Vad gäller när ett företag misstänks använda sig av vilseledande marknadsföring?

2021-07-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag har bokat en resa med ett reseföretag där hotellrummet vi fick inte alls stämmer överens med verkligheten. Hotellet marknadsförs som ett lägenhetshotell med kök och kylskåp osv. När vi bokade rummet bokade vi ett dubbelrum vilket visade sig vara ett vanligt hotellrum och inte lägenhetshotellrum med kök. På bilderna av hotellet på företagets hemsida visar de bara ett typ av rum med ljus, fräsch inredning som ser ut som ett standard hotellrum. Rummet vi fick är mörkt med trämöbler och omodernt. Det finns inget kylskåp, balkongen är extremt liten och ser inte ut som på bilderna och rummet lever absolut inte upp till bilderna. Efter konversation med företaget säger de att "bilderna på vår hemsida är enbart exempelbilder och behöver inte stämma överens med alla rum". Företaget anser att bilderna bedöms tillräckligt sanningsenliga och vi får ingen kompensation för detta eller möjlighet att byta rum/hotell. Hur ser våra rättigheter ut här? Vi vill självklart anmäla detta och få pengarna tillbaka om det går. Detta bör ju vara falsk marknadsföring i högsta grad. Finns det någon lag som säger att företaget måste lägga upp bilder på de rummen som erbjuds? Det bör vara så eftersom rummen uppenbarligen skiljer sig åt markant. Supertacksam för svar!
Temra Baydono |Hej, och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka rättigheter du har som konsument att kräva ersättning när du anser att ett bokat hotellrum inte lever upp till de förväntningar som uppstått vid bokningstillfället. Vidare tolkar jag frågan som att du undrar om situationen du beskrivit ovan kan strida mot lagen. Regler om hur företag får marknadsföra sig finns i marknadsföringslagen (MFL) och det är denna lag jag kommer att använda mig av när jag besvarar din fråga. Detta säger marknadsföringslagenMarknadsföringslagen reglerar vilka typer av marknadsföring som är otillåtna. Det finns ett särskilt förbud mot vilseledande marknadsföring. Enligt 8 § MFL finns det flera olika typer av marknadsföring som kan vara vilseledande. Jag kommer att ta upp den formen av vilseledande marknadsföring som jag anser är relevant för besvarande av frågan.En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen näringsverksamhet (10 § MFL). Marknadsföring är vilseledande om den innehåller felaktiga påståenden eller framställer en produkt på ett missvisande sätt. Det kan handla om påståenden som rör produktens kvalitet eller pris. Det kan även handla om att väsentlig information utelämnas eller att viss information är otydlig och svår för konsumenten att förstå. Marknadsföring som är vilseledande enligt 10 § MFL är att anse som otillbörlig om den påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut (8 § MFL). Om näringsidkaren bryter mot 8 § och 10 § MFL kan näringsidkaren bli skyldig att ersätta den skada som uppkommit för en konsument till följd av marknadsföringen (37 § MFL). Talan om skadestånd måste väckas inom fem år från skadetillfället (38 § MFL). Vad gäller i ditt fall?Om företaget har marknadsfört sina rum på ett sätt som varit vilseledande för er som konsumenter, kan det vara fråga om vilseledande marknadsföring som är otillåten enligt 10 § MFL. Om marknadsföringen har påverkat er förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut, kan den vilseledande marknadsföringen vara otillbörlig enligt 8 § MFL. Du nämner att företaget på hemsidan endast visar upp en viss typ av hotellrum, som håller en högre standard än det rum ni fått efter er bokning. Detta tyder på att företaget har framställt sina hotellrum på ett missvisande sätt, vilket är en form av vilseledande marknadsföring. Vidare verkar ni ha bokat rummet i tron om att det var rummet på bilderna som bokades, vilket talar för att marknadsföringen har påverkat ert beslutsfattande vid bokningen. Ni kan ha rätt till ersättning för den skada som har uppkommit till följd av företagets marknadsföring, om marknadsföringen varit vilseledande och otillbörlig. Det är tyvärr svårt för mig att säga om företaget har brutit mot MFL då jag inte