Avgiftsbelagd garderob - Näringsidkarens ersättningsansvar

2011-02-03 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Jag hängde in min jacka i en avgiftsbelagd och bemannad garderob med mobilen i innerfickan. När jag hämtade ut jackan så var mobilen stulen,varvid jag spärrade den och gjorde polisanmälan om detta. Min fråga är ! Är näringsidkaren som äger driver garderoben ersättningsskyldig ?
Malin Ekstrand |Hej! Konsumenttjänstlagen https://lagen.nu/1985:716 är tillämplig vid förvaring av lösa saker enligt 1§ 3p. Enligt 31 och 32 § kan näringsidkaren bli skadeståndskyldig om denne tillfogar konsumenten någon typ av skada genom felaktig hantering av saken denne har åtagit sig att ansvara för. När man betalar en avgift och garderoben är bevakad har näringsidkaren ett fullt ansvar för din jacka. Även sakerna som finns i fickorna är näringsidkaren ansvarig för när de tar jackan i förvar. Näringsidkaren är således ersättningsskyldig för din förlorade telefon. Ett alternativ är också att vända dig till ditt försäkringsbolag. Har du försäkring så täcker den troligtvis stölden, men du får troligtvis stå för en självrisk om ca 1000-1500 kr. Spara gärna garderobskvittot om du har det kvar, det kan vara bra att ha i bevisningshänseende. Med vänlig hälsning

Stöld av garderobsbricka

2010-11-15 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej, min flickvän tappade/blev avstulen sin lapp till garderoben på Krogen. Någon hämtade sedan ut hennes jacka och väska. dumpade allt utom mobilen under en bil. Så polisen hittade jackan och väskan men ingen mobil. Då undrar jag , har hon någon chans till ersättning för mobilen som var värd 5500 kr ?
Angelica Hage |Föremål som lämnas in mot betalning i en bevakad garderob är att se som deponerat gods, för vilket man får ett värdepapper i form av en garderobsbricka för som ska uppvisas som bevis för rätten att utfå föremålen ur garderoben. Krogen och kunden ingår därmed ett avtal vid inlämnandet av kläder i utbyte mot garderobsbrickan, att krogen ska utge föremålen till den som uppvisar garderobsbrickan. Om krogen inte kan anses ha handlat försumligt, gjort fel, brutit mot detta avtal, om de istället måste anses ha uppfyllt vad som ålagds dem genom avtalet så kan de inte göras ersättningsansvariga för stölden, då det åligger kunden att ha uppseende över garderobsbrickan. 15 och 32 §§ Konsumenttjänstlagen (https://lagen.nu/1985:716) Om Krogen av någon anledning ska anses ha handlat försumligt vilket resulterat i och varit orsaken till att föremålen utlämnats till fel person kan vad Allmänna Reklamationsnämnden uttalat i ett liknande fall åberopas. Dvs att det får anses vara allmänt känt att något ansvar för förvaring av värdeföremål inte kan förväntas i allmänna garderober, om något sådant inte särskilt har avtalats. I detta fall gällde frågan om nycklar och ID-kort skulle anses vara sådana värdeföremål. Allmänna Reklamationsnämnden menade att med hänsyn till de stora kostnader som förlust av nycklar och ID-kort kan medföra finner nämnden att även nycklar och ID-kort skall anses vara av ett sådant värde att garderobsinnehavaren inte kan förvänta ta ansvar för dessa. (https://lagen.nu/arn/2001-4783)(Mobiltelefoner kan troligen anses falla inom samma kategori.) MVH

Fel klocka lämnades ut efter reparation. Om möjligheter att göra något åt detta efter 5-6 år.

