Återinsjuknanderegeln - när en anställd blir sjuk igen inom fem dagar

2019-07-17 i Sjuk
FRÅGA |Hej!Angående återinsjuknande-regeln i Sjuklönelagen så har en fråga uppstått: Räknas de fem dagarna från och med återgång till arbetet, eller från och med slutet på sista sjukdagen?Mvh
Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är sjuklönelagen (SjlL) som reglerar sjuklön när arbetstagare blir sjuka och andra anställningsförmåner för anställda. Regeln om återinsjukande inom fem kalenderdagarDet är när du varit sjuk, och börjat arbeta igen och sedan insjuknar på nytt inom fem kalenderdagarsom regeln om återinsjuknande blir aktuell. Återinsjuknar du alltså inom fem kalenderdagar räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på din tidigare sjukperiod. Något avdrag för ny karensdag ska då inte göras då den nya sjukperioden (förutsatt att det sker inom fem kalenderdagar) ses som en fortsättning på din tidigare sjukperiod (7 § tredje stycket SjlL).Alltså: man räknar från dagen du återgick till arbete efter sjukdom och insjuknade igen. Inte från den dag du anmälde dig som frisk, som även brukar vara den sista sjukdagen. När du anmäler dig som frisk hos din arbetsgivare och återgår till jobbet upphör alltså din sjukperiod.SjukperiodenSjukperioden inleds den första dag som en arbetstagare på grund av sjukdom har en nedsatt arbetsförmåga och inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter. Sjukperiodem omfattar de första tretton dagarna (7 § SjlL). Med avdrag för en karensdag, som är den första dagen du inte är på arbetet på grund av sjukdom (6 § andra stycket SjlL). Perioden måste vidare vara sammanhängande; arbetsförmågan måste vara nedsatt alla dagar under perioden en arbetstagare är sjuk (7 § andra stycket SJlL och 4 § SjlL). När arbetsförmågan inte längre är nedsatt och arbetstagaren kan utföra sina arbetsuppgifter som vanligt tar även sjukperioden slut. Ofta krävs det dock att en arbetstagare gör en friskanmälan för att sjukperioden formellt ska upphöra.Svaret på din fråga: Det är när du återigen blir sjuk inom fem kalenderdagar från det att du börjat arbeta igen som regeln om återinsjuknande blir aktuell. Man räknar alltså inte från den dag som du senast var sjuk och anmälde dig som frisk, utan när du började arbeta igen och insjuknade på nytt. Hoppas svaret varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Vem kan få närståendepenning?

2019-05-28 i Sjuk
FRÅGA |En pensionnär ( han jobbar inte bara några timmar per vecka som som volontär ) som vill vårda en svårt sjukt anhöring kan han få närståendepenning ?
Hanna Kanon |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man kan få närståendepenning om man uppfyller följande krav:- Den närstående som du vårdar har en sjukdom som är ett påtagligt hot mot hens liv- Du vårdar den närstående på sjukhus eller i hemmet- Med vård menas att du är hos personen som ett stöd.- Den närstående samtycker till vården.- Vården ges i Sverige eller i ett EU/EES-land.- Du och personen du vårdar är försäkrade i Sverige.- Du går miste om arbetsinkomst som är sjukpenninggrundande.Det som kan bli problemet i detta fall är att personen i fråga inte verkar uppfylla det sista kravet - att man ska gå miste om arbetsinkomst som är sjukpenninggrundande. Definitionen av sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att få för eget arbete (https://lagen.nu/2010:110#K25P2S1). Det beror alltså på om personen i fråga tjänar några pengar på detta volontärarbete. Om personen tjänar minst 1 000 kronor om året för utfört arbete för någon annans räkning så ska det räknas som inkomst av anställning (https://lagen.nu/2010:110#K25P7S1) och personen har då rätt till närståendepenning. Om personen tjänar mindre än 1000 kronor om året på volontärarbetet så går hen inte miste om någon arbetsinkomst som är sjukpenninggrundade och kan därför inte heller få närståendepenning.

"Nollas" SGI vid anställnings upphörande om ledigt tas innan anmälan som arbetssökande hos arbetsförmedlingen?