har tillräckligt med information om situationen. Min rekommendation till dig är därför att du kontaktar en jurist som kan hjälpa dig vidare med ärendet. Anmälan till konsumentverketJag skulle även vilja rekommendera dig att anmäla situationen till konsumentverket, om du anser att företaget har brutit mot reglerna i MFL. En anmälan gör inte att ditt enskilda fall bedöms, men konsumentverket kontrollerar att företag följer lagen och anmälningar är därför ett viktigt underlag för myndighetens arbete. SammanfattningEn näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen näringsverksamhet. Marknadsföring som är vilseledande är att anse som otillbörlig, och därmed otillåten enligt MFL, om den påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Om en näringsidkare bryter mot det nämnda, kan näringsidkaren bli skyldig att ersätta den skada som en konsument orsakats på grund av detta. I ditt fall kan det vara fråga om vilseledande och otillbörlig marknadsföring om företaget har framställt sina hotellrum på ett missvisande sätt som har påverkat ert beslutsfattande vid bokningstillfället. Min rekommendation till dig är att kontakta en jurist som kan hjälpa dig vidare i ärendet samt att anmäla händelsen till konsumentverket. Jag hoppas att detta var till hjälp och om du skulle ha några ytterligare frågor är det bara att du hör av dig till oss på nytt!Med Vänliga Hälsningar,

Lärarundantaget

2021-07-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vem äger rätten till utbildningsmaterial som jag har skapat åt min arbetsgivare? Jag har gjort dessa på arbetstid och dom består av flera dokument som är i form av häften. Är det jag eller min arbetsgivare som äger upphovsrätten till dessa?
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga! Vanligtvis tillfaller rätten till den som skapat det, 1 kap 1 § Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Om du är anställd kan det se annorlunda ut. Saker som du skapar i tjänsten kan tillfalla din arbetsgivare. Dock finns det ett "lärarundantag" som ger den som undervisar rätten till undervisningsmaterial som den skapar i tjänsten. Utgångspunkten är att läraren, som upphovsman, äger upphovsrätten till sitt utbildningsmaterial. Att skapa powerpoint, kompendier och liknande liknande, ligger utanför lärarens normala undervisningsskyldighet, och för att lärosätet ska ha användningsrätt till materialet krävs en överenskommelse. Däremot är det normalt att lärarens arbetsuppgifter består av att exempelvis ta fram scheman, kurrsinfromatin etc. (administrativt material). Sådant material har lärosätet där läraren är anställd, rätt att använda i den egna verksamheten. Dina häften torde ligga inom ramen för lärarundantaget och således bör du äga upphovsrätten till dessa. Jag skulle ändå rekommendera dig att kolla igenom anställningsavtalet mellan dig och din arbetsgivare för att se om ni avtalat om något specifikt. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Upphovsrättsintrång?

2021-07-16 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag målar digitalt, en blandning mellan kropparsdelar och blommor. I vanliga fall googlar jag på olika kroppspositioner ex händer eller huvudpositioner (vanliga positioner eller från porr), och när jag hittar en som jag tycker om så tar jag den bilden, målar av positionen (bara outlines) och sen färglägger/skuggar som jag vill. Jag gör sedan likadant med blommor och för ihop dessa till en bild och lägger till lite mer. Är detta olagligt? Att jag outlinar människor/blommor på google. Det färdiga resultatet ser inte ut som bilderna jag använder så det går inte att känna igen människor, bara poseringar. Mitt mål är att sälja dessa målningar så jag vill vara på den säkra sidan. Jag vet inte om det spelar någon roll, men dessa mållnibgar är av lite explicit karaktär. Så det kan vara sexuella positioner med blommor i. Jag hittade även en tavla gjord av någon annan som jag älskade. Jag valde att måla om den på mitt sätt, så konceptet är den samma men jag har målat allting på mitt sätt, är det okej? Kan jag sälja den även fast den är liknande originalet? (Jag skickar gärna bilder om ni behöver!) Tack så mycket!
