Någon använder mina bilder på sociala medier, vad ska jag göra?

2021-04-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Idag har jag upptäckt att ett konto på en social plattform har tagit 7 av mina bilder och lagt ut på i sin profil och utger att de är hennes. Hon har dessutom gjort ett samarbete med ett stort företag där hon lagt ut två av mina bilder och anger att det är hennes. Företaget har även lagt ut mina bilder på deras hemsida och konto på platformen och angett att det är hemma hos henne. Jag tog kontakt med henne och bad henne ta bort bilderna, hon svarade inte men valde att blocka mig och tog inte bort några bilder. Jag har ringt Företaget som använt sig av mina bilder och de sa att de skulle ta bort bilderna men jag känner att skadan redan är skedd och att hon tjänar pengar på mina bilder. Det är en bild på vårt vardagsrum där min sambo platsbyggt en möbel som jag designat och sedan inrett och vi driver en snickeri och inredningsfirma Därav känns det extra tråkigt när detta är vårt levebröd och människor utnyttjar oss så här. Vad har vi för rättigheter?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga handlar om dina rättigheter till bilderna och det regleras i Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL).Är dina bilder ett upphovsrättsskyddat verk?Ja det är dem. Då fotografier räknas som verk (1:1 1 st p. 1 URL) men det krävs också att fotografiet har verkshöjd, alltså originalitet, individualitet och självständighet. Det betyder att man ska kunna se ditt personliga skapande genom att kunna se din särprägel på verket genom till exempel motiv och belysning. Så om det går att se ditt egna skapande i bilden så har din foto verkshöjd och är upphovsrättsligt skyddad.Vad betyder att ett verk är upphovsrättsskyddat?När någon tar en bild får personen upphovsrätt över bild och det fungerar som ett skydd. Då, om någon annan förutom upphovsrättsinnehavaren (personen som har tagit bilden eller den som äger rättigheterna) ska använda sig av bilden behöver personen ha upphovsrättsinnehavarens samtycke. I vissa fall behöver man inte ha upphovsrättsinnehavarens samtycke och det är när man använder sig av bilder för privat bruk. I ditt fall handlar det om spridning av bilder till ett flertal människor och därmed krävs samtycke från dig som upphovsrättsinnehavaren. Att då använda sig av din av bilder som är upphovsrättsligt skyddade och utan godkännande av dig så gör personen ett intrång av upphovsrätten. Då kan personen bli straffade med böter till och med fängelse beroende på allvarlighetsgraden (7:53 URL).Har du rätt till ersättning?Ja, det har du då den som använder ditt verk genom intrång har en ersättningsskyldighet (7:54 URL).Gör det något att bilderna publicerades på sociala medier? Ja, till en viss del spelar det in en roll. Genom att publicera bilder och använda sig av sociala medier så godkänner man deras användarvillkor och då ger man företaget en icke-exklusive licens att företaget får använda sig av dina bilder. Så om det är de företaget som använder sig av dina bilder kan det vara lagligt genom den icke-exklusiva licensen. Vad ska du göra? Min rekommendation är att kontaktar företaget och begär att de tar bort dina bilder från hennes profil och sedan skulle du kunna driva en process mot personen som använder sig av dina bilder och rikta ett skadeståndsanspråk mot personen om exempelvis du har lidit en skada av intrånget. Skulle du vilja ha ytterligare hjälp att rikta din talan och driva en process mot personen kan du boka en tid med en av våra jurister här.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Måste man registrera en företagslogga för upphovsrättsligt skydd?

