Använda någons konstverk i en reklamfilm?

2020-08-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Får ett företag använda mitt konstnärliga verk (som finns utomhus på offentlig plats) i sin reklamfilm som visas på nätet och på TV utan min tillåtelse? Om inte vilka åtgärder kan jag vidta?Vänliga hälsningar Eva
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vad gäller användande av konstverk i reklamfilm, film, eller annat sorts televisionsprogram är detta tillåtet för var och en om användandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens innehåll (20 a § Upphovsrättslagen). Bestämmelsen ger rätt att under vissa förutsättningar ta in konstverket i en sådan film under förutsättning att det är av underordnad betydelse för filmen i fråga. Bestämmelsen ger också en frihet att överföra filmen med konstverket i till allmänheten exempelvis på internet eller visande på TV. Vad innebär att konstverket ska vara av underordnad betydelse?Med detta innebär att konstverket endast ingår i bakgrunden eller återges mera tillfälligt. Exempelvis när konstverket används som rekvisita genom att hänga på en vägg/stå i bakgrunden vid en filminspelning. I ditt fall är det alltså tillåtet om konstverket är med i bakgrunden av reklamfilmen, men inte om det exempelvis är det enda i scenen, såsom att det är "huvudnumret". Om det är så att konstverket är det s.k. huvudnumret i reklamfilmen har företaget ifråga gjort en otillåten framställning av ditt konstverk. Detta är då ett upphovsrättsintrång om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet (53 § Upphovsrättslagen). Detta kan leda till böter eller fängelse i högst två år. Vad gör du om ett intrång har gjorts?Om ett upphovsrättsintrång har gjorts finns det flera alternativ att ta till. I första hand bör du kontakta företaget i fråga och uppmärksamma intrånget i fråga. I många fall kan en överenskommelse göras där företaget kan betala för att få nyttja ditt konstverk i filmen i ett s.k. licensavtal. Om överenskommelsen är utesluten kan du anmäla immaterialrättsbrott hos polisen. Vänligen,

Lägga ut imitation av tavla på sociala medier?

2020-08-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har målat av en tavla med syfte att vara så lik originalet som möjligt, vars original är gjort av Carolina Gynning. Denna har jag endast tänkt ha för privat bruk, men min fråga är huruvida jag exempelvis kan ta en bild på min tavla och lägga ut på sociala medier? Min fundering är om jag bryter mot upphovsrätten när jag delar min imitation av ett konstverk även om syftet ej är att sälja tavlan.
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Här under går jag igenom om du bryter mot upphovsrätten genom att lägga upp en bild av din imitation på sociala medier. De aktuella lagbestämmelserna finns i upphovsrättslagen (URL).Originalets skyddNär originalet målades blev den automatiskt skyddad av upphovsrätt eftersom den är ett konstnärligt verk (1 § URL). Med det skyddet följer en rad ensamrätter. Ensamrätterna innebär att det finns en rad saker som bara den som har målat tavlan har rätt att göra. Bland ensamrätterna finns till exempel en rätt att framställa andra exemplar av tavlan och att göra tavlan tillgänglig för allmänheten. (2 § URL).Göra en imitation och lägga ut på sociala medierGenom att måla en imitation går du egentligen emot ensamrätten som rör att framställa andra exemplar av tavlan. Det i sig är ändå inga problem eftersom det finns en särskild inskränkning i lagen som gör att det är okej att göra framställningar av exemplar om det är för privat bruk (12 § URL).Att lägga upp en bild av imitationen på sociala medier är däremot inte tillåtet. Bilden av imitationen är nämligen att betrakta som ett exemplar av originalet och att lägga upp den på sociala medier bryter därmed mot ensamrätten som rör att göra tavlan tillgänglig för allmänheten. (2 § URL). SammanfattningDet är tillåtet för dig att göra en imitation av tavlan om du gör det för privat bruk. Att lägga upp en bild av imitationen på sociala medier är däremot inte tillåtet eftersom tavlan då blir tillgänglig för en större allmänhet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

När anses ett verk uppnå verkshöjd?

2020-08-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Min son har gjort 4 st pixel-art bilder med inspiration av spelkaraktärer. Jag undrar om vi gör intrång genom att publicera dessa till försäljning? Bilderna är inte på något sätt en kopia av originalen men karaktärsdragen är talande och för den som kan spelet känner man igen karaktärerna. (Skulle kunna jämföras med karikatyrer mer än kopior).
