Ensamrätt till varumärkesnamn

2021-03-27 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Jag har nyligen köpt ett ställe och de finns 3 andra med samma namn men jag äger namnet samt har patent kan jag be dem byta namn eller skriva ett franchiseavtal?
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om varumärkesrätt och avtalsrätt. Jag kommer således redogöra för din situation med stöd i varumärkeslagen.Innebörden av en ensamrätt till ett varumärkesnamn är att varumärket är skyddat och att ingen annan får använda varukännetecken som är identiska eller förväxlingsbara med det skyddade varumärket om användningen sker i näringsverksamhet (1 kap. 10 § varumärkeslagen).Att uppnå ensamrätt till ett varumärkesnamn kan göras på två sätt, dels genom registrering (1 kap. 6 § varumärkeslagen), dels genom inarbetning (1 kap. 7 § varumärkeslagen). Varumärkesrätt via inarbetning innebär att allmänheten förknippar dina varor eller tjänster med just det varumärket och att det är känt inom en betydande krets ((1 kap. 7 § varumärkeslagen). För inarbetning krävs ingen registrering, men det ställs däremot ganska höga krav på att något ska anses inarbetat, så att få varumärkesrätt på denna väg kan vara svårt. Det andra sättet är att ansöka om rätten hos Patent- och registreringsverket. I och med att detta är det vanligare sättet för verksamheter, så utgår jag i frågan från att detta är fallet för dig.För att få varumärkesrätt genom registrering krävs särskiljningsförmåga (1 kap. 5 § varumärkeslagen). Inom kravet för särskiljningsförmåga finns vissa begränsningar på vad som inte kan bedömas som särskiljande. Ett exempel på detta är personnamn, vilket innebär att man inte kan göra intrång i någons varumärkesrätt genom att använda sitt eget namn trots att någon annan har samma namn på sin verksamhet (1 kap. 11 § andra stycket varumärkeslagen). Syftet med dessa begränsningar är att ensamrätt till varumärken inte ska uppkomma för enkelt och begränsa marknaden för andra med samma namn.Har du ensamrätt till varumärkesnamnet genom registrering så kan du personligen höra av dig till de övriga med samma namn och klargöra din ensamrätt till varumärket. Skulle det inte fungera kan du däremot inte vidta några rättsliga åtgärder själv utan då kan du vända dig till Patent- och marknadsdomstolen som i sin tur kan döma andra företag för varumärkesintrång (8 kap. 1 § varumärkeslagen).Angående avtal gäller generellt principen om avtalsfrihet som tillåter dig att upprätta avtal med i stort sett vilka villkor du vill. Du kan välja om du vill upprätta någon form av eget avtal som reglerar användningen av era varumärkesnamn, ex. ett licensavtal som kan ge dig rätt till ekonomisk kompensation vid de andras användning av ditt varumärkesnamn, eller ett franchiseavtal. De får olika effekt beroende på vad du vill ha för avtalsinnehåll. Här är det du och dina medkontrahenter som får komma överens. Vid ett avtals ingående gäller "pacta sunt servanda" vilket innebär att ett avtal ska hållas och att om överenskommelser bryts uppstår avtalsbrott som kan ge upphov till exempelvis skadestånd.Hur du väljer att göra beror lite på vad du vill ha för resultat, men som sagt ovan kan du alltså antingen be de andra att byta namn på sina verksamheter via exempelvis mail, eller så kan ni reglera hur användningen av varumärkesnamnet ska ske mellan er via ett licensavtal.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Är ritningar upphovsrättsligt skyddade?

