Är det tillåtet att ta betalt för videos jag skapat med eget material men med någon annans musik?

2021-05-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag har precis börjat filma och redigera mindre videos som publiceras till sociala medier och tänker nu börja ta betalt för dessa som en frilansare. Jag brukar nämligen använda mig utav kända artisters musik i dessa videos, oftast rappare från USA. Är det tillåtet att ta betalt för videos jag skapat med eget material men med någon annans musik? Videorna är vanligtvis 1 min långa och publiceras på sociala medier till stor del.
Lucas Rasmusson |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga handlar om upphovsrätt och det regleras i Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL).Det korta svaret är ja, om du har tillstånd och godkännande från upphovsrättshavaren. Om du inte har tillstånd så är svaret nej då du gör dig skyldig för upphovsrättsintrång. Musik är ett upphovsrättsskyddat verkMusik räknas som ett verk (1 kap. 1 § 1 st p. 3 URL) men det krävs också att musiken har verkshöjd, alltså originalitet, individualitet och självständighet. Det betyder att man ska kunna se musikerns/artistens personliga skapande genom att kunna se särprägel på verket.Vad betyder att ett verk är upphovsrättsskyddat?När någon gör musik får personen upphovsrätt över musiken och det fungerar som ett skydd. Då, om någon annan förutom upphovsrättsinnehavaren (exempel artist, kompositör/textförfattare, musiker och ev. skivbolag) ska använda sig av exempelvis en låt så behöver personen ha upphovsrättsinnehavarens samtycke. I vissa fall behöver man inte ha upphovsrättsinnehavarens samtycke och det är när man använder sig av musiken för privat bruk. I ditt fall handlar det om spridning av musiken till ett flertal människor (via sociala medier) och därmed krävs samtycke från upphovsrättsinnehavaren. Att då använda sig av musiken som är upphovsrättsligt skyddade och utan godkännande av upphovsrättshavarens så gör du dig skyldig för ett intrång av upphovsrätten. Då kan du bli straffade med böter till och med fängelse beroende på allvarlighetsgraden (7 kap. 53 § URL). Sedan kan du blir ersättningsskyldighet för intrånget (7 kap. 54 § URL).Vad ska du göra? Min rekommendation är att du använder dig av musik som är upphovsrättsfria. Det betyder att musiken inte är skyddade av upphovsrätt och allmänheten kan använda sig av de. Det går att söka på "upphovsrättsfria musik" eller "Creative Commons" så lär det komma fram flera träffar på låtar som du kan använda. Då Creative Commons licenser är en licens som upphovsrättsinnehavarna har gjort för att göra det lättare för allmänheten att använda sig av deras musik. Sedan om du hittar någon låt som du verkligen vill använda så bör du hitta upphovsrättsinnehavaren och be om tillstånd att använda låten, men personen kan begära ersättning för det genom exempel pengar.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Får jag framställa exemplar av konstverk jag redan sålt?

2021-05-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag är konstnär och har sålt ett antal konstverk. Nu producerar jag en bok där några av de sålda verken är med. Behöver jag tillåtelse från de som köpt verken för att reproducera mina sålda verk i boken. (Ingen av verken finns med i sin helhet utan är beskurna olika mycket. Mvh
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du skapar ett konstverk erhåller du upphovsrätten till verket (1 § upphovsrättslagen). Upphovsrätten består av flera saker, däribland ensamrätten till att framställa exemplar av verket (2 §). När du inkluderar ett konstverk du redan sålt i din bok framställer du ett nytt exemplar av verket, vilket alltså är en del av din upphovsrätt. När du säljer din konst, säljer du ett exemplar av ett av dina verk. När du säljer ett exemplar förlorar du en viss del av dina rättigheter avseende just det exemplaret: du kan inte längre kontrollera hur exemplaret sprids vidare och du förlorar med andra ord den s.k. spridningsrätten (19 §). Enkelt sagt innebär det att köparen du sålde konsten till har rätt att exempelvis sälja exemplaret vidare till någon annan. Det här innebär inte att du inte längre har upphovsrätten till verket. Majoriteten av dina upphovsrättsliga rättigheter avseende verket har du fortfarande kvar, även efter försäljningen. Den delen av upphovsrätten som innebär ensamrätt till framställning av exemplar har inte konsumerats, eller överförts till köparen, i och med försäljningen av ett exemplar av verket. Du har alltså fortfarande rätt att framställa nya exemplar av samma verk, såsom att inkludera dem i din bok. Lycka till, och om du har fler funderingar så tveka inte att återkomma med en ny fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man göra en kopia av en annans tavla, göra om den till en t-shirt och ge bort den i present?