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dessa spelkaraktärer kan ses som ett konstnärligt verk, och den som skapat ett sådant verk har upphovsrätt till det (1 § upphovsrättslagen). Upphovsmannen har uteslutande rätt att använda verket, dvs. spelkaraktären, genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten. Det finns fyra olika sätt att göra det tillgängligt för allmänheten enligt lagtexten:1. Överföring till allmänheten. Sker till exempel genom internet. 2. Offentligt framförande, med eller utan hjälp av ett tekniskt hjälpmedel. Det är ett framförande för en närvarande publik. 3. Exemplar av verket visas offentligt. Kan till exempel handla om en konstutställning. 4. Det sista fallet är när exemplar av verket bjuds ut till försäljning. (2 § upphovsrättslagen).Dessa brukar benämnas de ekonomiska rättigheterna som upphovsmannen har till sitt verk. Det betyder att ingen annan får använda verket på ett sådant sätt utan tillåtelse från upphovsmannen i fråga. Det är därmed inte tillåtet att till exempel bjuda ut någon annans verk för försäljning. Vi har därutöver de ideella rättigheterna att beakta. De ideella rättigheterna anger att ett verk inte får framställas eller göras tillgänglig för allmänheten utan att ange vem upphovsmannen är. Man får inte heller ändra verket så det på något sätt anses kränkande för upphovsmannen (3 § upphovsrättslagen). Däremot får var och en för privat bruk framställa ett exemplar av ett sådant verk (12 § upphovsrättslagen). Att därmed upprätta och använda ett verk av en annan upphovsman endast för ens egna privata bruk är helt okej. Som du beskriver det detta mer en form av bearbetning av ett redan befintligt verk, eller kanske till och med att det anses som ett nytt verk. För att ses som ett nytt verk måste det uppnå verkshöjd, alltså anses som nytt och självständigt och skapats i fri anslutning till det ursprungliga verket. Denna bedömning är givetvis svår att göra, men en tumregel är som ovan skriven att det ska anses som ett nytt och självständigt verk, och helt enkelt inte vara för lika. Att endast bearbeta ett verk för att sedan sprida till allmänheten kräver tillstånd från den ursprungliga upphovsmannen (4 § upphovsrättslagen).Sammanfattningsvis är det helt okej att göra sådan konst för privat bruk, det kan därmed inte uppstå några problem. För att bjuda ut detta för försäljning krävs att verket uppnår verkshöjd, dvs. originalitet. Det får inte vara för likt originalverket. I sådana fall krävs tillåtelse från upphovsmannen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Vad gäller vid överlåtelse av upphovsrätt?

2020-08-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag driver en reklambyrå och har gjort en logotyp och grafisk profil till ett företag. Delar av detta jobb ligger i vår portfolio på hemsidan som jobbcase. Vilket ju är vanligt i vår bransch att visa upp referenser. Nu har vi brutit kontakten med kunden av andra orsaker och de kräver att vi tar bort bilderna från vår hemsida. De hävdar att de har den fullständiga rätten att visa sin logotyp och grafiska profil eftersom de förvärvat de ekonomiska rättigheterna. De menar att visa bilderna på vår hemsida görs i ett ekonomiskt syfte. Vi vill ju visa andra företag vad vi kan göra, så visst, i förlängningen så vill vi ju attrahera nya kunder. Så vad är det som gäller med upphovsrätten i detta fall. Vi har upphovsrätten till företagets logotyp och profil (brandbook). Men kan de tvinga oss att inte visa det någonstans?