2010-05-15 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hejsan, *jag lämnade in mitt guldarmband för lagning* som jag *fått på min 25årsdag 1978* detta var för *5 6år sen*, när jag hämtade ut det så sa jag att det inte verkade vara mitt var för smalt, men hon sa att det var mitt de märkte på baksidan, men eftersom jag haft det i en byrå flera år trasigt tänkte jag att det var jag som kom ihåg fel, efter det la jag det åter i byrån för det känndes inte som mitt, *nu tog jag fram det och skulle ge mitt barnbarn* det eftersom hon snart fyller år, började prata om det med dottern som tog det kollade stämplar det visade sig vara R10 *från 1991 tror jag hon sa, så det kan inte vara mitt*, jag hade rätt och hon i affären fel, har jag någon möjlighet att göra något åt detta, mår nu hemskt dåligt över att jag vet att mitt dyrare armband och min 25års present har de behållt eller så har någon annan det.
|Hej! Så tråkigt att du fått fel klocka! Den som har annans egendom hos sig är skyldig att vårda den och senare lämna tillbaka den. Detta står uttryckligen i den något ålderdomliga, men ännu gällande, bestämmelsen i 12 kap 2 § handelsbalken (som du kan läsa här: https://lagen.nu/1736:0123_2#K12P2S1) och följer i ditt fall dessutom av vad du kan kräva av klockreparatören enligt 4 § konsumenttjänstlagen (se här: https://lagen.nu/1985:716#P4S1). *Det är alltså helt klart att du har rätt att få tillbaka din klocka* (den från 1978) och om det inte kan ske är du berättigad att få dess (marknads)värde ersatt. (Se 12 kap. 2 § handelsbalken respektive 9 § st 1 p, 16 § st 2, 17 §, 31 § konsumenttjänstlagen.) Rättsligt sätt är frågan inte så svår men en del processuella hinder finns. En förutsättning för att du ska kunna kräva skadestånd är att du reklamerat felet. *Reklamation måste göras inom skälig tid från det du märkt eller borde märkt att du inte fått rätt klocka.* Här ligger en svårighet för dig att kräva ersättning eftersom det gått så lång tid. Det som talar till din fördel är att du fått en annan klocka (som kanske liknar din?) samt att du fått lugnande besked när du påtalade att det inte var rätt klocka som du skulle få tillbaka. Frågan här är alltså om du borde märkt att du inte fått tillbaka samma klocka som du lämnade in. En del praktiska svårigheter för dig att kräva ut din rätt kan finnas eftersom du har bevisbördan för _att avtal ingicks_ - finns något kvitto kvar? Det här är nog den enskilt viktigaste frågan. _att din klocka_ (den från 1978) _inte blivit utlämnad_ samt _värdet på den klocka som du lämnade in_, eftersom det bestämmer skadeståndets storlek. Affektionsvärde påverkar däremot inte skadeståndets storlek. Klockreparatören undkommer skadeståndsskyldighet om hon bevisar att klockan försvunnit av någon annan anledning än hennes försummelse. Det föreligger alltså en presumtion för hans skadeståndsskyldighet vilket är en stor fördel för dig. Klockreparatören har däremot bevisbördan för att hon har lämnat tillbaka din klocka. Om hon i samband med utlämnandet av den klocka du fick tillbaka fick något skriftligt erkännande från dig att du mottagit en klocka kommer hon förmodligen lyckas bevisa att hon gjort vad som ålegat henne enligt ert avtal. Finns det däremot brister i klockreparatörens interna rutiner om arkivering av kvitton mm har du en fördel eftersom en tvist förmodligen kommer att lösas med i huvudsak den bevisning som du lägger fram. En annan, om än kanske osannolik, möjlighet är att klocka faktiskt finns kvar hos klockreparatören. Ta kontakt med reparatören och förklara att det skett en förväxling, be henne leta ett slag och förklara hur du känner så kanske ni kan komma överens om att reparatören ska ersätta dig. Lycka till! Med vänlig hälsning

Badrum i bostadsrätt

2010-03-08 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej! Jag undrar om köplagen fortfarande gäller trots att man inte längre är i besittning av bostadsrätten det gäller. Det handlar om ett badrum som verkar vara felbyggt och det rättsliga förhållandet mellan den förra bostadsrättsinnehavaren (som lät göra renoveringen)och byggfirman. Renoveringen gjordes i juni 2009. Jenny
Ivar Näslund |Hej! Om den tidigare ägaren av bostadsrätten beställde badrumet som konsument är det konsumenttjänstlagen som är tillämplig. Det spelar ingen roll att bostadsrätten är överlåten, utan lagen är tillämplig på avtalsförhållandet mellan dem. Konsumenttjänstlagen hittar du https://lagen.nu/1985:716