Aglaia Pavlova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar upphovsrätten eftersom du använder dig av andra personers fotografier och tavlor för att skapa egen konst som du sedan säljer. Den centrala frågan är alltså om du härigenom gör dig skyldig till upphovsrättsintrång.Upphovsrättens uppkomstUpphovsrätten regleras i upphovsrättslagen. Enligt 1 kap. 1 § upphovsrättslagen har den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket. Upphovsrätten uppstår alltså formlöst i och med skapandet av ett verk och omfattar bl.a. brukskonst, fotografiska verk och andra typer av bildkonst. En grundläggande förutsättning för skydd är att det så kallade originalitetskravet är uppfyllt. Detta innebär att verket måste ha en viss självständighet och originalitet och på så vis utgöra en egen intellektuell skapelse.Upphovsrättens innebördAv 1 kap. 2 § upphovsrättslagen följer att upphovsrätten innefattar en ensamrätt att förfoga över sitt verk genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i en annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Generellt kan sägas att skyddet enbart gäller den konkreta formen av verket och inte dess idéinnehåll, motiv eller allmänna bakomliggande principer. Ju större originalitet verket har desto större skyddsomfång får det.Bearbetning av verkUpphovsmannens ensamrätt har flera undantag. I dit fall blir primärt undantaget i 1 kap. 4 § upphovsrättslagen aktuellt. Enligt bestämmelsen har den som bearbetat ett verk eller överfört det till en annan konstart upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han får inte förfoga över gestaltningen i strid med upphovsrätten till originalverket. Om någon i fri anslutning till ett verk däremot har åstadkommit ett nytt och självständigt verk så är hans upphovsrätt inte beroende av rätten till originalverket. Det sagda innebär att frågan gällande om du begått upphovsrättsintrång eller inte vid skapandet av din konst är beroende av hur stor likheten mellan din bild och originalbilderna är.Vad som gäller i ditt fallDet är svårt att svara på frågan om du gör dig skyldig till upphovsrättsintrång genom att använda andra personers fotografier och tavlor för att skapa egen konst utan att ha sett dina resultat.Vad gäller Google-bilderna framstår det dock som att din konst inte påminner om originalbilderna särskilt mycket utan att du snarare använder dem som hjälp för att skapa något nytt och eget. Om så är fallet kan du sälja din konst utan att göra dig skyldig till upphovsrättsintrång.Gällande tavlan anger du att du enbart använt dig av "konceptet" men samtidigt att ditt verk är likt originalverket. Om du enbart har kopierat den bakomliggande idén eller de bakomliggande motiven till tavlan är du på den säkra sidan men om även den konkreta formen är lik originalet är min rekommendation att kontakta upphovsmannen till tavlan innan du säljer din egen konst. På så vis minskar du risken för att göra dig skyldig till upphovsrättsintrång.Avslutningsvis vill jag ännu en gång understryka att jag inte kan ge ett konkret svar på din fråga utan att ha sett din konst och att du därför bör vara försiktig med hur du tolkar min redogörelse.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Vad innebär uppfinningshöjd?

2021-07-05 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag har en fråga rörande patent…vad menar man egentligen med uppfinningshöjd och hur mäter man ens det?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Patent innebär enligt 1 kap 3 § patentlagen (1967:837) att innehavaren av patentet får ensamrätt till sin uppfinning. Det betyder att ingen, utan patenthavarens tillåtelse, får använda den genom att tillverka, sälja eller importera uppfinningen. Detta gäller under den begränsade tid då man har patent på uppfinningen. För att få patent på en uppfinning krävs att den uppfyller vissa krav. Det första kravet är att uppfinningen ska vara industriellt tillämpbar vilket anges i 1 kap 1 § patentlagen. Detta innebär att det ska finnas någon form av praktisk användning för uppfinningen. Tolkningen för vad som anses vara industriellt tillämpbart är bred. Det andra kravet är det s.k. nyhetskravet, vilket stadgas i 1 kap 2 § patentlagen. Nyhetskravet innebär att uppfinningen ska vara absolut och objektivt ny. Den får inte finnas någon annanstans i världen och får inte heller vara känd innan den patenteras. Nyheten kan "förstöras" om man publicerar uppfinningen, håller fördrag om den eller liknande, innan man har ansökt om patentet.Det tredje kravet är uppfinningshöjd, vilket också stadgas i 1 kap 2 § patentlagen. Kravet på uppfinningshöjd innebär att uppfinningen väsentligen ska skilja sig från andra liknande uppfinningar. Uppfinningshöjd bedöms med hjälp av en fiktiv person vid namn "fackmannen". Fackmannen har fullständig kännedom om känd teknik på sitt område och har tillgång till allt material som krävs för att kunna göra en säker bedömning. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Upphovsrätt till andras berättelser

2021-07-31 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej Jag planerar att ge ut en bok som en samling av enskilda berättelse och intervjuer med privata personer. Har jag rätt att publicera någons berättelse ? I så fall - behöver jag en särskild tillstånd från upphovsmannen ? Muntlig eller skriftlig ? Jag tänkte själv genomföra intervjuerna och fråga om tillstånd att publicera . Vad gäller i sådana situationer ? Var kan jag vända mig för att försäkra mig att allt går rätt till ?
Felix Höglund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du vill jag berättar om upphovsrätten omfattar andras berättelser.UpphovsrättDen som skapar ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till det verket (URL 1 §). En skönlitterärt eller beskrivande framställning i skrift eller tal är ett exempel på ett sådant verk (URL 1 § p. 1). Den som har upphovsrätt ensamrätt att bestämma över verket (URL 2 §). Det gäller att framställa exemplar, till exempel en text som trycks som en bok (URL 2 §). Det gäller även att göra det tillgängligt för allmänheten, till exempel genom att publicera en bok (URL 2 §).Överlåta upphovsrättMan får, helt eller delvis, överlåta sin upphovsrätt (URL 27 §).SammanfattningOm det är ett litterärt eller konstnärligt verk så har upphovspersonen till den upphovsrätt, vilket betyder att den har ensamrätt på att bestämma hur verket används. Man kan överlåta den upphovsrätten.Om du vill veta mer rekommenderar jag dig att vända dig till en jurist som arbetar med upphovsrätt eller annan immaterialrätt. Immaterialrätt är namnet på det rättsområde som handlar om bestämmelser om egendom som man inte alltid kan ta på men som ändå har ett värde, exempelvis en berättelse.Du är välkommen att höra av dig igen om du fortfarande har frågor utifrån just dina omständigheter.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får man använda en intervju från en dokumentär?

2021-07-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej!Får man använda en inspelad intervju i en dokumentär; om man inte äger den och man tar den ur sitt ursprungliga sammanhang!!
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att någonting ska skyddas av upphovsrättslagen, krävs det att det har originalitet. Kraven på originalitet är lågt ställda. Det innebär med säkerhet att dokumentären med dess innehåll är skyddad av 1 § upphovsrättslagen. Du kan alltså inte utan upphovsmannens tillåtelse använda intervjun i sin form. Däremot finns det möjlighet att sammanfoga olika verk till ett helt nytt verk, se 4 § upphovsrättslagen.I ditt fall rör det sig om att använda en intervju, vilket blir svårt att omvandla till ett nytt originalverk. Du behöver därför kontakta upphovsmannen innan du använder materialet.Om du behöver hjälp med hur du ska gå till väga är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänligen,

Hur vet man om en mening är varumärkesskyddad?

2021-07-12 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejJag designar bla tygpåsar med texttryck. Fick ett mindre trevligt formulerat mail imorse att jag snott dennes design o det var oetiskt o snudd på olagligt. Det är alltså samma text på tygpåse men inte samma typ av påse o inte heller typsnitt. Jag skulle vilja veta hur mycket jag behöver ändra på min- om jag behöver ändra den överhuvud taget . Texten är: du har ingen jävla aning om vad jag bär på. Tacksam för svar!
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så länge personen du fick mailet av inte besitter ett varumärkesskydd för just de orden i den ordföljden, har du inte begått något brott. I skrivande stund finns inte de orden i den ordföljden registrerade i den svenska varumärkesdatabasen, och jag kan således konstatera med 100% säkerhet att du inte har gjort intrång i den personens immateriella rättigheter genom att använda dig av meningen "du har ingen jävla aning om vad jag bär på" på dina tygpåsar. Kontentan av det hela är att du äger full rätt att använda dig av den meningen på dina tygpåsar. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Immaterialrättsligt intrång att sälja begagnade smycken?

2021-07-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag äger ett äkta smyckesvarumärke med egen produktion och tillverkning av smycken. Vi säljer dessa främst online på vår egen hemsida. Sedan drygt ett år tillbaka säljer vi även kunders gamla smycken som de köpt av oss men som de tröttnat på. Det blir som en second hand-försäljning av våra egna produkter. Nu har vi även börjat få frågan av våra kunder om att sälja deras gamla smycken som de inte använder längre som är från andra varumärken - varumärken som skulle kunna klassas som våra konkurrenter. Har vi rätt att ta in kunders begagnade varor från andra varumärken och sälja på vår hemsida, om vi tydligt skriver ut att det är det andra varumärket som är tillverkare och att det är en begagnad produkt? Vi vill uppmuntra till en andrahandsmarknad av äkta smycken men vill inte göra varumärkesintrång på något annat företags produkter. Tacksam för svar!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UTREDNINGStrider det mot varumärkeslagen?Ett varumärke är ett kännetecken med funktion att symbolisera de varor och tjänster som varumärkesinnehavaren tillhandahåller i sin näringsverksamhet (1 kap. 4 § VML). Varumärkesskydd uppstår antingen genom registrering eller genom inarbetning (1 kap. 6 § VML och 1 kap. 7 § VML). Den som har varumärkesrätt har ensamrätt att i näringsverksamhet använda ett tecken för dennes varor eller tjänster. När innehavaren har varumärkesrätt får t.ex. ingen annan använda varukännetecken som är identiska med varukännetecknet och som används för varor eller tjänster av samma slag. Detsamma gäller om varukännetecken som liknar kännetecknet på grund av att det finns risk för förväxling (1 kap. 10 § VML).Formen på en vara kan vara ett varumärke. Formen på ett smycke måste vara ett tecken som kan särskilja ett företags varor från andras och som kan återges i ett register. Det är endast ett varumärke som markant avviker från normen eller vad som är sedvanligt i branschen som har särskiljningsförmåga. Till exempel har Mag-Lite ficklampans form nekats registrering. Inte heller har en sedvanlig tvål kunnat registrerats på grund av bristande särskiljningsförmåga. En rund, simpel godis har inte heller kunnat registrerats. Inte heller har formen på Heinz ketchupflaska kunnat registrerats på grund av att den saknade särskiljningsförmåga. Att registrera formen på en vara ställer därför relativt höga krav. Det är därför troligt att ett smyckes form saknar särskiljningsförmåga och därför inte är registrerad som ett varumärke. Här hittar du vilka varumärken som är registrerade.För inarbetning krävs att varumärket här i landet inom en betydande del av den krets till vilken det riktar sig (omsättningskretsen) är känt som beteckning för de varor som tillhandahålls under kännetecknet (1 kap. 7 § VML). Avgörande är därför hur känt smycket är som en beteckning på varor eller tjänster som den näringsidkaren tillhandahåller. En bedömning får göras i det enskilda fallet. Mycket krävs för att få varumärkesskydd för formen på en vara genom bearbetning. Till exempel hade inte Karlssons klister särskiljningsförmåga, men fick det efter konsumenternas uppfattningar efter 50 år. Troligt är därför att ett sedvanligt smycke inte har inarbetats.Strider det mot upphovsrättslagen?Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket (1 § URL). Med konstnärligt verk avses bland annat alster av brukskonst (dvs. föremål). Ett smycke kan därför ha upphovsrättsligt skydd. Den som har upphovsrätt till ett smycke har ensamrätt att förfoga över verket genom att till exempel göra det tillgängligt för allmänheten eller sprida verket (2 § URL). När verket skapas uppstår skyddet och gäller i 70 år. För att verket ska vara skyddat måste verket uppnå verkshöjd, det vill säga åtnjuta självständighet och originalitet. En bedömning måste göras i det enskilda fallet.Ett verk kan endast åtnjuta upphovsrättsligt skydd om det är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Om risken framstår som minimal att någon annan oberoende skulle kunna framställa samma eller liknande verk är det troligt att verket har självständighet och originalitet. Den som skapat smycket kan därför ha upphovsrättsligt skydd om kravet på verkshöjd anses uppfyllt. Mag-lite ficklampan har ansetts vara ett gränsfall för upphovsrätt. Möjligheten till variation avseende smycken kan dock vara begränsad. Det är därför högst troligt att den som skapat ett sedvanligt smycke som liknar övriga smycken som finns på marknaden inte åtnjuteter upphovsrättsligt skydd. Ett smycke måste alltså skilja sig från vanliga smycken på marknaden. Upphovsrättsrådet, som ger utlåtanden om tillämpningen av upphovsrättslagen, ansåg att ett pärlhängsmycke inte var upphovsrättsligt skyddat. Pärlhänget bestod av Tahiti eller Söderhavspärlör på rad. Den översta pärlan var fastsatt direkt i en ögla, genom vilken en läderrem hade trätts. Gängor i pärlorna var så att det gick att skruva fast öglor i dem. Läderbandet var inte försett med någon låsmekanism, utan knöts ihop med en enkel knut. En bedömning får dock göras i det enskilda fallet.Det finns dock undantag (s.k. inskränkningar i upphovsrätten), även om det skulle visa sig att ett smycke är skyddat enligt upphovsrättslagen. När ett exemplar av ett verk med upphovsmannens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (alltså inom EU samt Island, Norge och Liechtenstein), får exemplaret spridas vidare (19 § URL). Ett verk har överlåtits om det skett genom gåva, byte eller köp. Med andra ord är det tillåtet att sprida vidare (sälja vidare) ett specifikt exemplar av ett verk om verket kommit ut på marknaden med upphovsmannens samtycke. Det får alltså inte röra sig om piratkopior som olovligen spridits på marknaden. Ett begagnat smycke är ett exemplar av ett verk. Att bjuda ut ett begagnat smycke till försäljning som ursprungligen kommit ut på marknaden med upphovsmannens samtycke är därför tillåtet. Det är däremot inte tillåtet att framställa egna exemplar av smyckena.Det ska dock poängteras att sprida ett verk genom försäljning inte är samma sak som att lägga ut en bild på smycket på internet. Det blir i så fall fråga om att verket överförs till allmänheten. Det kräver upphovsmannens samtycke (under förutsättning att denne har ensamrätt). Du som tar bilen har dock upphovsrätt till din bild. Däremot blir dina möjligheter att förfoga över bilden begränsade eftersom du måste ha samtycke för att sprida bilden. Det är dock tillåtet att lägga upp bilden på internet utan samtycke, om förfogandet är av underordnad betydelse på grund av att smycket förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild (20 a § URL). Att lägga ut en närbild på ett smycke i syfte att sälja det, kommer inte att anses vara en oväsentlig del av en bild. Mitt råd är att kontakta upphovsmannen eller innehavaren av rättigheterna för att inhämta samtycke om detta ska göras.Strider det mot mönsterskyddslagen?Den som har skapat ett mönster kan genom registrering få ensamrätt till mönstret (1 a § ML). Med mönster avses en produkts eller produktdels utseende, som bestäms av själva produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material (1 § ML). Mönsterrätt kan någon få endast om mönstret är nytt och särpräglat. Ett mönster anses som nytt om inget identiskt mönster har gjorts allmänt tillgängligt före dagen för registreringsansökan. Ett mönster anses ha särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före registreringsansökan (2 § ML). Det krävs alltså registrering för att få mönsterrätt. Ett smycke kan ha mönsterrätt. Det gäller dock inte utnyttjandet av en produkt, om den har bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av mönsterhavaren eller med dennes samtycke (se vad som sagts ovan om upphovsrätt) (7 b § ML). Detta innebär att om den som säljer ett smycke med sin design inom EES, inte längre har skydd för just det exemplaret av smycket. Smycken kan den därför säljas vidare inom EES.Ytterligare rådgivningOm något behöver förtydligas eller om du är intresserad av ytterligare hjälp från en av våra duktiga jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås på mathias.nilsson@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga! Skicka gärna in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Med vänlig hälsning,