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär upphovsrätt?Den som har skapat ett konstnärligt verk har som huvudregel upphovsrätt till verket enligt upphovsrättslagen (URL). Upphovsrätten kan sedan delas upp i de så kallade ideella rättigheterna och de ekonomiska rättigheterna. Med de ideella rättigheterna menas att upphovsmannen alltid har rätt att bli namngiven då verket framställs eller görs tillgängligt för allmänheten. Dessutom får verket inte användas på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn (3 § URL). Upphovsmannen får enligt de ekonomiska rättigheterna fritt förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Kan upphovsrätten överlåtas?De ideella rättigheterna är inte överlåtbara men de ekonomiska rättigheterna kan överlåtas (27 § URL). I din fråga nämner du att ni har upphovsrätten till företagets logotyp och profil. Det framgår även att företaget påstår sig ha förvärvat de ekonomiska rättigheterna till verken. Troligtvis finns det ett avtal mellan företaget och dig som reglerar vilka rättigheter som ska överlåtas osv. I det här avtalet kan det stå att företaget övertar samtliga rättigheter gällande logotypen och den grafiska profilen från upphovsmannen, bortsett från den icke överlåtbara ideella rätten. I sådana fall har du som upphovsman inte kvar de ekonomiska rättigheterna. Skulle det däremot inte finnas ett sådant avtal mellan er så har du fortfarande kvar ensamrätten till verket vilket även innebär att du kan hindra företaget från att använda ditt verk och kräva skadestånd vid ett upphovsrättsintrång. SlutsatsOm kunden kan tvinga er att inte visa företagets logotyp och grafiska profil (brandbook) på er hemsida beror på vad som står i ert avtal. Jag råder dig på så sätt att se över ert avtal för att veta vad som gäller i er situation. Ett alternativ är annars att försöka nå en överenskommelse med företaget. Om du skulle behöva vidare hjälp råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning eller att ringa vår telefonrådgivning.Med vänliga hälsningar,

Stoppa användning av identiskt företagsnamn?

2020-08-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vi är en organisation som sedan något år tillbaka har registrerat vårt namn hos Bolagsverket, där vi också specificerat våra områden för tjänster, som bl a är utbildning och föreläsningar för yrkesverksamma inom vårt område. Vi har, i samma region, en annan organisation som har valt ett namn som nästan är identiskt med vårt. De arbetar med samma frågeställningar som oss och även utbildning till yrkesverksamma (precis som vi) De är inte registrerade hos Bolagsverket. De tog namnet efter oss. Jag skulle vilja ha råd gällande våra rättigheter till vårt namn, och även om det är så att vi kan "kräva" att de byter namn. Vi har vid ett antal tillfällen sett att förväxlingar skett mellan organisationerna och även att vi vid ett tillfälle nästan blivit avstängda från ett nätverk - pga ngt den andra organisationen uttalat sig om. Jag vill veta våra rättigheter, lagrum och hur vi kan gå vidare.
Adam Winqvist |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Svaret regleras i lag om företagsnamn (F-namnlagen). Även varumärkeslagen kan aktualiseras. Detta blir fallet ifall ert företagsnamn även utgör ett kännetecken för era tjänster/varor (varumärkeslagen 1§). Regleringen är i mångt och mycket densamma varför jag lägger fokus på lag om företagsnamn. Genom att ha registrerat ert företagsnamn har ni ensamrätt till det inom det område ni registrerade det (F-namnlagen 1:2 1-2st). Ingen annan får därför, utan ert tillstånd, använda ett liknande namn för varor/tjänster av samma slag ifall det finns risk för förväxling (F-namnlagen 1:4 2p). I detta fall verkar ni redan varför det som utgångspunkt anses utgöra ett intrång i er ensamrätt. Det finns dock vissa undantag och begränsningar. Ett undantag är ifall det går att visa att ni inte tar skada av användandet (F-namnlagen 1:4 2st). Så kan inte anses vara fallet eftersom ni flertalet gånger förväxlats och dessutom nästan blivit avstängda från ett nätverk. Ett till viktigt undantag är att de har rätt att använda företagsnamnet ifall det blivit inarbetat och ni inte vidtagit åtgärder inom rimlig för att förhindra användningen (F-namnlagen 1:7). Att ett företagsnamn är inarbetat innebär att det är känt bland en betydande del av kundkretsen som en beteckning för verksamheten (F-namnlagen 1:2 3st). Jag vågar inte spekulera i om deras företagsnamn är inarbetat men med tanke på att 5 år generellt sett anses vara "rimlig tid" vill jag påstå att ni är inom den frist ni måste vidta åtgärder (vilket ni kanske redan gjort). Ni har alltså enligt min bedömning ensamrätt