2019-05-20 i Sjuk
FRÅGA |Kan försäkringskassan ta och nollställa min sgi för att jag tog obetald ledighet, efter min tidsbestämda anställning? Jag anmälde mig till arbetsförmedlingen och a-kassan den 16 september 2018 och försäkringskassan kräver att veta vad jag gjorde den 1 - 16 september 2018. Med vänlig hälsning,
Joar Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är SGI och hur får man en sådan?Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är ett belopp som ligger till grund för flera sociala förmåner, såsom främst sjukpenning. Storleken av SGI avgörs utifrån en framåtsyftande bedömning, vilket innebär att det egentligt relevanta är inte tidigare eller nuvarande inkomst utan istället antagen framtida inkomst. Inkomsten ska antas vara i minst 6 månader. (se 25 kap. 2 § socialförsäkringsbalken (SFB)). Det är vidare den försäkrades faktiska inkomst och inte den för arbetsplatsen genomsnittliga inkomsten som ska grunda beräkningen (RÅ 2001:75). Vad händer med SGI när man slutar arbeta?När inkomsten avsiktligen eller oavsiktligen minskas, såsom är fallet när ett arbete avslutas utan att ersättas med ett nytt, följer att även SGI minskar. Med hänsyn till att SGI baseras på en framåtsyftande bedömning ter sig detta logiskt; den som slutar sitt arbete kan inte heller förväntas behålla sin lön. (se för det sagda 26 kap. 9 § SFB motsatsvis). Eftersom den sjukpenninggrundande inkomsten bestäms när ersättning som grundas i SGI begärs kommer den som har avslutat sin anställning få en bedömning som baseras på en inkomst om noll kronor, vilket självfallet ger en SGI om noll kronor (jfr 26 kap. 2 § SFB). Undantag från att SGI "nollas" finns i enlighet med bestämmelserna om "SGI-skyddad tid" (26 kap. 9-18a §§ SFB). I detta fall är aktuellt att beakta två skyddsgrunder. För det första råder skydd för arbetslös som är arbetssökande (26 kap. 13 § SFB). För SGI-skydd föreligger två alternativa krav och vederbörande kan som alternativ 1 delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program och få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, eller som alternativ 2 stå till arbetsmarknadens förfogande. Med att stå till arbetsmarknadens förfogande avses en omedelbar anmälan hos Arbetsförmedlingen senast dagen efter anställningens upphörande (se HFD 2014:11). Det går alltså inte att ta ledigt mellan arbete respektive arbetssökande och fortsatt behålla sin SGI. Däremot är det möjligt att anmäla sig hos Arbetsförmedlingen som arbetslös och därefter ta viss tids semester, dock högst två gånger och totalt 25 dagar per år (se försäkringskassans vägledning 2004:5 samt jfr rättsfallen HFD 2012:3 och RÅ 2003 ref 93). Denna skyddsgrund är således inte tillämplig på ditt fall. För det andra råder ett allmänt skydd i 3 månader i följd efter att en försäkrad avbryter sitt förvärvsarbete, förutsatt att den försäkrade är under 65 år (26 kap. 18 § SFB). För tillämplighet av detta undantag har i praxis konstaterats att det avbrutna arbetet ska vara ett sådant som kunnat ligga till grund för en SGI (se RÅ 2009 ref. 76). Att en visstidsanställning upphör torde berättiga till detta skydd även om det stod klart att just innevarande visstidsanställning skulle upphöra vid aktuell tid. Anledningen är att visstidsanställning som pågår vid bedömningen av SGI presumeras komma att förnyas vid dess utlöpande och därav kunna vara i tillräcklig tid för att berättiga en SGI, även om den enskilda visstidsanställningen i sig är kortare än 6 månader (se FÖD 1986:59). Förutsatt att det ej passerat mer än 3 månader från din anställnings avslutande tills att du anmälde dig hos arbetsförmedlingen ska du få behålla din SGI i enlighet med 26 kap. 18 § SFB. Det spelar ingen roll vad du mer konkret gjort under dessa tre månader, varvid försäkringskassans begäran ter sig något förunderligt. Sammanfattning Som huvudregel nollas ens SGI direkt då förvärvsinkomst inte längre has eftersom någon framtida inkomst då inte heller kan antas. I vissa undantagsfall kan ens SGI dock skyddas i viss övergångstid eller om vissa omständighetskrav uppfylls. I detta fall synes den enda skyddsmöjligheten vara det allmänna tremånadersskydd som följer vid avslutande av förvärvsarbete (se redogörelse ovan). Försäkringskassans agerande synes utifrån det redogjorda rättsläget vara förunderligt; möjligen föreligger någon avgörande omständighet som inte framgår av din fråga. Mitt råd till dig är att utifrån den information jag har givit efterfråga vad försäkringskassan avser med ditt krav. Därefter kan du återkomma med en fråga här på Lawline inkluderandes försäkringskassans motivering. Du är även välkommen att kontakta våra anställda jurister här. Hoppas du fick din fråga besvarad! Vänlig hälsning,