2021-05-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Får man ta en bild från instagram på en tavla en person har gjort och sedan trycka upp det på en tshirt , som ska ges bort som present? :)
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det gäller här fråga om upphovsrätt och därmed blir lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) tillämplig. Upphovsrätt tillfaller t.ex den som har gjort en tavla enligt 1 kap. 1 § URL. Denna upphovsrätt är dock inte absolut och det är helt okej att framställa en kopia av tavlan på det sätt du anger enligt 2 kap. 12 § URL. Du behöver inte be om tillåtelse för det ändamålet du avser och du behöver heller inte lämna någon ersättning för din kopia enligt 2 a kap. 26 k § URL. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Ensamrätt till företagsnamn

2021-05-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Vi ska starta en hemleveransservice där vi köper från butiker som ICA, WILLYS, COOP och levererar produkterna till kunderna.Vi vill ge en lista över butiker till en kund och sedan köper vi från den butik kunden väljer. Min fråga är: Fån vi ta med butiksnamnet på vår webbplats utan att ha något avtal med dem?Vi vill skriva följande på vår webbplats:Livsmedel från COOPLivsmedel från ICA
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När det kommer till butiksnamn så är man inne på immaterialrättens område, närmare bestämt tillämpningsområdet för varumärkesrätt och Varumärkeslagen 2010:1877 (VmL) . Se VmL 1 kap 4 §. Ensamrätt till varumärketFöretagen kan antingen ha ensamrätt till sina varumärken genom registrering 1 kap 6 § eller genom inarbetning 1 kap 7 §. Enligt 2 st i 1 kap 7 § ska ett varukännetecken anses inarbetat om det här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig är känt som beteckning för de varor eller tjänster som tillhandahålls under kännetecknet. Detta betyder att både COOP och ICA med stor sannolikhet har ensamrätt Ensamrättens innebördEnligt 1 kap 10 § VmL innebär ensamrätten att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken för varor eller tjänster. Detta gäller bland annat om tecknet är identiskt med varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma slag (st. 1 p. 1) Enligt 2 st innebär användning att man enligt p. 1 förser varor eller deras förpackningar med tecknet, eller enligt p 5. använder tecknet i affärshandlingar och reklam. Sammanfattningsvis är har ICA och COOP med stor sannolikhet ensamrätt till sina företagsnamn och denna ensamrätt innebär att inget annat företag får använda sig av dessa för att marknadsföra sig själva. För att kunna göra detta krävs tillstånd från företagen. Hoppas du fick svar på din fråga Med vänlig hälsning