2021-03-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejHur är det med upphovsrätten av ritningar i form av cadfiler jag har gjort uppmätningsritningar på båtar åt kund , har jag upphovsrätt till dessa filer
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om upphovsrätt återfinns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Är ritningar upphovsrättsligt skyddade?Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 § första stycket URL). Med litterära verk avses även kartor och andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art (1 § andra stycket URL). Ritningar kan därför ha upphovsrättsligt skydd. När verket skapas uppstår skyddet. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. En ritning som innehöll två bilder av en golvskiva åtnjöt inte upphovsrättsligt skydd på grund av att ritningen var för simpel (NJA 2004 s. 149). Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Däremot har ritningar över byggnadsmoduler ansetts haft individuella särdrag därmed varit upphovsrättsligt skyddade (NJA 1998 s. 563). Avgörande för frågan blir därför om ritningarna av båtarna når verkshöjd, det vill säga har självständighet och originalitet.Vad innebär upphovsrättsligt skydd?Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Upphovsmannen har också ett antal ideella rättigheter till verket, till exempel rätt att bli angiven som upphovsman när exemplar framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten (3 § URL). Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten (8 § URL). Genom att bjuda ut ritningarna till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten görs verket tillgängligt för allmänheten (2 § tredje stycket fjärde punkten URL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det tillåtet att omvandla ett fotografi till en siluett och därefter använda detta i kommersiellt syfte?

2021-03-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Upphovsrättsfråga:Får man ta någon annans foto och göra om detta till en siluett, tex bild av en hund, och använda detta i kommersiellt syfte?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser som berör upphovsrätt finns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Är fotot upphovsrättsligt skyddad?Den som har skapat ett konstnärligt verk i form av ett fotografiskt verk har upphovsrätt till verket (1 § första stycket femte punkten URL). Skyddet uppstår när verket skapas. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. En upphovsman kan på flera sätt göra fria och kreativa val i samband med skapandet av ett fotografi, till exempel genom iscensättning, poser, belysning, fotovinklar och framkallningstekniker och dylikt. Ett fotografi kan därför vara upphovsrättsligt skyddat. Om kravet på "konstnärligt verk" inte är uppfyllt har en fotograf (den som framställt bilden) alltid en egen rätt till bilden i form av en närstående rättighet (49 a § URL).Vad innebär upphovsrättsligt skydd?Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i bearbetning eller i annan konstart eller i annan teknik (2 § URL). Upphovsmannen har också ett antal ideella rättigheter till verket, till exempel rätt att bli angiven som upphovsman när exemplar framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten (3 § URL).Är siluetten en annan konstart eller är det ett nytt och självständigt verk?Upphovsmannen har, som ovan nämnts, ensamrätt till fotografiet även i ändrat skick, i bearbetning eller i annan konstart eller i annan teknik. Upphovsrätten ger därför skydd för verkets s.k. "inre form". Att bearbeta eller överföra ett verk till annan konstart (t.ex. siluett) kan därför falla in under upphovsmannens ensamrätt. Däremot har den som bearbetat eller överfört verket upphovsrätt till sin bearbetning. Däremot kan inte den som gjort bearbetningen förfoga över bearbetningen i strid mot upphovsrätten till originalverket. Det krävs därmed tillstånd från upphovsmannen till fotografiet att förfoga över bearbetningen (4 § första stycket URL).Det finns dock undantag från upphovsrätten (se 2 kap. URL). Det framgår dock inte om och hur upphovsmannen offentliggjort sitt verk. Inte heller hur siluetten skulle användas i kommersiellt syfte. Det är därför svårt att ge en närmare analys härom.Om någon i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk är dennes upphovsrätt inte beroende av rätten till originalverket (4 § andra stycket URL, jfr även 1 § URL). Om ett sådant verket anses ha uppkommit har det nya verket upphovsrätt och därmed ensamrätt (1 § URL och 2 § URL). I ett sådant fall kan bilden användas för ett kommersiellt syfte eftersom du har ensamrätt. För att ett eget