till namnet. Nu går jag in på vad ni kan vidta för rättsliga åtgärder. För att förhindra att organisationen fortsätter använda ert namn kan ni hos domstol yrka att de ska förbjudas och att detta förbud ska kombineras med vite (F-namnlagen 5:3). Det innebär att organisationen kommer behöva betala något som liknar böter ifall de fortsätter att använda ert namn. Ni kan även kräva ersättning från de som använt ert namn. Vid bedömning av ersättningens storlek tar man hänsyn till (1) utebliven vinst, (2) vinst som den som har begått intrånget har gjort, (3) skada på företagsnamnets anseende, (4) ideell skada, och (5) ert intresse av att intrång inte begås (F-namnlagen 5:7). Jag vågar mig inte på att spekulera i storleken i just ert fall dock. Det finns även ett straffansvar. De som använder ert namn kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år (F-namnlagen 5:1). Ni måste då stämma dem i Tingsrätten för att uppnå detta. Notera dock att straffansvar och vite inte får kombineras. En sista åtgärd är att, oavsett vad ni yrkat i domstolen, så kan ni samtidigt yrka att organisationen ska bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen - dvs att de utan lov använt ert företagsnamn (F-namnlagen 5:12). Av dessa åtgärder tycker jag personligen att alla utom straffansvar är lämpliga. Det kommer dra ut på processen - dyrt i tid och pengar - och ni har inget egentligt intresse av att se dem straffade. Ifall ni vill vidta någon rättslig åtgärd är det patent- och marknadsdomstolen ni ska vända er till (F-namnlagen 7:1). Detta är antingen Stockholms tingsrätt eller Svea Hovrätt, beroende på var i landen ni befinner er. Jag hoppas att ni har fått svar på era frågor. Ni är alltid varmt välkomna att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Upphovsrätten till konstverk som ingår i en film, ett televisionsprogram eller en bild

2020-08-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har fått ett manus på en scen som utspelar sig i ett vardagsrum, och på tv ska Mr Bean rulla. Måste jag cleara rättigheterna för att kunna visa det? Inom musik kan man spela upp 10-30 sek och det är OK, finns det något liknande för rörlig bild?
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Jag utgår ifrån att scenen utspelar sig i en film eller ett televisionsprogram.Upphovsrättslagen (URL) reglerar upphovsrätt. Denna lag kompletteras av upphovsrättsförordningen och den internationella upphovsrättsförordningen. Som huvudregel har upphovsrättsmannen (den som har skapat ett konstnärligt eller litterärt verk) ensamrätt till spridning och framställning av exemplar till allmänheten ( spridning kan vara försäljning, uthyrning, utlåning osv). ( 1 kap. 1 § URL) (1 kap. 2 § URL). Det kan ske inskränkningar i ensamrätten och dessa regleras i 2 kap. URL. När en inskränkning sker i ensamrätten ska källan till verket anges i enlighet med god sed och verket får inte ändras i större utsträckning än vad som krävs för användningen ( 2 kap. 1 § andra stycket URL). Regeln som blir tillämplig på din situation är 2 kap. 20 a § URL som anger att var och en får genom film eller televisionsprogram framställa och sprida exemplar av konstverk, om framställningen är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller televionsprogramments innehåll. Dessutom måste klippet som visas i bakgrunden omfattas av utgivning eller har överlåtits av upphovsmannen. Utgivning innebär att exemplar av verket ska med upphovsmannens samtycke förts i handeln eller blivit spridda till allmänheten ( 1 kap. 8 § URL). Verket måste lovligen (med upphovsmannens samtycke) ha blivit tillgängligt för allmänheten ( 1 kap. 8 § URL).SlutsatsAlltså måste klippet av Mr Bean vara av underordnad betydelse i scenen. Det ska vara tillfälligt och en del av bakgrunden. Klippet får inte användas för att belysa eller illustrera något i scenen. Det regleras inte exakt hur många sekunder klippet får visas, det viktiga är att klippet är av underordnad betydelse.Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Är användandet av någon annans låt i egen video ett upphovsrättsintrång?

2020-08-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har gjort iordning en film för en kampanj för ett politiskt förbund där jag lagt på introlåten från en känd svensk dramaproduktion och även lånat titeln och logotypen. Syftet med videon är att locka personer att delta i ett projekt och målgruppen är personer som är med eller intresserade att gå med i berörda politiska förbund. Har försökt hitta svar bland tidigare frågor men inte riktigt lyckats, men har förstått att upphovsrättsbrott beror på om videon riktar sig till "allmänheten" eller ej. Det jag undrar är om denna målgrupp bör anses som allmänheten eller ej? Och lite mindre juridisk - vet ni om det är vanligt att SVT eller Nordic Entairtainment group väcker åtal när någon använd tematik eller musik från någon av deras produktioner för ett relativt småskaligt projekt? Och slutligen. Om jag ber en musiker göra om introlåten så melodin är densamma men soundet något annorlunda, är det helt plötsligt okej då?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mycket riktigt är din fråga bland annat av upphovsrättslig karaktär och frågan kommer att besvaras med hjälp av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL), Högsta domstolens och Europeiska unionens domstols (EU-domstolen) praxis. Det kan även vara till nytta att veta att med tanke på Sveriges medlemsskap i EU har svensk rätt i stor utsträckning anpassats (harmoniserats) enligt innehållet i de gällande EU-direktiv som finns samt den tolkning av direktiven som EU-domstolen har gjort.I svaret kommer jag endast beröra de delar av upphovsrättslagstiftningen som utifrån omständigheterna är relevanta för din situation. Jag kan inte hitta någon tillämplig inskränkning (i 2 kap. URL) eller att exempelvis en avtalslicens är aktuell (i 3 a kap. URL), vilket skulle kunna göra din användning av introlåten tillåten. Bestämmelserna i dessa kapitel kommer därför inte att beröras i svaret. Vidare ska inte den ideella rätten behandlas, det vill säga rätten att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas eller rätten att motsätta sig kränkande behandling av verket. Det är snarare de ekonomiska rättigheterna som är aktuella i detta svar och förklaras under rubriken "Upphovsmannens ensamrätt" nedan. Din fråga kommer att besvaras löpande efter en inledande förklaring av rättsläget.Beträffande hur vanligt det är att SVT eller Nordic Entertainment Group väcker åtal för liknande situationer har jag dessvärre inte kunnat hitta tillräckligt med material för att besvara frågan.Allmänt om kvalifikationen för ett verkFör att en diskussion överhuvudtaget ska kunna föras angående eventuellt upphovsrättsintrång måste det först fastställas att ett alster är att anse som ett verk.Enligt upphovsrättslagen har den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket, om det bland annat är ett filmverk. Med begreppet avses inte bara traditionell spelfilm utan omfattas av alla produktioner bestående av inspelade rörliga bilder med eller utan åtföljande ljud, under förutsättning att de uppnår verkshöjd (1 kap. 1 § första stycket fjärde punkten URL). Verkshöjd är ett krav som tidigare använts inom svensk rätt för att avgöra om ett alster ska anses vara ett verk. Kravet uppfylls om verket är ett resultat av upphovsmannens eget personliga och kreativa skapande.I överensstämmelse med ett EU-direktiv, infosocdirektivet (dir. 2001/29), måste två villkor vara uppfyllda för att ett alster ska klassificeras som ett verk. Det första villkoret är att alstret är originellt i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Det andra villkoret är att det är endast de element som ger uttryck för ett sådant intellektuellt skapande som kan kvalificeras som "verk". Ett alster ska kunna identifieras med tillräcklig precision och objektivitet. För att en skapelse ska anses vara upphovsmannens egen intellektuella skapelse ska den avspegla hans eller hennes personlighet. När upphovsmannen i samband med verkets skapande har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom fria och kreativa val finns förutsättningen för en egen intellektuell skapelse. Det svenska kravet på verkshöjd motsvarar det EU-rättsliga kravet på originalitet.Upphovsmannens ensamrättSom du förklarar situationen verkar det uppenbart att introlåten från den kända svenska dramaproduktionen uppfyller ovanstående krav för att klassificeras som ett verk. Skydd för ett verk går inte att ansöka om utan uppkommer automatiskt, om ett alster uppfyller ovannämnda krav. När upphovsmannen har ett sådant skydd har upphovsmannen uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Upphovsmannens rätt till framställning innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis (1 kap. 2 § URL). Uteslutande rätt innebär att om det inte finns en inskränkning, överlåtelse av upphovsrätten (till exempel genom avtal) eller samtycke av upphovsmannen, har upphovsmannen ensamrätt till förfogandet.Rätt till exemplarframställningUpphovsmannens ekonomiska rättigheter är således rätt att framställa exemplar och, som du skrev i frågan, att göra det tillgängligt för allmänheten. Avseende rätt till exemplarframställning