2021-04-22 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Jag har ritat min egen företagslogga och som jag förstår det har upphovsrätt skapats automatiskt när loggan ritades. Om tvist skulle uppstå, om någon använder en identisk eller liknande logga, har jag bevis i form av originalfil samt mail från min grafiska designer som förde in loggan i ett program - räcker detta i domstol för att jag ska ha kvar min egenrätt till loggan eller krävs registreringsbevis från PRV? Tack på förhand,
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om det är bra att registrera din logga för att undvika tvister om någon skulle använda liknande. Reglerna om upphovsrätt finns i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) (URL). Reglerna om varumärkesrätt finns i varumärkeslagen (VML).Vad innebär upphovsrätt?Precis som du säger uppstår upphovsrätten när du skapar verket (1 § URL). Det krävs också att verket har orgininalitet, dvs att det härleder från din egna konstnärliga förmåga. Att du får upphovsrätt till loggan innebär att du får ensamrätt att använda verket (2 § URL). Det krävs alltså ingen registrering av upphovsrätten och den som gör intrång i dina upphovsrättsliga rättigheter, genom att använda eller sprida verket, kan få sanktioner för detta (7 kap URL). Eftersom man inte kan registrera en upphovsrätt hos PVR borde dokumentationen som du nämner räcka, om loggan dessutom används kommer det vara enkelt att bevisa när i tiden den uppstod i en eventuell tvist.Sammanfattning: Du kan inte registrera din upphovsrätt utan den finns automatiskt, din dokumentation bör räcka. Vad är ett varumärke?Du skriver att det är en företagslogga det handlar om. Även om upphovsrättsskyddet tillfaller dig automatiskt så kan det vara en ide att registrera loggan som ett varumärke (om så är fallet). Ett varumärke är ett kännetecken som kan särskilja ett företags varor och tjänster från andras (4 och 5 §§ VML). Företagsloggor kan sägas utgöra ett varumärke. Hur får man varumärkesskydd?Varumärkesskydd kan fås på två sätt. Genom registrering hos Patent- och registreringsverket (1 kap. 6 § VML), ellergenom inarbetning (1 kap. 7 § VML) Inarbetning innebär att varumärket är känt bland den krets till vilken den riktar sig mot, då krävs ingen registrering. Om varumärket bara är känt i en del av landet, kan varumärket vara skyddat genom inarbetning enbart där. Om du registrerar varumärket hos PVR får du varumärkesskydd i hela Sverige. För att ett varumärke ska få registreras måste det ha särskiljningsförmåga (dvs särskilja sig från andra varumärken) (1 kap. 4 § VML). Ett varumärkesskydd innebär en ensamrätt till varumärket (1 kap. 10 § VML). Ensamrätten innebär i princip att bara innehavaren får använda varumärket för sina varor och tjänster. Den som använder varumärket utan tillstånd eller licens kan behöva betala ersättning och skadestånd (8 kap. VML). Om någon annan skulle använda loggan eller en liknande och hävda att det är denne varumärkesinnehavare så är det den person som har det tidigare varumärket som får rätt till det (1 kap. 13 § VML). Genom att du registrerar varumärket är det enkelt att kontrollera vem som "hade varumärket först". På patent och registreringsverkets hemsida finns mer information om hur du ansöker om varumärkesskydd.Vad innebär det för dig?Om loggan representerar ditt företags varor och tjänster och därmed utgör ett varumärke är min rekommendation att registrera det hos PRV. Om du registrerar varumärket får du ensamrätt till det. Du kan ju få ensamrätt genom att varumärket är tillräckligt känt, men den ensamrätten kan då vara geografiskt begränsat. Om någon skulle använda loggan när den är registrerad som varumärke skulle personen begå intrång i både varumärkesskyddet och upphovsrättsskyddet. Om du bara har designat loggan och licenserar ut den till ett annat företag behöver du givetvis inte söka varumärkesskydd, då har du en upphovsrätt som ju uppstår genom skapandet.SammanfattningDu kan inte registrera upphovsrätten och din dokumentation bör räcka, skyddet uppstår ju när du skapar verket. Om det är en företagslogga som representerar ditt företags varor och tjänster kan det vara bra att ansöka om varumärkesskydd, på så sätt får företaget ensamrätt till varumärket. Jag kunde tyvärr inte länka till de exakta paragraferna till VML, kunde bara länka till rätt kapitel, men därifrån borde det gå bra att hitta rätt paragraf ändå. Immaterialrätt är lite krångligt, men jag hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Kan man sälja dockor med SHL-loggor på?

