Nio tiondelar eller mer än nio tiondelar krävs vid vissa beslut, t.ex. inlösen av minoritetsaktier, 22 kap. 1 § ABL. I vissa fall har även minoritetsaktieägare (minst nio tiondelar av rösterna) rätt att kräva åtgärder av majoritetsaktieägaren, t.ex. krav på vinstutdelning, 18 kap. 11 § ABL.Tvångsinlösen av minoritetsaktier vid en potentiell konfliktFör att du ska ha rätt att begära tvångsinlösen av en minoritetsaktieägare krävs det att du som majoritetsaktieägare innehar mer än nio tiondelar av aktierna i bolaget, 22 kap. 1 § ABLSammanfattningSammanfattningsvis existerar det väldigt många olika gränser som krävs för att rösta igenom olika beslut i ett aktiebolaget i ABL. Men de viktigaste gränserna när det gäller beslutsförhet i ett aktiebolag är mer än hälften, två tredjedelar och mer än nio tiondelar. Jag rekommenderar som jag tidigare nämnt att du själv går igenom lagstiftningen och kanske kollar upp olika hemsidor som kan ha bra information om hur man ska gå tillväga när man startar ett aktiebolag tillsammans med en partner. Aktier med olika röstvärdenEtt alternativ är att du ger ut aktier med mindre röstvärde till din partner om du vill vara säker på att du kan fatta alla beslut som du finner nödvändiga. Huvudregeln är att varje aktie har lika röstvärden, alltså en röst per aktie (1:1), 4 kap. 1 § ABL. Det finns dock en möjlighet att föreskriva i bolagsordningen att det ska finns olika aktietyper (t.ex. är det vanligt med A och B aktier) med olika röstvärden, 4 kap. 2 § ABL. Det finns dock en maxgräns för röstvärdesskillnader i aktier (10:1) i 4 kap. 5 § ABL.Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Strider det mot likhetsprincipen att tilldela vissa medlemmar i en samfällighet avgiftsfria parkeringsplatser?

2021-05-15 i Föreningar
FRÅGA |Hej,jag bor i en samfällighet och man har kallat till extra stämma utan några motioner.Utan man har skrivit fyra olika förslag på dagordningen som enligt styrelsen mailats in av medlemmarna.Vi är totalt femton hus, i samfälligheten ingår soprum samt en gård med parkeringsplatser.För tillfället så har vi 9 parkeringsplatser till medlemmarna och 2 gästparkeringar.På stämman vill man ge fyra medlemmar privata parkeringar utan ngn avgift.Min fråga är då...man kan väl inte bara ge fyra medlemmar privata platser men inte dem andra för då behandlas inta alla lika, alla har samma andelstal i samfälligheten.Vad gör vi om detta röstas igenom på extra stämman ?Tack för svar på förhand.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor är lagen om samfälligheter (samfällighetslagen, LOS).Likhetsprincipen, vad gäller?I föreningar brukar inte sällan likhetsprincipen åberopas vid missnöje bland medlemmarna och principen kommer i det följande att beröras närmare eftersom du åberopar denna som grund. Den är till att börja med inte lagstadgad utan är en så kallad allmän rättsprincip med ursprung i aktiebolagsrätten. Likhetsprincipen syftar till att omöjliggöra eller i vart fall försvåra för styrelsen eller en majoritet av en förenings medlemmar att missgynna eller negativt särbehandla en eller flera i minoritet. Men märk väl att det inte på något sätt handlar om att samtliga medlemmar i alla lägen alltid ska behandlas exakt lika, vilket är en ganska vanligt förekommande missuppfattning.Högsta domstolen (HD) har i ett ganska nutida avgörande (NJA 2009 s. 550) uttryckt ungefär att medlemmar i en förening får behandlas olika om det föreligger sakliga skäl för detta. I det ifrågavarande rättsfallet konstaterade HD (och även den hovrätt som tidigare hade prövat frågan) att en bostadsrättsförening har en relativt vidsträckt handlingsfrihet avseende just hanteringen och skötseln av fastigheten. I det här målet hade en medlems balkongansökan avslagits trots att samma förening tidigare hade lämnat sitt samtycke till två andra medlemmar som sedermera hade fått bygga varsin balkong. Den springande punkten enligt HD var att ta ställning till huruvida det hade funnits beaktansvärda (sakliga) skäl för föreningens beslut om avslag. Domstolen fann att så var fallet eftersom grunden för beslutet var arkitektoniskt och av vikt för fasaden. HD kom därför fram till att beslutet inte utgjorde ett åsidosättande av likhetsprincipen.Annorlunda uttryckt: Bara för att en medlem skulle få tillåtelse att ta ner en vägg innebär inte det per automatik att samtliga andelsägare i exempelvis en bostadsrättsförening kommer att få göra detsamma. Det handlar helt enkelt om en bedömning i det enskilda fallet. Givet det ovan refererade HD-avgörandet menar jag att likhetsprincipen ska förstås som att denna i föreningsrättsliga sammanhang främst är tänkt att säkerställa ett skydd mot objektivt felaktiga och ogrundade beslut, vilket det enligt min mening synes vara fråga om i det här fallet. För såvitt jag kan bedöma och utifrån din ärendebeskrivning föreligger det knappast några beaktansvärda/sakliga skäl för det man har för avsikt att genomföra beträffande parkeringsplatserna.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis menar jag att du har fog för din uppfattning och för det fall stämman röstar igenom ett förslag i strid med likhetsprincipen blir du, som svar på din andra fråga, hänvisad till att klandra stämmans beslut genom att väcka en talan i domstol (i en tingsrätt som första instans, eller rättare sagt i en mark- och miljödomstol, vilka organisatoriskt sorterar under vissa tingsrätter). Observera att talan ska väckas inom fyra veckor från dagen för beslutet. Om så inte sker kommer du att gå miste om din klagorätt (se 53 § LOS).Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Styrelsens ansvarsfrihet

