Fråga om omplacering av en sjukskriven arbetstagare

2018-06-08 i Sjuk
FRÅGA |En anställd har varit långtidssjukskriven under snart lite mer än 1,5 år och det ser inte ut som att den anställde planerar att komma tillbaka inom den närmaste perioden (efter nära dialog). Vi har nu fått anställa en person för att täcka upp den sjukskrivnas arbete. Har vi rätt att omplacera den sjukskrivna till ett annat kontor när(om) denne kommer tillbaka (på grund av att den tidigare rollen har tvingats ersättas)?
Emelie Ström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att en arbetsgivare ska få omplacera en arbetstagare måste det falla inom arbetstagarens arbetsskyldighet. Som huvudregel har arbetsgivaren en fri omplaceringsrätt, men denna inskränks genom den s.k. 29/29 principen som anger hur långt en arbetstagares arbetsskyldighet sträcker sig. Skulle det vara så att omplaceringen hamnar utanför arbetstagarens arbetsskyldighet så anses omplaceringen som ett skiljande från tjänsten och i sådant fall krävs saklig grund för omplaceringen (se här). Vad faller inom arbetstagarens arbetsskyldighet? Vad som avgör vad som faller inom arbetstagarens arbetsskyldighet är att arbetsuppgifterna:- ska ha ett naturligt samband med arbetsgivarens verksamhet- de ska utföras för arbetsgivarens räkning - samt falla inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer.Om dessa krav uppfylls är alltså omplaceringen okej även om det sker med en arbetstagare som varit sjukskriven.Undantag från den fria omplaceringsrätten- Omplaceringen får inte vara särskilt ingripande för arbetstagaren, i sådant fall måste arbetsgivaren kunna visa på goda skäl för omplaceringen. - Arbetsgivaren får inte omplacera i strid med lag eller god sed, innebärande att omplaceringen exempelvis inte får ske enbart för att få en arbetsgivare att säga upp sig. - När det handlar om sjukskrivning har även arbetsgivaren ett långtgående rehabiliteringsansvar för den arbetstagare som blir sjuk och därför ska det krävas väldigt mycket för att man som arbetsgivare i en sådan situation, ska kunna bli uppsagd pga. sin sjukskrivning.Sammanfattningsvis är alltså omplacering okej om kraven som ställdes upp ovan är uppfyllda och omplaceringen inte faller under undantagen från den fria omplaceringsrätten.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Har man rätt till sjuklön trots en sen anmälan om man har varit förhindrad att anmäla tidigare?

2018-05-25 i Sjuk
FRÅGA |Jag har en fråga gällande sjuklön/karensdag. Jag berättade för min arbetsgivare att jag skulle göra en operation ett visst datum och tog ut en semesterdag för den dagen. Jag var under narkos och opererades till eftermiddagen. När jag vaknade upp var jag så påverkad av morfin samt outhärdig smärta och tänkte/kunde inte sjukanmäla mig direkt. Sjukanmälningen skedde mot kvällen (1-2 h efter "kontorstid").Det jag undrar är om det räcker för att kunna hänvisa till lagen om sjuklön och paragrafen avseende att man varit förhindrad att sjukanmäla sig tidigare. Min arbetsgivare visste visserligen att jag opererades och i läkarintyget är jag sjukskriven från det datumet som operationen skedde och en tid framöver vilket även min arbetsgivare visste om att jag skulle bli. Tack på förhand!
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som huvudregel har du bara rätt till sjuklön för tiden efter sjukanmälan. Om du har varit förhindrad att inkomma med en sjukanmälan tidigare har du dock rätt till sjuklön från tidpunkten för sjukdomsfallet. En förutsättning är dock att du sjukanmälde dig så fort hindret upphörde. (8 § lagen om sjuklön.)Baserat på din fråga blir jag lite osäker på när du tänkte att din sjukperiod skulle börja. Jag utgår dock ifrån att du sjukanmälde dig med avsikt att din sjukperiod skulle börja dagen efter operationen. Eftersom du redan i förväg hade bestämt att du skulle vara ledig dagen för operationen kommer din sjukperiod att börja löpa nästa arbetsdag. På grund av att första dagen under sjukperioden är en karensdag har du dock inte rätt till sjuklön för den dagen (6 § lagen om sjuklön).Som en liten summering: Om du har varit förhindrad att sjukanmäla dig direkt har du rätt att vänta med din sjukanmälan tills hindret har upphört.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Kan min arbetsgivare ge mig tjänstledigt, efter 180 sjukdagar, för att prova på annat arbete?

