Upphovsrättsintrång och preskription

2019-09-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag tog en bild 2008, en överblick på en stad i Norge som jag laddade upp på nätet med copyright. Efter två år märkte jag att kommunen hade tagit min bild som sin bakgrundsbild på deras kommunala hemsida. Jag hade mail kontakt varpå de sa att det var deras förra IT-chef som lagt upp den och de kunde inte svara på varför. De tog bort den en säsong men den dök därefter upp på hemsidan igen. Min fråga är nu kan jag begära någon ersättning för att de tagit min semesterbild som sin bakgrundsbild i snart 11 år? Jag är mest förvånad över att en kommun tagit min semesterbild.
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga är tudelad. För det första måste vi ta reda på om något ersättningsgrundande intrång i din upphovsrätt har skett. För det andra måste vi ta reda på om det är försent att framställa dina anspråk nu.UpphovsrättenEnligt 1 § och 49 a § upphovsrättslagen (URL) har du upphovsrätt till ditt fotografi. Det innebär enligt 2 § URL bl.a. att endast du får framställa exemplar av verket. Det är exemplarframställning att ta din bild och lägga upp den på sin egen hemsidan. Detta framgår av 2 § andra stycket URL. T.o.m tillfälliga kopior i en dators arbetsminne utgör exemplarframställning. Inga undantagsbestämmelser i URL – som skulle kunna ursäkta kommunens exemplarframställning – är tillämpliga. Du har därför rätt att enligt 54 § URL begära skälig ersättning för kommunens utnyttjande av ditt fotografi. Utöver det har du enligt paragrafens andra stycke rätt till ytterligare ersättning för den skada intrånget medfört, bl.a. med hänsyn till utebliven vinst och ideell skada. Det sistnämnda kan bli aktuellt om kommunen underlåtit att ange dig som upphovsman till verket, enligt 3 § URL. TidsaspektenP.g.a redogörelsen ovan anser jag att du har ett fordringsanspråk mot kommunen. Fordringar vara dock inte för alltid, utan kan preskriberas. Preskription betyder enligt 8 § preskriptionslagen (PL) att borgenären (du i det här fallet) förlorar rätten att kräva ut sin fordran. Vi måste alltså fråga oss om din fordran blivit preskriberad. PL gäller dock bara om ingen annan lag gäller framför den (1 § PL). I URL finns en bestämmelse om fordringspreskription, men den är inte relevant för ditt fall. Vi måste alltså gå till PL. Enligt 2 § PL preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten. När ska då din fordran anses ha tillkommit? Det finns inga generella regler om det, utan det får avgöras i varje enskilt fall. Som tidigast får din fordran anses ha uppkommit när kommunen begick intrånget. Andra tänkbara tidpunkter kan vara dagen då du upptäckte intrånget eller när står helt klart att ett intrång begåtts, exempelvis genom medgivande eller dom. Som jag förstått det ligger din bild fortfarande uppe på deras hemsida. Då kan man argumentera för att intrånget är pågående, vilket vinner stöd av formuleringen i 53 b § URL, i vilken det står att en intrångsgörare kan förbjudas att fortsätta med sitt intrångsgörande utnyttjande. Är det då rimligt att beräkna preskriptionstiden från den initiala tidpunkten för intrångsgörande? Vem vet, det är en argumentationslinje i alla fall. Om vi antar det värsta, dvs. att din fordran uppstod när kommunen begick intrånget, vilket tidigast kan vara någon gång under 2008, har ju vid en första anblick preskriptionstiden löpt ut. Men det måste inte vara så. Preskriptionstiden kan nämligen avbrytas, vilket får den verkan att en ny preskriptionstid börjar löpa (6 § PL). Din mailkontakt med kommunen 2010 kan vara att anse som preskriptionsavbrott. Avbrott kan ske genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären (5 § andra punkten PL). Härtill ställs dock ett visst krav på precision. För att det vara fråga om ett preskriptionsavbrott räcker det enligt Högsta domstolen med att du angett ett huvudsakligt händelseförlopp och klargjort att du har ett anspråk till följd av detta. Du måste ha skrivit något som fått kommunen att plocka ner bilden, men om det du skrivit uppfyller Högsta domstolens krav på precision vet jag inte. Det kan finnas utrymme för att erkänna mindre preciserade erinringar som preskriptionsavbrott, men det kan bli svårt.Oavsett är det av stor vikt att kommunen tagit ner din bild och sedan lagt upp den igen. Enligt mig finns det i vart fall skäl att betrakta återuppladdningen av bilden som ett nytt intrång. Saken rör visserligen samma parter och samma verk, men det rör inte samma tidsrymd. Nytt intrång = ny fordran. Sedan det nya intrånget begåtts har inte tio år förflutit och du kan därför begära ersättning. Dock tror jag inte att du behöver gå den här vägen, dvs. hävda att du antingen avbrutit preskriptionen i tid, eller att nytt intrång uppstått. Jag tror att fordringen ska anses tillkommen senare än 2008, och redan därav befinner du dig inom preskriptionstiden. I och med detta är alla förutsättningar för ersättning uppfyllda och jag rekommenderar därför att du kontaktar kommunen och meddelar ditt anspråk.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Får någon annan publicera bilder jag tagit?

