Vad kan vara särskilda skäl enligt 10 a § i lagen om sjuklön?

2020-11-26 i Sjuk
FRÅGA |Hej, Lag 1991:1047) om sjuklön 10 a § En arbetsgivare får, om det finns särskilda skäl för det, begära att arbetstagaren genom intyg av läkare eller tandläkare styrker nedsättningen av arbetsförmågan från och med en tidigare dag i sjukperioden enligt 10 § första stycket 1 eller från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod enligt 10 § första stycket 2. En begäran som gäller kommande sjukperioder får inte avse längre tid än ett år. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Arbetsgivarens begäran ska vara skriftlig.Paragrafen anger att en arbetsgivare kan begära att en arbetstagare ska styrka nedsättning av arbetsförmågan från den första dagen i sjukperioden om det finns särskilda skäl.Om personen är hemma från arbetet efter en lättare arbetsskada (vrickat foten, mindre skärskada mm), finns det något särskilt skäl som gör att arbetsgivaren kan begära läkarintyg från den första dagen i sjukdomsperioden? Tar tacksamt emot exempel på vad som menas med särskilda skäl.Vet att 10 § är tillfälligt upphävd men vill veta vad som gäller f.o.m. 1 jan 2021.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om sjuklön regleras i lag 1991:1047 om sjuklön (SjLL). Precis som du säger är 10 a § SjLL tillfälligt upphävd. När den träder i kraft igen kommer en arbetsgivare precis som förut kunna kräva ett läkarintyg av arbetstagaren från och med den första sjukdomsdagen om det finns särskilda skäl för det.För att ta reda på vad som kan utgöra särskilda skäl får man kolla i förarbetena till lagen. Där nämns som exempel att sådana skäl kan föreligga när det finns speciella rehabiliteringssynpunkter att beakta eller när kontrollsynpunkter talar för tidigareläggning av kravet på intyg. Ett konkret exempel på när tidigareläggning kan bli aktuellt är om arbetstagaren har många korta sjukdomsfall under en begränsad tidsperiod utan att ha tagit kontakt med läkare och utan att det framkommit att arbetstagaren lider av en kronisk sjukdom eller liknande (se prop. 1990/91:181 s. 76).Jag skulle inte tro att särskilda skäl för en sådan begäran föreligger i ditt exempel, när arbetstagaren enbart är hemma en gång med en lättare arbetsskada. Bestämmelsen tar snarare sikte på fal där det förekommer ett flertal kortvariga sjukdomsperioder för arbetstagaren.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Har visstidsanställd rätt till sjuklön?

2020-11-21 i Sjuk
FRÅGA |Hej.Är visstidsanställd med ett löpande kontrakt på en tennisklubb. Pga. sjukdom (eller känning i halsen) är jag tvungen att inte arbeta under 1 veckas tid. Kan jag få ersättning från min arbetsgivare under de pass jag är sjuk? Samt är det möjligt att få kompensationen retroaktivt?Hade det inte varit för restriktionerna och pandemin hade jag jobbat.mvh,
Alexandra Madsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om din rätt till ersättning på grund av sjukdom i coronapandemin.En visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning, (5 § lagen om anställningsskydd). Rätten till sjuklönDu har rätt till sjuklön från och med den första dagen av anställningstiden. Är du visstidsanställd i kortare än en månad måste du dock har varit anställd i mer än 14 dagar i följd för att du ska ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare, (3 § lagen om sjuklön). Första dagen är en karensdag och sedan betalar arbetsgivaren ut sjuklön i maximalt 14 dagar, (6 § lagen om sjuklön). Sjuklönen, som är 80 % av din ordinarie lön, betalas bara ut för de dagar du skulle ha arbetat och därmed förlorat din inkomst. Har du kollektivavtal kan avvikande regler gälla enligt kollektivavtalet.Om du skulle bli sjuk längre än 14 dagar, är det Försäkringskassan som betalar sjuklönen därefter Du måste då kunna visa ett kontrakt eller ett schema som bevisar att du skulle ha jobbat.Rätten till retroaktiv ersättning för karensavdrag från FörsäkringskassanRegeringen har beslutat om tillfällig ersättning för karens från och med 11 mars till och med 31 december 2020. Det innebär att du kan ansöka retroaktivt om ersättning för karens för tid från 11 mars. Som anställd gör arbetsgivaren karensavdrag på din sjuklön somvanligt. Sedan ansöker du om ersättning för karens hos Försäkringskassan, under rubriken "Sjuk - ersättning för karens". Där kan du även läsa mer om vad som gäller i dessa tider.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har du rätt till sjuklön som timanställd?

