Rätt till tavlor som jag säljer?

2020-10-03 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag är konstnär och säljer tavlor. Behöver jag skriva något form av kvitto/avtal för att behålla rätten till att fritt använda motivet av en såld originalmålning till tex vykort eller andra tryckta prints? Eller innefattas det automatiskt i upphovsrätten? Förstår det som att det skyddar mina verk så att ingen annan kan kopiera även om de köpt originalverket, stämmer det? Stort tack!
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Jag uppfattar det som att du undrar över hur upphovsrätten skyddar originalmålningar som du har målat men som du sedan säljer vidare. Du undrar också över vad du respektive de som köpt dina originalverk får göra med tavlorna. Här under går jag igenom vad som gäller för dig och dina tavlor enligt upphovsrättslagen (URL).Tavlornas upphovsrättsskyddNär du målar en tavla och den är något sånär unik blir den automatiskt skyddad av upphovsrätt (1 § URL). Skyddet för tavlan gäller för dig som har målat tavlan. Även om du säljer vidare tavlan är det fortfarande du som behåller skyddet. Det är bara om du specifikt har avtalat om att någon annan ska ta över skyddet som du blir av med det.Skyddet för tavlorna består av ett antal ensamrätter. Ensamrätterna innebär att det bara är du som har rätten till en tavla som får göra vissa saker med den. Bland ensamrätterna ingår bland annat att andra inte får framställa fler exemplar av tavlan genom att kopiera den (2 § URL).Viktigt att notera är att det även finns en del inskränkningar i ensamrätterna. Det betyder att det finns situationer där det faktiskt är okej för andra att göra sådant som det egentligen bara är du som ensamrättsinnehavare som har rätt att göra. Ett exempel på en sådan inskränkning är att det är okej för någon som har tillgång till ett exemplar av tavlan att göra en kopia av den om kopian bara ska användas för privat bruk (12 § URL).Din situationOm du inte avtalar om något annat har du kvar ensamrätterna till dina tavlor när du säljer dem. Efter att du har sålt en originalmålning kan du därför fortfarande använda motivet till din målning precis hur du vill.Precis som du skriver stämmer det också att de som köper originalverk från dig inte får kopiera verken hur som helst. Det är bara om en köpare kopierar en av dina tavlor för privat bruk som det är tillåtet.Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Kan jag importera kända varumärken för att sedan sälja dem vidare?

2020-09-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. jag undrar om jag kan importera kända varumärken och sedan sälja dom till ett lägre pris än återförsäljare för respektive varumärke? Mvh
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet och vilken lag är tillämplig?Här är det frågan om du på ett lagligt sätt kan importera kända varumärken till Sverige för att sedan sälja dessa vidare. Bestämmelser kring varumärken kan du finna i varumärkeslagen (VmL). Finns det ett varumärkesskydd?Ett varumärkesskydd innebär att innehavaren av kännetecknet har en ensamrätt att i näringsverksamhet använda ett kännetecken som är identiskt eller förväxlingsbart med det skyddade. Ensamrätten till ett varumärke uppkommer antingen genom registrering eller inarbetning (1 kap. 6-7 §§ VmL). Jag utgår från att de kända varumärkena som du nämner är skyddade. Det här gör att varumärkesinnehavarna kan hindra andra från att använda identiska eller förväxlingsbara kännetecken (1 kap. 10 § VmL). Som användning räknas bland annat att importera och sälja varor med varumärkena i fråga (1 kap. 10 § 2 stycket VmL). Att du avser att importera identiska varumärken kan därför vara otillåtet, förutsatt att du inte inhämtat varumärkesinnehavarnas samtycke. Det kan därför resultera i du gör dig skyldig till varumärkesintrång och riskerar skadestånd, böter eller fängelse (8 kap. 1 § VmL). Kan jag importera och sälja varumärkesskyddade varor?Det finns ett undantag som medför att du lagligen kan importera och sälja varumärkesskyddade varor om dessa blivit satta på marknaden inom EES-området med varumärkesinnehavarens samtycke (1 kap. 12 § VmL). Det här brukar kallas att varumärkesrätten har konsumerats. På så sätt kan du alltså sälja vidare de kända varumärkena med förutsättning att de blivit satta på marknaden med rättighetsinnehavarens tillstånd. Att de har satts ut på marknaden betyder t.ex att en vara med varumärket har överlåtis till någon inom EES, antingen i butik eller via e-handel.Hoppas att du fick din fråga besvarad och om du skulle behöva vidare rådgivning i ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning eller att ringa vår telefonrådgivning.Kontaktuppgifter till vår telefonrådgivning:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Använda bild på tröjor som ska säljas?

2020-09-19 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har en fråga angående upphovsrättslagen. Vi är ett UF företag som ska sälja hoodies med tryck på baksidan och tänkte anväda oss av en bild av en känd person på baksidan. Vi undrade om detta är något vi lagligt kan göra. Trycket består av en bild samt våran egen text framför. Måste vi ta kontakt med fotografen eller kan vi använda bilden eftersom vi förändrar utseendet? Ifall inte, vad kan vi göra för att kunna få använda bilden?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Jag tolkar det som att du undrar om du och ditt UF-företag kan använda er av en bild på en känd person på era hoodies som ni sedan ska sälja. Precis som du skriver gäller frågan upphovsrättslagen (URL). Här under går jag igenom vilka upphovsrättsliga problem ni kan stöta på och även vad ni kan göra för att komma runt problemen.Bildens upphovsrättsskyddSå fort ett foto blir taget får det automatiskt ett upphovsrättsligt skydd. Lite mer unika foton blir skyddade som fotografiska verk, medan mindre unika foton blir skyddade som fotografiska bilder (1 § URL, 49a § URL). Det spelar ingen större roll i praktiken vilket av skydden fotot får, utan mest att fotot bli skyddat.Vad det upphovsrättsliga skyddet innebär är att personen som tar fotot får en rad ensamrätter till fotot. Ensamrätterna innebär att det bara är fotografen, eller någon som fotografen ger tillåtelse till, som får lov att göra saker som att framställa fler exemplar av fotot och göra så att fotot blir tillgängligt för allmänheten (2 § URL).Att göra mindre ändringar i fotot, som att till exempel sätta en text framför det, ändrar inte skyddet som finns för fotot. Även med de här ändringarna har ingen annan än fotografen, eller någon som fotografen ger tillåtelse till, rätt att använda sig av fotot genom att till exempel sätta det på hoodies som ska säljas.Använda bilden ändåBilden som ni vill använda er av är alltså upphovsrättsligt skyddad. Det enda sättet ni kan få lov att använda er av bilden till era hoodies ändå, är därför om ni ber fotografen om lov och fotografen tillåter användningen. Ber ni inte fotografen om lov men ändå använder er av bilden till era hoodies gör ni er skyldiga till ett upphovsrättsintrång.Om du vill ha mer juridisk hjälp i frågan kan du ta kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00 Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Upphovsrätt vid bearbetning av annans verk

2020-09-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan man ta en bild och sedan måla av den som en digitalpainting och ändra bilden totalt?Vilka bilder går att använda? Hur vet jag vilka jag har rätt att använda? Var hittar jag sådan bilder?Hur kan jag licenserna mina egna digitala bilder som jag slutför?Mvh
Ellen Lagnéus |Hej och tack för att du kontaktar Lawline.Om man skapar ett verk, tex tar en bild, skriver en text, målar en tavla eller skapar en bild genom digitala verktyg kan det skyddas av vad som kallas upphovsrätt, vilket man kan se som en slags ensamrätt att bestämma hur det aktuella verket får användas. Reglerna om upphovsrätt finns i upphovsrättslagen.Hur får man upphovsrätt?Upphovsrätt till ett verk får man när man uppnår vad som kallas för verkshöjd (1 § URL). Det innebär att det verk man skapat ska vara ett resultat av personligt skapande, visa originalitet eller individuell särprägel. Upphovsrätten uppstår formlöst, vilket innebär att man inte behöver ansöka särskilt om att anmälan eller registrering för att verket ska omfattas av upphovsrätt. Det centrala är som sagt att man uppnår verkshöjd. Exakt hur mycket ett verk måste skilja sig från ett annat för att uppnå verkshöjd är något som måste bedömas från fall till fall.Den som når verkshöjd och får upphovsrätt kallas för upphovsman, och utgångspunkten är att upphovsmannen har en uteslutande ensamrätt att förfoga över verket (2 § URL). Det innebär kortfattat att upphovsmannen ensam bestämmer hur verket får användas.Bearbetning av verkUpphovsmannens ensamrätt att bestämma över verket har flera undantag. Exempelvis får man lov att omarbeta någon annans verk, om man sätter en egen individuell prägel på det. Man kan då få upphovsrätt på den bearbetning man gjort av någon annans verk (4 § URL). Det innebär att du kan få ta bild av en tavla och sedan göra om den totalt, men det är svårt att bedöma din situation utan att ha sett de aktuella verken i fråga. Om ditt verk skulle vara bedömas vara för likt originalverket kan det innebära ett intrång i upphovsrätten för den som skapat originalverket. Svaret är helt enkelt beroende av om din bearbetning är tillräckligt ny och självständig i relation till originalverket.Rätten att bli angivenVad som kan vara bra att känna till är att om du ändrar ett originalverk, dvs bearbetar det, är utgångspunkten att upphovsmannen ska anges när ett verk utnyttjas. Originalverket får inte heller användas på ett sådant sätt att det kränker upphovsmannens anseende eller egenart, eller i övrigt vara en kränkande ändring i verket (3 § URL). Med anseende menas respekt för upphovsmannens egenskap av t.ex. fotograf eller konstnär. Med egenart menar man att det inte får kränka upphovsmannens personlighet.Detta är bra att känna till, och viktigt att respektera när du använder och bearbetar andras bilder för att inte hamna i en tvist om upphovsrättsintrång.För att sammanfatta svaret på din fråga så kan du ta en bild och måla av den digitalt, om du gör det på ett så pass kreativt och nytt sätt att din bearbetning uppnår egen verkshöjd. Under förutsättning att du bearbetar bilderna tillräckligt mycket och kreativt är det relativt fritt att använda sig av befintliga bilder, men en bedömning om huruvida du uppnår ny verkshöjd måste göras från fall till fall. Eftersom upphovsrätten uppstår formlöst behöver du inte söka licens för de bilder du slutför. Vill du läsa mer upphovsrätt och hur det fungerar kan jag varmt rekommendera dig att kolla in Patent- och Registreringsverkets hemsida, som har väldigt enkel och lättillgänglig information om upphovsrätt m.m. Se tex länk här, och här.Jag hoppas du har fått svar på din fråga, och annars är du varmt välkommen att ställa en ny!Vänliga hälsningar,

Upphovsrätt till fotografiskt verk

2020-10-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejOm jag fotograferar ett ramat fotoverk som ex sitter på vägg ute i offentlig miljö som någon annan kreatör skapat och det speglar sig andra detaljer i dennes verk ( ex gående personer som skuggor ) får jag då fotografera det och använda det nya fotot som mitt?jag tillför det ursprungliga fotot och det blir ju ej som orginalet.
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lagDin fråga berör upphovsrätt vilket regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, vilken jag härefter kommer förkorta som URL. Är fotoverket upphovsrättsskyddat? Man kan få upphovsrätt till ett fotografiskt verk (1 § första stycket 5 punkten URL). Det krävs dock att det är ett "verk" enligt lagens mening, vilket man brukar definiera som att det ska framstå objektivt och precist. Utöver detta måste verket vara skyddsvärt, och för att fastställa huruvida så är fallet brukar man tala om att det ska vara originellt och ha en viss verkshöjd. Lite förenklat kan det beskrivas som att verket ska ge uttryck för skaparens personlighet och kreativitet. Uppfyller inte fotografiet dessa kriterier får skaparen ändå en ensamrätt till att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten, oavsett om det sker i ursprungligt eller ändrat skick och oberoende av vilken teknik som då används (49 a § URL). Får man fotografera ett verk och använda det som sitt? Upphovsrätt ger skaparen en ensamrätt till att framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Om du endast ska använda det nya fotot som ditt eget, det vill säga för privat bruk, så är det dock inget som hindras av upphovsrätten (12 § URL). För att framställning av exemplar för privat bruk ska vara tillåtet krävs det att verket är offentliggjort, vilket innebär att det lovligen ska ha gjorts tillgängligt för allmänheten (12 och 8 § URL). I och med att du anger att verket finns på en offentlig plats är det således okej. Du anger även att du ämnar att ändra verket delvis, men