2019-09-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Upphovsrättsfråga:Jag tar en bild med min mobilkamera. Jag skickar bilden till en annan person via sms. Kan den personen använda bilden fritt på ex sociala medier utan min vetskap eller kan jag hävda upphovsrätt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Upphovsrätten uppkommer formlöst till skillnad från andra immaterialrätter, vilket innebär att det inte krävs någon registrering. Skyddet uppstår automatiskt vid skapandet. Upphovsrättslagen innehåller en exemplifiering av vad som kan skyddas och ska tolkas i en vidsträckt mening. Det kan erhållas upphovsrätt för bland annat skönlitterära eller beskrivande framställningar och fotografiska verk (1 § upphovsrättslagen, URL). Det måste dock uppmärksammas att det inte kan erhållas upphovsrätt för idéer eller ren fakta.För att ett verk ska erhålla upphovsrättsligt skydd krävs det att det uppnår det som kallas "verkshöjd". Det framkommer inte uttryckligen i lagen vad som krävs för verkshöjd. I förarbetena har det benämnts som "ett visst mått av självständighet och originalitet" (prop. 1960:17 s. 49). Upphovsrätten är starkt förknippad med EU-rätten, varför även EU-domstolens avgöranden är av vikt. I den s.k. Infopaq-domen uttalade EU-domstolen att ett alster är originellt om det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse (C-5/08 p.37).För bilder som inte uppnår verkshöjd finns det ytterligare ett skydd genom de s.k. närstående rättigheterna i upphovsrättslagens femte kapitel. Skyddet enligt de närstående rättigheterna ger ett skydd för den som tagit bilden i femtio år från att bilden framställdes (49 a § URL). Det som uppnår verkshöjd och skyddas via den egentliga upphovsrätten är skyddat i sjuttio år efter att upphovsmannen avled (43 § URL).Upphovsmannen har en ekonomisk rätt och en ideell rättDen ekonomiska rätten innebär att upphovsmannen har en uteslutande rätt att förfoga över verket genom att bland annat framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Att göra det tillgängligt för allmänheten innefattar bland annat att publicera det i sociala medier och räknas som en överföring till allmänheten (2 § tredje stycket URL). Det finns vissa inskränkningar som ger en rätt att använda upphovsrättsligt skyddade verk utan att begå ett upphovsrättsligt intrång, sådana är bland annat vid privat bruk (12 § URL) och vid undervisningsändamål (42 c § URL). Inskränkningarna är sannolikt inte tillämpliga om bilden postats i sociala medier så att flertalet kan ta del av det. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas till någon annan genom att de t.ex. säljs eller att upphovsmannen ger någon lov att använda verket.Den ideella rätten ger upphovsmannen bland annat en rätt att anges som upphovsman och ett skydd mot kränkande ändringar. De ideella rättigheterna kan som regel inte överlåtas. Det innebär att även om upphovsmannen överlåtit sin ekonomiska rätt till exempelvis ett fotografi så ska vederbörande ändå anges som den som tagit bilden.Sammanfattningsvis och för att besvara din fråga kort; om du har tagit bilden har du upphovsrätt till den. Ingen annan får lov att använda bilden utan lov. Har du inte givit den andra personen lov begår den intrång i din ekonomiska ensamrätt. Om det inte hänvisas till att det är du som tagit bilden begås det även intrång i din ideella rätt.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag sy kläder av ett licensskyddat tyg och sälja dem?

