Avskedande av anställd som varit sjukskriven i över två månader

2019-11-08 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Har en anställd som är den enda anställda i mitt bolag. Hon har varit sjukskriver 2 månader och skall vara det 2 månader till. Vad kan jag göra som arbetsgivare. Är småföretagare och har inte en chans?Hur kan jag lämpligast säga upp henne, vill ju inte anställa en annan innan hon borta.
Mahdi Sadegh |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I din fråga framgår det inte vilken typ av anställning detta gäller och hur länge personen i fråga arbetat för dig. Det framgår även inte vad för typ av sjukskrivning det gäller. Jag utgår från att det rör sig om ett vanligt anställningsförhållande inom ett småföretag. Jag utgår även från att du inte är medlem i facket.UtredningBestämmelser om avsked framkommer i lagen om anställningsskydd (LAS). Enligt lagen om anställningsskydd måste en uppsägning från arbetsgivaren, vilket i det här fallet är du, alltid ske på saklig grund. I ditt fall aktualiseras typen av "personliga skäl". Det finns alltså två grunder du kan säga upp en arbetstagare på, arbetsbrist eller personliga skäl. Personliga skäl innebär att arbetstagaren inte har fullgjort sitt arbete enligt avtal, eller på något sätt misskött sina åtaganden. Arbetstagaren måste ha haft en rimlig möjlighet att veta vad som krävs innan man som arbetsgivare kan säga upp någon av personliga skäl. Arbetstagaren kan, trots försök till att uppfylla sin del av avtalet, misslyckas med att leverera en god insats. Exempel på situationer i denna kategori är långvarig sjukdom. Det är dock viktigt att komma ihåg två månaders-regeln som regleras i 7 § 4 st. LAS. Denna stadgar att arbetsgivaren får grunda uppsägning endast på omständigheter som denne känt till i mer än två månader.Vad gäller vid sjukskrivning?En arbetsgivare får aldrig säga upp en sjukskriven av den anledningen att denne är just sjukskriven. Uppsägning av den sjukskrivne får inte ske så länge det finns en rimlig chans att denne kommer att kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Det godtas normalt inte som saklig grund för personliga skäl enligt lag om anställningsskydd. Om arbetstagaren dock inte spås kunna återgå i arbete i framtiden så kan sjukskrivningen utgöra saklig grund för uppsägning (Arbetsdomstolen, AD 2007 nr. 12). UppsägningstidAnställda som har arbetat på arbetsplatsen en längre period har rätt till en längre uppsägningstid än anställda som arbetat där kortare tid. Rätten till uppsägningstid tillkommer alla anställda som sägs upp, oavsett om de är sjukskrivna när uppsägning sker eller inte. Denna regel finner du i 11 § LAS. Sammanfattningsvis i ditt fall, ser det ut som att det handlar om en sjukskrivning som pågått under en längre period. Värt att beakta är även den varselskyldighet som föreligger innan ett avskedande. Här bör det även kikas närmare på om det föreligger någon omplaceringsskyldighet för dig som arbetsgivare.Min rekommendation i ditt fall är att du anlitar en jurist som kan vägleda dig mer om du har ytterligare frågor. Om du är intresserad av att anlita en jurist kan en av våra jurister på Lawlines juristbyrå hjälpa dig.Med bästa hälsningar,