2018-05-02 i Sjuk
FRÅGA |Angående Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete 2§ står det att man ska ha ingått anställningsavtal med annan arbetsgivare mellan dag 91 -180 av sin sjukskrivning. Om man ingår senare då man fortfarande är delvis sjukskriven, dvs. efter dag 180 med ny arbetsgivare gäller inte rätten till tjänstledighet då? Gäller rätten även vid deltids sjukskrivning t.ex 25%?
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.För att motverka den passiviteten som lätt uppstår i sjukskrivningsprocessen för en anställd har regeringen infört fasta hållpunkter vid 90 dagar och 180 dagar. De fasta hållpunkterna är tidsbestämda gränser för när och hur arbetsförmågan ska bedömas. Resultatet av denna prövning avgör om fortsatt rätt till sjukpenning föreligger. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fick därmed i uppdrag att underlätta övergångarna mellan sjukskrivning, arbetssökande och nytt arbete. Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete infördes som en del i den processen. Rehabiliteringskedjan innebär att för en anställd som är sjukskriven först prövas om en återgång i de vanliga arbetsuppgifterna på något vis kan underlättas. Sedan ska möjligheterna till omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren kunna komma prövas och därefter även arbetsuppgifter utanför den befintliga arbetsgivarens verksamhet. Lagen innefattar både heltidssjukskrivna och deltidssjukskrivna.Efter 90 dagar:Försäkringskassan ska då pröva om din arbetsförmåga kan användas i något annat arbete hos arbetsgivaren. Du kommer antagligen att bli ombedd att skaffa ett utlåtande från arbetsgivaren om hur de kan tillvarata din arbetsförmåga. Hänsyn till ditt yrke tas inte i denna prövning. Du måste själv se till att få ett utlåtande från din arbetsgivare (blankett finns hos Försäkringskassan). Du medges nu också rätt att söka tjänstledigt för att prova på ett annat arbete.Efter 180 dagar:Du har endast rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Det gäller inte om det bedöms att du med stor sannolikhet kommer att kunna återgå i arbete hos din arbetsgivare före dag 366. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ditt vanliga arbete även efter dag 180, med risk för att arbetsgivaren vill diskutera uppsägning.Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren ger dig tjänstledigt efter 180 dagar. Däremot är det ingen rättighet som du har enligt denna lag då den endast reglerar tiden mellan 90 till 180 dagar. Du har således inte rätt till tjänstledigt enligt denna lag. Om försäkringskassan ger dig rätt till sjukpenning så kan du ha rätt till tjänstledigt enligt andra regler, i ditt kollektivavtal/anställningsavtal. Så det kan finnas andra alternativ för dig beroende på vad försäkringskassans utvärdering, efter 180 dagar, visar. Jag rekommenderar att du kontaktar både ditt fackförbund (om du har ett) och försäkringskassan samt arbetsförmedling för att få svar på dina rättigheter att få prova andra arbeten under din sjukskrivningstid.Myndigheterna ska pröva möjligheter för varje enskild och därför kan det bli svårt för oss här att svara exakt vad som kan komma gälla för dig.Hoppas allt löser sig till det bästa för dig

Uppsägning och eventuell sjukpenning - vad gäller?

2018-04-30 i Sjuk
FRÅGA |Hej,Jag är sjukskriven nu en månad. Får jag säga upp mig när jag är sjukskriven? Vad blir med Förseäkringskassan, ska de betala sjukpenning som vanligt? Tack. Mvh
Joakim Hassini |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan finner du ett svar på din fråga. Tillämpligt lagrum26 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB) samt Lagen om anställningsskydd (LAS). Vad gäller?Du kan säga upp dig under din sjukskrivning. Om du gör detta har du rätt till en månads uppsägningstid (minst), vilket framgår av 11 § LAS. En uppsägning innebär att du har samma rättigheter som när du fortfarande var anställd. När det gäller din sjukpenning är det av stor vikt att du anmäler till arbetsförmedlingen att du har sagt upp dig (samma dag som du sa upp dig). Syftet med detta är att du då kan behålla sjukpenningen på samma nivå som när arbetstagaren hade sitt tidigare arbete då din SGI (sjukpenningsgrundad inkomst) förklaras vilande när du står till arbetsmarknadens förfogande, vilket framgår av 26 kap. 13 § första stycket (2 punkten) SFB. Det finns dock ett undantag från regeln ovan. Om en arbetstagare slutade för mindre än tre månader sedan så kan denne, trots allt, få sjukpenning även om hen inte är anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Men arbetstagaren får då ingen sjukpenning de första 14 dagarna, vilket framgår av försäkringskassans hemsida (här). SlutsatsJa du kan säga upp dig om du är sjukskriven och har i sådana fall rätt till minst en månads uppsägningstid enligt det lagrum som har angivets ovan. Ja du har rätt till sjukpenning men jag råder dig att kontakta försäkringskassan innan du gör det för att vara på den säkra sidan kring vad som gäller i ditt fall. Hoppas du fick svar på din fråga!Önskar dig allt gott!Med vänlig hälsning,