2019-08-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |En följdfråga Ang licensskyddat tyg.Får jag alltså sy kläder av tyget och sälja dom?
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar över användningen av ett tyg vars mönster har skydd enligt Mönsterskyddslagen eller Upphovsrättslagen. Skydd för mönster kan alltså regleras i olika lagar. Mönster kan skyddas som ett konstnärligt verk enligt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Enligt 1 § URL uppstår skyddet verket automatiskt då verket skapas förutsatt att verket är tillräckligt originellt. Ett mönster kan även registreras och få skydd enligt Mönsterskyddslagen (ML). Enligt 2 § är en förutsättning för skydd enligt ML att mönstret är nytt och tillräckligt särpräglat. Vad detta betyder är att det inte finnas ett annat mönster som är identiskt eller som ger samma helhetsintryck för en kunnig användare. För att använda ett licensskyddat mönster måste man enligt såväl URL som ML ha rättighetsinnehavarens tillstånd. Enligt 5 § ML får ingen utnyttja mönstret utan att ha samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten. Förbudet mot utnyttjande omfattar särskilt att tillverka eller använda en produkt som mönstret ingår i eller används på. Även upphovsrätten förbjuder enligt 2 § URL annan än upphovsmannens förfogande över verket. Om det finns en risk att dina kläder går att förväxla med rättighetsinnehavarens mönster/produkt så krävs det att du får mönsterhavaren eller upphovsmannens samtycke. Bedömningen av om användningen av textilerna utgör ett intrång eller inte beror naturligtvis på hur och i vilken utsträckning du använder tygerna. Kortfattat är alltså svaret på din fråga att du inte får använda ett licensskyddat tyg för att sy och sälja kläder. Vänligen,

Vad innebär att ett tyg är licensskyddat?

2019-08-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vad innebär att ett tyg är licensskyddat?
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Licensskyddade tyger eller andra verk brukar man kalla verk som är skyddade under upphovsrättslagen. Detta betyder att du inte får kopiera designen på t.ex. tyget för att sälja eller på annat sätt tjäna pengar på designen. Med vänliga hälsningar,