Citat- och referaträtten enligt upphovsrättslagen

2021-05-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag håller på att bygga en app där jag samlar information från litteraturböcker och är osäker vad gäller plagiering av litteratur. Är det ok att runt utav kopiera deras text in i min app och ange referens till litteraturboken, eller måste texten skrivas om med mina egna för att sen referera till deras litteratur?
Aglaia Pavlova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du vilka möjligheter som finns att använda annans text i sitt egna arbete, det vill säga om det är tillåtet att rakt av citera annans text eller om man måste skriva om den i egna ord.Rätt att i ett begränsat omfång citera annans textDin fråga aktualiserar upphovsrättslagen – en lag som är avsedd att skydda litterära och konstnärliga verk. Enligt 2 kap. 22 § upphovsrättslagen är det tillåtet att citera ur offentliga verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Det finns alltså ett visst utrymme att använda sig av citat ur t.ex. litteraturböcker även om utrymmet är relativt begränsat. Citatet får nämligen inte användas enbart för att öka underhållningsvärdet av din egna produkt utan ska fungera som ett hjälpmedel inom ramen för ditt egna arbete. Du kan t.ex. använda det citerade verket för att kritisera det eller för att understryka dina egna ställningstaganden. Hur mycket av ett verk som får citeras varierar från fall till fall. Som tumregel kan man dock säga att hela verk endast får citeras i rena undantagsfall.Rätt att referera till annans textUpphovsrättslagen ställer inte upp några hinder för att referera till annans text. Detta gäller under förutsättning att referatet inte är så pass närgånget att det i verkligheten blir fråga om en återgivning av texten. I sådana fall betraktas det nämligen som ett citat. Det är med andra ord viktigt att du återger texten på ett självständigt sätt.Ange alltid källaViktigt att notera i detta sammanhang är att när du använder dig av annans text måste du enligt 2 kap. 11 § andra stycket upphovsrättslagen alltid ange källan i den omfattning och på det sätt som god sed kräver. Detta gäller oavsett om du citerar eller refererar till texten.Min rekommendation till digSammanfattningsvis så skulle jag rekommendera att du skriver om den information som du vill hämta från andra litteraturböcker med egna ord och då är noggrann med att ange källan på rätt sätt. Om du vill citera från texter bör du göra det med försiktighet, enbart då det verkligen behövs för att stödja ditt egna arbete. Även i detta fall är det viktigt att korrekt hänvisa till källan. Vid osäkerhet i citatfrågor rekommenderar jag slutligen att hellre vara på den säkra än osäkra sidan. På så vis minskar du risken att göra dig skyldig till upphovsrättsintrång.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Upphovsrätt

2021-05-14 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! A startar en blogg och skriver artiklar. Efter ett tag börjar även S att skriva artiklar på bloggen och hon får i uppgift att ladda upp artiklarna. A får en gästartikel av K. A vill publicera K:s gästartikel och ber om en bild. K skickar en bild som hon hittar på nätet. A bestämmer att artikeln och bilden ska publiceras och S publicerar artikeln och bilden.Sedan visar det sig att bilden är upphovsrättsskyddad. Vem blir då betalningsskyldig om ingen ansvarig utgivare finns för hemsidan ?Bästa hälsningar.
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lawline har som policy att vi inte svarar på frågor som är del av skolarbeten eller skoluppgifter. Du kan använda vår sökfunktion för att hitta liknande situationer om vad som gäller för upphovsrätt i allmänhet och bloggar i synnerhet.Du kan också söka på rättsfall på lagen.nu för att hitta rättsfall som handlar om situationen du beskriver i din fråga.Med vänlig hälsning,

Intrång i upphovsrätten och varumärkesrätten avseende en fåtölj?