2021-04-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej .Jag har virkat dockor med SHL-loggor på.Får jag sälja dem utan att jag bryter mot upphovsrätten?(Tänker ju då på loggorna som jag tryckt ut från nätet och sytt på dockorna?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDu kommer med all trolighet bryta mot SHL:s upphovsskydd om du skulle sälja dockor med SHL-loggor på. UpphovsrättJag har inte kollat upp specifikt om alla eller bara några av SHL-loggorna är upphovsrättsskyddade. Men på grund av att SHL-loggorna är så välkända och det bedrivs en omfattande handel med produkter med dessa loggor, så utgår jag ifrån att loggorna är skyddade. Upphovsrätt regleras i stor del av upphovsrättslagen (URL). Lagen ger skydd för upphovsrättshavaren mot att andra använder sig av det upphovsrättsskyddade alstret (SHL-loggorna i det här fallet), 2 § URL. Detta borde särskilt bli aktuellt i ditt fall om du tänker sälja dockorna, dvs. använda SHL-loggorna inom ett kommersiellt bruk. Det finns dock vissa begränsningar av det upphovsrättsliga skyddet som innebär att det går att framställa ett fåtal exemplar för privat bruk, 12 § URL. SHL-loggorna kan även potentiellt vara skyddade genom varumärkesskydd, enligt varumärkesskyddslagen och potentiellt även mönsterskyddade, enligt mönsterskyddslagen. Men även dessa lagar borde inte inskränka din rätt att för privat bruk framställa ett fåtal exemplar, så länge du inte använder dessa för kommersiellt bruk.SlutsatsDu kommer med all trolighet inte kunna sälja dina dockor med SHL-loggor utan att bryta mot något upphovsskydd. Ett alternativ du har är att kontakta SHL och komma överens med dem om att du potentiellt kan använda deras SHL-loggor. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad är skillnaden mellan marknadsföringsrätt och immaterialrätt?

2021-04-13 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag skulle vilja ha hjälp att förstå förhållandet mellan marknadsföringsrätten och immaterialrätten vid tillämpningen av MFL. Särskilt på vilket sätt Patent- och marknadsdomstolarna uppställer en gräns mellan områdena samt när och i vilken mån gränsen kan sägas suddas ut. Tack på förhand!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis vill jag informera om att det är något svårt att få fram exakt vad du undrar över varför svaret blir något generellt. Inom ramen för expresstjänsten blir svaret även något mer generellt än vid en mer fördjupad rättsutredning från vår juristbyrå. Som jag förstår det undrar du över förhållandet mellan marknadsföringsrätt och immaterialrätten vid tillämpningen av marknadsföringslagen (MFL). Framförallt på vilket sätt Patent- och marknadsdomstolarna uppställer en gräns mellan områdena samt när och i vilken mån gränsen kan sägas suddas ut.De immaterialrättsliga lagarna är exempelvis upphovsrättslagen, varumärkeslagen, mönsterskyddslagen och patentlagen. Lagarna har till syfte att skydda skaparen/innehavaren. När det gäller upphovsrätten skyddar det i grund och botten skaparen (då upphovsrätten uppkommer formlöst) medan de andra lagarna i princip kräver ansökan och registrering (jag kommer i det följande inte att gå in på exakt vad som skiljer de olika lagarna åt då det faller utanför den ställda frågan). Marknadsföringsrätten genom marknadsföringslagen (MFL) utgör ett kompletterande skydd till immaterialrätten. I MFL regleras bland annat snyltning på varumärke vilket är till för att skydda företagare och konsumenter i samband med marknadsföring av en vara eller tjänst. Det finns i MFL konkreta exempel på otillåten marknadsföring. Som exempel kan anges att en näringsidkare vid marknadsföringen inte får använda kopior (efterbildningar) som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter (14 § MFL). En näringsidkare får inte heller i sin jämförande reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter för att snylta på, vilseleda om eller smutskasta andra företags produkter eller kännetecken (18 § MFL). Då marknadsföringsrätten bland annat handlar om att skydda exempelvis varumärken från snyltning finns det en nära koppling mellan