skydd ska ha uppkommit måste alltså det som har åstadkommits vara så självständigt och originellt att ett nytt verk har skapats, med hänsyn till det verk som har använts som vägledning. Om till exempel hunden i fotografiet är det som bär upp det äldre verket och också framträder som det dominerande även i det nya arbetet, rör det sig bara om en bearbetning. Avgörande blir om siluetten uppnår egen verkshöjd. En helhetsbedömning får göras i det enskilda fallet. I NJA 2017 s. 75 hade en konstnär använt ett fotografiskt verk som förebild när han gjorde en oljemålning. Det fotografiska verket omvandlades i sådan utsträckning att konstnären åstadkom ett nytt och självständigt konstverk, till exempel hade ett nytt föremål fått stor betydelse för tavlan. Hans förfogande över målningen utgjorde därmed inte intrång i upphovsrätten till det fotografiska verket.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Straff för plagiat

2021-03-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |En skribent anser att jag plagierat delar av hennes texter i mina texter som säljs för kommersiellt bruk. Det handlar om ett antal meningar. Vilket straff kan jag få för detta?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vilket straffet är om man har plagierat någon annans litterära verk. Det korta svaret är att det kan röra sig om allt från böter om några hundra lappar upp till fängelse i högst sex år. Därutöver föreligger även en ersättningsskyldighet till upphovsmannen och dessutom kan vissa andra rättsföljder också bli aktuella (såsom att ditt verk kan återkallas från marknaden). Vad straffet slutligen bestäms till beror på omständigheterna i ditt enskilda fall. Uppgifterna i ditt beskrivna scenario är för knapphändiga för att jag ska kunna göra någon egentlig bedömning av vad straffet kan komma att bli, men eftersom det bara rör sig om ett par meningar borde sex år i fängelse åtminstone vara uteslutet och sannolikt kommer det landa på böter istället. I det följande redogöra jag lite mer ingående om upphovsmannens rättigheter och vad ett intrång i dennes upphovsrätt kan få för följder. Reglerna för frågor om plagiering finns i upphovsrättslagen (hädanefter förkortad URL).Upphovsmannens rättigheter (upphovsrätten)För att få en förståelse för problemet är det inledningsvis bra att kort förklara vilka rättigheter upphovsmannen till ett litterärt verk har. Genom att någon skapar ett litterärt verk uppstår en ensamrätt för denne med innebörden att det oinskränkt är hen själv (d.v.s. upphovsmannen) som har ensam rätt att förfoga över verket och framställa exemplar det. Det rör sig således om en rätt för upphovsmannen att ensamt tillgodose sig den ekonomiska rätt som medföljer verket. (1 kap. 1–2 § URL)Utöver ensamrätten och den ekonomiska rätten har upphovsmannen även en ideell rätt. Den rätten innebär bl.a. att upphovsmannen har rätt att bli angiven om verket framställs eller görs tillgängligt för allmänheten. Om du således citerar någon annans persons verk så har upphovsmannen till det verket rätt att bli namngiven i samband med återgivandet. (1 kap. 3 § URL)Trots vad jag nu har sagt är det fullt tillåtet att för privat bruk framställa begränsade delar av ett litterärt verk utan att det anses som ett intrång i upphovsmannens rättigheter. De framställda exemplaren får dock alltså inte användas för andra ändamål än privat bruk. Att sälja exemplar för kommersiellt bruk, såsom du beskriver i ditt scenario, är således inte tillåtet. (2 kap. 12 § URL)Påföljder vid intrång i någons upphovsrättBöter eller fängelseDen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som innebär intrång i den ovan nämnda upphovsrätten döms för upphovsrättsbrott till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, döms man för grovt upphovsrättsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. (7 kap. 53 § 1–2 st. URL)För att du ska kunna dömas för upphovsrättsbrott krävs således först och främst att du uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har plagierat den andra personens litterära verk. Med andra ord kan det beskrivas som att du var medveten om att du plagierade texten eller att du i vart fall misstänkte alternativt insåg riskerna med handlandet. Vidare krävs det att du faktiskt har vidtagit en åtgärd som inneburit ett intrång i upphovsrätten. Dessa krav skulle vara uppfyllda genom kopieringen av texten och framställandet i samband med försäljningen av det verk som innehåller plagiatet. Angående om det eventuellt skulle kunna röra sig om grovt upphovsrättsbrott ska man vid en sådan bedömning särskilt beakta om gärningen 1.har föregåtts av särskild planering,2.har utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form,3.har varit av större omfattning, eller4.annars har varit av särskilt farlig art.Eftersom uppgifterna i ditt beskrivna scenario är knapphändiga är det svårt för mig att säga något specifikt om straffet för handlingen. Men det kan alltså röra sig om allt från böter (då lägst 30 dagsböter á 50 kronor, eller, om brottet bör föranleda lägre straff än trettio dagsböter, penningböter uppgående till lägst 200 kronor) upp till högst sex år fängelse. Ersättningsskyldighet Utöver böter eller fängelse ska den som gör intrång i någons upphovsrätt även betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare. Om intrånget sker uppsåtligen eller av oaktsamhet, ska ersättning även betalas för den ytterligare skada som intrånget har medfört. (7 kap. 54 § URL)Redan när man kan konstatera att ett intrång föreligger så kommer du bli ersättningsskyldig för intrånget. För att man ska bli ersättningsskyldig rör det sig således om en låg tröskel där man bara behöver bevisa att ett intrång objektivt sett föreligger. Därutöver kan du även bli ytterligare ersättningsskyldig om upphovsmannen kan påvisa skada i form av exempelvis en nedgång i egen försäljning kopplad till ditt intrång. Övriga rättsföljderSlutligen kan ett intrång i någons upphovsrätt även föranleda några andra rättsföljder, exempelvis får domstol, på yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare, besluta att egendom som ett intrång gäller ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den. (7 kap. 55 § 1 st. URL)Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Anses "små ändringar" i en bild vara ett nytt och självständigt verk?

2021-03-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag har hittat en bild av minimalistisk stil som jag skulle vilja använda som logga till mitt företag. Jag har gjort små ändringar och undrar om jag kan använda den eller om upphovsrätten fortfarande gäller.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om upphovsrätt finns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Är den ursprungliga bilden upphovsrättsligt skyddad?Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 § URL). En bild i form av en teckning eller en grafisk designad bild kan därför ha upphovsrättsligt skydd, likaså ett fotografiskt verk. När verket skapas uppstår skyddet. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse.Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Upphovsmannen har också ett antal ideella rättigheter till verket, till exempel rätt att bli angiven som upphovsman när exemplar framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten (3 § URL).Är din logotyp ett nytt och självständigt verk?Upphovsmannen har ensamrätt till verket även i ändrat skick, i bearbetning eller i annan konstart eller i annan teknik (2 § URL). Upphovsrätten ger därför skydd för verkets s.k. "inre form". Att bearbeta en bild kan därför falla in under upphovsmannens ensamrätt. Däremot har du som bearbetat bilden upphovsrätt till din bearbetning. Däremot kan inte du som gjort bearbetningen förfoga över bearbetningen i strid mot upphovsrätten till originalverket. Det krävs därmed tillstånd från upphovsmannen till bilden för att du ska kunna förfoga över bearbetningen (t.ex. offentliggöra den) (4 § första stycket URL).Om någon i fri anslutning till ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk är dennes upphovsrätt inte beroende av rätten till originalverket (4 § andra stycket URL, jfr även 1 § URL). Om ett sådant verket anses ha uppkommit har det nya verket upphovsrätt och därmed ensamrätt (1 § URL och 2 § URL). I ett sådant fall kan logotypen användas eftersom du har ensamrätt. För att ett eget skydd ska anses ha uppkommit måste alltså det som har åstadkommits vara så självständigt och originellt att ett nytt verk har skapats, med hänsyn till det verk som har använts som vägledning. Om till exempel motivet i bilden är det som bär upp det äldre verket och också framträder som det dominerande även i det nya arbetet, rör det sig bara om en bearbetning. Avgörande blir om logotypen uppnår egen verkshöjd. Du skriver att endast "små ändringar" gjorts, vilket talar för att det endast är frågan om bearbetning. En helhetsbedömning får dock göras i det enskilda fallet. Logotypen måste omvandlas i sådan utsträckning att du åstadkommer ett nytt och självständigt verk. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande logotyp är det troligt att verket har självständighet och originalitet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är det lagligt att framställa exemplar av filmverk för privat bruk?