kan ett avgörande från EU-domstolen användas som exempel (C-476/17 Pelham). Ett fonogram (ljudinspelning) som innehöll ett ljudavsnitt på två sekunder hade överförts från ett fonogram till ett annat. Upphovsmannen till ljudavsnittet motsatte sig att en utomstående hade rätt att hämta detta korta ljudavsnitt. EU-domstolen konstaterade att om en användare hämtar ett ljudavsnitt från ett fonogram och ändrar ljudavsnittet och gör det icke-igenkännbart vid lyssning och använder det i ett nytt verk, ska en sådan användning inte utgöra en framställning (i direktiven används begreppet mångfaldigande). Om ljudavsnittet däremot är igenkännbart vid lyssning och inte i ändrad form, har framställaren till fonogrammet rätt att motsätta sig att en utomstående använder även ett mycket kort ljudavsnitt i syfte att låta fonogrammet ingå i ett annat fonogram.Genom att du använt en låt i videon som förmodligen innehar upphovsrättsligt skydd framställer du ett exemplar av låten, vilket innebär intrång i upphovsmannens rätt till exemplarframställning, oavsett om det är en kortare eller längre del av låten. Det besvarar frågan om upphovsrättsintrång i förhållande till en av upphovsmannens ensamrätter.Förklaringen besvarar även din slutliga fråga beträffande att göra om introlåten. För att det inte ska utgöra ett upphovsrättsintrång ska ljudavsnittet inte vara igenkännbart vid lyssning när du använder det i ditt eget verk. Om endast "soundet" ändras, men melodin är densamma finns det risk att den nya introlåten efterliknar den ursprungliga. Om den nya låten med det nya "soundet" inte uppfyller kraven på självständighet, originalitet och verket inte återspeglar kreatörens personlighet för att göra fria och kreativa val, kan det bli svårt att hävda att låten gjorts i fri anslutning till ett nytt och självständigt verk, eller att en bearbetning av det ursprungliga verket har gjorts. Invändningarna i föregående mening är sådana som den eventuella intrångsgöraren kan göra när upphovsmannen hävdar intrång i upphovsrätten. Det innebär att det kan finnas risk för att användandet av introlåten eller den bearbetade låten med endast ett nytt "sound" utgör upphovsrättsligt intrång och blir föremål för tvist.Det finns ett rättsfall som kan ge vägledning i frågan om bearbetning av melodin och hur domstolen bedömer frågan (NJA 2002 s. 178). Rättsfallet handlar om två melodislingor där käranden ansåg att den andra melodin utgjorde ett upphovsrättsligt utnyttjande av upphovsmannens melodi. Vid bedömningen gjordes en helhetsbedömning utifrån "lyssnaren", där domstolen tittade på melodislingornas antal strofer, takter, toner, rytm, tempo, harmoni och på vilket instrument melodin spelades. Vid bedömningen tittade domstolen även på om den senare melodin är ett resultat av ett oberoende dubbelskapande, vilket är en hjälpregel vid invändningar om att ett verk är en efterbildning. Som du förklarar din situation framstår det inte som sannolikt att den nya melodin skulle vara ett resultat av ett oberoende dubbelskapande.Tillgängligt för allmänhetenEtt verk kan göras tillgängligt för allmänheten i fyra fall (1 kap. 2 § tredje stycket URL). Jag kommer endast att förklara det fall som är aktuellt för dig. Jag antar att din video kommer att publiceras på internet, vilket innebär att det är en överföring genom trådbunden eller trådlös väg från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (1 kap. 2 § tredje stycket första punkten URL). EU-domstolen har konstaterat att begreppet "allmänheten" avser ett obestämt antal tittare eller åhörare och förutsätter ett relativt stort antal personer. På internet kan ett relativt stort antal personer få tillgång till videon, varför rekvisitet kan anses vara uppfyllt. Det är därför inte direkt en fråga om vad för målgrupp som anses som allmänheten, utan hur många en sådan överföring kan nå ut till. Dessutom skriver du att syftet med videon är att locka personer att delta i ett projekt eller att gå med i berörda politiska förbund, och vanligen torde avsikten vara att locka så många som möjligt. Med hänsyn till ovanstående skulle jag hävda att en publicering av videon med introlåten omfattas av att tillgängliggöra verket för allmänheten och utgör således ett intrång i upphovsmannens upphovsrätt.Ovannämnda förklaring är även tillämpligt på logotypen som du nämner i frågan, då dramaproduktionen antagligen har upphovsrätt till den också. Tilläggsvis kan logotyper även omfattas av varumärkesrätt, men på grund av utsträckningen av detta svar görs inte en utläggning angående det. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Citering är undantagen från skapares upphovsrätt om kraven för citaträtt är uppfyllda

2020-08-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej. Får jag använda ett citat Som redan finns och göra en egen poster med citatet inkl. Namnet på den som först kom ut med/uttalade citatet och ge till en kompis för privat bruk? Jag funderar på citatet "det anstår mig icke att göra mig mindre än jag är.-Edith Södergran Så undra både kring det men också allmänt andra. Behöver jag fråga skaparen först? Eller det gäller bara vid försäljning?