2021-05-20 i Övrigt
FRÅGA |Hej.Vad är skillnaden på att neka Ansvarsfrihet till en styrelse och att reservera sig mot den samma?
Jasmine El Mallah |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan om styrelseledamöternas ansvarsfrihet prövas under föreningsstämman. Vid ordinarie föreningsstämman utgör ansvarsfrihetsfrågan en obligatorisk punkt på dagordningen, 7 kap. 11§ Aktiebolagslagen. Beslut om ansvarsfrihet görs individuellt innebärande att inget hindrar att vissa ledamöter beviljas ansvarsfrihet och andra inte. Då styrelseledamöterna är jäviga får de inte rösta själva. Att bevilja ansvarsfrihet innebär att medlemmarna godkänner styrelsens arbete. Med andra ord godkänner medlemmarna styrelsens förvaltning och kan inte göra gällande skadeståndsanspråk mot styrelsen. Det finns dock ett undantag, där en minoritet på 10 procent av de röstberättigade har möjlighet att neka ansvarsfrihet och själva sedan stämma styrelsen. En vanlig missuppfattning är att nekad ansvarsfrihet innebär att skadestånd automatisk ska utgå. Vid nekad ansvarsfrihet är det egentligen inget som händer, utan det krävs ett agerande/ett faktiskt handlande att stämma styrelsen. Beslutet innebär bara en reservation att framföra anspråk genom vidare åtgärd i domstol. Som styrelseledamot kan man reservera sig mot styrelsens beslut. Syftet är att undvika ansvar mot de konsekvenser som kan uppkomma av det fattade beslutet. Som sagt gäller detta styrelseledamöterna och inte medlemmarna. Jag finner det lite oklart vad du avser med att reservera sig ansvarsfrihet. Det kan uppfattas både som att du inte tar ställning till beslutet eller att du anmäler avvikande mening. Ifall det sistnämna är aktuellt bör det inte råda någon skillnad för att besvara din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Kan man låta en medlem i en ekonomisk förening betala en högre insats än vad som krävs?