2020-11-13 i Sjuk
FRÅGA |Jag undrar : När jag jobbar som timanställd och inte har några pass inbokade,är tvungen och sjukskriva mig ; Får jag någon sjuklön då? Jag är inte med i något fackförbund.
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om sjuklön finns i sjuklönelagen (SjLL). Bestämmelser om arbetstagare finns i lag om anställningsskydd (LAS).Olika anställningsformerTill att börja med så ska det poängteras att en timanställning inte är en anställningsform. Timanställning handlar om på vilket sätt arbetstagaren får betalt på, dvs. den får betalt för de timmar som den arbetar. Motsvarigheten är månadslön där en fast summa brukar gälla som lön. Det finns tre olika typer av anställningsformer: tillsvidareanställning (det som brukar kallas fast anställning), tidsbegränsad anställning (dvs. allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete) och provanställning.Huvudregeln är att det är en tillsvidareanställning om inget annat sägs (LAS 4 § första stycket). Det är dock möjligt att avtala om att det ska vara en visstidsanställning eller provanställning (LAS 5 § respektive 6 §). Rätt till sjuklönDet framgår inte av din fråga vilken anställningsform du har. Det ska dock konstateras att en arbetstagare har rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden (SjLL 3 §). Du har därmed rätt till sjuklön oavsett om du är tillsvidareanställd, har en tidsbegränsad anställning eller är provanställd. I det fall du har en tidsbegränsad anställning som är kortare än en månad så har du rätt till sjuklön först efter att du har tillträtt anställningen, dvs. att du typiskt sett har infunnit dig på arbetsplatsen, och att du har varit anställd 14 dagar i följd. Sjuklön betalat ut vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan (SjLL 4 §). Arbetsgivaren betalar sjuklön de två första veckorna, under den så kallade sjuklöneperioden (SjLL 7 §). Därefter utgår sjukpenning från Försäkringskassan, som regleras i socialförsäkringsbalken 27 kap.Problemet med att vara timanställd är att en sjuklön ska motsvara den inkomstförlust som uppstår på grund av sjukdomen. Det är endast det inkomstbortfall som beror på sjukdomen som sätter ner arbetsförmågan som ska ersättas. I det fall en arbetstagare inte har några inbokade pass så ska det inte anses att arbetstagaren gör en inkomstförlust om den blir sjuk. Detta eftersom arbetstagaren inte skulle tjäna några pengar om den inte får några pass. Som timanställd har du alltså bara rätt till sjuklön från arbetsgivaren för de inbokade pass som du inte har kunnat arbeta på grund av sjukdomen. SammanfattningEn timanställning är inte en anställningsform utan du har antingen anställningsformen tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning eller är provanställning. Rätten till sjuklön får du från den första anställningsdagen och du har rätt till sjuklön oavsett vilken anställningsform du har. Rätten till sjuklön ska dock motsvara det inkomstbortfall som sker på grund av sjukdomen. En timanställd som inte har några inbokade arbetspass anses inte förlora någon inkomst eftersom den inte skulle ha fått någon lön. Som timanställd har du därmed tyvärr inte rätt till sjuklön om du inte har några inbokade pass. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Har jag som timanställd rätt till sjuklön?

2020-10-31 i Sjuk
FRÅGA |HeJ! Jag jobbar i en butik och har gjort i två år. Jag har varit timanställd utan fasta timmar, men har jobbat ca halvtid. Jag får schema vecka ca var tredje vecka. Har jag rätt till sjuklön efter första sjukdagen (karensdagen)? Min chef påstår jag inte har rätt till sjuklön alls för att jag inte har fasta timmar.
Cornelia Nilsson |Hej! Först vill jag bara säga, tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Sen till din fråga; jag tolkar det som att du vill veta ifall du har rätt till sjuklön eftersom du är timanställd utan fasta timmar (då din chef säger att du inte har rätt till det). Regler för sjuklön regleras i lagen om sjuklön. Vad olika anställningsformer innebär anges i lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetstagare har enligt vad som sägs i lagen om sjuklön rätt att vid sjukdom behålla lön och andra förmåner (sjuklön). Lagen är tvingande, vilket innebär att avtalsvillkor som inskränker eller upphäver de rättigheter som arbetstagaren har enligt denna lag, är ogiltiga. (1 och 2 § lagen om sjuklön)Tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning? Enligt lagen finns det två anställningsformer; antingen har man en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning. Tillsvidareanställning innebär att man är anställd utan något bestämt slutdatum och ens anställning avslutas genom uppsägning och uppsägningstid. Tidsbegränsad anställning har ett bestämt slutdatum och slutar gälla efter det datumet (allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete) Om inget annat anges i ens anställningsavtal är man tillsvidareanställd. (4 § och 5 § andra stycket LAS)Att vara timanställd är således egentligen ingen anställningsform, utan mer ett sätt att få betalt på (att du får betalt för de timmar du faktiskt arbetar). Timanställning kan både vara en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning, men detta ska framgå av ditt anställningsavtal. Men om du har en allmän visstidsanställning (typ av tidsbegränsad anställning), så övergår den till en tillsvidareanställning när du har varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod eller när flera tidsbegränsade anställningar som följer på varandra sammanlagt uppgår till 2 år. (5 a § LAS) Rätt till sjuklönFör en som är anställd tillsvidare eller har en tidsbegränsad anställning för minst en månad, gäller rätten till sjuklön från och med den första dagen av anställningstiden. Om arbetstagaren har en tidsbegränsad anställning på mindre än en månad, kan hen få sjuklön när personen har tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 dagar i följd (3 § lagen om sjuklön). Enligt praxis (prop. 1990/91:181 s 69) innebär "tillträtt anställningen" att personen har kommit till arbetsplatsen för att arbeta. Att arbetstagaren påbörjat färden till arbetsplatsen men under färden råkat ut för skada eller sjukdom, godtas också. Sjuklönen betalas ut för de dagar arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och ska beräknas på den lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren går miste om eftersom hen är sjuk. Det vill säga, som anställd efter schema där du får timlön, beräknas sjuklönen för de timmar du faktiskt skulle ha jobbat. (4 och 6 § lagen om sjuklön) Sjuklöneperioden börjar den första dagen arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och kommande 13 kalenderdagar som personen är sjuk (7 § lagen om sjuklön). SammanfattningEnligt din fråga så uppfattar jag det som att du antingen har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning på minst en månad (eftersom du skriver att du jobbat hos din arbetsgivare i två år). Om så är fallet, inträder din rätt till sjuklön första dagen av anställningstiden (3 § lagen om sjuklön). Det ska dock stå i ditt anställningsavtal vilken form av anställning du har. Dock, eftersom du är timanställd och utan fasta timmar, så har du bara rätt till sjuklön för de timmar du faktiskt skulle ha arbetat (4 och 6 § lagen om sjuklön). Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du vill att jag ska förtydliga något, kan du kommentera nedan. Om du vill ha vidare rådgivning i frågan, kan du kontakta en av våra jurister på www.lawline.se/boka. Du kan även ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 (Öppet måndag-fredag 10.00-16.00) Vänliga hälsningar,

Påverkas sjukpenningen vid lön under uppsägningstiden?

2020-11-23 i Sjuk
FRÅGA |Jag arbetar 50 %, är sjukskriven 50%. Har varit det i 6 år. Nu vill min arbetsgivare säga upp mig. Jag är 61 år och har arbetat på samma arbetsplats i 26 år och har en lång uppsägningstid. Eftersom jag får sjukpenning på 50 % så undrar jag om FK kan dra in den om jag får lön under uppsägningstiden? Och eftersom jag har en anställning på 100 % i grunden så är det heltidslön jag får vid en uppsägning.
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Sjukpenning regleras i socialförsäkringsbalken (SFB), och det är där vi finner de relevanta reglerna. I din fråga skriver du inget om orsaken till sin uppsägning, och jag utgår därför från att den är grundad och skett korrekt. När har en arbetstagare rätt till sjukpenning?Sjukpenning från Försäkringskassan regleras i SFB och är en arbetsbaserad socialförsäkringsförmån. Förmånen förutsätter att den försäkrade är att se som arbetstagare (27 kap. 2 § och 6 kap. SFB), men kan även kvarstå efter uppsägning om det föreligger omständigheter som ger SGI-skydd (6 kap. 10 § SFB). SGI står för "sjukpenninggrundande inkomst", och är en förutsättning för rätten till sjukpenning. Vidare gäller SGI-skydd under den tid då den försäkrade inte arbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av exempelvis sjukpenning (26 kap. 17 § 1 p. SFB). Om du är berättigad sjukpenning och sägs upp så är du därmed fortsatt berättigad sjukpenning under förutsättningen att du är (helt) eller delvis arbetsoförmögen till följd av sjukdom (27 kap. 2 § SFB). Kan Försäkringskassan dra in sjukpenningen på 50 procent om du får lön under uppsägningstiden?Din sjukpenning kan reduceras om du under samma tid uppbär lön. I SFB finns en särskild regel om minskning av sjukpenningen i vissa fall, den så kallade minskningsregeln (28 kap. 19 § SFB). Syftet med regeln är att motverka att vissa arbetstagare via avtal tillförsäkras en högre kompensationsnivå vid sjukdom än andra grupper i samhället. Minskningsregeln ska tillämpas om den försäkrade under sjukdom får lön från arbetsgivaren för samma tid som sjukpenningen avser. Sjukpenningen ska då minskas med det belopp som lönen överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om denne varit i arbete. Sammanfattning:Då du redan är berättigad sjukpenning påverkar inte uppsägningen din fortsatta status som sjukpenningberättigad försäkringstagare. Om du dock får en heltidslön utbetalad under uppsägningstiden så kommer din sjukpenning att påverkas på grund av minskningsregeln. Beroende på vad du tjänar i månaden så kan beräkningen skilja sig åt hos Försäkringskassan. Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig via ebba.thor@lawline.se. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Sjuklön eller sjukpenning vid återinsjuknande