Mikael Kihlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Din fråga rör upphovsrätt, vilken regleras i upphovsrättslagen (URL).Citat får upphovsrättsligt skydd ifall de uppfyller kraven för "verkshöjd"Citat ur böcker är att se som litterära verk och som erhåller upphovsrättsligt skydd ifall det uppfyller kraven för verkshöjd (1§ URL). Med verkshöjd förstås att verket ska vara höjt till en viss grad av självständighet och originalitet. Det finns flertalet vägledande domar och direktiv som ger detta svårtydda begreppet en praktisk innebörd. Ett av många exempel på detta är det så kallade dubbelskapandekriteriet, vilket kan användas som måttstock för att undersöka ifall kravet på verkshöjd inte är uppfyllt. Dubbelskapandekriteriet innebär att ifall ett verk är så banalt att två personer oberoende av varandra kan skapa likadana verk så är kravet på verkshöjd inte uppfyllt och verket kan därför inte erhålla upphovsrättsligt skydd. Vad gäller citat så finns det en vägledande dom som säger att ifall elva ord kan uppnå upphovsmannens egen intellektuella skapelse så kan det kvalificeras som verkshöjd (C-5/08 Infopaq punkt 51). Citatet som du frågar om består av elva ord och når antagligen upp till kravet för upphovsrättsligt skydd.Upphovsrätten tillkommer skaparen vilket i detta fallet är författaren Edith Södergran. Rätten innebär att Edith har en uteslutande ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten (2§ URL). Din idé att trycka citatet på en tröja som ska användas för privat bruk är dock inte en inskränkning av upphovsrätten eftersom idén inte innebär ett tillgängliggörande för allmänheten. Detta är alltså svaret på din specifika fråga. För att besvara fullt ut på din fråga så kommer jag fortsätta att redogöra för det fall att det varit en inskränkning av upphovsrätten. Låt säga att du hade använt citatet på tröjor i ett kommersiellt syfte eller att du hade använt citatet på en blogg som är öppen för allmänheten så hade det varit att anse som ett intrång i Ediths upphovsrättsliga skydd.Citering är undantagen från skapares upphovsrätt om kraven för citaträtt är uppfylldaVar och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet (22§ URL). God sed innebär att upphovspersonen och/eller källan måste anges i anslutning till verket. Utöver det så är det tillåtet att använda citat från någon annans verk ifall det ryms inom ens eget självständiga arbete och fungerar som ett hjälpmedel för att kritisera, belysa, understryka eller ytterligare utveckla det som sägs i det citerade verket.I just ditt specifika fall så har jag gjort lite efterforskning. Ifall jag förstått dig rätt så vill du citera en Edith Södergran som avled 1923. Om så är fallet kan du citera henne utan att riskera något upphovsrättsligt intrång eftersom det upphovsrättsliga skyddet sträcker sig tills dess att det sjuttionde året har passerat från upphovsmannens död (43§ URL). Alltså saknar Ediths verk upphovsrättsligt skydd och är fria att citera oavsett ifall de uppfyller kraven för citaträtten. Sammanfattning Du gör dig inte skyldig till något upphovsrättsligt brott genom att trycka citatet på en tröja och ge det till din vän eftersom1) handlandet inte innebär att verket görs tillgängligt för allmänheten2) skyddstiden för verket har passerat och du fritt kan citera Edith.Hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,