Kan arbetsgivaren kräva förstadagsintyg och kan läkaren neka att skriva ett sådant?

2018-06-04 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Hur ställer man sig till frågan om förstadags intyg? Då läkare är totalt emot att ge detta och arbetsgivaren krävt detta via avtal vi gjort? Ett moment 22? Finns det andra vägar? Juridiskt? Skall man måste vara mer sjukskriven än man måste? För att få på den 8e dagen intyg? Mvh
Felicia Lundgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörstadagsintygFrågan om förstadagsintyg hör samman med reglerna om sjuklön eftersom att rätten till sjuklön från arbetsgivaren, och vid längre sjukfall för rätt till ersättning från Försäkringskassan, kräver att arbetstagaren kan styrka nedsättning av arbetsförmågan. För att kunna erhålla sjuklön krävs alltså att arbetstagaren kan lämna en skriftlig försäkran till arbetsgivaren om att denne varit sjuk och i vilken omfattning som arbetsförmågan varit nedsatt.Förutsatt att det finns särskilda skäl får arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att genom ett läkarintyg styrka nedsättningen av arbetsförmågan från första dagen av sjukdom, ett så kallat förstadagsintyg. Särskilda skäl kan exempelvis vara upprepade korta sjukperioder, välgrundad anledning att misstänka att arbetstagaren inte är sjuk, rehabiliteringssynpunkter eller kontrollsynpunkter. Arbetsgivarens begäran om att förstadagsintyg ska lämnas in får endast avse kommande sjukperioder ett år framåt.(10a § Lag om sjuklön) Om arbetstagaren underlåter att lämna ett förstadagsintyg enligt ovan är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön. (10a § 2 st Lag om sjuklön) Regeln angående möjlighet för arbetsgivaren att kräva förstadagsintyg kan dock åsidosättas genom kollektivavtal. (2 § 2 st Lag om sjuklön)För att besvara din fråga så har alltså arbetsgivaren enligt lag rätt att kräva ett förstadagsintyg. Dock krävs att det föreligger särskilda skäl. Detta gäller så länge inte kollektivavtalet föreskriver något annat varför jag skulle råda sig att se efter i det om det finns något kollektivavtal på arbetsplatsen. Om så inte är fallet krävs alltså att arbetsgivaren kan visa att det föreligger särskilda skäl att kräva förstadagsintyg.Moment 22?Läkares möjlighet att neka ett förstadagsintyg regleras inte i lag och läkaren är således fri att neka en patient ett förstadagsintyg. Arbetstagare med föreskrift om krav på förstadagsintyg brukar dock i praktiken skapa en kontakt antingen med företagshälsovården eller en privat läkare som kan skriva ett förstadagsintyg om arbetstagaren i framtiden skulle bli sjuk och behöva ett sådant. Det är alltså upp till arbetstagaren att se till att denne har en läkare att vända sig till om ett förstadagsintyg i framtiden skulle behövas. Det brukar inte ligga inom vårdcentralernas arbetsområde att upprätta förstadagsintyg men detta kan variera beroende på region. Jag skulle råda dig att fråga din arbetsgivare om denne har någon upparbetad kontakt med en läkare antingen inom företagshälsovården eller privat som kan skriva förstadagsintyg. Om inte, kan du själv söka en sådan kontakt.Hoppas detta besvarade din fråga och gav klarhet i rättsläget! Om något är otydligt eller om du har ytterligare funderingar är du varmt välkommen att kontakta mig på min mail: felicia.lundgren@lawline.se.Med vänlig hälsning,

Bör jag överklaga beslut om att inte få ersättning på grund av arbetsskada från AFA-försäkring?