2020-11-18 i Sjuk
FRÅGA |var sjukskriven 200819 till 200906 fick sjuklön dom sista dagarna från försäkringskassan återinsjuknade 200910 till 201011 Fkassan betalade från 200924 till 201011 Vem betalar sjuklön 200910 till 200923 arbetsgivare eller försäkringskassan?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lag om sjuklön (SjlL) och Socialförsäkringsbalken (SFB). Eftersom du återinsjuknade inom 5 kalenderdagar från dess att du blev frisk, räknas din sjukskrivning mellan den 10:e september och 11:e november som en fortsättning på din tidigare sjukperiod (7 § tredje stycket SjlL). Nedan har jag delat upp din sjukskrivning i tre olika tidsspann baserat på till vem du bör vända dig till för att få ersättning. Dag 1 - 19:e augustiJag förmodar att din arbetsgivare gjorde ett karensavdrag på din lön den första dagen du var sjukskriven (6 § 2 st SjlL). I och med de tillfälliga reglerna som infördes på grund av covid-19, har du dock möjlighet att söka ersättning från Försäkringskassan, som kan täcka åtminstone en del av det avdrag som din arbetsgivare har gjort denna dag. Ersättningen du kan få från försäkringskassan uppgår till 804 kr före skatt.Dag 2 - 14 - 20:e augusti - 1:e septemberUnder denna period är din arbetsgivare skyldig att betala sjuklön (1 § och 7 § SjlL). Sjuklönen utgör 80 % av din ordinarie lön (6 § första stycket SjlL). Det verkar i din frågeformulering som att din arbetsgivare har gjort detta.Dag 15 och framåt, 2:e - 6:e september samt 10:e september - 11:e oktoberFrån och med dag 15 tar Försäkringskassan över (jfr 23 kap 5 § och 27 kap 2 § SFB). I och med att dina två perioder av sjukskrivning som sagt läggs ihop, är det till Försäkringskassan du får vända dig för att ansöka om sjukpenning under hela denna period, inklusive perioden mellan den 10:e - 23:e september som du specifikt frågade om. Du bör därför återigen ta kontakt med Försäkringskassan för att lämna in en ansökan om sjukpenning även för perioden 10:e - 23:e september. Om du inte redan ansökt om ersättning för karensdagen rekommenderar jag dig även att göra det. Hoppas att svaret är till din hjälp!Vänliga hälsningar

Har jag som timanställd rätt till sjuklön?