2021-05-09 i Immaterialrätt
FRÅGA |Om jag som tapetserare renoverar en fåtölj från en välkänd varumärke, lagar den och syr upp en ny kuddsats, innebär det att jag gör en intrång i upphovsrätt och varumärkesrätt för kuddsatsen måste ju efterlikna originalet men jag har eget material. och sen undrar jag också om jag gör något fel om jag tar en bild på den fåtöljen jag renoverat och marknadsför mitt arbete. Stolen är inte en kopia men efterliknar originalet, å andra sidan hur ska man annars kunna renovera gamla möbler?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Upphovsrätt till brukskonstDen som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 § URL). Med konstnärligt verk avses bland annat alster av brukskonst. En fåtölj kan därför ha upphovsrättsligt skydd. Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). När verket skapas uppstår skyddet. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Den som skapat fåtöljen kan därför ha upphovsrättsligt skydd om kravet på verkshöjd anses uppfyllt.En stringhylla ansågs vara upphovsrättsligt skyddad vid tidpunkten för sin tillkomst. När hyllan skapades skilde den sig väsentligt från andra kända hyllor på marknaden (NJA 1962 s. 750). Hyllan skulle troligen inte fått skydd idag eftersom den inte skulle anses originell. Det är möjligt att en sedvanlig fåtölj inte åtnjuter upphovsrättsligt skydd eftersom det är en alldeles för enkel variation på redan tidigare kända fåtöljer. I så fall kan du inte begå upphovsrättsligt intrång eftersom den inte är skyddad av upphovsrättslagen. Det krävs därför bl.a. att fåtöljens utformning, material eller tillverkningssätt ger uttryck för ett självständigt och originellt verk, för att den ska vara skyddad enligt upphovsrättslagen. Kravet på verkshöjd är dock vara relativt lågt i fråga om brukskonst eftersom möjligheten till variation kan vara begränsad (jfr NJA 2009 s. 159).Begränsningar i upphovsrättenTrots att fåtöljen skulle åtnjuta upphovsrättsligt skydd finns det möjlighet att ändra fåtöljen. Ägaren till ett bruksföremål får ändra föremålet utan upphovsmannens samtycke (26 c § URL). Bestämmelsen finns för att olika objekt ska komma till ändamålsenlig användning. Du får därför ändra fåtöljen utan samtycke från upphovsmannen. Däremot krävs samtycke från upphovsmannen för att göra bearbetningen tillgängligt för allmänheten (om kravet på verkshöjd är uppfyllt). Upphovsmannens ensamrätt gäller även bearbetningar av verket (2 § URL).Ett nytt och självständigt verk?Om fåtöljen anses ha upphovsrättsligt skydd blir frågan om ett nytt och självständigt verk uppstår på grund av genomgripande förändringar. Om någon i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk är dennes upphovsrätt inte beroende av rätten till originalverket (4 § andra stycket URL, jfr även 1 § URL). Om ett sådant verket anses ha uppkommit har det nya verket upphovsrätt och därmed ensamrätt (1 § URL och 2 § URL). I ett sådant fall kan fåtöljen användas för ett kommersiellt syfte eftersom du har ensamrätt. För att ett eget skydd ska ha uppkommit måste alltså det som har åstadkommits vara så självständigt och originellt att ett nytt verk har skapats, med hänsyn till det verk som har använts som vägledning. Det äldre verket får inte framträda som det dominerande även i det nya arbetet. I så fall rör det sig bara om en bearbetning. Kravet på verkshöjd är dock vara relativt lågt i fråga om brukskonst eftersom möjligheten till variation kan vara begränsad (jfr NJA 2009 s. 159). Det borde därför inte krävs särskilt mycket för att ett nytt verk ska skilja sig från originalverket. Fåtöljen kan troligen ha omvandlats i så stor utsträckning att du åstadkommit ett nytt och självständigt verk eftersom du syr upp en ny och egen kuddsats samt använder nytt material. En helhetsbedömning får dock göras i det enskilda fallet.I ett rättsfall – som dock gällde mönsterregistrering och inte upphovsrätt – var frågan om en snurrfåtöljs utseende väsentligt skiljde sig från en annan. Båda stolarna hade identisk rygg och sits. Det som skiljde fåtöljerna åt var ett annat utförande av armstöd och att ena stolen var utrustad med en s.k. snurrfot i stället för ben. Stolen ansågs väsentligen skilja sig från det redan tidigare kända mönstret (RÅ 1977 Ab 481).VarumärkesrättEtt varumärke är ett kännetecken med funktion att symbolisera de varor och tjänster som varumärkesinnehavaren tillhandahåller i sin näringsverksamhet (1 kap. 4 § VML). Varumärkesskydd uppstår antingen genom registrering eller genom inarbetning (1 kap. 6 § VML och 1 kap. 7 § VML). Den som har varumärkesrätt har ensamrätt att i näringsverksamhet använda ett tecken för dennes varor eller tjänster. När innehavaren har varumärkesrätt får t.ex. ingen annan använda varukännetecken som är identiska med varukännetecknet och som används för varor eller tjänster av samma slag. Detsamma gäller om varukännetecken som liknar kännetecknet på grund av att det finns risk för förväxling (1 kap. 10 § VML).Formen på en vara måste vara ett tecken som kan särskilja ett företags varor från andras och som kan återges i ett register. Det är endast ett varumärke som markant avviker från normen eller vad som är sedvanligt i branschen som har särskiljningsförmåga. Till exempel har Mag-Lite ficklampans form nekats registrering. Inte heller har en sedvanlig tvål kunnat registrerats på grund av bristande särskiljningsförmåga. En rund simpel godis har inte heller kunnat registrerats. Det är därför troligt att en sedvanlig fåtölj sakar särskiljningsförmåga och därför inte är registrerad som ett varumärke. Här hittar du vilka varumärken som är registrerade.För inarbetning krävs att varumärket här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor som tillhandahålls under kännetecknet (1 kap. 7 § VML). Avgörande är därför hur känd fåtöljen är som en beteckning på varor eller tjänster som en näringsidkare tillhandahåller. En bedömning får göras i det enskilda fallet. Mycket ska till för att få varumärkesskydd för formen på en vara genom bearbetning. Till exempel hade inte Karlssonsklister särskiljningsförmåga men fick det efter konsumenternas uppfattningar efter 50 år.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man ha med sitt personnamn i ett varumärke?