Relationen mellan FL och VmL, registrering och intrång

2019-09-08 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vi leker med tanken att jag registrerar "Pantamera" som företagsnamn hos Bolagsverket och som varumärke hos PRV.Vad gäller om ett annat företag/organisation med ett helt annat namn, låt säga XYZ, men som är i samma bransch som mitt företag, använder sig av "Panta mera" och har använt sig av det innan mitt företag registrerades, i tex sin logga samt hemsida/sociala medier? De har inget annat registrerat på PRV förutom sitt företagsnamn. Kan jag gå vidare med detta och stoppa de från att fortsätta använda "Panta mera" eller kan det bli till deras fördel eftersom de använde det innan mig?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!GrundläggandeVi har två immaterialrätter att förhålla oss till här, nämligen företagsnamn och varumärken. Företagsnamn regleras i lag om företagsnamn (FL) och varumärken regleras i varumärkeslagen (VmL) (jag utgår ifrån att din fråga inte avser s.k EU-varumärken). Företagsnamn benämns, när både företagsnamn och sekundära kännetecken avses, med samlingsbegreppet näringskännetecken (1 kap. 1 § FL). Varumärken kallas ibland också för varukännetecken. Begreppen är inte synonyma, men är i princip utbytbara ändå. De exakta benämningarna är inte intressanta i detta fall. Bry dig inte om min användning av alla dessa olika begrepp. I mitt svar är näringskännetecken = företagsnamn och varukännetecken = varumärken.Enligt 1 kap. 3 § FL har "[d]en som innehar ett varumärke eller ett annat varukännetecken […] ensamrätt till kännetecknet som näringskännetecken. Enligt 1 kap. 8 § VmL har "[d]en som innehar ett företagsnamn eller ett annat näringskännetecken […] ensamrätt till kännetecknet som varukännetecken". Dessa bestämmelser är ett uttryck för det s.k korsvisa skyddet. Om du innehar ett företagsnamn skyddas det också som varukännetecken. Om du innehar ett varukännetecken skyddas det också som näringskännetecken. Det räcker alltså med att du innehar antingen ett företagsnamn eller ett varumärke för att det ska skyddas som båda. Varumärken kommer dock ofta i många olika utformningar (ordmärken, figurmärken mfl.). Företagsnamn lär bara få skydd som ordmärke, vilket kan få betydelse vid en framtida intrångsbedömning.Registreringshinder och inarbetningHur som helst ska jag inte gå händelserna i förväg, utan gå in på saken. Jag vet att vi ska utgå ifrån att du fått "Pantamera" registrerat som företagsnamn och varumärke, men jag vill backa bandet lite. Det är möjligt att en sådan registrering inte kommer gå igenom över huvud taget. Förekomsten av redan befintliga identiska näringskännetecken eller varumärken utgör registeringshinder för såväl företagsnamn som varumärken (2 kap. 3 § FL, 2 kap. 8 § VmL). "Pantamera" och "Panta mera" är inte identiska, men det står i de nämnda lagrummen att registreringshinder också gäller för liknande näringskännetecken och varukännetecken, om det bl.a. finns en förväxlingsrisk. Detta blir givetvis en bedömningsfråga i slutändan. Man kan nog dock ganska säkert utgå ifrån att en förväxlingsrisk föreligger i detta fall. Vi måste då fråga oss: Hur kan XYZ ha korsvist skydd för ett företagsnamn och ett varumärke, när XYZ inte registrerat något sådant? Svaret finns i 1 kap. 2 § FL och 1 kap. 7 § VmL. Både ensamrätt till företagsnamn och varumärken kan uppkomma genom inarbetning. De måste alltså inte registreras. Huruvida XYZ faktiskt inarbetat företagsnamnet och varumärket eller inte beror enligt nämnda lagrums andra stycken på om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för (i) den verksamhet som bedrivs under kännetecknet eller (ii) de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet. Detta är så klart också en bedömningsfråga. XYZ har bevisbördan för att inarbetning skett. I annat fallLåt oss säga att XYZ inte förmår visa att inarbetning skett, och att du utan hinder lyckas registrera "Pantamera" som antingen företagsnamn eller varukännetecken. Vad kan du då göra åt XYZ:s användning av "Panta mera"? Som innehavare av "Pantamera" har du ensamrätt att använda företagsnamnet och varumärket i näringsverksamhet. Detta gäller även liknande tecken, med samma förväxlingsrisk jag nämnt ovan (1 kap. 4 § FL och 1 kap. 10 § VmL). Är det f.ö. att anse som "användning" att göra som XYZ gjort? XYZ lär i hävda att "Panta mera" bara är ett generiskt uttryck för en uppmaning att panta mera. Detta kan de mycket väl komma undan med. Det beror bl.a. på hur ditt varumärke ser ut, om det är ett ordmärke, figurmärke eller något annat. Exempelvis är ett ordmärke bara ett ord i ett standardtypsnitt (t.ex. ordet Coca Cola). Ett exempel på ett figurmärke vore Coca Cola:s logga så som den ser ut på burken. I förutsättningarna för din fråga har XYZ använt "Panta mera" i sin logga. Har de bara skrivit ut orden, eller har de använt ditt typsnitt, färg och form? Detta är avgörande för bedömningen. Om vi utgår ifrån att de använt inte bara själva ordet, utan också figuren, är det ganska säkert fråga om intrång i din ensamrätt. XYZ kan på yrkande av dig, vid vite förbjudas att fortsätta med intrånget (5 kap. 3 § FL och 8 kap. 3 § VmL). Dessutom kan både straff och skadestånd bli aktuellt. Svaret på din fråga är alltså – om alla omständigheter föreligger så som jag angett dem – ja, du kan stoppa dem.Det finns en hel del saker att ta ställning till som jag inte gjort. Mitt svar skulle bli för långt om jag exempelvis skulle gått igenom alla grundläggande förutsättningar för registrering också. Jag hoppas ändå att du känner att du fått svar på din fråga!