2018-05-17 i Sjuk
FRÅGA |Är det möjligt/värt att överklaga ?Jag har fått ett avslag på en arbetsskada,dom har godkänt en av två samhörighetsskador,jag ramlade på jobbet och skadade vänster knä,var till sjukhus och röntgade var inget fel ,så jag fortsatte jobba med hjälp av värktabletter,ca två veckor senare när jag ska kliva ur lastbilshytten viker sig mitt vänstra knä och jag faller bakåt men min högra fot fastnar mellan dörren och fotsteget,så jag blir hängande och vrider till mitt högra knä som är angripet av artros (som jag tränat och gjort sjukgymnastik för att slippa problem) men aldrig varit sjukskriven för och som jag nu fått byta knäled i,och den skadan anser AFA att dom ej är ersättningsskyldig för? Så åter igen är det värt/lönt att överklaga MVH
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det finns fler möjligheter att erhålla ersättning än enbart ersättning från AFA-försäkring, kommer jag behandla även dessa ytterligare möjligheter. Efter varje avsnitt följer en slutsats beträffande just den möjligheten. Slutligen följer en slutsats och rekommendation.Arbetsgivarens skyldigheterSom utgångspunkt är det arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret vad gäller arbetsmiljön på en arbetsplats. Enligt 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö (3 kap. 2 a § AML). Om det sker en arbetsskada så ska arbetsgivaren utreda denna och undersöka risker i verksamheten, samt vidta de åtgärder som föranleds av olyckan. Slutsats – Man skulle med ovanstående resonemang kunna anföra att arbetsgivaren efter den första skadan har haft en skyldighet anordna så att du enklare kunde ta dig in och ut ur lastbilshytten. Detta skulle förmodligen dock vara att dra arbetsgivarens ansvar för långt, eftersom även arbetstagaren har skyldigheter.Arbetstagarens skyldigheterArbetstagaren ska följa de föreskrifter och använda de skyddsanordningar som arbetsgivaren tillhandahåller. Arbetstagaren ska även iaktta den försiktighet som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall, 3 kap. 4 § AML.Slutsats – Man skulle med ovanstående resonemang kunna anföra att du har en skyldighet att iaktta försiktighet vid arbete med lastbil. Det bör sålunda inte vara aktuellt att i detta fall rikta ersättningsanspråk mot arbetsgivaren. Arbetsskadeersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) Om din arbetsförmåga, med anledning av arbetsskadan, har blivit nedsatt med minst 1/15 (en femtondel) kan du ha rätt till arbetsskadeersättning (41 kap. 2-3 §§ (2010:110) socialförsäkringsbalk (SFB)). Det är en ekonomisk kompensation för den inkomstförlust du lidit på grund av arbetsskadan. Du ansöker om arbetsskadeersättning hos Försäkringskassan. Ersättning (i form av livränta) kan du bara få om din skada av Försäkringskassan definieras som en arbetsskada. För att styrka att det är en arbetsskada, vilket ryms inom lagens begrepp "olycksfall" eller "annan skadlig inverkan i arbetet" (39 kap. 3 § SFB) kan du, till den utredning som Försäkringskassan inleder, bifoga journalanteckningar från läkare. Ett ytterligare krav för rätt till arbetsskadeersättning är att det av läkare finns dokumenterat att arbetsskadan från dagen intyget utfärdas kommer påverka reducera dina möjligheter att arbeta med minst 1/15 för minst ett år framåt. Har du inget intyg från läkare nu kan du inte få ersättning för de dagar du redan gått miste om arbetsinkomst. Rätten till ersättning räknas från det datum läkaren utfärdar intyget. Du ansöker som sagt om arbetsskadeersättning hos Försäkringskassan. Mer information och den blankett du ska skicka in hittar du via denna länk: https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/om-du-har-skadat-dig-i-arbetet/livranta-ersattning-for-forlorad-arbetsinkomst-vid-arbetsskada.Slutsats – Det är min uppfattning att din olycka omfattas av SFB.Trygghetsförsäkring via AFAOm arbetsgivaren har kollektivavtal omfattas du emellertid av en extra försäkring, så kallad trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Det finns en lagstadgad arbetsskadeförsäkring, men den ger inte full ersättning (bara upp till 7,5 basbelopp) för förlorad inkomst och eventuella extra kostnader. Enligt § 3 försäkringsvillkoren för TFA (Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) kan arbetsskada ha uppkommit till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan och den ska anses ha uppkommit om övervägande skäl talar för det. Eftersom skada uppkommit i samband med förande av fordon ska dock ersättningsanspråk riktas mot trafikförsäkringsbolaget. Enligt § 35 finns även ett förbud för dig som anställd att föra skadeståndstalan mot din arbetsgivare med anledning av personskada om arbetsgivaren har denna typen av försäkring.Slutsats – Det är min uppfattning att din olycka omfattas av försäkringen. Du ska emellertid vända dig till trafikförsäkringsbolaget.Slutsats och rekommendationDet är min uppfattning att du inte kan rikta ansvar mot din arbetsgivare. Du kan emellertid ansöka om ersättning hos Försäkringskassan får arbetsskadan. Du är enligt min uppfattning berättigad till ersättning från AFA-försäkringen och du bör även kunna rikta dig mot trafikförsäkringsbolaget.Jag rekommenderar att du anlitar en jurist för den fortsatta handläggningen. Vill du kan Lawlines jurister bistå dig.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!Vänligen