2021-03-24 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag undrar ifall man får privatkopiera från TV4 play? Har kollat på upphovsrättslagen (1960:729) både på 2 kap §12 men även 6a kap §52 d. Gick också in på TV4 plays användarvillkor. Står att man ska förhålla sig till upphovsrättslagen men det står ingen paragraf. Undrar därför ifall det är lagligt att privatkopiera till eget bruk?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om upphovsrätt finns i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).Är filmverken upphovsrättsligt skyddade?Den som har skapat ett konstnärligt verk i form av ett filmverk verk har upphovsrätt till verket (1 § första stycket femte punkten URL). Skyddet uppstår när verket skapas. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Filmverken från TV4-play når med all sannolikhet verkshöjd och är därför skyddade av URL.Vad innebär upphovsrättsligt skydd?Den som har upphovsrätt till ett verk har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Upphovsmannen har också ett antal ideella rättigheter till verket, till exempel rätt att bli angiven som upphovsman när exemplar framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten (3 § URL). I detta fall har verken som finns på TV4 play offentliggjorts, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten (8 § URL). Verken överförs till allmänheten genom att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer (2 § tredje stycket första punkten URL).Begränsningar i upphovsrättenVar och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda filmverk (12 § första stycket URL). Däremot får inte en utomstående (någon som inte tillhör familje- eller vänkretsen) framställa exemplaren (12 § tredje stycket URL). Det är inte heller tillåtet att framställa exemplar av filmverket om det är en piratkopia eller ett verk som olovligen tillgängliggjort på internet (12 § fjärde stycket URL).SlutsatsDet är lagligt att framställa ett eller några få exemplar av filmverk för privat bruk.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Använda annans design

2021-03-20 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Har tänkt tillverka & sälja stolar vars idé & inspiration jag fått ifrån design på nätet. Är detta okej eller blir det nån slags copyrighting? Stolens mått, träslag behandling & lite annat kommer inte vara samma men designen kommer vara snarlik. Med vänlig hälsning
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Immaterialrättsligt skydd när det gäller design kan uppkomma på två olika sätt; både genom upphovsrättslagen (URL) och mönsterskyddslagen (ML). MönsterskyddslagenGenom ML kan formgivaren skapa ett immaterialrättsligt skydd för mönstret. Här krävs det dock registrering av mönstret för att skyddet ska uppkomma (1a § ML). Du kan söka i designdatabasen genom Patent- och registreringsverkets sida här för att undersöka om designen är skyddad sedan tidigare. För att det ska ses som en ny design krävs det två saker: att det är "nytt" och att det är "särpräglat"(2 § ML). Det får inte ha offentliggjorts de senaste 12 månaderna (3a § ML). Det svåraste är dock att avgöra om mönstret är "särpräglat". Här måste en bedömning göras i varje enskilt fall, men i lagtexten definieras "särprägel" som att "en kunnig användares helhetsbedömning av mönstret skiljer sig från det andra mönstret" (2 § 3 st. ML). Det är alltså tillåtet att inspireras av ett mönster, men det måste ändå särskilja sig från ursprungsmönstret.UpphovsrättslagenDet vanligaste är dock att något är skyddad upphovsrättsligt. Detta är vanligare eftersom upphovsrätt inte kräver någon registrering, utan i Sverige uppkommer upphovsrätt automatiskt. Här är det centrala begreppet "verkshöjd". Så fort ett verk har uppnått verkshöjd får det nämligen upphovsrätt. Här brukar man prata om att verket ska vara såpass unikt att "två personer, oberoende av varandra, inte skulle kunna prestera exakt samma resultat" (se definition här). Den ursprungliga designen ska alltså vara såpass unik att ingen annan rimligen skulle kunna komma fram till ett likadant mönster. Upphovsrätten gäller dock som utgångspunkt endast i 70 år efter upphovspersonens död. (43 § URL). SammanfattningSom du säkert har förstått när du läst mitt svar är det i princip omöjligt för mig att ge ett svar på om användningen du beskriver strider mot något immaterialrättsligt. När det gäller mönsterrätten kan du lättast söka i databasen för att se om designen är upphovsrättsskyddad. För att din design ska anses vara ett eget mönster ska en kunnig person anse att helhetsintrycket är annorlunda från det ursprungliga. Beroende på hur lik din design är kan detta alltså vara tveksamt. När det gäller upphovsrätten är den första frågan att ställa sig om det ursprungliga mönstret är upphovsrättsskyddat. Alltså; är det såpass unikt att ingen annan hade kunnat komma fram till den designen? Om det inte är såpass unikt är det inte upphovsrättsligt skyddat och du kan använda det fritt. Om det är såpass unikt är det förmodligen upphovsrättsligt skyddat och du kan inte använda designen.Jag hoppas, trots att jag inte kan ge dig ett mer konkret svar, att du blivit något klokare. Önskar du mer detaljerad rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till vår juristbyrå genom att antingen boka en tid här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Får jag lägga upp en film jag fått från en myndighet på sociala medier? Gör det något om myndighetens symbol förekommer i filmen?