även om det till viss del är bearbetat så utgör det förmodligen ett intrång i skaparens upphovsrätt (2 § URL). Det krävs nämligen relativt mycket för att ett bearbetat fotoverk ska anses bearbetat i den bemärkelsen att det blir ett självständigt verk som efterbildaren får upphovsrätt till (4 § URL). Sammanfattning Oavsett om fotoverket uppfyller kriterierna för upphovsrätt eller inte så omfattas skaparen av en ensamrätt. Denna gör att man inte hur som helst får efterbilda och sprida verket. Det kommer således räknas som intrång i ensamrätten om du sprider verket även om det är lite bearbetat. Det finns dock inga hinder mot att du framställer ett exemplar och använder för privat bruk. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Använda bilder på artister till egna produkter

2020-09-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJag arbetade som fotograf för några år sedan och som frilans så var jag på en massa konserter och fotade, dessa bilderna skickade jag till bildbyråer som köpte mina bilder för publicering. Jag har aldrig sålt bort mina rättigheter till någon av mina bilder. Så bilderna är mina till 100%.Nu till en fråga som jag funderat fram och tillbaka till en massa, men får inte till hur det ska vara.Numera så har jag lagt fotograferandet på hyllan och har en massa andra järn i elden. Bland annat så skapar jag t-shirt motiv. Får jag göra motiv av mina artitsfoton, på t.ex Laleh, Dio, Accept och trycka dem på mina olika alster som t-shirts, koppar, ryggsäckar och sälja både inom Sverige och utomlands? I mitt huvud så skall detta inte vara några problem, men får jag också skriva t.ex Dio ovanför en bild på Dio som jag tagit och sälja?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemet?Jag tolkar det som att du undrar om du kan använda fotografier som du själv tagit på artister för att trycka upp på olika föremål som du sedan säljer. Därutöver undrar du om det är okej att du skriver ut artisternas namn i samband med bilderna på dem. Här under går jag igenom vad som gäller för skyddet som finns för dina bilder enligt upphovsrättslagen (URL). Jag går också igenom vad som gäller enligt lagen om namn och bild i reklam (namn- och bildlagen) eftersom den lagen påverkar din möjlighet att göra reklam för dina produkter. Slutligen sammanfattar jag vad som gäller för dig i just din situation.Bildernas upphovsrättsskyddNär ett foto blir taget blir det automatiskt skyddat av upphovsrätt. Om fotot är mer unikt blir det skyddat som ett fotografiskt verk och annars blir det skyddat som en fotografisk bild (1 §, 49a § URL). Det har ingen större praktiskt betydelse vilket av de två skydden en bild får. Det viktiga är att bilden blir skyddad.Vad skyddet innebär är att den som tagit bilden får en rad ensamrätter. Vad ensamrätterna bland annat innebär är att ingen annan än den som har ensamrätterna får göra bilden tillgänglig för allmänheten eller framställa fler exemplar av bilden (2 § URL).Namn- och bildlagenEn näringsidkare får inte använda en annan persons namn eller bild vid marknadsföring utan att först ha fått den personens samtycke (1 § namn- och bildlagen). Om en näringsidkare uppsåtligen eller av grov oaktsamhet ändå använder någon annans namn eller bild i reklam ska näringsidkaren dömas till böter (2 § namn- och bildlagen).Din situationEftersom det är du som har ensamrätten till dina bilder kan jag inte se några upphovsrättsliga problem med att du använder bilderna på olika produkter som du sedan säljer. Eftersom det är dina bilder ska du kunna förfoga över dem fritt. Jag ser inte heller några upphovsrättsliga problem med att du skriver ut artisternas namn i samband med bilderna på dem.Däremot får du vara uppmärksam om du börjar göra reklam för dina produkter. Om reklamen innehåller en bild eller ett namn på en av artisterna riskerar du böter om du inte först har bett artisten om lov.Mer juridisk rådgivning?Skulle du vilja ha mer juridisk rådgivning i ärendet rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00 – 16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad innebär det att en figur är upphovsrättsligt skyddad?