Vad kan jag göra när arbetsgivaren vägrar betala ut sjuklön?

2019-04-25 i Sjuk
FRÅGA |Jag har problem med en arbetsgivare som vägrar betala ut sjuklön då jag är sjukskriven. Har kontaktat löneservice som gjort uträkningen men chefen vill inte signera så det blir utbetalt. Har kontaktat facket som inte är behjälplig. Vad har jag för möjligheter juridiskt för att driva saken vidare?
Cornelia Isacson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ProblemetArbetsgivare betalar inte ut sjuklön. Frågan gäller vilka möjligheter det finns att kräva utbetalning av sjuklönen.UtredningRegler om sjuklön finns i lag om sjuklön men kan även regleras i avtal. Dock kan arbetsgivaren inte avtala bort arbetstagarens rätt till sjuklön (2 § lag om sjuklön).Det finns ett antal kvalifikationsregler som ska vara uppfyllda för att du ska ha rätt till sjuklön: Sjukanmälan ska lämnas till arbetsgivaren och det ska göras så snart som möjligt (8 § lag om sjuklön). Efter sjukperioden ska den anställde lämna in en skriftlig sjukförsäkran i vilken det anges sjukdomens längd och omfattning. Anställningstiden ska vara längre än en månad. Då gäller din rätt till sjuklön från och med dag den första dagen av anställningstiden. Om ni avtalat om kortare anställningstid än en månad inträder rätt till sjuklön först efter 14 dagar (3 § första stycket lag om sjuklön). Sjukdomen medför att arbetsförmågan sätts ned och hindrar dig som arbetstagare att utföra ditt vanliga eller därmed jämförligt arbete (4 § första stycket första meningen lag om sjuklön). Du bör kunna styrka din sjukdom med hjälp av läkarintyg för att bli berättigad sjuklön. Om du är sjukskriven längre än 7 dagar kan arbetsgivaren kräva ett intyg från läkaren från dig (10 § första stycket lag om sjuklön). Om kvalifikationsreglerna är uppfyllda ska arbetsgivaren betala ut sjuklön dag 2-14 från det att du som anställd sjukanmälde dig (7 § första stycket lag om sjuklön). Sjuklönen ska i så fall uppgå till 80 % av lönen (6 § 2 punkten lag om sjuklön).Vad har jag för möjligheter juridiskt för att driva saken vidare? Som framgår av din fråga har du inte fått önskad hjälp av din fackförening. En anledning till detta kan vara att de anser att du inte har rätt till sjuklön. Fackföreningen kan annars hjälpa dig att förhandla med arbetsgivaren och eventuellt företräda dig i en rättegångsprocess. Ytterligare en anledningen till att fackföreningen inte vill hjälpa dig kan vara att de anser att det är svårt att vinna en sådan process. Då du inte får hjälp av din fackförening kan du vända dig till försäkringskassan. Till dem kan du anmäla ditt sjukdomstillstånd än en gång. Försäkringskassan har en sjuklönegaranti som innebär att de i vissa fall kan betala den sjuklön som arbetsgivaren vägrat. Om sjuklönegarantin beviljas av försäkringskassan kan de komma att kräva det utbetalda beloppet av arbetsgivare. Eventuellt kan försäkringskassan välja att även föra ärendet vidare till allmän domstol. Mer information om sjuklönegaranti kan du läsa om här.Slutsats Då din arbetsgivare vägrar att betala ut sjuklön kan detta bero på att denne inte anser att du inte kvalificerar till detta enligt ovan nämnda regler. Då kan du vända dig till försäkringskassan och där ansöka om att få sjuklön vid dem. Det kallas för sjuklönegaranti. Hoppas mitt svar var till vägledning. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Var kan man hitta lagstödet för att arbetsgivaren har rätt att få in all information på läkarintyget förutom diagnos?