immaterialrätten och marknadsföringsrätten. En stor del av patent- och marknadsdomstolarnas mål handlar om renommésnyltning, misskreditering och produktefterbildning eller andra frågor som ligger mycket nära och ofta överlappar immaterialrättsliga frågor.Tidigare avhandlades marknadsföringsrättsliga mål separat i marknadsdomstolen. Vid den tiden uttalade domstolen i flera fall att den inte tog ställning i immaterialrättsliga tvister; dvs. ett förbud enligt MFL kunde inte meddelas endast på den grunden att ett förfarande utgjorde varumärkesintrång (se t.ex. MD 1988:6, 1994:25 och 2005:25). En form av "trendbrott" skedde däremot i samband med MD 2011:29 ("PS Jailbreak") och MD 2012:15 ("Elskling"). I MD 2011:29 gjorde domstolen först en prövning mot upphovsrättslagen och kom fram till att förfarandet stred mot URL. Marknadsföringen av den s.k. PS Jailbreak-modulen ansågs otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen och stred mot p9 i den svarta listan. Den svarta listan är en uppräkning av 31 förbjudna marknadsföringsmetoder. Enligt p9 i svarta listan är marknadsföring vilseledande om det anges eller på annat sätt skapas intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet. I det aktuella fallet gjordes därmed, till skillnad från tidigare praxis, först en prövning mot URL. Då produkten utgjorde ett intrång i upphovsrätten kunde den förbjudas med stöd av MFL.I samband med utvecklingen av praxis gick immaterialrätten och marknadsföringsrätten från att ha varit helt separata rättsområden till att sammankopplas allt mer. Sedan den 1 september 2016 handläggs alla immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål i Patent- och marknadsdomstolen. Sett till utvecklingen praxis i samband med MD 2011:29 då områdena började sammankopplas har det däremot blivit en ännu tätare sammankoppling (till skillnad mot tidigare då immaterialrättsliga mål avhandlades i allmän domstol och marknadsföringsrättsliga mål i marknadsdomstolen).Även om det finns en tät sammankoppling, och till viss del överlappning, mellan MFL och de immaterialrättsliga lagarna ska uppmärksammas att det är viktigt för käranden att tänka på vad den vill uppnå och yrka utifrån det. Vid intrång i de immaterialrättsliga lagarna finns en mängd civilrättsliga sanktioner att nyttja. Ofta vill innehavaren av t.ex. ett varumärke däremot att eventuellt intrång ska upphöra; ersättning är inte alltid det viktigaste. Då får man helt enkelt undersöka om man gör bäst i att angripa det immaterialrättsligt eller med stöd av MFL. Det kan vara så att det immaterialrättsligt inte utgör ett intrång, men att det ändock kan strida mot marknadsföringslagen och det går att förbjuda marknadsföringen. Som synes i MD 2011:29 kan det utgöra vilseledande marknadsföring att sälja en produkt som gör intrång i upphovsrätten. För att det ska prövas enligt upphovsrättens regler (och med de sanktioner som kan vara för handen) krävs däremot att det yrkas därom; i annat fall kan det göras en prövning mot de immaterialrättsliga reglerna men prövningen sker med utgångspunkt i bestämmelserna om otillbörlig marknadsföring i MFL. För exempel på distinktionen däremellan se PMÖD:s domskäl i PMÖD T 9554-17 vari domstolen uttalade: "Med hänsyn till hur X har utformat sin talan står det därför klart att X inte har framställt något yrkande som endast vilar på immaterialrättslig grund. Det innebär att Patent- och marknadsöverdomstolens prövning ska ske med utgångspunkt i bestämmelserna om otillbörlig marknadsföring i marknadsföringslagen. Ett bifall till X förbudyrkanden förutsätter därmed också att villkoren för förbud i marknadsföringslagen är uppfyllda."Det finns således likheter och skillnader och samtidigt viss överlappning. Då din fråga är något generellt ställd kan det inte ges ett mer förklarande svar än detta. Hoppas du förstått skillnaderna och kan läsa vidare på området med detta som grund.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister i ett immaterialrättsligt eller marknadsföringsrättsligt mål är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får man ge ut en egen lagbok?