2020-09-18 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag gör egna latex formar av olika dekorationer jag har hemma och sedan säljer dom vidare via tradera som de flesta personerna gör. Men min fråga är, är de olagligt att avgjuta exempelvis mina Mumin figurer hemma och sälja dom vidare? Eller är de någon slags copyright på Mumin? Det är mumins egna polystone figurer jag tänkt avgjuta för att dels få fler hemma men också sälja dom vidare till någon annan. Men jag vill inte göra något som är olagligt!
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätt är en form av skydd för den som har skapat ett originellt verk som är litterärt eller konstnärligt. Skyddet uppkommer direkt när verket har skapats och är alltså ingenting man måste ansöka om (1 § Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk). Upphovsrätten innebär att upphovsrättsmannen har ensamrätt gällande framställning av exemplar av verket och överföring av verket till allmänheten (2 § Upphovsrättslagen). Exemplarframställning omfattar direkta kopior av verket, men även avbildningar av verket i andra former. Överföring av verket till allmänheten omfattar bl.a. att bjuda ut det till försäljning. Ett undantag från ensamrätten är att man får framställa några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk (12 § Upphovsrättslagen). Ett annat undantag från ensamrätten är om man genom bearbetning av ett upphovsrättsskyddat verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk. Det nya verkets upphovsrätt är då inte beroende av originalverkets upphovsrätt (5 § Upphovsrättslagen)."Mumin-figuren" är ett originellt och konstnärligt verk vilket innebär att den är upphovsrättsligt skyddad. Avgjutning av dessa figurer kan inte anses vara en bearbetning av verket eftersom det endast innebär att man återskapar verket i en annan form. Det torde alltså röra sig om exemplarframställning vilket utgör ett intrång i upphovsrätten. Det är dock som sagt tillåtet att framställa några få exemplar av ett offentliggjort verk, för privat bruk. Mumin-figuren är ett offentliggjort verk och därför bör avgjutning av det för privat bruk inte anses vara ett intrång i upphovsrätten. När det gäller försäljning av dessa figurer så utgör det intrång i upphovsrätten, dels genom att exemplarframställningen då inte är tillåten, och dels eftersom de överförs till allmänheten genom att bjudas ut till försäljning. Sammanfattningsvis är det tillåtet att skapa några få figurer för att ha dem hemma, men inte för att sälja dem vidare.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man i Sverige registrera ett varumärke som redan är registrerat i annat land?

2020-09-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Kan en firma i Sverige registrera ett varumärke i som är registrerat i NordAmerka Och sedan stoppa den Amerikanska firman från att sälja sina produkter i Sverige?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kan en firma registrera ett varumärke som är registrerat i annat land och sedan hindra annan firma från att sälja sina produkter i Sverige?Det korta svaret på din fråga är att man kan registrera ett varumärke som är registrerat i ett annat land men däremot inte hindra att ett annat företag från att sälja sina produkter. Man kan endast hindra användningen av varumärket. Ett amerikanskt företag kan därför sälja sina produkter i Sverige även om varumärket finns registrerat här, så länge det amerikanska företaget inte använder varumärket. Jag kommer nu gå igenom hur ensamrätt till varumärke uppkommer. Vad krävs för att ett varumärke ska få skydd?Vad som är ett varumärke i Sverige bestäms av Varumärkeslagen (VML). Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister (1 kap. 4 § VML). Med tecken menas ord, personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, ljud, utstyrseln på varan eller förpackningen (1 kap. 4 § VML). Som exempel kan tas restaurangkedjan McDonalds distinkta "M" logga samt melodislingan "I'm lovin' it". Däremot behöver ett tecken ha särskiljningsförmåga för att det ska kunna utgöra ett varumärke. Med särskiljningsförmåga menas att det kan skiljas från varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan (1 kap. 5 § VML). Det är viktigt att varumärket inte endast tar sikte på varan eller tjänstens art, kvalitet, användning, geografiska ursprung m.m. för då anses varumärket inte ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga (1 kap. 5 § VML). Exempelvis om McDonalds varumärke istället skulle ha bestått av en bild på en hamburgare skulle det troligen inte anses ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga från andra hamburgerkedjor