Omfattas jag av min arbetsplats kollektivavtal trots att jag inte är medlem i ett fackförbund?

2021-10-25 i Fackförening
FRÅGA |Har jobbat på samma arbetsplats i 7år, när jag anställdes hade företaget inget kollektivavtal och anställningsavtalet jag skrev under hänvisade inte till något kollektivavtal.Efter att jag arbetat där i 4år tecknar min arbetsgivare ett kollektivavtal för arbetsplatsen och samtidigt fusioneras företaget jag är anställd hos med dess moderbolag och jag börjar få lön från det företaget istället.Skriver aldrig under något nytt anställningsavtal eller informeras muntligt om detta utan lönen kommer bara från ett annat företag, vilket de nu gjort i ytterligare 3år.Är ej medlem i något fackförbund.Omfattas jag av kollektivavtalet som arbetsplatsen har?Anledningen till att jag undrar är för att jag hade behövt veta hur lång uppsägningstid jag har om jag skulle säga upp mig själv?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du omfattas av det kollektivavtal som din arbetsgivare tecknat trots att du själv inte är med i något fackförbud och företaget inte var anslutet till kollektivavtal när du började jobba. Jag tolkar dig även som att du undrar om detta har inverkan på sin uppsägningstid. Reglerna om kollektivavtal finns i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Reglerna om uppsägningstid finns i lagen om anställningsskydd (LAS). Omfattas du av kollektivavtalet trots omständigheterna? Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation (ett fackförbund) gäller tvingande för fackförbundets medlemmar på arbetsplatsen (26 § MBL). Du omfattas inte uttryckligen av kollektivavtalet men å andra sidan har ett kollektivavtal på en arbetsplats något som kallas för normerande verkan. Det innebär att även om avtalet inte uttryckligen omfattar oorganiserade arbetstagare, som du själv, anses det ändå indirekt påverka dessas anställningsavtal. Detta har utvecklats genom praxis och framkommer inte uttryckligen i lag. Det innebär att dina anställningsförmåner och andra villkor bör överensstämma med dem som framkommer i kollektivavtalet för arbetsplatsen. Om så inte är fallet är risken att arbetsgivaren anses bryta mot kollektivavtalet. Detta gäller även om ditt anställningsavtal är äldre än kollektivavtalet. Om ditt avtal enligt arbetsgivaren skulle avvika från kollektivavtalet kan det innebära att ditt avtal kan jämkas (jämkning bedöms enligt 36 § avtalslagen). Vid en tvist så måste dessvärre talan om detta föras av arbetstagaren själv, dvs fackförbundet kommer inte föra talan åt dig så länge du inte är medlem. Finns andra regler som påverkar din uppsägningstid? I LAS finns vissa minimikrav för uppsägningstider för både arbetsgivare och arbetstagare. Du som arbetstagare som har jobbat i 7 år på samma arbetsplats har rätt till minsta uppsägningstid om 4 månader, om du exempelvis skulle bli uppsagd (11 § andra stycket tredje punkten LAS). Den uppsägningstid som arbetsgivaren har rätt till om du skulle säga upp dig är minst 1 månad (11 § LAS), men detta kan alltså vara reglerat i det kollektivavtal som har inverkan på din anställning.Sammanfattning: Även om du inte uttryckligen enligt lag omfattas av kollektivavtalet på din arbetsplats så har det en normerande verkan för din anställning. Det innebär att villkoren indirekt gäller även dig. Uppsägningstiden är, som du själv skriver, förmodligen reglerad i kollektivavtalet. Annars finns vissa minimikrav för uppsägningstid i LAS. Mitt råd till dig är att ta reda på vad som gäller enligt kollektivavtalet och utgå från att det gäller även dig. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Hur fungerar turordningsreglerna?