2021-03-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej.Får man använda en "offentlig handling", i detta fall en film jag fått från Polisen och lägga ut den på en YouTube-kanal? Kan man publicera den hur som helst då det är en offentlig handling? Har sett andra göra det.På filmen så finns en vattenmärkning, som är Polisens logo, får man ha den på materialet (där den ligger i filmen vi fått) eller behöver man maska / blurra den?Tack
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga ger upphov till överväganden dels om immaterialrätt, dels om allmänna handlingars offentlighet och sekretess. Jag börjar med immaterialrättsdelen och fortsätter sedan med offentlighet/sekretess-delen i mitt svar här nedan.Immaterialrättsligt – Inledningsvis gäller att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk (exempelvis ett "filmverk") har upphovsrätt till detta. Det innebär i princip att upphovsrättshavaren har ensamrätt att förfoga över verket genom att skapa exemplar av det och göra det tillgängligt för allmänheten. Normalt får alltså inte vem som helst utan upphovsrättshavarens tillstånd t.ex. ladda upp en film som andra kan ta del av. Det framgår av upphovsrättslagen (URL) 1 kap. 1 § och 1 kap. 2 §. I teorin kan alltså även en myndighet såsom polisen ha upphovsrätt till sina egna filmer.Dock anges ett undantag från upphovsrätten i 1 kap. 9 § URL som gäller spridande osv. av allmänna offentliga handlingar, något som i och för sig kan tänkas självklart behövas för att offentlighetsprincipen osv. ska få genomslag. Av bestämmelsen framgår att upphovsrätt inte gäller till författningar (lagar osv. dvs. "skrivna regler"), myndighetsbeslut, yttranden av svenska myndigheter och officiella översättningar av dessa saker. Undantaget gäller dock inte för verk som ingår i dessa handlingar och utgör bl.a. "alster av bildkonst" (ett begrepp som dock inte innefattar spelfilm enligt lagens förarbeten – det nämns i t.ex. prop. 1973:15 s. 160, och framgår särskilt om man jämför de olika kategorierna av verk som listas i URL 1 kap. 1 §).Det framgår därtill av lagen att var och en får återge handlingar som är upprättade hos (dvs. utskickade eller skapade/tillkomna av) svenska myndigheter men inte är sådana som avses i URL 1 kap. 9 §, dvs. andra slags handlingar än författningar, myndighetsbeslut, yttranden och översättningar som jag angav ovan. Troligen är det just detta undantag som gäller för filmen du kommit över från polisen, eftersom det gäller för handlingar såsom filmer i allmänhet, och då den "upprättats" dvs. i det här fallet skickats till dig. Undantaget gäller visserligen inte när det gäller bl.a. "alster av bildkonst", men som sagt är det inte ett begrepp i URL som fångar in filmer. Det jag nu skrivit framgår av URL 2 kap. 26a § andra och tredje stycket, samt tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 10 §.Även om det rör sig om en film kan det förtydligas att det i URL:s mening ändå är en "handling", eftersom det även kan avse en framställning i bild, eller en upptagning som man bara kan ta del av med tekniska hjälpmedel (t.ex. en dator man kan använda för att titta på YouTube), alltså även bl.a. filmer. Det framgår av TF 2 kap. 3, där begreppet "handling" har samma betydelse som i URL (även detta tydliggörs i prop. 1973:15 s. 157).Angående din fråga om polisens logotyp gäller följande. I näringsverksamhet får bl.a. statsvapen, annat statsemblem eller annan beteckning som hänsyftar på svenska staten inte utan tillstånd användas i varumärke eller annat kännetecken för varor eller tjänster. Detta gäller även beteckningar som lätt