2021-04-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, finns det något form av undantag när det kommer till VML och URL om man vill registrera ett företagsnamn i PRV som inkluderar ens födelsenamn. Exempelvis om man heter Johan Braastad och vill registrera Braastads Vinprovning AB eller Braastads Cykelservice AB eller anses det renommésnyltande på Braastad som varumärke, även om man inte är verksam inom samma branch?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om man kan registrera ett varumärke som inkluderar det egna efternamnet när ett annat varumärke redan finns registrerat med det namnet. Reglerna om varumärkesregistrering finns i varumärkeslagen, fortsättningsvis kallad VML. Du skriver det rör registrering av företagsnamn hos Patent- och registreringsverket (PRV). Det är endast varumärken som registreras hos PRV och inte företagsnamn. Företagsnamn registreras hos bolagsverket. Jag kommer därför fortsättningsvis utgå från att din fråga rör ansökan om varumärkesregistrering hos PRV.SärskiljningsförmågaEtt varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i PRV:s varumärkesregister (1 kap. 4 § VML). För att ett varumärke ska kunna registreras krävs alltså att det har särskiljningsförmåga. Det anses det ha om det kan skilja varor eller tjänster som tillhandahålls i en näringsverksamhet från dem som tillhandahålls i en annan (1 kap. 5 § VML). Här görs en helhetsbedömning av om varumärket är ägnat att skilja innehavarens varor från andras. Man utgår här från "den relevanta målgruppen" och det är dennes uppfattnings som är avgörande för om varumärkes ska anses ha tillräcklig särskiljningsförmåga eller ej. Om varumärket avser varor eller tjänster som är riktade till konsumenter i allmänhet ska målgruppen normalt anses utgöras av en normalt informerad och skäligen uppmärksam genomsnitskonsument. Min bedömning är att de båda varumärkena du nämner skulle kunna ha tillräcklig särskiljningsförmåga.FörväxlingsbedömningenOm ett varumärke bedöms har särskiljningsförmåga kan det ändå finnas hinder mot registrering om varumärket är förväxlingsbart med en annan näringsidkares redan skyddade varumärke (2 kap. 8 § VML). Märken anses vara förväxlingsbara med varandra bara om de är så lika med varandra att de kan förväxlas och de ska som huvudregel också känneteckna varor av samma eller liknande slag. Förväxlingsbarheten ska bedömas med bakgrund av hur känt det äldre märket är på marknaden, de associationer båda märken framkallar och graden av likhet mellan varorna/tjänsterna. Vid bedömningen ska man utgå från en genomsnittskonsument av den aktuella varutypen som är normalt informerad och skäligen uppmärksam.Braastad som du nämner i ditt exempel är ett spritmärke. Enligt min bedömning vore det inte otänkbart att en skälig uppmärksam genomsnittskonsument skulle kunna förväxla "Braastads vinprovning" med Braastads eller tro att det finns någon typ av samröre då det ändå föreligger visst samband mellan de båda företagens produkter. Vad gäller "Braastads cykelservice" tror jag däremot att risken för förväxling är betydligt mindre då det inte över huvud taget skulle känneteckna varor av samma eller likande slag som det befintliga Braastads.Värt att nämna är även att då Braastad är ett rätt unikt efternamn krävs det att det, som i ditt exempel, är den som registrerar varumärket eller någon annan ägare i företaget som bär namnet. Ett varumärke får nämligen inte registreras om det innehåller eller består av något som är ägnat att uppfattas som någon annans egenartade efternamn med särskilt skydd, allmänt kända konstnärsnamn eller likartade namn (2 kap. 10 § p. 2 VML). Bär en ägare i företaget namnet är det inte någon annans namn och är därmed tillåtet att använda.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning