Vart kan jag vända mig för rådgivning inom Upphovsrättsområdet?

2019-10-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej-Jag skulle vilja korrespondera med någon på din webbplats angående upphovsrättsfrågor, men känner inte svenska tillräckligt bra för att göra det på svenska. Kan du låta mig veta vem som kan vara till hjälp för mig när det gäller upphovsrättsfrågor? Jag bor i USA, men förhoppningsvis kan kommunicera med någon på din webbplats för att få en förtydligning ... boken jag är intresserad av att få information om är en bok som min far skrev 1945 och har återutgivits flera gånger. Boken heter Jag Sokte En Fristad. Hans namn var XXXX XXXTack på förhand för ditt svar
Tilde Skånvik |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Så som jag uppfattar det vill du ha en mer omfattande jurdisk rådgivning. Vi på Lawline har juridiska rådgivare du kan vända dig till, om ett skrivet svar inte är tillräckligt. Du kan boka en tid hos oss på länken nedan: https://lawline.se/bokaHoppas du får hjälp med ditt ärende. Har du fler eller andra frågor så är det bara att skriva till oss på Lawline igen. Allt gott,

Användning av immaterialrättsligt skyddade tyger

2019-09-26 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej , dom senaste månaderna har jag sytt om kläder till bland annat hårband,flugor, toffsar och i annonsen har jag skrivit tydligt att dom är egensydda av mig.Nu har jag fått brev av klädföretaget att dom ber mig sluta och vill ha ett skriftligt brev tillbaka där jag skriver att det kommer upphöra. Har dom rätten på sin sida ? Jag trodde självklart att jag inte gjorde nått fel.Tacksam för snabbt svar
Ellen Hägerström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina fråga! Det är möjligt att tyget som du använder är skyddat genom Mönsterskyddslagen (ML) eller genom Upphovsrättslagen (URL). Det kan därför strida mot lagen att använda tyget för dina produkter, speciellt om du använder tygerna i kommersiellt syfte. Skydd för mönster kan regleras i olika lagar. Mönster kan skyddas som ett konstnärligt verk enligt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). Enligt 1 § URL uppstår skyddet verket automatiskt då verket skapas förutsatt att verket är tillräckligt originellt. Enbart upphovsmannen har rätt att förfoga över verket och framställa exemplar av verket, 2 § URL. Ensamrätten innebär också att upphovsmannen äger en ekonomisk rätt. Det är upphovsmannen som har rätt att trycka eller framföra verket mot ekonomisk ersättning. Ett mönster kan även registreras och få skydd enligt Mönsterskyddslagen (ML). Enligt 2 § är en förutsättning för skydd enligt ML att mönstret är nytt och tillräckligt särpräglat. Vad detta betyder är att det inte finnas ett annat mönster som är identiskt eller som ger samma helhetsintryck för en kunnig användare. För att använda ett licensskyddat mönster måste man enligt såväl URL som ML ha rättighetsinnehavarens tillstånd. Enligt 5 § ML innefattar förbudet explicit utnyttjande genom att tillverka eller använda en produkt som mönstret ingår i eller används på. Om det finns en risk att dina kläder går att förväxla med rättighetsinnehavarens mönster/produkt så krävs det att du får mönsterhavaren eller upphovsmannens samtycke. Bedömningen av om användningen av textilerna utgör ett intrång eller inte beror naturligtvis på hur och i vilken utsträckning du använder tygerna. Kortfattat är alltså svaret på din fråga att du inte får använda ett licensskyddat tyg för att sy och sälja kläder. Vänligen,

Vilka faktorer påverkar påföljden vid upphovsrättsintrång?

2019-09-19 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag läste att brott mot upphovsrätten kan ge böter upp till 2 års fängelse , hur bedömmer dom om brottet ska stanna vid bara böter, spelar det någon roll hur stor spridning brottet fått i sociala medier? Tex att man lägger ut en text på sociala medier och låtsas som man själv skrivit texten fast det egentligen var någon annan. Kan tidigare domar också spela roll för vilket straff det blir ?
Lovisa Klein |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Precis som du skriver så stämmer det att brott mot upphovsrättslagen (URL) kan ge böter eller fängelse i högst två år, jfr 53 § URL. En förutsättning för att kunna bli dömd är att brottet sker med uppsåt eller av grov oaktsamhet.Vilka faktorer påverkar hur sträng påföljden blir?I förarbetena till URL har lagstiftaren inte angett någon grad för hur ett allvarligt brott ska vara för att fängelsestraff ska utdömas. Alla intrång kan ge straffansvar. Lagstiftaren har alltså valt att inte göra någon indelning mellan "brott av normalgraden" och "allvarliga brott". Vad domstolen istället gör är en helhetsbedömning av omständigheterna vid det enskilda fallet. Något som antagligen bedöms som grövre intrång är om de rör sig om omfattande och kommersiella olovliga utnyttjanden av verk så som exempelvis privatkopiering. De faktorer som du nämner i frågan kan säkerligen inverka på bedömningen, men som sagt ser man till helheten. Du undrar även om tidigare domar kan påverka vilket straff det blir och självklart kan praxis på området ge en fingervisning av vad påföljden kan bli om upphovsbrotten är likartade. Den vanligaste påföljden vid upphovsrättsintrång är däremot skadestånd. Det är enbart om någon agerar uppsåtligt eller av grov oaktsamhet som böter eller fängelse kan bli aktuellt - detta sker däremot relativt sällan. Jag hoppas att du fått svar på din fråga, annars får du gärna återkomma!Vänliga hälsningar,

Får jag publicera andras artiklar på min hemsida?

2019-09-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag har nyligen skapat en hemsida och nu undrar jag om jag får använda mig av andras artiklar och referera till dem i slutet av texten ungefär som man gör i uppsats?Om jag exempelvis tar en text från Wikepedia eller annan hemsida och använder den texten på min hemsida måste jag hänvisa till den och får jag ens använda den?
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga rör immaterialrätt, och många regler som aktualiseras rörande din fråga finns i upphovsrättslagen (URL). Upphovsrättslagen är en lag med syfte att skydda vissa så kallade verk. Ett verk kan vara litterärt eller konstnärligt (1 § URL). Som exempel på potentiella verk nämns i lagen bland annat datorprogram, skönlitterära alster, musikaliska eller sceniska alster, filmer, och fotografiska alster (1 § URL). För en fullständig uppräkning rekommenderar jag att kika i lagen. För att alstret ska bli ett verk brukar man prata om att alstret ska uppnå verkshöjd. Det innebär enkelt förklarat att det måste har en viss originalitet. Det krävs alltså inte att alstret är av god kvalitet, bara att det är originellt. Om de artiklar du vill använda uppnår verkshöjd är de litterära verk. Det innebär i sin tur att upphovsrättslagen skyddar artiklarna och du måste ta hänsyn till detta faktum. Jag utgår från att de artiklar du vill använda utgör verk, det finns ingen anledning att tänka sig något annat. Den som har skapat ett verk benämns upphovsman. Upphovsmannen har uteslutande rätt att förfoga över sitt verk genom att framställa exemplar av det, och göra det tillgängligt för allmänheten (2 § URL). Om du vill publicerar artiklarna på din hemsida innebär det att du gör dem tillgängliga för allmänheten. Det är alltså ett brott mot upphovsmannens ensamrätt. Det kan dock vara okej att publicera artiklarna på grund av vissa begränsningar i ensamrätten som upphovsrättslagen ställer upp. Citaträtten är en begränsning i upphovsmannens ensamrätt: För din del är den så kallade citaträtten av intresse. Vem som helst får nämligen citera ur redan offentliggjorda verk (22 § URL). Ett verk blir offentliggjort när det lovligen görs tillgängligt för allmänheten, t.ex genom att upphovsmannen har publicerat det (se 8 § URL). I förarbetena till URL uttalades att citering främst godtas inom ramen för egna verk, såsom i uppsatser, eller arbeten där man genom citeringen vill framhålla en viss ståndpunkt, eller framhäva ett perspektiv. Citatet ska närmast ses som ett hjälpmedel i en egen framställning (SOU 1956:25 s.199). Det enda som krävs för denna rätt är att citeringen görs i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet (22 § URL). För att kravet på god sed ska vara uppfyllt måste författarens namn vara angivet i samband med citatet på det sätt som god sed kräver(3 § URL). Du är alltså på rätt spår när du frågar om det är okej att använda någon annans text om du hänvisar till källan. Förutom att författaren måste anges i samband med publiceringen, så får citatet inte förekomma i sammanhang som är kränkande för upphovsmannen (3 § andra stycket URL). Citeringen får inte ske obegränsat. Tjugoandra paragrafen talar om att citeringen ska ske i den omfattning som motiveras av ändamålet, vilket innebär att det inte är möjligt att citera hela verk som är flera sidor, och rättfärdiga det genom att hänvisa till citaträtten. För att det ska vara fråga om citering krävs att texten återges ordagrant. Wikipedia är inte upphovsman till det som står på internetsidan. Upphovsmannen är alltid en fysisk person. Om du vill hänvisa till en korrekt källa rekommenderar jag att du kikar i källförteckningen som finns längst ner på Wikipediasidan. Vill du använda dig av längre artiklar och texter på din hemsida så måste du be om lov från upphovsmannen. Om du håller dig inom vad som är godtagbart enligt citaträtten behöver du inte upphovsmannens godkännande till användningen. Hoppas du har fått svar på din fråga

Får man lov att göra varumärkesparodi på kända varumärken?

2019-10-01 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har lekt lite med kända företags logotyper och bytt ut namnet till vårt företagsnamn. T ex Coca-Cola, Carlsberg, Google, Facebook, LEGO etc. Vi är i en hel annan bransch (järnhandel) så det råder ingen tvekan om att det är ett skämt. Tanken är att posta dessa fejk-logotyper på våra sociala medier utan något erbjudande. Som en rolig grej bara.Riskerar vi att bli stämda för varumärkesintrång?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om varumärkesrätt och möjligheten till att göra parodier av kända varumärkeslogotyper. Varumärkesrätt regleras i varumärkeslagen (VmL). Mitt svar på din fråga blev rätt långt. Längst ner i svaret finner du en sammanfattning. Observera att en uppdaterad version av varumärkeslagen trädde ikraft 2019.Ensamrättens innebörd i varumärkessammanhangEnsamrätten till ett varumärke innebär att ingen annan får i sin näringsverksamhet använda ett förväxlingsbart kännetecken för sina varor (1 kap. 10 § VmL). Känneteckensanvändning kan enligt samma lagrum exempelvis ske på varan, dess förpackning eller i reklam. Den varumärkesrättsliga ensamrätten i VmL bygger alltså på en förväxlingslära där varumärken är förväxlingsbara om de avser varor av samma eller liknande slag.Det som ska tas i beaktning vid varumärkesförväxling är produktregeln, som lyder: om produkterna är lika (ex: samma bransch) måste kännetecknen vara olika, och om produkterna är olika kan kännetecken vara lika.Dock finns det ett utökat skydd för "kända" företag enligt EU-rättsligt direktiv och praxis (10.2c i EU-direktivet för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning). Väl ansedda kännetecken kan erhålla skydd även utanför bransch- och varuslagsgränserna om annans användning av ett liknande kännetecken skulle dra olämplig fördel av eller skulle vara till nackdel för det väl ansedda kännetecknets särskiljningsförmåga eller renommé (rykte/ställning). Sådana välkända kännetecken kan exempelvis vara Coca Colas eller Googles logotyp, med flera.Möjligheten och utrymmet för varumärkesparodi utifrån EU-rättenVarumärkesparodier kan förekomma i sammanhang som inte direkt rör försäljning av produkter. Användning kan ske helt, eller grundläggande, i icke-kommersiellt syfte för att fungera som ett sätt att väcka uppmärksamhet. Parodisk effekt kan också uppkomma då varumärken förekommer i oväntade eller ofördelaktiga sammanhang.Även om den som gör parodi på annans varumärke delvis har som syfte att underhålla, sker detta på originalmärkets bekostnad och ofta med målsättningen att gå med ekonomisk vinning.Varumärkesparodier kan även förekomma såväl inom som utom den direkta konkurrenssituationen. Vid användning av ett känt varumärke i samband med helt främmande produkter kan betraktaren nås av ett otydligt budskap, det kan väcka associationer som inte är önskvärda ur varumärkesinnehavarens synvinkel och peka på att ett slags band finns mellan ditt och det kända varumärket. Risken för minskad särskiljningsförmåga och mening samt negativa associationer av det kända varumärket kan alltså bli stor.Kort om renommésnyltning enligt marknadsföringslagenRenommésnyltning är när ett företag använder ett annat företags goda namn och rykte i syfte att de egna produkterna ska förknippas med dessa. Trots att du inte tänkte använda några erbjudanden i samband med parodilogotyperna, skulle situationen ändå kunna omfattas av en viss reklam eftersom du tänkte publicera det på företagets sociala medier. Detta skulle kunna anses som en försäljningskanal om ni ofta har erbjudanden i samband med inlägg. Renommésnyltning faller in under 5 § marknadsföringslagen (MFL) och stämmer alltså inte överens med god marknadsföringssed och är alltid att anse som otillbörlig marknadsföring om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut och är då alltså inte tillåtet (6 § MFL).Denna avvägning är upp till dig att avgöra eftersom jag inte vet omständigheterna i just din situation.Sammanfattning för just dina omständigheterÄven om förväxlingsrisken mellan ditt företag och de välkända företagen inte gör sig tydlig, kan det vara så att det ur varumärkesrättslig synpunkt inte är okej att göra varumärkesparodier om ditt företag drar olämplig fördel vid användandet av en logotyp förknippat med ett välkänt företag. Detta gäller avsett om det är i parodisyfte av kommersiell karaktär eller bara som rolig reklam på sociala medier.Förväxling mellan ditt företag och det parodierande varumärket bör alltså inte ske eftersom den komiska effekten vid sådana tillfällen oftast går förlorad och istället kan leda till förvirring för konsumenter. Du bör alltså göra ett avvägande om ditt företag kommer att dra en olämplig fördel av användandet eller om det sker till nackdel för det välkända varumärket. Du väljer själv om du vill ta risken, men du bör vara medveten om att olika typer av sanktioner kan aktualiseras vid varumärkesintrång. Exempel på sanktioner är förbud förenat med vite för att förhindra fortsatt intrång (8 kap. 3 § VmL) och skadestånd (8 kap. 4 § VmL).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Varumärkesrättens undantag för personnamn

2019-09-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJa har en fråga angående ett varumärke Vi kan använda oss av "Alfons Åberg"Det är ju varumärkesskyddat, om det skulle vara så att man har både Alfons och Åberg i sitt fullständiga namn, går det då fortfarande emot lagen att använda detta i kommersiellt bruk? Tex inom musiken som sitt artistnamn? Hälsningar
Tilde Skånvik |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga berör en immaterialrättslig problematik. Jag kommer att använda mig av Varumärkeslagen för att besvara din fråga. Det finns två sätt för att uppnå varumärkesskydd. Ett varumärke kan få skydd genom registrering eller genom inarbetning (6 och 7 § VML). Eftersom Alfons Åberg uppnått sådant skydd så får man inte använda sig av detta namnet utan samtycke från personen som har varumärkesrätten i näringsverksamhet (10§ VML). Till detta skydd så finns ett undantag som inte hindrar någon från att använda sitt personnamn. Heter personen Alfons Åberg så ska han kunna använda sig av sitt namn inom sin näringsverksamhet. Däremot så finns krav på att man ska använda sig av namnet med god affärssed. Som innebär en lojalitetsplikt gentemot varumärkesrättsinnehavarens intressen. Inom musikbranschen och som artistnamn ser jag inga problem med användandet av namnet. Hoppas du fått din fråga besvarad och att du lyckas inom musiken. Skulle det dyka upp några fler frågor så är det bara att höra av dig till oss på Lawline igen. Allt gott,

Renommésnyltning m.m

2019-09-17 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vi har en banners om ska ligga på en hemsida för köp av IT-produkter. I bannern skriver vi t ex "Nobody puts this server in a corner". På bilden är ett par händer som håller i en dataserver. Ingen dans eller liknande. Här leker vi med repliken från Dirty Dancing. Kan vi anklagas för renommésnyltning? Om vi skulle vilja ha en tävling i samband med bannern, där vi frågar om vilken film vi syftar på. Är det OK?Hur gör man för att få göra en sån tävling om det inte är ok? Med vänlig hälsningJessica
Jesper Eng |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med era frågor!Renommésnyltning kan bara bli aktuellt när det är fråga är om varumärken (eller andra kännetecken vid marknadsföring, som inte är relevant här). Frasen "Nobody puts baby in a corner" (eller er fras) finns inte i patent- och registreringsverkets varumärkesdatabas, vare sig som svensk varumärke, EU-varumärke eller internationellt varumärke. Det kan alltså inte vara varumärkesintrång och därför inte renommésnyltning. I övrigt är Dirty Dancing antagligen skyddad av upphovsrätt enligt 1 § upphovsrättslagen, men inte heller i sådana fall kan ni stöta på några problem. Enligt 2 § samma lag innebär upphovsrätt en ensamrätt till att bl.a. framställa exemplar av verket, oavsett om detta sker delvis. Det är däremot otänkbart att betrakta en – dessutom omskriven – fras ur en film som en partiell exemplarframställning. Frågor om exempelvis bristande god marknadsföringssed enligt 5 § marknadsföringslagen vore ett så långsökt koncept att det inte ens är värt att ta upp. I och med detta är alla immaterial- och marknadsrättsliga hinder för er banner och er frågetävling undanröjda och det är således fritt fram att göra som ni planerat.Jag hoppas att ni fått svar på er fråga, och lycka till!

Överlåtelse av upphovsrätt

2019-09-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag är frilansande filmfotograf. Jag har filmat intervjuer o inklippsbilder för ett företag som producerar en film för ett läkemedelsbolag. Vi är oense om ersättning för jobbet o jag har hittils bara fått betalt 50000 av totala beloppet på mon faktura 120000. Vi har inget avtal om upphovsrätt vad gäller här? Kan jag hävda att de inte får sälja vidare materialet eftersom jag äger upphovsrätten? Vänligen Jacob Bjelfvenstam
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kan egentligen delas upp i två delar: * Vad som gäller för överlåtelse av upphovsrätt och vad som händer om det inte finns något avtal som reglerar överlåtelse och* Vad som gäller för betalning när det inte finns något avtalat pris.UpphovsrättDen som har skapat ett konstnärligt verk har upphovsrätt till verket, däribland filmverk och fotografiska verk, 1 § upphovsrättslagen (1960:729), URL. Upphovsrätten innefattar en ensamrätt till att förfoga över verket genom att i) framställa exemplar av det (mångfaldigande) och ii) göra verket tillgängligt för allmänheten (vilket i ditt fall skulle vara när exempelvis verket säljs, hyrs ut eller på annat sätt visas offentligt), 2 § URL.Upphovsrätten är vidare indelad i i) ekonomiska rättigheter och ii) ideella rättigheter. Den ideella rätten innebär kortfattat att upphovsmannen alltid måste namnges på det sätt god sed kräver. När man talar om överlåtelse av upphovsrätt är det dock alltid den ekonomiska rätten som avses eftersom den ideella rätten inte är överlåtbar. Att den ekonomiska rätten är överlåtbar framgår av 27 § URL. Detta ska då regleras genom avtal, där det framgår vad i upphovsrätten som ska överlåtas. I vissa fall överlåts upphovsrätten i dess helhet och i andra fall kan det exempelvis framgå att bara rätten att producera vissa delar av materialet framgår. Det framgår även 28 § URL att den som har överlåtit en upphovsrätt inte har rätt att varken ändra i verket eller att överlåta verket vidare till tredje part, så länge det inte framgår specifikt av avtal att den som har överlåtit en upphovsrätt har rätt att göra detta.Eftersom ni inte har ett avtal som reglerar att upphovsrätten är överlåten till företaget så äger du fortsatt rätten till verken, innebärande att du har en ensamrätt att både framställa exemplar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. Jag utgår vidare även från att du inte har något uppdragsavtal där du i någon avseende har överlåtit upphovsrätten till uppdragsgivaren. Då du har en ensamrätt till verket kommer företaget att göra sig skyldiga till upphovsrättsintrång om de väljer att tillgängliggöra verket eller på något sätt framställa exemplar av detta. Du har därför möjlighet att antingen kräva att de lämnar tillbaka materialet till dig i sin helhet eftersom du äger de upphovsrättsliga rättigheterna och de får inte heller på något sätt överlåta (sälja vidare) rättigheterna eftersom de i själva verket inte är rättighetsinnehavare av dessa.Vid ett upphovsrättsintrång har rätt att begära skadestånd. Du har då rätt till skälig ersättning för nyttjandet och om utnyttjandet sker uppsåtligen eller av oaktsamhet har du även rätt till ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. Vid bestämmande av ersättningens storlek ska särskild hänsyn tas till utebliven vinst, vinst som den som har begått intrånget ha gjort, skada på verkets anseende, ideell skada och ditt intresse av att intrång inte begås.BetalningNär det kommer till betalningen är det istället avtalsrättsliga principer som är av vikt. Ett avtal om ersättning för ditt arbete kan ingås såväl muntligen som skriftligen. Skulle det alltså vara så att ni muntligen har överrenskommit om ett pris är det alltså detta som gäller, trots att det i de flesta fall är svårare att bevisa att detta är fallet. Skulle det alltså vara så att ni exempelvis har mailkorrespondens eller smskonversationer som styrker att ni har avtalat om ett pris kan du använda detta för att styrka det avtalade priset för ersättning. Detsamma gäller om de tidigare har betalat fakturor där exempelvis priset per timme är specificerat utan att ha gjort invändningar mot detta.Om företaget väljer att bestrida din faktura har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronefogdemyndigheten. Om företaget bestrider även denna faktura har du möjlighet att stämma in företaget i tingsrätten och domstolen får då ta ställning, utifrån det underlag ni båda kan presentera, huruvida företaget är skyldiga att ersätta dig ytterligare för ditt nedlaga arbete.SammanfattningJag föreslår emellertid att du i första hand väljer att vända dig till företaget och trycka på faktumet att du inte på något sätt har överlåtit upphovsrätten till dem och att du inte heller avser att sälja dem materialet om de inte accepterar det pris du begär. Materialet blir på så sätt "utan värde" för dem eftersom de inte har rätt att överlåta detta till läkemedelsbolaget eller någon annan part. Jag kommer att ringa dig imorgon mån 16/9 kl. 17:30-18:00 för telefonuppföljning där du har möjlighet att få svar på ytterligare följdfrågor eller för att få någonting förtydligat. Om inte denna tiden passar får du gärna maila mig på Amanda.stromblad@lawline.se så löser vi en annan tid som passar bättre.