Sjukskrivning pga stress

2018-04-30 i Sjuk
FRÅGA |Hej, jag har varit hemma från jobbet sen 24/4 tills idag 30/4 och uppgav till min chef att jag är illamående samt dålig mage och kräkts. Jag tror att det beror på stress. Börjat nytt jobb sen 3 månader tillbaka och har blivit mer stressad av det än mitt tidigare jobb. Om jag säger till min chef att jag tror att det beror på stress, är stress en laglig ursäkt till min chef att vara hemma från jobbet?Tacksam för snabbt svar.
Agnes Axelsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Sjukdom är det som är grund för sjukskrivning, med sjukdom menas nedsatt arbetsförmåga. Dålig mage, illamående och kräkningar är definitivt anledning till att sjukanmäla sig. I fall symptomen beror på arbetsrelaterad stress uppmuntrar jag dig att tala med din arbetsgivare, så att ni tillsammans kan anpassa arbetsmiljön på så sätt att du bättre klarar av att arbeta.Jag hoppas du snart mår bättre.Vänligen,

Beordrad övertid trots sjukskrivning - vad gäller?

2018-04-30 i Sjuk
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur reglerna är kring inbeordring när man är deltidssjukskriven?Jag arbetar i vården på 75% och är tyvärr sjukskriven på 25%.Kan min arbetsgivare inbeordra mig utöver mitt schema och vad säger Försäkringskassan om det?Tacksam för svar!
Joakim Hassini |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan finner du ett svar på din fråga.Tillämpligt lagrumArbetstidslagen.Vad gäller?Beordrad övertid föreligger främst om det skulle finnas ett särskilt behov som t.ex. kraftigt ökad arbetsbörda som arbetsgivaren inte kunde förutse eller insjuknande av personal som inte gick att förutse, vilket framgår av 8 § samt 8a Arbetstidslagen. Behovet att beordra in anställda är att betrakta som en akut åtgärd. En arbetstagare kan som huvudregel inte vägra beordrat arbete, men arbetstagaren kan ge ett giltigt skäl till varför hen inte är lämplig att utföra arbetet. Giltiga skäl torde vara tjänstledighet, alkoholpåverkad, ej lämplig för arbetsuppgiften, problem med tillsyn över barnen eller om du redan har arbetat mycket övertid. Ett annat giltigt skäl är om man är sjukskriven. En deltidssjukskrivning är ett bra verktyg att tillämpa när en arbetstagares arbetsförmåga är delvis nedsatt under en period. Det primära målet och syftet är att arbetstagaren skall ges tid för läkning, återhämtning och rehabilitering som är nödvändig för denne i syfte att återfå full arbetsförmåga. Om du arbetar mer än de timmar som motsvarar de 75 % som du är arbetsför just nu så kommer Försäkringskassan neka dig sjupenning eftersom du då har visat att du klarar av att arbeta mer än vad du har angivet. SlutsatsNej, sjukskrivningen är till för din återhämtning, rehabilitering och läkning. Den är således inte till för att du ska arbeta extra. Inte ens om övertidsarbetet är av beordrad karaktär. Det finns en risk att Försäkringskassan drar in din sjukpenning om du arbetar extra eftersom du då visar att du har förmågan till detta. Hoppas att du fick svar på din fråga!Önskar dig allt gott!Med vänlig hälsning,