Avtalsrättsliga ansvarsbegränsningar kontra URL

2019-08-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Vi är ett UF företag på Kattegattgymnasiet i Halmstad. Våran affärsidé är att kunder skickar in en bild som vi sedan graverar in på en tangentknapp. Vi vill inte bli stämda på grund av att en kund skickar in en bild som är skyddad av copyrightlagen. Finns det något sätt för oss att lämna skulden till kunden om det skulle vara så att de skickar in en copyrightad bild. Vi känner att vi inte kommer att ha tid att kontrollera varenda bild som kommer in. Räcker det att ha en policy? Så såg att förtaget Vistaprint har en policy där de menar att det är kunden själv som är ansvarig och genom att genomföra ett köp accepterar man avtalet. Räcker det för oss att göra så?MVH Jakob Madestam
Jesper Eng |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Strikt taget är svaret nej. Det går inte. Upphovsrättslagen (URL) kan man inte avtala bort. Det framgår av 2 § URL att upphovsrätt bl.a. innefattar en ensamrätt att framställa exemplar av verket. Det är exemplarframställning att gravera en upphovsrättsligt skyddad bild på en tangent och sedan sälja denna. Dock kan ni mycket riktigt ha som avtalsvillkor att det är kundens ansvar att kontrollera att bilden han skickar in inte är skyddad av URL, eller att han i vart fall har tillstånd att använda den. Se då till att ta med i avtalsvillkoren att kunden måste bära den ekonomiska skada som orsakas er genom att han skickar in en bild som är skyddad av URL. Denna konstruktion medför dock att kunden endast i slutändan får bära det ekonomiska ansvaret. Eventuella ersättnings- och skadeståndsanspråk kommer upphovsrättsinnehavaren rikta mot er först. Alltså riskerar ni att behöva ligga ute med pengar till dess att ni fått betalt av kunden, eller i värsta fall bli utan pengar helt, om kunden skulle hamna i konkurs.Jag hoppas att ni fått svar på era frågor!

Citaträtt, undantag från mönster- och varumärkesskydd m.m.

2019-08-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Jag funderar på att starta en webbsida där jag jämför politiska partier. Vad behöver jag ta hänsyn till?Jag tänker mig sammanställa en jämförelse i sakfrågor, men också budgetförslag. Samt hur jag som individ kan påverka politiken i Sverige. Får jag skriva vad partierna står för? Behöver jag citera eller kan jag själv formulera? Behöver jag förmedla att detta är en webbsida som syftar till att ge en första inblick i utifrån min kunskap vad som är gemensamt och vad som skiljer partierna och att vill man ha exakta svar så får man söka information hos respektive parti?Kan jag använda deras loggor?Deras namn kan jag förmodligen använda. Kan jag lägga upp information om de olika budgetar som föreslagits?Jag tänker också att jag ska vara tydlig med varifrån informationen kommer ifrån och när den uppdaterades. Kanske blir mycket jobb med att rodda ovanstående. Men en bra sådan webbplats kanske kan bidra till ökat engagemang i politiskt arbete. Mvh
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Potentiellt finns det alltid en hel del saker att ta hänsyn till. Jag kan inte gå igenom allt, eftersom det skulle resultera i en mindre bok. Jag kommer därför bara koncentrera mig på dina mer specifika frågor. Jag hoppas att du ska bli nöjd ändå. Jag går igenom dina frågor under respektive rubrik nedan.Får jag skriva vad partierna står för?Ja, det finns inga juridiska hinder mot att göra det.Behöver jag citera eller kan jag själv formulera?Du får göra precis hur du vill. Om du väljer att ordagrant återge vad som står på partiernas hemsidor kan det vara brukligt att citera och ange källan. Detta är dock bara ett krav om partiernas partiprogram ska anses omfattas av upphovsrätt. Jag har svårt att tro att deras partiprogram gör det. Därför är det fritt fram att återge innehållet på precis vilket sätt du vill. I annat fall behöver du bara förhålla dig till 22 § i upphovsrättslagen, i vilken det står att "[v]ar och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet". Vad som är god sed behöver vi knappast gå in på. Det strider inte mot god ser att göra det du tänker göra. När det kommer till den omfattning som motiveras av ändamålet gäller, att du exempelvis inte får citera en hel bok bara för att kommentera en mening i den. Men detta gäller som sagt bara om det du citerar omfattas av upphovsrätt. Behöver jag förmedla att detta är en webbsida som syftar till att ge en första inblick i utifrån min kunskap vad som är gemensamt och vad som skiljer partierna och att vill man ha exakta svar så får man söka information hos respektive parti?Nej. Det finns inga bestämmelser om att du måste göra något sådant.Kan jag använda deras loggor?Det beror på. Loggorna kan vara skyddade av såväl varumärkesskydd som mönsterskydd. Om de är det så krävs i normalfallet tillstånd från rättighetsinnehavaren för att få använda loggan. För varumärken gäller dock att dessa får användas utanför näringsverksamhet (1 kap. 10 § varumärkeslagen). Dvs. kommer du tjäna pengar på hemsidan? Om svaret är nej behöver du inte bry dig om just varumärkesskyddet. När det kommer till mönsterskyddet kommer du få det lite lättare. Enligt 7 § tredje punkten mönsterskyddslagen får man använda registrerade mönster "i syfte att citera eller undervisa, förutsatt att sådana utnyttjanden är förenliga med god affärssed och inte oskäligt inkräktar på ett normalt utnyttjande av mönstret samt sker på villkor att källan anges". Detta är ju precis vad du ska göra, så du lär inte möta några hinder på mönsterskyddets område. Om jag får gissa är partiernas loggor inte ens skyddade som mönster. Utöver vad som nyss sagts kan loggorna också vara skyddade av upphovsrätt. Däremot har du rätt att återge även dem, med stöd av citaträtten nämnd ovan. Citaträtten omfattar alltså även andra verk än ren text.Kan jag lägga upp information om de olika budgetar som föreslagits?Ja, inte heller detta är problematiskt.Jag hoppas att du fått svar på dina frågor, och lycka till med din hemsida!