2019-06-24 i Sjuk
FRÅGA |Var kan man hitta lagstödet för att arbetsgivaren har rätt att få in all information på läkarintyget förutom diagnos?
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om det läkarintyg en arbetstagare kan behöva lämna till sin arbetsgivare för att få sjuklön. Regler om detta finns i Lagen om sjuklön, närmare bestämt 8 §. Här framgår att arbetsgivaren endast är skyldig att betala sjuklön om arbetstagaren lämnar ett läkarintyg för att bevisa att denne inte kan arbeta. Det framgår vidare i lagen att läkarintyget inte behöver innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Med detta menas precis som du själv skriver att arbetstagaren inte behöver ange din diagnos/sjukdomsorsak utan har rätt att dölja denna för sin arbetsgivare.Hoppas du fått svar på din fråga!Har du ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma med en ny fråga.Med vänliga hälsningar

Kan jag sjukskriva mig pga. besvikande dålig löneförhöjning?

2019-05-25 i Sjuk
FRÅGA |Hej, när jag fick reda på hur mycket jag fick i löneförhöjning mådde jag så dåligt så jag ville gå hem och sjukskriva mig. Jag gick hem och anmälde mig sjuk på vårt självservicesystem, men detta nekades av min arbetsgivare som menade på att hon inte godkänna min sjukskrivning bara för att jag fick dålig löneförhöjning. Har arbetsgivaren rätt till detta? Tacksam för svar!
Joar Lindén |Allmänt om sjukskrivningSjukskrivning berättigas den som drabbas av sjukdom som sätter ned arbetsförmågan (3 § sjuklönelagen, hädanefter SjLL, samt 24 kap. 2 § och 27 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, hädanefter SFB). Den som avstår från att arbeta med hänvisning till sjukdom utan att uppnå berättigande sjukdomskvalifikation gör sig ansvarig till olovlig arbetsvägran, vilket kan föranleda uppsägning (jfr 7 § lagen om anställningsskydd). I det följande ska således redogöras för vad som avses med sjukdom och nedsatt förmåga med koppling till ditt fall. Föreligger en sjukdom?En allmän sjukdomsdefinition är varje onormalt kropps- eller själstillstånd, vilket icke sammanhänger med den normala livsprocessen (SOU 1944:15 s. 162 f.). Som sjukdom anses inte nedsättningar på grund av den normala livsprocessen eller arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden (27:3 SFB). För stor vikt bör inte fästas vid orsaken till sjukdomsförhållandet utan mer relevant är själva sjukdomen och dess nedsättande verkan på arbetsförmågan. I ditt fall blir det aktuellt att utreda vad som avses med onormalt själstillstånd. Definitionen som har givits härom är att det avser "allvarliga tillstånd av psykisk insufficiens, t.ex. i form av kraftiga sorgereaktioner eller svår trötthet" (Ryberg-Welander, Lotti, Socialförsäkringsrätt: om ersättning vid sjukdom, Tredje upplagan, Stockholm, 2018 s. 125). I RÅ 2009 ref 102 II ansågs sjukdom i form av själstillstånd föreligga. Fallet angick en uppsagd man som diagnostiserades med svår stress och led av ångest, oro, sömnsvårigheter, handlingsoförmåga och koncentrationssvårigheter. Under förutsättningen att läkare ansåg tillståndet utgöra en adekvat följd av det inträffade kunde det bedömdes utgöra sjukdom. I din situation torde jag med stor säkerhet kunna konstatera att kraven inte anses uppfyllda. Högsta restriktivitet tillämpas. Om sjukdom föreligger, föreligger då nedsatt arbetsförmåga?Under sjukdomsperiodens första 90 dagar ställs relativt låga krav på nedsatt arbetsförmåga och bedömningen är betydligt mildare än avseende sjukdomsbedömningen. Bedömningen sker i förhållande till ditt faktiska arbete och din faktiska normala arbetstidsomfattning.(27 kap. 46 § SFB) Enkelt beskrivet ska du anses inte kunna utföra ditt arbete på ett säkert eller tillräckligt fungerande vis. Exemplifierat kan framlyftas ett rättsfall från kamarrätten (Kammarrätten i Stockholm, mål 4114-10). I fallet var det tillräckligt för att anse nedsatt arbetsförmåga föreligga att en läkare uttalade att depression och alkoholproblem föranledde oförmåga att utföra "ett bra arbete", trots omöjlighet att uttala exakt orsak därtill. Förutsatt att sjukdom kan visas kan det således tolkas som att särskilt höga krav inte ställs på att tydligt visa att det är just sjukdomen som direkt orsakar nedsatt arbetsförmåga, i vart fall under sjukdomsperiodens första 90 dagar.Enligt sjuklönelagen ställs inga krav på minsta omfattning av nedsatt arbetsförmåga för rätt till sjukskrivning. Detta gäller för 14 kalenderdagar från och med dag för sjukdoms inträffande, varefter regleringen SFB träder in istället (se 3 och 7 § § SjLL samt jfr 27 kap. 9 § SFB). När regleringen i SFB träder in blir bedömningen striktare. Omfattningen av arbetsförmågan i nedsatt tillstånd måste understiga minst 75% av tidigare normal arbetsförmåga utifrån normal arbetstid. Bedömningen av arbetsförmåga sker nämligen i fem steg: 100%, 75%, 50%, 25% och 0%. Nivån av ersättningen bedöms proportionellt utifrån nedsattheten, dvs. 50% arbetsoförmåga ger 50% sjukpenning och berättigar 50% arbetsfrånvaro. (27 kap. 45 § och 27 kap. 2 § SFB). SammanfattningJag bedömer det inte som sannolikt att du har berättigande grund för sjukskrivning. Undantag är med stor restriktivitet tillämpligt förutsatt att omständigheterna innebär extraordinärt ingripande avvikelse från normalt själstillstånd i form av djupa, skadliga och passiviserande depressioner. Avstående från arbete utan berättigande grund innebär arbetsvägran och utgör sakliga skäl för uppsägning. Min bedömning är att arbetsgivaren har rätt. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,