2021-04-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, är det någon upphovsrätt på lagboken eller hur får Norstedts juridisk att ge ut den varje år? Får jag själv ge ut en lagbok, eller är det olagligt?
Siva Arif |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom lagar är författningar omfattas de inte av någon upphovsrätt, enligt 1 kap. 9 § 1 st 1 p. upphovsrättslagen (URL). Detta innebär alltså att Sveriges rikes lag inte omfattas av upphovsrätt och därför har Norstedts upphovsrätt till just sin lagbok. Om du vill ge ut en egen lagbok så kan inte du kopiera deras rakt av, utan du måste göra vissa justeringar i själva upplägget. Ett tips är att kika på andra "lagböcker", exempelvis Juno och lagen.nu (dessa är dock i digital form). Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,

Är det olagligt att köpa piratkopierade skor för eget bruk?

2021-04-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en kompis som har funderat på att köpa ett par fake skor. Hen säger att det inte är olagligt att köpa piratkopior för eget bruk men att tullen kan ta varorna och att det sedan kan bli rättsliga konsekvenser från bolaget som äger original märket. Det känns lite missvisande att säga att det inte är olagligt men att hen ändå kan bli straffad med t.e.x skadestånd till företaget. Min fråga är då om hen köper piratkopierade skor kan hen bli straffad för det även om allt är för eget bruk?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer börja med att förklara lite allmänt om vad som gäller för varumärken och piratkopior, för att därefter besvara dina frågor. Varumärken och privatkopior Olika varumärken och deras produkter har olika immateriella rättigheter som är till för att skydda upphovsmannens verk, dvs det som skaparen skapat. En sådan rättighet som kan bli aktuell i den här frågan är ensamrätten i varumärkeslagen (VML). Ensamrätten är en rättighet för registrerade eller inarbetade varumärken som innebär att ingen annan får använda varumärket, eller ett liknande varumärke som kan förväxlas med varumärket, utan tillstånd av den rättsliga ägaren (1 kap 6-7 och 10 §§ VML). Stora varumärken har i princip alltid ensamrätt. Det betyder att ingen annan får använda varumärket utan tillstånd. Med användning menar man att bjuda ut varor till försäljning eller föra ut dem på marknaden (1 kap 10 § andra stycket VML). Att göra det är alltså förbjudet. Lagens syfte är alltså främst att motverka försäljning av piratkopior. Det finns idag inte någon lag som innebär att det är olagligt för privatpersoner att köpa piratkopior för eget bruk. Är det olagligt att köpa piratkopierade skor för eget bruk?Det är alltså inte brottsligt för privatpersoner att köpa piratkopierade skor om de inte tänker sälja dem vidare, utan bara själv använda dem. Din vän får alltså inte sälja skorna vidare. Att framställa, tillhandahålla eller sprida kopior är olagligt. Därför får din vän endast använda skorna själv. Rättighetsinnehavaren kan kräva att varorna förstörs och eventuellt skadeståndTullverket kan stoppa paket vid misstanke om förfalskningar. Tullverket kontaktar då det företag som innehar rättigheten till originalprodukten. Rättighetsinnehavaren till det riktiga varumärket kan då kräva att varorna förstörs och att köparen eventuellt får betala skadestånd till företaget, alternativt starta en civilrättslig process. Att tullverket skulle stoppa en enskild förfalskad vara är däremot ovanligt. Du kan läsa mer om piratkopior på tullverkets hemsida. Jag kan förstå att du tycker att detta låter konstigt. Även om det inte är brottsligt att köpa piratkopior för eget bruk kan det ändå skada företaget som har rättigheten till originalprodukten. Därför kan de starta en civilrättslig skadeståndsprocess. Ett skadestånd syftar till en ekonomisk kompensation för inträffad skada. Ett skadestånd kan utdömas utan att ett brott har begåtts. Ett sådant skadestånd är alltså inget straff i den meningen, vilket tex böter och fängelse är. SammanfattningsvisDet är alltså inte olagligt att köpa de falska skorna om din vän endast tänker använda dem själv. Om tullverket stoppar paketet och kontaktar rättighetsinnehavaren kan det däremot få konsekvenser, i form av att företaget kräver din vän på skadestånd. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare frågor är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Sjunga låt vid demonstration - upphovsrättsintrång?