Utebliven sjuklön trots nio (9) månaders anställning

2019-10-25 i Sjuk
FRÅGA |Hej, har jobbat 9 månader hos min arbetsgivare, har inte fått nåt anställningsavtal ännu.Nu har jag blivit sjukskriven men arbetsgivaren säger att jag är anställd utan sjuklön.Vad gäller egentligen?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,Det korta svaret på din fråga lyder; Du har rätt till sjuklön under 14 dagar och ersättningen ska din arbetsgivare stå för. Därefter ska arbetsgivaren sjukanmäla dig till Försäkringskassan som sedan tar över ansvaret för utbetalningen av den s.k. sjukpenningen. Regelverket upplevs ibland som både krångligt och ganska svårt att förstå. Jag ska därför på ett lättbegripligt sätt försöka att förklara vad som egentligen gäller (för att knyta an till din faktiska fråga).AllmäntFörst och främst vill jag bara förtydliga att du har ett anställningsavtal efter nio (9) månaders arbete. Jag tolkar din fråga som att ett skriftligt avtal saknas. Det är dock oväsentligt. Anställningsavtal kan ingås muntligt, skriftligt och konkludent. Det sistnämnda innebär att en anställning kan uppstå genom parternas ageranden. Med andra ord genom att man helt enkelt börjar arbeta hos någon utan att det sägs något, varken muntligt eller skriftligt. Det finns alltså inga krav på formen för ett anställningsavtal, vilket kan vara bra för dig att känna till. De grundläggande bestämmelserna om sjukersättning finns i lagen om sjuklön, även kallad sjuklönelagen och förkortas SjukL. Jag kommer nedan att hänvisa till några specifika lagparagrafer. Du kan givetvis bortse ifrån dessa och istället bara fokusera på innehållet om du vill. Vad gäller egentligen för dig?Att din arbetsgivare hävdar att du är anställd utan sjuklön efter nio månader menar jag är direkt felaktigt. Ett anställningsavtal (vilket du har ett) som innebär att du skulle fråntas din rätt till sjuklön blir ogiltigt i den delen (2 § första stycket SjukL). Här måste dock en kvalifikationstid iakttas (se nedan). Som arbetstagare har du rätt till sjuklön från och med anställningstidens första dag om den avtalade anställningen är tänkt att vara längre än en (1) månad (3 § första stycket SjukL). Vid kortare anställningar (behov/visstid) kan rätten till sjuklön utebli i vissa fall. Av din fråga framgår det inte riktigt hur din anställning ser ut. Men jag utgår här ifrån att du under dina nio månader hos din arbetsgivare har arbetat någorlunda regelbundet varför du är att betrakta som tillsvidareanställd (i folkmun ofta benämnt fast anställd). Det krav som ställs i 3 § SjukL beträffande längden på din anställningstid borde därför inte vara något problem för dig. Om det skulle vara någonting annat som gäller är du mer än välkommen att höra av dig på nytt. En del behovsanställda kan som sagt nämligen sakna rätt till sjuklön. Vad kan du göra?Kort och gott; Du har rätt till sjuklön. Jag föreslår att du pratar med din arbetsgivare på nytt. Meddela att du har läst på och gör en annan bedömning av den uppkomna situationen. För ytterligare råd och stöd kan jag varmt rekommendera dig att kontakta Försäkringskassan. Här kan du även läsa mer om både sjuklön och sjukpenning och hur du ska gå tillväga för att ansöka om just sjukersättning. Jag hoppas innerligt att ovanstående var hyfsat tydligt. Återkom gärna om du har ytterligare funderingar.Vänligen,

Kan man avtala bort karensavdraget?

2019-10-14 i Sjuk
FRÅGA |Hej. Jag undrar om karensavdraget är obligatoriskt eller kan man avtala bort det och få ersättning från första dagen?
Axel Helgesson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt "sjuklönelagen" (SjlL) så är utgångspunken att ett karensavdrag ska göras när sjuklön ska utbetalas. Karensavdraget är 20% av den genomsnittliga veckolönen (6 § 2 stycket SjlL).Lagen är dock dispositiv till fördel för den anställde. Detta betyder att en arbetstagare och en arbetsgivare kan komma överens om villkor som är fördelaktigare för arbetstagaren än de regler som finns i lagen (2 § SjlL). Att avtala bort karensavdraget styrker arbetstagarens rättigheter och är därmed fullt tillåtet. Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Sjuklön vid timanställning

2019-08-30 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Jag har en så kallad intermittent anställning (timanställning) står det på avtalet.Och har haft schema hela sommaren dvs juni-aug. Har jag rätt att få sjuklön? Var sjuk 3 dagar i Augusti..
Hanna Mustafa |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som arbetstagare har du rätt till sjuklön, enligt 1 § lagen (1991:1047) om sjuklön. Rätten till sjuklön gäller från första dagen av anställningstiden, förutsatt att anställningstiden inte är kortare än en månad, 3 § sjuklönelagen. Se 1 § och 3 § sjuklönelagen, här och härSjukperioden omfattar de 14 första dagarna som du är sjuk, därefter får du sjukpenning från försäkringskassan, 8 § sjuklönelagen. Från och med dag 8 måste du skicka ett läkarintyg eller läkarutlåtande för att få fortsatt sjuklön, annars har arbetsgivaren ingen skyldighet att utge sjuklön. Se 8 § sjuklönelagen, härHoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

När räknas ett nytt återinsjuknade inte som en fortsättning på tidigare sjukdom?