Upphovsrätt i uppdragsförhållande

2019-08-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Angående Copyright.Under en internship som ej är betalt, vill arbetsgivaren att jag ska designa en komplett egen design som är baserad på deras affärside i en app. Arbetsgivaren har sagt att denna design är till för min portfolio och inget annat, men det har visat sig att han i smyg använder det utan min tillåtelse.Jag har tagit upp detta med honom men han hänvisar att "Allt det jag har skapat under den tid jag praktisera i företaget, tillhör företaget" samt att det står i avtalet, vilket det inte gör.Snälla, jag behöver råd hur jag kan gå vidare med detta.Tack!MvhMattias
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns en del att ta ställning till här, bl.a. vad det egentligen är du har skapat, vad det är för typ av anställning du har samt hur avtalet mellan dig och din arbetsgivare ser ut.DesignenSåsom jag uppfattat din beskrivning av din design är det fråga om något slags grafiskt gränssnitt för ett datorprogram, dvs. själva appens utseende. Sådan design kan bl.a. skyddas av mönsterrätt. Denna rätt uppkommer dock bara genom registering av mönstret hos patent och registreringsverket (1 a § och 9 § mönsterskyddslagen). Jag får uppfattningen att du inte registrerat din design. I sådana fall är din design inte mönsterskyddad. Däremot kan designen vara skyddad av copyright, vilket i Sverige heter upphovsrätt. Till skillnad från mönsterrätt uppkommer upphovsrätt automatiskt (1 § upphovsrättslagen) (URL). Upphovsrätt innebär, grovt formulerat, att ingen annan får använda din design utan din tillåtelse (2 §). Din ensamrätt är utgångspunkten i alla upphovsrättsliga frågor. Utan att gå in närmare på saken, och utan att beakta andra problem (som jag kommer till snart) anser jag att det är uppenbart att du har upphovsrätt till din design, och att din arbetsgivare har gjort intrång i din ensamrätt. Men som nyss nämnt finns det en del problem vi måste lösa först. Dessa går jag igenom under respektive rubrik nedan.AnställningenNär man skapar något som ett led i sina arbetsuppgifter eller efter instruktioner från arbetsgivaren, kan upphovsrätten övergå till honom istället. Detta gäller explicit för datorprogram (40 a § URL). Din design är förvisso inte ett datorprogram i URL:s mening, men bestämmelsen kan ändå bli relevant. Ur den har nämligen sprungit den så kallade tumregeln (AD 2002 nr 87). Den innebär följande: "Arbetsgivaren får inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av tjänsteåligganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens rätt avser utnyttjanden för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer." Vid en första anblick kan det därför verka som att din arbetsgivare har rätt att använda din design. Jag tror dock inte att han får det. Anledningen är att han inte är din arbetsgivare. Saken är den att din anställning nog inte är en anställning. För det första kallar du förhållandet för internship, dvs. praktik. Detta är inte en anställningsform. Möjligtvis skulle praktik kunna vara en omskrivning för provanställning, men jag tror inte att det är så i ditt fall. Anledningen till det är att du inte får betalt. Det finns i övrigt en del annat som talar för att det inte är fråga om en anställning, exempelvis det faktum att du fått designa gränssnittet själv. Enligt allmänna bedömningsgrunder för anställningsförhållanden kan han därför inte anses vara din arbetsgivare. Han är din uppdragsgivare. Frågan som uppstår då är om tumregeln