2021-04-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Det finns en person, F, som anordnade två demonstrationer mot uppgifterna om att det finns en coronapandemi,om att media ljuger om uppskomsten av den och att man ska vaccinera sig mot pandemin (vaccinering pågår nu som bekant). Han o hans vänner anser att det är 5G som orsakar sjukdomar, att Bill Gates vill att vi ska bli sjuka, att Bill Gates och "big tech" finansierar ett vaccin som i själva verket är ett chip som sätts in under huden för att makteliten i världen ska kontrollera oss, det vanliga folket. Därför vill dessa personer manifestera för Frihet (från restriktioner, från vaccin, från gammelmedias lögner) och Sanning (om att pandemin inte finns, att restriktionerna i själva verket leder oss till tystnad och att det är farligt att vaccinera sig) m m. Vid den första manifestationen på Medborgarplatsen den 6 mars initierade F allsång för demonstrationsdeltagarna med sången "Stad i Ljus" som ursprungligen framförts av Tommy Körberg. Vid nästa demonstration den 20 mars i Kungsträdgården förekom ingen speciell sång vad jag minns. Nu förbereder F nästa demonstration. Till den demonstrationen uppmuntrar han deltagarna att lära in en annan sång. Den sången ämnar han själv sjunga vid demonstrationen. Sången är "Sång till friheten" av Björn Afzelius. Mikael Wiehe har många gånger sjungit den sången. Björn Afzelius dog 1999 så vitt jag minns. Har Björn eller Mikael någon upphovsrätt till sång
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller musik kan dessa skyddas genom upphovsrättslagen (URL) och det är således också hit jag hänvisar mina svar. Jag kommer börja med att gå igenom upphovsrättens grundläggande rättigheter och vad dessa innebär för att ge en förståelse för lagen. Efter detta går jag in på en bedömning i ditt konkreta fall.När får man upphovsrättsligt skyddUpphovsrättsligt skydd fås för musikaliska verk då dessa uppnår tillräcklig "verkshöjd". Det innebär vardagligt uttryckt att de ska vara tillräckligt unika (1 kap. 1 § URL). De som du nämner i din fråga har utan tvekan en upphovsrätt till sina låtar. Denna upphovsrätt omfattar både en ideell rätt och en ekonomisk rätt. Jag börjar med den ekonomiska.Den ekonomiska rättenSkaparna till ett verk har en uteslutande rätt att framställa exemplar och kopior. Helt enkelt "att tjäna pengar" på sitt verk. Denna rätt kan överlåtas (till exempelvis ett skivbolag) (1 kap. 2 § URL). Att uppmana till sång av en låt är inte ett sådant intrång i upphovsrätten som gör det olagligt. Däremot finns det även en ideell rätt. Den ideella rättenDen ideella rätten kan, till skillnad från den ekonomiska, aldrig överlåtas. Den ideella rätten innebär att upphovspersonen har en rätt att dennes verk inte ska framställas i sådana sammanhang som kan anses kränkande för gärningspersonen (1 kap. 2 § 2 st. URL). Värt att nämna är att det är inte gärningspersonens känsla av kränkning som spelar roll, utan det är en objektiv bedömning som görs.När upphör upphovsrättenHuvudregeln är att upphovsrätten gäller i 70 år från det att upphovspersonen avlidit (4 kap. 43 § URL)BedömningenFör att nu komma in lite mer konkret på din fråga är det dags att göra någon form av bedömning i fallet du beskriver. Som du säkert redan har förstått är detta ingen lätt uppgift i och med att upphovsrätten är så pass vagt formulerad. Därmed finns det en möjlighet till att en domstol gör en annan bedömning. Jag ska först börja med att säga att upphovsrätten i det här fallet står emot en annan mycket stark rättighet, nämligen yttrandefriheten. Eftersom yttrandefriheten är grundlagsskyddad är det en mycket stark rättighet. Det finns flertalet rättsfall på det upphovsrättsliga området. Bland de mer kända är NJA 2005 s. 905 ("Alfons Åberg") där man inte ansåg att upphovsrätten var kränkt. I Alfons Åberg-fallet rörde det sig dock om en parodi (och parodier har nästintill ett undantag från upphovsrätten helt och hållet). Däremot ansågs