2021-10-23 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |För att kringgå turordnings regler vid uppsägning vad gäller.Hur många anställda får det max vara?Orsak måste det finnas det?Vad mera skall man tänka på?
Cornelia Aebeloe |Hej, och tack för att du vänder till Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga undrar du hur turordningsreglerna fungerar rent allmänt. Jag kommer nedan göra mitt bästa för att förklara vad det är för något! För att besvara din fråga får vi titta på lagen om anställningsskydd (LAS). Vad är turordningsreglerna?Vid en uppsägning av en anställd krävs enligt lagen att uppsägningen är sakligt grundad (7 § stycke 1 LAS). Det innebär att uppsägningen antingen ska ske med anledning av arbetsbrist eller omständigheter som är hänförliga till arbetstagaren. Det är när uppsägningen beror på arbetsbrist som turordningsreglerna aktualiseras (22 § stycke 1 LAS). Dessa regler fastställer att arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika lång anställningstid ger högre ålder företräde (22 § stycke 4 LAS). Det finns dock som du själv nämner vissa undantag från denna regel. UndantagEn arbetsgivare som har högst tio anställda får enligt lagen undanta två arbetstagare från turordningslistan. För att få göra så finns krav på att dessa två ska vara av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Ingen annan orsak än så måste anges (22 § stycke 2 LAS). Vidare finns det arbetstagare som helt och hållet undantas från tillämpningen av LAS. Det innebär att dessa personer inte omfattas av reglerna om turordning, och behöver därför inte avskedas vid arbetsbrist. De som undantas från LAS är arbetstagare med företagsledande eller jämförlig ställning,arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj,arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning, ocharbetstagare som är anställda i gymnasial lärlingsanställning (1 § st 2 LAS). Avslutningsvis finns undantag för arbetstagare som p.g.a. nedsatt arbetsförmåga getts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren. En sådan arbetstagare ska, om det inte medför allvarliga oangelägenheter, få undantas från turordningsreglerna och fortsätta sin anställning (23 § LAS). SammanfattningTurordningsreglerna aktualiseras vid arbetsbrist. Huvudregeln är att arbetstagare med längst anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid, dvs sist in först ut. Vid lika lång anställningstid ger högre ålder förtur till fortsatt anställning. De som undantas från LAS genom 1 § behöver ej sägas upp. Vid max tio anställda får arbetsgivaren dessutom välja två arbetstagare som ska undantas från turordningen, förutsatt att dessa två är av särskild betydelse för fortsatt verksamhet. Sist men inte minst kan, men behöver inte, arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga undantas från turordningsreglerna. Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Om du har fler frågor och funderingar är du välkommen att kontakta Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Karensdag vid timanställning

2021-10-21 i Sjuk
FRÅGA |Vi har en timanställd som har schemalagd tid. Igår 12/10 sjukanmälde hon sig. Den dagen var hon ledig men idag 13/10 skulle hon ha jobbat. Skall 13/10 räknas som karensdag?
Hanna Haavisto |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga! Regler om sjuklön regleras i Lag (1991:1047) om sjuklön.Enligt 7 § börjar sjuklöneperioden räknas från den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. Vid en timanställning är arbetsgivaren skyldig att utge ersättning för de timmarna den anställda skulle ha arbetat. Endast det inkomstbortfall som uppstår på grund av arbetstidsminskning ersätts. Därför blir den första inlagda arbetsdagen som sjuk karensdagen, det vill säga den 13/10 precis som du trodde. Vid ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig på nytt.Med vänliga hälsningar,

Vad har jag för rättigheter när min arbetsgivare inte betalt ut min lön?