Kemtvätts rätt att sälja kvarglömda kläder

2011-02-02 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag såg en kemtvätt som reade ut kvarglömda kläder för mellan 50-200 kr. Är det verkligen lagligt att göra så? Jag vet inte hur länge kläderna legat kvar efter att ägaren skulle ha hämtat dem innan de började slumpas bort.
Malin Ekstrand |Hej! När man överlämnar ett föremål till en näringsidkare och denne håller kvar föremålet för att utföra en tjänst blir Konsumenttjänstlagen tillämplig. 50 § KtjL hänvisar till lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats (tillgänglig på https://lagen.nu/1985:982 ) Av 1 § framgår att en näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet har tagit emot en annans sak för att utföra arbete på saken eller för att förvara den får sälja saken enligt denna lag. 3 § talar om under vilka förutsättningar en sak som inte har hämtats får säljas: 1. uppdraget har slutförts eller avtalet har upphört att gälla, 2. den som har beställt arbetet eller förvaringen (beställaren) därefter har anmanats att hämta saken och i anmaningen har upplysts om att saken annars kan komma att säljas efter viss tid, minst tre månader från anmaningen, samt 3. den tid som har angetts i anmaningen har löpt ut. Om näringsidkaren har en fordran på beställaren för sitt arbete på saken eller för förvaringen av den, skall det av anmaningen framgå vilket belopp som skall betalas. Den som tar emot kläderna på kemtvätten måste alltså upplysa beställaren om att saken kan komma att säljas efter en viss tid. Ofta står det på kvittot för uthämtning att kemtvätten förbehåller sig rätten att sälja kläderna efter tre månader om uthämtning inte har skett dessförinnan. Näringsidkaren bestämmer själv hur lång tid beställaren ska få på sig att avhämta saken. Minimitiden är dock 3 månader efter att beställaren fått upplysningen. När den avtalade tidsfristen har gått ut kan beställaren fortfarande kräva att få ut kläderna om de inte har hunnit säljas. Försäljningsrätten endast gäller saker som inte hämtats. För att få ut kläderna kan man dock bli skyldig att betala de kostnader som näringsidkaren har haft för anmaningsförfarandet. Med vänlig hälsning

Rätt att sälja saker som inte har hämtats - när upphör avtalet om kunden inte betalar?

2010-09-05 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Jag arbetar på ett företag som utför flyttar och även magasinerar bohag. Vi har haft en del problem med kunder som inte betalat för sin magasinering och undrar nu vad vi kan göra. Jag har läst lagen om näringsidkares rätt att sälja saker som inte hämtats (1985:982), men funderar då på när man kan säga att ett avtal upphört? Är det när den räkning vi skickat inte betalats vid förfallodatum (trots påminnelse) eller kan kunden hävda att avtalet löper vidare? Vi har tidigare gjort så att vi väntat till att ett par månader gått utan betalning, sedan skickat ett brev med uppmaning att betala och hämta sakerna, annars säljs de efter tre månader. Har vi haft rätt att göra så? Nu har jag tagit fram ett "avtal" där alla uppgifter om magasineringen finns med, och en mening med att om inte betalning sker enligt vad som är överenskommet, så säljer vi efter tre månader (utan uppmaning). Detta har kunden sedan fått skriva under och vi tar varsitt ex. Vad säger lagen om detta? Vi vill inte göra något fel, men har samtidigt tröttnat på alla de som räknar med att sakerna ska stå kvar flera år utan att de betalar. Jag är mycket tacksam om ni kunde reda ut vilka rättigheter och skyldigheter vi har i såna här fall!
Enar Essle |Hej, Ett avtal kan vara begränsat till en viss tid eller anses gälla tills vidare, med andra ord gäller det fram tills det att någon av parterna säger upp avtalet. I regel gäller alltså att om ni och er kund har avtalat om viss tid för förvaringen upphör är uppdraget slutfört i och med den avtalade tidpunkten. Har avtalet slutits på obestämd tid har ni rätt att säga upp avtalet närhelst ni önskar. Vid en sådan uppsägning har konsumenten rätt till skälig uppsägningstid, detta är i regel avtalat men kan annars framgå av exempelvis branschpraxis. När uppsägningstiden har löpt ut har avtalet upphört (se proposition 1984/85:210 sida 36). Det som nu har sagts förutsätter dock att båda parterna gör rätt för sig och uppfyller sina förpliktelser. I ert fall har konsumenterna slutat betala varför vi måste dyka in i den delen som behandlar kontraktsbrott. Så, ett avtal bygger i grunden på förpliktelser. I detta fall har era kunder en förpliktelse att betala och ni har en skyldighet att förvara deras varor. Skulle någon av er inte fullfölja sin del av avtalet, ja då har vi att göra med ett kontraktsbrott och den part som inte erhållit sin prestation har i regel rätt att säga upp avtalet utan att beakta återstående tid eller eventuell uppsägningstid. Parten har rätt häva avtalet. Viktigt att notera i denna situation är att om ni som näringsidkare tillhandahåller förvaringstjänster åt konsumenter blir konsumenttjänstlagen (1985:716) (KTjL) tillämplig då förvaring av lös sak faller under KTjL 1 § 1 stycket 3 punkten. Detta innebär att det finns vissa bestämmelser om hävning. I KTjL 45 och 46 §§ finns bestämmelser som visserligen till sin ordalydelse är utformade att behandla arbete på lös sak men gäller även förvaring (se proposition 1984/85:110 sidorna 125 och 319-326). För svaret på din fråga när ett avtal är uppsagt är KTjL 46 § 2 stycket av intresse. Där framgår att näringsidkaren måste dels påminna konsumenten om betalning, dels ge denne skälig tid att betala. Ur bevissynpunkt är det givetvis önskvärt att detta görs skriftligen. Efter skälig tid, bör rimligtvis ligga någonstans runt en vecka, är ni således berättigade att häva avtalet. Du undrar också huruvida det går att slippa skicka en uppmaning till konsumenten på så sätt att istället bifoga villkoret vid avtalsslutet. Lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats är enligt 2 § tvingande i de fall ett avtalsvillkor är till nackdel för konsumenten. Ett avtalsvillkor som ger sämre skydd än lagen kan alltså inte göras gällande. Det stadgas i 3 § att avtalet ska upphöra och _därefter_ ska anmaning göras. Villkoret vid avtalsslutet innebär alltså _inte_ att ni slipper skicka en senare uppmaning. Det vore därför lämpligare om avtalet istället helt enkelt upplyser kunden om att när avtalet har upphört att gälla kommer ni uppmana kunden att hämta sakerna för att tre månader senare sälja dessa. Enligt mig bör 3 § inte hindra att uppmaningen lämnas i samband med er slutliga förklaring om hävning som sker efter det att konsumenten haft skälig tid på sig att betala enligt 46 § KTjL. Alltså, i fortsättningen behöver ni inte vänta så länge som ni gjort hittills för att säga upp kontraktet, däremot anser jag att ni ska 1. efter förfallodagen meddela kunden att om betalning inte registreras inom viss tid, förslagsvis en vecka, avser ni häva kontraktet med stöd av 46 § KTjL, 2. häv sedan kontraktet (avtalet har nu upphört) och i samband med detta uppmanar ni kunden att hämta sakerna inom tre månader. För att vara på den säkra sidan är det givetvis alltid önskvärt att kontakta en verksam jurist som kan sätta sig in i verksamheten och utforma ändamålsenliga avtal och skrivelser. Jag hoppas att mitt svar har hjälpt er på vägen. mvh

Felparkering av verkstaden

2010-04-27 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Lämnade in bilen till den lokala verkstaden och av en händelse råkade jag gå förbi min bil när jag var ute med hunden.(verkstaden har parkerat den i närheten av sin verkstad för det var förmodligen fullt inomhus) På bilen sitter böter och en röd lapp som talar om att den måste flyttas annars gör någon det åt dem. Är jag ansvarig för detta eller skall verkstaden ansvara för detta? Tacksam för svar!
Tor |Hej! Lättast hade varit att du går kontaktar verkstaden och meddelar dem, för att undvika vidare problem. Men när du lämnar bilen på verkstaden ingår ni ett avtal vars reglering faller under konsumenttjänstlagen. Den kan inte avtalas bort till din nackdel. Enligt konsumenttjänstlagen är det näringsidkaren som ansvarar för bilen. Och Enligt 32 § 2 st. är näringsidkaren skyldig att ersätta skada som tillfogas konsumenten, om skadan har vållats genom försummelse på näringsidkarens sida. se här https://lagen.nu/1985:716. Detta innefattar även sakskada och rena förmögenhetsskador. I detta fallet skulle en parkingsavgift eller liknande vara en ren förmögenhetsskada för dig. Det är fordonets ägare som solidariskts ansvarar för att kontrollavgiften betals, enligt 7 § i Lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering se här https://lagen.nu/1984:318. Detta innebär att du då har en regressfodran på verkstaden. MVH

Fråga om det föreligger fel i tjänsten samt dröjsmål från näringsidkarens sida.

2010-02-28 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |hej.vårt badrum är fuktskadat och hemförsäkringen täcker skadan till största delen.i början på november-09 började en firma, F, riva ur badrumet.runt lucia hade en annan firma ,D,som samarbetar med F fått upp våtrumsmattor.arbetet var så dåligt utfört att försäkringsbolaget inte godkände det.vi kom överrens om att D skulle riva ner sina dåliga mattor så fort som möjligt och att vi skulle ta in en annan firma för att sätta upp nya.tilläggas kan att både F och D ansåg till en början att arbetet var bra utfört och att vi var överdrivet gnälliga.vi har försökt skynda på och i slutet på januari -10 var D äntligen här och tog ner sitt.vi har försökt att få F att göra klart för nästa firma men det händer ingenting.dom svarar inte i telefon och skyller på allt möjligt,bla är det vårt eget fel som inte godkände jobbet på en gång..badrummet är 5 kvadrat stort och vi tycker att 4 månader är orimligt lång tid att färdigställa det.vad kan vi göra?kan vi säga upp avtalet med F?vi har endast muntligt avtal och dom är väl att anse som ansvariga för jobbet?dom sa åt oss att ta D tex.vart kan man vända sej?vi ska hyra ut vårt hus from mars men vi måste ju ha ett fungerande badrum isåfall.kan vi kräva ersättning för att detta drar ut på tiden?tacksam för svar.
Emily Tomas da Costa |Vad jag förstår av din fråga så har D utfört tjänsten felaktigt samt att det från F:s sida eventuellt föreligger dröjsmål i enlighet med konsumenttjänstlagen (Se https://lagen.nu/1985:716). Fel i tjänsten regleras i 4, 9 och 10 §§. 4 § stadgar att näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmässigt och med tillbörlig omsorg tillvarataga konsumentens intressen och samråda med denne. Med fel i tjänsten avses att resultatet avviker från vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva. Dröjsmål på näringsidkarens sida föreligger om uppdraget, utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, inte har avslutats inom den tid som har avtalats eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning (24 §). Påföljder vid fel i tjänsten och dröjsmål regleras i 16 § respektive 25 §. I det fall att dröjsmål föreligger, kan Ni som konsumenter hålla inne betalningen, kräva att näringsidkaren fullgör tjänsten eller häva avtalet. Ni kan även kräva skadestånd för den skada Ni tillfogats p.g.a. näringsidkarens dröjsmål. De påföljder som aktualiseras vid fel i tjänsten är att Ni kan hålla inne med betalningen, kräva att felet avhjälps eller också göra avdrag på priset eller häva avtalet. Dessutom kan Ni kräva skadestånd enligt samma grunder som vid dröjsmål. För att ifrågavarande påföljder skall kunna göras gällande fordras dock att Ni som konsumenter inom skälig tid reklamerar felet/dröjsmålet. Ni kan vända er till allmänna reklamationsnämnden (www.arn.se) för att få ärendet prövat. Återkom gärna om Ni har fler frågor! Vänligen