2021-05-19 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en ekonomisk förening som äger marken / tomten som våra sommarstugor står. Vi har en lån på c a 10 milj.Vissa medlemmar vill betala en högre insats och där med få ner månadskostnaden för sin del och detta gagnar föreningen som har "mindre" lån att betala som gagnar samtliga medlemmar. Går detta genomföra ? och vad behöver göras i så fall ?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftning på frågan:-Lagen om ekonomiska föreningar (EFL).Kortfattat svar:Ifall en eller flera medlemmar vill betala en högre insats så går detta bra så länge föreningens stadgar tillåter detta. En insats som är större än vad som krävs av en medlem kallas för en överinsats och det skall alltså framgå av era stadgar i vilken mån en överinsats är tillåten för att det skall vara okej. Om era stadgar inte har reglerat denna fråga behöver ni således ändra stadgarna innan ni kan tillåta en eller flera medlemmar att betala en överinsats.RättsutredningFår en medlem betala en högre insats?Om en medlem vill delta i föreningen med en större insats än vad som krävs så är det möjligt att låta medlemmen delta med en överinsats. En överinsats är en medlemsinsats som är större än den insats som medlemmen är skyldig att betala enligt stadgarna (10:1 EFL). Huruvida en medlem får delta i föreningen med en överinsats skall framgå av er förenings stadgar. Således är det inte tillåtet att låta vissa av medlemmarna betala en högre insats om era stadgar inte föreskriver att det är tillåtet med överinsatser (3:1 EFL).Vad behöver föreningen göra för att detta skall vara möjligt?För att en överinsats skall vara möjlig att delta med behöver ni som förening se till att det framgår av era stadgar i vilken utsträckning överinsatser är tillåtet. Således behöver ni ändra era stadgar om det inte redan är reglerat att överinsatser är tillåtna enligt de stadgar ni har i dagens läge. Om det redan framgår av era stadgar att det är tillåtet med överinsatser är det fritt fram att tillåta de medlemmar som vill att betala en större insats, så länge de följer de eventuelle regler ni infört angående detta i föreningens stadgar. En överinsats kommer dock att gynna hela föreningen, inte enbart de medlemmar som betalat överinsats, eftersom att ert lån sänks, precis som du skrivit i din frågeställning.Hur kan ni ändra stadgarna? -Ni behöver hålla en föreningsstämma för att ändra era stadgar, det är nämligen föreningsstämman som beslutar om ändring av stadgarna (3:3 EFL).-För att besluta om att stadgarna skall ändras krävs det i vanliga fall att minst två tredjedelar av de röstande har röstat för att stadgarna skall ändras (6:35 EFL). Ifall ändringen av stadgarna innebär att en medlems skyldighet att betala insatser eller avgifter till föreningen ökas eller att medlemmens rätt till vinst inskränks kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande har röstat för beslutet (6:36 EFL). Det kan därav vara viktigt att tänka på när man formulerar ändringen av stadgarna som man vill göra, att inte formulera det som ett krav på en ökad insats, utan att det ges en möjlighet att betala en ökad insats om man vill. För så länge det enbart gäller en möjlighet till överinsats så bör det normala röstkravet på två tredjedelar gälla för att få igenom beslutet då det inte är ett krav om att betala högre insats.-Om föreningsstämman beslutar att ändra stadgarna så behöver beslutet genast anmälas för registrering i föreningsregistret, ni får inte genomföra beslutet förrän ni har registrerat det (3:5 EFL).-I vissa föreningar har det på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande tagits in en bestämmelse enligt vilken en annan bestämmelse i stadgarna inte får ändras utan att regeringen har lämnat tillstånd till det. Om ni har en sådan bestämmelse så får inte heller den första bestämmelsen ändras utan regeringens tillstånd (3:8 EFL). Jag tvivlar dock starkt på att ni har en sådan bestämmelse som berör just denna fråga och eventuella ändringar av stadgarna som ni behöver göra för att göra en överinsats möjlig.Hur påverkar detta medlemmarna?Precis som du skrivit i din frågeställning så kommer detta att gynna hela föreningen om det får ned era lån. Jag vet dock inte om det är möjligt att se till så att det gynnar just de enskilda medlemmarna som betalar överinsatserna mer än någon annan medlem. Det är till stor del beroende av vad era stadgar säger om övriga eventuella avgifter etc. Om du vill ha en utredning kring huruvida det skulle vara möjligt att få en överinsats att gynna specifika medlemmar enbart så krävs sannolikt en djupare genomgång av allt material, inklusive era stadgar. Jag kan varmt rekommendera dig att att anlita en av våra duktiga jurister från vår byrå för ett sådant uppdrag om du önskar få en djupare utredning. Du är varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för att komma i kontakt med en av juristerna, samt få en offert på vad uppdraget kan komma att kosta föreningen. Avslutande ord:Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se ifall följdfrågor dyker upp eller om jag har missuppfattat någonting i frågeställningen!Med vänlig hälsning,

Kan mina aktier tvångsinlösas?

2021-05-16 i Bolag
FRÅGA |Hej, Jag har en frågor gällande reglar i ett aktiebolag och hoppas på att ni kan svara. Här nedan är mina frågor:Fråga 1: Kan andra aktieägare i ett styrelsemöte rösta om att ta över en annan aktieägares aktier?'' Det är så att vi är 4 medlemmar i styrelse och äger olika aktieandelar i företaget (30%,27%,23% och 20%), snart det är dags för oss att ta in en investerare som ska ha 20% av bolaget. Styrelse vill rösta nu om vilka ska ge procentandelar i från sig, d.v.s. att 2 medlemmar i styre (de som äger 30% och 27%) har rösta om att de inte ska ge ifrån sig sina andelar och att de som äger 23% och 20% ska ge bort var sin 10%. Min fråga är kan då de göra det p.g.a. röstmajoritet? Detta är inget bestämt tidigare i ett aktieägaravtal.'' Jag uppskattar verkligen om ni kan hjälpa mig med min fråga och att ni tala om för mig enligt vilken lag är det så.
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga, vill du veta vad om aktier kan tvångsinlösas. Regler gällande svenska aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL).Kan aktier tvångsinlösas?Tvångsinlösen innebär att en minoritetsägare tvingas sälja sina aktier, trots att den inte accepterat erbjudandet.I 4 kap 1 § ABL finns en likhetsprincip som säger att alla aktieägare ska behandlas lika. Detta innebär att alla aktieägare till aktier av samma sort rätt till samma utdelning per aktie. Därutöver, innebär detta även att andra aktieägare inte kan tvinga en annan att sälja sina aktier.UndantagDet finns emellertid ett undantag till regeln ovan. Av undantaget framgår att en majoritetsägare, d.v.s. en aktieägare som äger minst 90 % av samtliga aktier, kan tvångsinlösa resterande aktieägares aktier, 22 kap 1 § ABL. Bestämmelsen är tvingande vilket innebär att aktieägarna inte kan avtala om att andra regler för tvångsinlösen ska gälla i bolagsordningen.AktieägaravtalSom ovan nämnt är huvudregeln att tvångsinlösen inte kan ske. Den enda möjligheten till tvångsinlösen enligt ABL är för en majoritetsägare med 90 % av aktierna. Hursomhelst, kan aktieägarna själva ingå avtal med varandra om att tvångsinlösen ska få ske i vissa situationer. Detta kan ske i ett aktieägaravtal i vilket parterna bestämmer själva vilka villkor som ska gälla.SlutsatsSom nämndes ovan, kan aktier inte tvångsinlösas mot bakgrund av likhetsprincipen. En aktieägare som äger minst 90 % av aktierna i aktiebolaget har dock rätt att köpa de andra aktieägarnas aktier. Eftersom ingen av aktieägarna i ditt aktiebolag äger mer än 90% är undantaget inte tillämplig. I din text nämnder du att ett aktieägaravtal inte är upprättad vilket utesluter även denna möjlighet.Jag hoppas att detta var till hjälp!Vänligen,

Motionsrätt ekonomisk förening

2021-05-12 i Föreningar
FRÅGA |Är det lagstadgat att en motionsrätt ska finnas i ekonomiska föreningar?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om ekonomiska föreningar finns i lag om ekonomiska föreningar (LEF).Rätt till ärendebehandlingEnligt 6 kap. 15 § LEF har en medlem rätt att få ett ärende (motion) behandlat vid en föreningsstämma, om denne skriftligen begär det hos styrelsen i sådan tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Begäran ska framställas på det sätt och inom den tid som har bestämts i stadgarna, om stadgarna innehåller bestämmelser om saken. Med ärende förstås en för föreningen relevant fråga som kan bli föremål för ett beslut av föreningsstämman.Ovanstående lagrum ger alltså stöd för att medlemmar har motionsrätt i ekonomiska föreningar. Föreningens stadga kompletterar bestämmelsen när det gäller hur och när som motionen ska framställas.Hoppas informationen besvarar din fråga!Vänligen,