kan förväxlas statsvapen osv. Allt detta anges i lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar 1 §.Vad innebär detta för dig (immaterialrättsligt)? I korthet kan man alltså säga att oavsett om filmen du kommit över från polisen ingår i de slags handlingar som avses i URL 1 kap. 9 § (t.ex. kan det tänkas röra sig om ett yttrande från polisen) eller om filmen är vilken annan slags allmän offentlig handling som helst kan du alltså ladda upp den.Det framgår inte av din fråga i vilket syfte du tänkt ladda upp filmen, men är det så att det görs som del i din egen näringsmässiga marknadsföring bör du alltså först be polisen om lov om du tänkt dra nytta av polisens logotyp. Sveriges statsvapen (tre kronor) ingår nämligen i polisens vapen, och de två delar alltså samma kännetecken som lätt kan förväxlas med varandra. Är det dock så att du bara tänkt använda filmen där polisens vapen finns med i privat syfte (alltså inte i näringsverksamhet), t.ex. för att enbart informera andra om något visst, behöver du inte oroa dig för att vapnet finns med i filmen.Offentlighetsprincipen vs. sekretess – Till att börja med gäller så klart att var och en har rätt att ta del av "allmänna handlingar". Begreppet avser lite förenklat (och enligt vad som är relevant här) t.ex. filmer som förvaras hos, kommit in till eller "upprättats" (t.ex. skickats ut) från en myndighet. Allt detta framgår av TF 2 kap. 1 § och 2 kap. 3 § till 2 kap. 10 §.Det räcker dock inte att handlingen är allmän, utan den måste även vara "offentlig" dvs. inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Varför jag nämner det här är för att eventuell sekretess har viss relevans för rätten att sprida handlingen (filmen) vidare. Med sekretess avses enligt OSL 3 kap. 1 § ett förbud att röja en uppgift oavsett på vilket sätt det sker.Om en myndighet (t.ex. polisen) anser att det finns risk för någon typ av negativa följder kan uppstå av att en uppgift lämnas till en enskild kan utlämnandet komma att vägras. Om risken dock kan undanröjas genom ett förbehåll som går ut på att den enskilde inte får lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut. Det framgår av OSL 10 kap. 14 §. En liknande bestämmelse om förbehåll gäller för den som är part i ett ärende hos en myndighet och får ta del av sekretesskyddade uppgifter av den anledningen (OSL 10 kap. 4 till 10. kap. 4a §)Röjer man en uppgift som man har en plikt att hemlighålla enligt bl.a. ett förordnande eller förbehåll som meddelats med stöd av lag eller annan författning (i det här fallet OSL) eller om man olovligen utnyttjar en sådan hemlighet kan man dömas för brott mot tystnadsplikt enligt brottsbalken (BrB) 20 kap. 3 §.Vad innebär detta för dig (när det kommer till offentlighet/sekretess)? Det framgår inte av din fråga huruvida filmen polisen tillhandahållit dig innehåller några uppgifter som omfattas av sekretess enligt någon av grunderna för det i OSL (grunderna listas i 15 – 40 kap. i den lagen) men att polisen ändå valt att lämna ut den till dig med förbehåll angående vad du får göra av informationen/filmen. Det framgår inte heller om du fått filmen för att du själv är part i ett ärende hos polisen eller om det är av någon annan anledning. För att vara helt säker på att du får ladda upp filmen på YouTube bör du dubbelkolla att polisen inte lämnat ut den till dig med förbehåll om att du inte får sprida den (eller vissa uppgifter som framkommer i den) vidare. Finns inget sådant förbehåll löper du i det här fallet ingen risk att begå brott mot tystnadsplikt om du laddar upp filmen.Hoppas du haft nytta av mitt svar!Vänligen,