2019-10-27 i Sjuk
FRÅGA |Det är svårt att tyda sjuklagen. Jag var sjuk 16-19/9. Arbetade 20-24/9. Blev sjuk igen 25/9 och framåt.Arbetsgivaren säger att jag ska få en ny karensdag den 25/9. Är det rätt ?Arbetsgivaren har anmält mig till Försäkringskassan från och med den 9/10. Är det rätt ? Jag får ju högre ersättning från arbetsgivaren än från Försäkringskassan så det kanske är lika bra att ta den karensdagen än ersättningen från Försäkringskassan ?
Isabelle Sewelén |Hej!Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är mycket riktigt sjuklönelagen (SjlL) som reglerar sjuklön för arbetstagare m.m.Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall regeln om återinsjuknande ska gälla i ditt fall eller inte, och om din arbetsgivare har gjort rätt genom att anmäla dig som sjuk till Försäkringskassan. Jag kommer i mitt svar dels börja med att behandla vad som gäller vid återinsjuknande, dels om arbetsgivaren har gjort rätt i att anmäla till Försäkringskassan. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att regeln om återinsjuknande ska gälla?Vid beräkningen tittar man på när du första gången blev sjuk, när du började arbeta igen och sedan insjuknade på nytt inom fem kalenderdagar. Vid beräkningen ser man även om regeln om återinsjuknande kan bli aktuell.Återinsjuknar du alltså inom fem kalenderdagar så räknas den nya sjukperioden som en fortsättning på din tidigare sjukperiod. Det dras då inte någon ytterligare karensavdrag eftersom din nya sjukperiod ses som en fortsättning på din tidigare sjukperiod (7 § tredje stycket SjlL).Inom fem kalenderdagar?Du nämner i frågan att du var sjuk första gången under perioden 16-19 i september månad, och därefter återgick till arbetet den 20 september och arbetade fram till den 24 september. Sedan blev du sjuk igen den 25 september.För att det ska kunna ses som en fortsättning får det inte ha gått mer än fem dagar. I ditt fall har det dock gått fler dagar. Du återgick till arbetet den 20, och arbetade fram till den 24 september (totalt 5 kalenderdagar). När du blev sjuk på nytt den 25 september kan alltså inte regeln bli aktuell då perioden du återgick till arbetet överskred "inom fem kalenderdgar", kan regeln inte bli aktuell för dig. Varför även ny karensdag kommer dras. Hade du exempelvis återinsjuknat den 24 september i stället och anmält dig sjuk den 23 hade regeln aktualiserats - då hade "bara" fyra dagar gått. Värt att tillägga är att lagen räknar dagarna efter kalenderdagar - det spelar alltså ingen roll om du inte hade ett pass inbokat eller om det var helg mellan.Är det en förlängning av din tidigare sjukskrivning eller har det passerat fem kalenderdagar?Då det nya insjuknandet ses som en ny sjuklöneperiod, blir det alltså fråga om en ny karensdag. I ditt fall blir den 25 september din karensdag. Din arbetsgivare har alltså rätt i det avseendet. Karensdagen är första dagen en arbetstagare inte är på arbetet på grund av sjukdom (6 § andra stycket SjlL)."Arbetsgivaren har anmält mig till Försäkringskassan från och med den 9/10. Är det rätt ?"Ja. Sjukperioden omfattar den första dagen en arbetstagare har en nedsatt arbetsförmåga och inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter på grund av sjukdom de följande tretton dagarna (7 § första stycket SjlL). Med undantag för karensdagen (6 § andra stycket SjlL). Med sjuklöneperiod menas den period arbetstagaren oavbrutet är sjuk och inte kan arbeta (7 § andra stycket). Sjuklön betalas ut vid sjukdom som sätter ner en arbetares arbetsförmåga (4 § SjlL). Arbetsgivaren betalar normalt sett sjuklön i tretton dagar - med vissa undantag. Arbetsgivaren är endast skyldig att utbetala sjuklön de första sju dagarna (avräknat karensdagen) från den dag arbetstagaren sjukanmälde sig (8 § första stycket SjlL). Efter den sjunde dagen är man tvungen - för att få fortsatt sjuklön, uppvisa intyg som styrker nedsättningen av arbetsförmågan (8 § andra stycket SjlL). En arbetsgivare är skyldig att anmäla till Försäkringskassan vid sjukdomsfall som gett en arbetstagare rätt till sjuklön, och om perioden och anställningen försätter efter sjuklöneperioden utgång. Anmälan ska göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt (12 § SjlL). D.v.s., din arbetsgivare är skyldig att anmäla till försäkringskassan inom sju kalenderdagar, från sjukelöneperiondens utgång som totalt är 14 dagar med karensdag och övriga 13 dagar med sjuklön. Du nämner att du blev sjuk den 25 september och din arbetsgivare anmälde detta till Försäkringskassan den 9 oktober. Din arbetsgivare verkar alltså av uppgifterna du lämnat, anmält till Försäkringskassan enligt regelverket. Din arbetsgivare har agerat rätt även i detta avseende. Skyldigheten att anmäla inom sju kalenderdagar gäller vid sjuklöneperioden utgång."Jag får ju högre ersättning från arbetsgivaren än från Försäkringskassan så det kanske är lika bra att ta den karensdagen än ersättningen från Försäkringskassan ?"De första 13 dagarna som arbetsgivaren betalar ut sjukön dras normalt 80 procent av lönen (6 § första stycket SjlL). Är man fortfarande sjuk efter 14 dagar, ska ansökan om sjukpenning göras till Försäkringskassan dag 15. Beviljas man sjukpenning får man normalt sjukpenning från dag 15, dock retroaktivt - om det beviljas. Eftersom handläggningen brukar ta några veckor hos Försäkringskassan.Det är mycket möjligt att din sjuklön från din arbetsgivare är högre än den ersättning du får från Försäkringskassan. Dock är det inget jag kan uttala mig om då jag saknar uppgifter om din sjukpenning och liknande hos Försäkringskassan.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Karensavdrag vid separata sjukperioder