och därför inte kunna utgöra ett varumärke. Detta motiveras av att man vill ha konkurrens på marknaden och att tillåta varumärken som i princip utgör standardformen för viss produkt skulle leda till minskad konkurrens. Det här framgår även av att man inte kan få ensamrätt till varumärke som utgörs av form eller annan egenskap som följer av varans art, är nödvändigt för att varan ska uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan betydande värde (1 kap. 9 § VML) Ensamrätt till varumärkeNär man väl har ett varumärke med särskiljningsförmåga kan man få ensamrätt till varumärket genom två sätt, registrering eller inarbetning. Registrering gör man i varumärkesregistret som förs av Patent- och registreringsverket (1 kap. 6 § VML). Registrering kan göras genom nationell registrering och internationell registrering (1 kap. 6 § VML). Av andra kapitlet i VML framgår hur en nationell ansökan om registrering ska göras och i femte kapitlet i VML framgår det hur man registrerar sitt varumärke internationellt. När man registrerar ett varumärke internationellt behöver man däremot först ha registrerat det nationellt (5 kap. 2 § VML). En internationell ansökan ska även vara skriven på engelska (5 kap. 3 § VML). Det andra sättet man kan få ensamrätt till ett varumärke är genom inarbetning (1 kap. 7 § VML). Ett varumärke anses inarbetat om det i Sverige är känt inom en betydande del av den krets varumärket riktar sig till (1 kap. 7 § VML). Däremot kan inarbetat varumärke ha ensamrätt endast inom en del av landet om det bara är inarbetat inom visst område (1 kap. 7 § VML). Detta är viktigt då din fråga gäller registrering i Sverige av ett varumärke som redan är registrerat i Nordamerika. Det amerikanska företaget skulle redan kunna ha ensamrätt till varumärket genom inarbetning i Sverige om en stor del av den krets företaget riktar sig till känner igen varumärket. Ensamrätten innebär att ingen annan än innehavaren av varumärket får använda varumärket för varor eller tjänster utan tillåtelse av innehavaren (1 kap. 10 § VML). Detta innefattar situationer där varumärket används för samma typ av varor och tjänster, då det finns förväxlingsrisk mellan varumärken eller om man kan dra otillbörlig fördel av varumärket eller skadar innehavarens varumärke oavsett om det är varor och tjänster av liknande slag (1 kap. 10 § VML). Internationell registreringSom jag redan nämn kan man registrera ett varumärke internationellt. Liksom svenska varumärken kan registreras internationellt kan utländska varumärken registreras i Sverige, genom internationell registrering. Det finns flera internationella samarbeten som erbjuder registrering av varumärke så att man får registrerat varumärke i flera länder. Bland annat kan man ansöka om EU-varumärke hos EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO eller göra en internationell registrering av varumärke genom ansökan hos Patent- och registreringsverket eller EUIPO som sedan leder till internationell registrering hos hos WIPO, World Intellectual Property Organisation. Det kan alltså vara en bra idea att kika om det amerikanska företaget registrerat sig i någon av dessa organisationer så att registreringen omfattar Sverige. VarumärkesintrångHar ett varumärke förvärvat ensamrätt innebär användandet av det varumärket intrång i ensamrätten vilket är straffbart (8 kap VML). Detta gäller för både nationellt registrerade varumärken, inarbetade varumärken och internationellt registrerade varumärken. Sammanfattning och handlingsplanSålänge det amerikanska varumärket inte är inarbetat i Sverige, registrerat nationellt eller internationellt i Sverige är det alltså fritt fram att registrera det i Sverige och använda det. Däremot om varumärket är likt produktens egenskaper kommer varumärket inte anses ha tillräckligt mycket särskiljningsförmåga och registrering kommer inte godkännas. Det innebär att det går visserligen att hindra annan från att använda visst varumärket i Sverige, men att om det amerikanska företaget väljer att inte använda det registrerade varumärket kan man inte stoppa försäljningen av det amerikanska företagets produkter. Jag rekommenderar därför att du kontrollerar om det amerikanska företaget på något sätt har förvärvat ensamrätt i Sverige innan du ansöker om registrering av varumärket. Olika databaser att hitta och söka efter registrerade varumärken hittar du hos Patent- och registreringsverket. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, behöver hjälp att skriva ansökan för registrering av varumärke, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på vendela.tingshammar@lawline.se Med vänliga hälsningar,