Måste man ta ut semester för att genomgå en operation eller räknas det som en sjukdag?

2019-05-07 i Sjuk
FRÅGA |Hej!Jag ska göra en liten operation där man ska ta bort en bit av livmodertappen då jag har högriskförändringar som kan leda till cancer och jag blir lite fundersam när min chef säger att jag måste ta semester på själva operationsdagen, stämmer det? Jag tänkte rent spontant att jag väl sjukskriver mig på operationsdagen men min chef påpekar att DÅ är jag ju inte sjuk. Om jag däremot behöver vara hemma efter operationen så får jag sjukanmäla mig. Jag tycker ju dock att det är så att det här är inget som jag vill göra men jag måste ju för att jag inte ska få livmoderhalscancer framöver. Jag vill inte slösa en semesterdag på att åka till sjukhuset och sedan ligga hemma och vila då man brukar få ont och blöda efteråt. Tack på förhand!Med vänlig hälsning
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan avser om frånvaro med anledning av en operation ska räknas som en sjukdag eller om man istället måste ta ut semester. Rätt till sjuklön regleras i Lag 1991:1047) om sjuklön (SjLL). Sjuklön ska betalas ut då man på grund av sjukdom har nedsatt arbetsförmåga, 4 § SjLL. En förutsättning för att ha rätt till sjuklön är att arbetsförmågan är så pass nedsatt att man är förhindrad från att utföra sitt vanliga arbete. Det är arbetsgivaren som bedömer om förutsättningarna för rätt till sjuklön är uppfyllda eller inte, exempelvis hur mycket sjukdomen ifråga sätter ned arbetstagarens arbetsförmåga. Då begreppet "sjukdom" inte definieras i SjLL framgår det inte av lagen vad som omfattas av sjukdomsbegreppet. För tolkning av begreppet "sjukdom" har istället uttalanden i förarbeten till Socialförsäkringsbalken varit vägledande. Enligt dessa kan sjukdom förstås som varje onormalt fysiskt eller psykiskt tillstånd som inte hör samman med den "normala livsprocessen". Begreppet har vidare utvecklats genom praxis. Om man ska genomgå en större operation inleds vanligen omfattande provtagningar och undersökningar redan då man skrivs in på sjukhuset vilket försätter en i ett "sjukdomsliknande tillstånd" som innebär nedsatt arbetsförmåga. Oavsett om man är sjuk i "vanlig bemärkelse" eller om man genomgår en operation ska man ha rätt till sjuklön om arbetsförmågan sätts ned på grund av sjukdomen eller ingreppet ifråga. En förutsättning för att rätt till sjuklön ska föreligga är att man sjukanmäler sig till sin arbetsgivare, 8 § SjLL. Om arbetsgivare inte anser att rätt till sjuklön föreligger För att rätt till sjuklön ska föreligga krävs alltså att din arbetsförmåga är så pass nedsatt att du inte kan utföra ditt vanliga eller jämförbart arbete samt att du har sjukanmält dig till din arbetsgivare. I detta fall skulle du således kunna sjukanmäla dig och därefter visa upp ett läkarintyg för att bekräfta din nedsatta arbetsförmåga. Om din arbetsgivare inte anser att du har rätt till sjuklön och det uppstår tvist mellan er därom kan du ansöka om att få sjuklön från Försäkringskassan, (sjuklönegaranti). För att ha rätt till sjuklönegaranti måste du, senast tre månader efter den månad du skulle ha fått sjuklön, ansöka om sådan. Information om sjuklönegaranti finns här. Hoppas du fått svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Kan en arbetsgivare kräva att man tar ut en semesterdag istället för en sjukdag?

2019-04-04 i Sjuk
FRÅGA |Jag hade en planerad operation och min chef säger att jag måste ta ut en semesterdag den dagen jag opererade mig. Och sedan få sjukersättning under sjukskrivningen. Kan det vara så?
Emma Bergman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar om du måste ta ut en semesterdag för en operation eller om detta ska räknas som en sjukdag.Reglerna om sjuklön finns i 4 § lag om sjuklön. Huvudregeln är att sjuklön betalas ut vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Det spelar därför ingen roll om det rör sig om en operation eller "vanlig" sjukskrivning. Om ingreppet eller sjukdomen sätter ner arbetsförmågan har man alltså rätt till sjuklön. En förutsättning för att ha rätt till sjuklön är att arbetsförmågan är så pass nedsatt att den anställde inte kan utföra sitt vanliga arbete. För att man ska ha rätt till sjuklön måste man göra en sjukanmälan till sin arbetsgivare (8 § lag om sjuklön). En arbetstagare har rätt till ersättning under de första 14 dagarna av en sjukdomsperiod (7 § lag om sjuklön). Av dessa 14 dagar är arbetsgivaren skyldig att betala ut sjuklön de första 7 dagarna, därefter krävs sjukintyg från läkare för att arbetsgivaren ska vara fortsatt skyldig att betala ut sjuklön (8 § lag om sjuklön).Vad du kan göra nuFör att du ska få sjuklön under tiden du är borta efter operationen krävs att du är sjukanmäld. Om du instället tar ut en semesterdag kan det blir svårt för dig att kräva den sjukersättning du har rätt till. Jag skulle rekommendera att du sjukanmäler dig under tiden för din operation och sedan uppvisar läkarintyg på att din arbetsförmåga är nedsatt för att vara säker på att du får din sjuklön.Om det uppstår en tvist med din arbetsgivare huruvida du har rätt till sjuklön eller inte kan du ansöka om sjukelönegaranti hos Försäkringskassan. De kan besluta om att betala ut en ersättning motsvarande sjukpenningen till dig, för att sedan kräva tillbaka samma belopp från din arbetsgivare. Du kan läsa mer om sjuklönegaranti här. Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Vänligen,