2021-10-17 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hallå,Vilka rättigheter har jag när min tidigare arbetsgivare inte har betalat mig alla mina löner. Anställningsavtalet var för en bestämd period och löpte ut den 15 augusti 2021. En del av slutlönen betalades ut den 23 september 2021 men övertid, söndagsbonusar, lastbilsförarbonusar och kylförvaringsbonusar är obetalda.
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vilka rättigheter du har när din arbetsgivare inte betalt ut alla de löner du ska ha fått. För att svara på din fråga kommer jag använda mig av lagen om anställningsskydd (LAS), räntelagen (RL), och lagen om betalningsföreläggande och handräckning.Vilka rättigheter har jag när min arbetsgivare inte betalat mig alla mina löner?Arbetsgivarens främsta skyldighet gentemot dig som arbetstagare är att betala ut lönen för ditt arbete. Detta kan också sägas innebära att du som arbetstagare har rätt att få ut lönen för ditt arbete. I ditt fall har din arbetsgivare inte fullgjort denna skyldighet eftersom du inte fått ut hela den lön du har rätt till. Arbetsgivaren har härigenom gjort sig skyldig till ett allvarligt avtalsbrott, som i regel innebär att du som anställd har rätt att omedelbart frånträda din anställning (4 § LAS). Eftersom din anställning löpt ut verkar det dock inte vara riktigt aktuellt, men det är en rätt du haft.Kort sagt så har du rätt till din lön. Denna rätt tar sig till uttryck som att du får en fordran mot din arbetsgivare. Fordringen som du får utgörs av de delar av lönen du ännu inte fått utbetald, i ditt fall: övertid, söndagsbonusar, lastbilsförarbonusar och kylförvatningsbonusar. Denna fordran kan du göra gällande mot din arbetsgivare. Fordringen räknas som förfallen till betalning den dag som lönen egentligen skulle ha betalats ut. Och från förfallodagen kan du, förutom själva lönen, även kräva ränta för dröjsmålet (3 § RL).För att få ut fordringen som avser lönen är i regel det första steget att kontakta arbetsgivaren och påtala att man har en innestående lön som ska betalas ut. Om man inte lyckas med det så kan man vända sig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om s.k. betalningsföreläggande. Ett betalningsföreläggande innebär att Kronofogdemyndigheten ålägger din arbetsgivare att betala din lön (2 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). För att få till ett betalningsföreläggande måste du skriftligen ansöka om ett sådant. Ansökningen sker till Kronofogdemyndigheten och ska som sagt vara skriftligen, innehålla ditt yrkande, dvs. vad du vill ska hända, samt grunden för detta yrkande. Vidare måste du ha med uppgifter om summan, förfallodagen för fordringen (då lönen skulle betalats ut) samt dina och din arbetsgivares personuppgifter (9-11 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Mitt tips är att gå in på Kronofogdemyndighetens hemsida och använda dig av den vägledning som finns där, t.ex. olika färdiga blanketter. Jag lägger här en länk dit: https://www.kronofogden.se/du-har-ett-krav-mot-nagon/du-vill-fa-ditt-krav-faststallt/du-vill-fa-betalt.SammanfattningDina rättigheter är att omedelbart frånträda anställningen, något som du dock redan gjort. Sedan är din främsta rätt att faktiskt få ut den lön du ska ha. För detta kan du vända dig till arbetsgivaren och försöka få ut lönen på den vägen. Om det inte går kan du ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, vilket är lättast att göra via deras hemsida som är länkad i svaret.Hoppas du fått svar på din fråga och att det löser sig för dig med lönen!Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivare kräva tillbaka felaktigt utbetald lön?

2021-10-23 i Övrigt
FRÅGA |Om min arbetsgivare säg har betalat ut fel lön i 7-8 månader 1000-2000kr varje månad för mycket. Kan de kräva tillbaka detta då?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregel och kvittningSom huvudregel gäller principen condictio indebiti. Principen innebär att en betalning som skett av misstag ska återbetalas. Den som felaktigt utbetalat ett för högt belopp har alltså som utgångspunkt en rätt att få betalningen åter. I dessa situationer vill arbetsgivare normalt göra en justering på den kommande lönen, d.v.s. att arbetsgivaren kvittar sin fordran mot arbetstagarens lön. För att kvittning ska vara aktuell krävs antingen ditt medgivande eller att så är tillåtet enligt kollektivavtal (2- 3 § lagen om arbetsgivares kvittningsrätt). Undantag från huvudregelnI vissa fall behöver man inte betala tillbaka det extra beloppet. För att inte anses återbetalningsskyldig krävs det att du varit i god tro och inrättat dig efter betalningen. Med god tro menar man att du inte insåg eller borde ha insett att lönen var för hög. Att du inrättat dig efter betalningen innebär att du redan använt pengarna. God tro bedöms i det enskilda fallet; arbetstagare har bl.a. ett krav på sig att kontrollera sina lönebesked och se till att de är korrekt. Om du är medlem i ett fackförbund är min rekommendation är att vända dig till dom då de har kännedom om ditt kollektivavtal och vad som gäller i ditt fall. De kan även hjälpa dig mot din arbetsgivare, vilket ingår i avgiften du betalar till facket. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Har min arbetsgivare rätt att begära ett sjukintyg från första sjukdagen pga mycket korttidsfrånvaro under pandemin?