2020-11-02 i Sjuk
FRÅGA |Hej, jag är timanställd men har fasta arbetstider. Jag jobbar varje arbetsdag mellan kl 8.00 till 15.30 på en kommunal skola. Timmarna som jag jobbar skriver jag upp på en timblankett som jag fått av kommunen. Jag undrar hur det är med sjukersättning vid en sådan timanställning. Mitt enda anställningsbevis är just min timblankett, resten dvs mina fasta arbetstider osv gjordes via muntlig överenskommelse (inget om sjukersättning togs upp och jag tänkte inte på att fråga det...) Det känns som att eftersom jag har fasta arbetstider men ändå är timanställd så borde jag väl få ut nån slags ersättning om jag är sjuk? Jag blev tillsagd att anteckna timmarna jag var sjuk på samma blankett så att kommunens lönekontor kunde bestämma hur det blev med sjukersättning osv. Jag fick min lön nyligen och den månaden var jag sjuk ca 3 dagar. På lönespecifikationen stod det inget om någon sjuklön eller ersättning. Är detta rätt? Har jag alltså ingen rätt till någon ersättning eller gör dem på lönekontoret/min arbetsgivare fel enligt lagen?
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar om du som timanställd har rätt till sjuklön. För att besvara detta kommer jag att använda mig av lagen (1982:80) om anställningsskydd, vilken förkortas LAS samt lagen (1991:1047) om sjuklön, härefter SjLL. Allmänt om rätt till sjuklönEn arbetstagare har rätt att vid sjukdom få sjuklön (1 § SjLL). Denna rätt gäller från och med första dagen av anställningstiden (3 § SjLL). En förutsättning för att få sjuklön är att arbetet utgör en anställningsform enligt LAS. Är timanställning en anställningsform? En timanställning utgör inte en anställningsform enligt LAS utan en löneform. De tre anställningsformerna som finns är tillsvidareanställning (fast anställning), tidsbegränsad anställning (t.ex. vikariat) samt provanställning (se 4, 5 och 6 §§ LAS). En timanställning kombineras med någon av dessa. Det innebär att en timanställning antingen kan gälla tills vidare, under en begränsad tid eller på prov. Huvudregeln är dock att anställningen gäller, så länge inte något annat har avtalats, tills vidare (4 § LAS). En timanställning är alltså i sig inte en anställningsform men den kommer ändå att omfattas av LAS. Detta eftersom timanställningen antingen kommer att vara en tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning eller provanställning. Det betyder i sin tur att timanställda har rätt till sjuklön enligt SjLL.Hur beräknas sjuklönen?Sjuklönen utgör 80 procent av lönen före karensavdrag (6 § 1 st. SjLL). Karensavdraget motsvarar det som tidigare kallades för karensdag. Avdraget uppgår till 20 procent av den sjuklön som löper på summan av den lön arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en vecka (6 § 2 st. SjLL). Till följd av coronaviruset har karensavdraget tillfälligt tagits bort. Du kan läsa mer om detta på försäkringskassans hemsida, se här.Det som är viktigt att komma ihåg gällande en timanställning är att arbetstagaren enbart får betalt för antalet timmar som denne arbetar. Det gör att arbetsgivaren bara behöver betala sjuklön för de timmar som arbetstagaren skulle ha arbetat. SammanfattningDu har alltså rätt till sjuklön för de timmar som du skulle ha arbetat. Din arbetsgivare och lönekontoret har på så vis gjort fel. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Har jag rätt till sjuklön vid behovsanställning?

2020-10-30 i Sjuk
FRÅGA |HEJVad betyder meningen i ett anställningsavtal...Anställningen är intermittent och avser endast tjänstgöring vid varje tillfälle.Anställningsformen fastställs vid varje tillfälle och efter varje arbetstillfälle är anställningsförhållandet avslutat.Jag är tim anställd med 40 tim/veckanBetyder detta att..... om jag blir sjuk får jag inget karens eller sjukavdrag på de tider vi har satt upp , kanske 3 veckor framåtvad betyder denna mening egentligen?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.En intermittent anställning är en anställningsform som inte är lagreglerad. Det är en typ av timanställning som fungerar som en behovsanställning, och innebär just att ett nytt anställningsförhållande anses uppkomma vid varje nytt arbetstillfälle. Mellan arbetstillfällena finns det inget anställningsförhållande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det ses då som en anställning på viss tid.Sjuklön regleras i lag (1991:1047 om sjuklön (SjLL). Rätten till sjuklön gäller från och med den första anställningsdagen, förutom om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad, varvid rätten till sjuklön inträder först efter att arbetstagaren varit anställd i fjorton dagar (se 3 § SjLL). Som intermittent anställd måste du alltså ha arbetat mer än fjorton dagar i följd för att få rätt till sjuklön, eftersom ett nytt anställningsförhållande uppstår vid varje arbetstillfälle. Tidigare anställningar hos samma arbetsgivare ska dock räknas med, förutsatt att tiden mellan arbetstillfällena inte överstiger fjorton dagar.Eftersom sjuklön är avsedd att kompensera arbetstagaren för dennes missade arbetstillfällen vid sjukdom, innebär det att för att en rätt till sjuklön ska föreligga vid en intermittent anställning måste arbetstagaren vara schemalagd. Du har således rätt till sjuklön under de dagar du är schemalagd, men inte om sjukdom skulle inträffa på dagar mellan dina arbetstillfällen. Detta förutsätter också att du vid sjukdomens inträffande har arbetat fjorton dagar i följd hos arbetsgivaren.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,