gäller även för uppdragsgivare. I en dom från Hovrätten för Västra Sverige ansågs tumregeln vara tillämplig på en praktikant. Det finns dock en mycket viktigt skillnad mellan det fallet och din situation. Praktikanten i fallet fick betalt. Att man får betalt måste enligt mig anses vara en stor bidragande orsak till att rättsordningen i vissa fall kan tillåta att arbetsgivare får upphovsrätt till sina anställdas verk. Han har ju trots allt – indirekt – betalat för det. Det är också så, och detta är en annan mycket viktig poäng, att Hovrätten ansåg att praktikanten var arbetstagare. Jag anser som nämnt inte att du är arbetstagare. Vi har alltså egentligen inte kommit närmare ett svar på frågan om uppdragsgivare omfattas av tumregeln. Det finns dock starka skäl som talar emot det. Förutom det jag nyss nämnt om betydelsen av att få lön och att du själv fått designa gränssnittet, måste man fråga sig varför Hovrätten ens bemödade sig med att utreda om praktikanten var arbetstagare eller inte. Varför skulle Hovrätten göra det, om det inte hade någon betydelse? Dessutom har den juridiska litteratur jag hittat varit enig: Tumregeln är inte tillämplig på uppdragsgivare. Av denna anledning anser jag att din uppdragsgivare inte kan använda din design med stöd av tumregeln. AvtaletDet sista vi ska gå igenom är avtalet. Både stora delar av URL samt tumregeln kan sättas ur spel m.h.a avtal. Avtalet går alltså före. På det teoretiska planet är saken redan klar. Din uppdragsgivare har ju själv sagt att designen är till för din portfolio. Detta måste ni anses ha kommit överens om. Ett sådant avtal kan inte medföra att han ska ha någon rätt till att använda din design. Tyvärr vill han ju inte längre kännas vid det han sagt, och utan dokumentation på att han faktiskt sagt det du påstår finns det inte mycket att göra just på den punkten. Frågan är då vad ni faktiskt har kommit överens om. Enligt den s.k. specifikationsprincipen anses gälla att en upphovsrätt inte kan övergå eller överlåtas om detta inte uttryckligen följer av avtal. Eftersom du har skrivit att det inte regleras i avtalet vem som ska ha rätt till din design måste utgångspunkten vara att din uppdragsgivare inte heller p.g.a. avtalet kan hävda att han har rätt att använda den. Dessutom ankommer det på uppdragsgivaren att bevisa att upphovsrätten har övergått på honom. Hur ska han kunna göra det, när inget om det står i avtalet och specifikationsprincipen talar emot att någon övergång ska ha skett? Det lär bli svårt för honom. Slutsats och avslutande rådI och med att vare sig tumregeln eller ert avtal kan medföra att en övergång av upphovsrätten har skett är det fråga om upphovsrättsintrång. Detta kan för det första vara straffbart (53 § URL). Utöver det kan du har rätt till såväl skälig ersättning för användningen av din design, som skadestånd (54 § URL). Exakt hur man ska formulera intrånget och företa skadeberäkningen är en fråga som vi får ta en annan gång. Det här svaret är redan långt nog. Hur som helst vill jag råda dig att gå till din uppdragsgivare med den information jag nu givit dig. Försök att nå en överenskommelse med honom. Både pengar såväl som ett löfte att omedelbart upphöra med användningen borde vara aktuellt. Det är upp till dig. Skulle det inte gå så får du vara beredd på rättegång. Skulle det bli aktuellt, eller om du har några ytterligare frågor så vill jag rekommendera att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/bokaJag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!