2019-10-21 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Jag blev sjuk fredag och måndag förra veckan. Sedan gick jag tillbaka till arbete på tisdagen. Och nu har blivit sjuk igen och blir borta från jobbet på måndag. Får jag ny karensdag då eller sjuklön?
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår frågan rätt så var du hemma från jobbet på fredagen och måndagen och blev sen hemma från jobbet igen måndagen där på, alltså sju dagar från att du var hemma från jobbet sista dagen.Det är lagen om sjuklön (SjukL) som reglerar vad som gäller i detta fallet.Huvudregeln är att ett nytt karensavdrag ska göras för varje ny sjukperiod. Det finns ett undantag för detta som säger att om man blir sjuk igen inom fem dagar från sista dagen man var sjuk, så ska inget ytterligare karensavdrag göras (7 § 3 stycket SjukL). Eftersom det i ditt fall har gått mer än fem dagar, kommer ett karensavdrag att göras när nästa sjukperiod börjar. Hoppas detta gav svar på fråga!Med vänliga hälsningar

Vad innebär "särskilda skäl" för arbetsgivare att kräva förstadagsintyg/sjukintyg?

2019-09-06 i Sjuk
FRÅGA |Följdfråga på fråga om förstadagsintyg:Vad innebär "särskilda skäl" för arbetsgivare att kräva förstadagsintyg?Med vänlig hälsning
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Arbetsgivares rätt att kräva förstadagsintyg regleras i 10a§ i lag (1991:1047) om sjuklön. Särskilda skäl kan vara speciella rehabiliteringssynpunkter eller ett direkt kontrollbehov t.ex. vid upprepade korta sjukdomsfall under begränsad tid, s.k. upprepad korttidsfrånvaro dvs att arbetstagaren har många korta sjukdomsfall under en begränsad tid utan att ha haft kontakt med läkare och utan att det har framkommit något som tyder på att han eller hon lider av någon kronisk sjukdom eller liknande (prop. 2006/07:117 s. 82, 96). Förstadagsintyg innebär inte en rätt för arbetsgivaren att när denne finner det påkallat begära ett sådant. "Särskilda skäl" diskuteras även kortfattat i domen från arbetsdomstolen AD 2018 nr 14 som främst använder sig av definitioner från förarbetena, men säger även att "det råder ingen tvekan om att det finns särskilda skäl att kräva läkarintyg i en situation där en större del av arbetsstyrkan sjukanmäler sig under pågående olovliga stridsåtgärder." (fallet tog upp arbetstagare som sjukskrivit sig i samband med en inventering av nycklar till bolagets sophämtningsområden). Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av och inte heller får en begäran som gäller kommande sjukperioder avse längre tid än ett år (prop. 2006/07:117 s. 96). Vidare bör i första hand andra rehabiliteringsåtgärder övervägas än föreläggande om förstadagsintyg. Är intygsbegäran redan reglerat på ett särskilt sätt inom kollektivavtal på förbundsnivå så tillämpas kollektivavtalets bestämmelser. Hoppas att du fått viss vägledning i din fråga! Vänliga Hälsningar

Rätt till sjukskrivning och sjuklön efter skönhetsoperation?

2019-07-31 i Sjuk
FRÅGA |Hej! Har man rätt till att bli sjukskriven efter en skönhetsoperation som man har gjort utomlands?
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad gäller skönhetsoperation och möjlighet till sjukskrivning är det nedsättningen av arbetsförmågan som ligger till grund för bedömningen om sjukskrivning ska beviljas och inte anledningen till sjukskrivningen. Se 4 § lag om sjuklön. Den grundläggande förutsättningen för rätt till sjuklön är att den anställdas arbetsförmåga på grund av sjukdom är så pass nedsatt att hen är förhindrad att utföras sitt vanliga arbete. Man har rätt till sjuklön fram till den fjortonde sjukdagen, därefter kan man ha rätt till sjukpenning från försäkringskassan, 27 kap 2 § Socialförsäkringsbalken. Hälsningar