upphovsrätten kränkt i NJA 1975 s. 679 ("Sveriges flagga") då tonerna av en låt återgavs med ny text i ett politiskt samband. Rättsfallet liknar därför situationen du beskriver vilket talar för att man skulle kunna anse den ideella rätten kränkt. I fallet hade man dock förändrat i musiken, vilket inte är fallet här. Det leder mig till att göra bedömningen att det inte utgör något upphovsrättsligt intrång, bland annat eftersom syftet inte är att kränka låtskrivarna som jag förstår det, utan snarare att demonstrationsledaren vill skapa någon form av "gemenskap". Jag hoppas du har fått svar på din fråga på ett tillfredsställande sätt även om jag inte kunde besvara det med fullständig säkerhet eftersom en bedömning måste göras i varje enskilt fall och det är inte helt enkelt att veta hur en domstol hade gjort bedömningen. Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå. Du kan boka tid här eller kontakta oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Med vänliga hälsningar,

Får jag lov att använda ett annat företagsnamn på min produkt som jag säljer?

2021-04-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Mitt företag erbjuder personliga produkter där kunden kan välja motiv och text. Jag hade precis en kund som ville ha en tavla med en bild på sin bil och texten "Min första Volvo". Får mitt företag trycka ett företagsnamn på det sättet? Texten är i ett vanligt typsnitt och liknar inte Volvos logotyp.Tack!
Josefine Bågholt |Hej, och stort tack för att just du valde att vända dig till oss på Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga så vill du enligt kundens direktiv trycka "Volvo" på en av dina produkter. Vad jag kan utläsa ifrån din fråga, så verkar du också ha koll på att man inte får lov att använda företagsvarumärken hur som helst. Därför i mitt svar till dig kommer jag fokusera på att titta på om du kan använda dig av endast namnet Volvo, och som inte har Volvos logotyp med. Den lag som vi kommer att behöva titta på för att få svar på din fråga är lagen om företagsnamn. Kan man använda ett annat företagsnamn på sina produkter? Ett företagsnamn är den benämning under vilken näringsidkaren bedriver sin verksamhet (1 kap. 1 § lagen om företagsnamn). Eftersom Volvo är så välkänt har man även via inarbetning fått ensamrätt över sitt namn (1 kap. 2 § lagen om företagsnamn). Det som ensamrätten dock innebär är att ingen annan får lov att använda tecken utan näringsidkarens tillstånd som är (1 kap. 4 § lagen om företagsnamn): -Identiskt med eller liknar kännetecknet för företagsnamnet och används för verksamhet av samma slag, -Identisk eller liknar företagsnamnet och används av näringsverksamheter av samma eller liknande slag samt att det finns risk för förväxling och det kan leda till att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och företaget, eller -Identiskt eller liknar med företagsnamnet som är känt över hela landet och som ger utan skälig anledning en otillbörlig fördel till företaget som använder det eller ger skada till företagsnamnets särskiljningsförmåga eller anseende oavsett vilken verksamhet som använder den.Är det dock så att företagsnamnet är registrerat, och man är inom samma bransch så är det ändock okej om företaget inte lider någon skada av att man använder företagsnamnet. Men eftersom du inte verkar vara i samma bransch som Volvo och du använder inte heller företagsnamnet för att det skall orsaka skada för Volvo eller att det skall ge dig en otillbörlig fördel. SlutsatsJag anser därför att så länge du inte gör det för att skada Volvos rykte eller för att åka snålskjuts på deras varumärke, samt ändrar typsnitt på företagsnamnet så är det helt okej för dig att producera produkten.Vill du ha mer information rekommenderar jag dig starkt att titta på patent- och registreringsverkets hemsida om just denna fråga. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga och att du hör av dig till oss igen om du har mer frågor och funderingar. Allt gott! Vänligen,