2021-10-21 i Sjuk
FRÅGA |Har min arbetsgivare rätt att begära ett sjukintyg från första sjukdagen pga mycket korttidsfrånvaro under pandemin?
Gabriella Zako |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En arbetsgivare kan kräva sjukintyg enligt 2§ lag om sjuklön. Detta krav kan även regleras i kollektivavtal. Sjuklöneperioden börjar den första dag då arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt pga. sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden (7 § lag om sjuklön). Om sjukskrivningen är längre än sju kalenderdagar ska arbetstagaren lämna ett sjukintyg till arbetsgivaren för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan (8 § andra stycket lag om sjuklön). Sjukintyg ska alltså lämnas på den åttonde dagen.Under våren införde Försäkringskassan tillfälliga regler för att begära in läkarintyg för sjukpenning och ersättning för vab. Från och med den 1 november gäller dock tidigare regler för sjukintyg. 10a § lag om sjuklön upphävdes genom lag 2020/190 och kommer återigen att träda i kraft i maj 2021. Där stadgas det att under förutsättning att det föreligger särskilda skäl får arbetsgivaren kräva sjukintyg tidigare än på den åttonde dagen. Exempel på särskilda skäl kan vara att arbetstagaren haft många korta sjukdomsfall under en begränsad tid utan läkarkontakt och utan att det föreligger kronisk sjukdom. Om arbetstagaren utan godtagbart skäl inte lämnar ett sjukintyg, är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön för den del av sjuklöneperioden som intyg saknas. I ditt fall är det sannolikt att förutsättningarna inte är uppfyllda, då det rör sig om mindre på varandra följande sjukdagar.Allting kan vara komplicerat på grund av den rådande pandemin men det är snart över, om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att ställa de till oss.MVH,

Arbetsgivarens rätt att kräva frånvaroanmälan

2021-10-21 i Övrigt
FRÅGA |Kan en arbetsgivare kräva att alla anställd ska dagligen anmäla sig om kommer eller inte på jobbet under sjukdom eller vab?
Hemen Yazdanfar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är tillåtet för en arbetsgivare att kräva att du som arbetstagare ska anmäla din eventuella frånvaro från arbetet. Detta faller inom arbetsgivarens arbetsledningsrätt.Med vänlig hälsning

Vad händer om jag inte arbetar under min uppsägningstid?

2021-10-17 i ARBETSRÄTT
FRÅGA |Vad händer om jag slutar jobba innan min uppsägningstid har gått ut och arbetsgivaren vägrar låta mig gå tidigare?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om inget annat är överenskommet mellan dig och din arbetsgivare är du skyldig att arbeta under din uppsägningstid. Om du låter bli att arbeta under din uppsägningstid anses det vara ett brott mot anställningsavtalet och du kan enligt 38 § lagen om anställningsskydd bli skadeståndsskyldig. Skadeståndet ska täcka den ekonomiska förlust som din arbetsgivare drabbas av p.g.a. att du inte arbetat under din uppsägningstid; det är upp till arbetsgivaren att visa att den eventuella ekonomiska skadan är en följd av att du inte arbetat under uppsägningstiden. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,