Gör vår redigerade bild intrång i upphovsrätten till originalbilden?
Hej! Jag och min kompis planerar att starta ett företag tillsammans där vi skall sälja t-shirts. T-shirtsen designar vi själva med tryck på både fram- och baksida. Tanken är att vi skall trycka bilder ur kända filmscener, men sedan redigera om dessa för att göra de mer konstnärliga och egna. Så vitt jag förstått URL så är det till stor del en tolkningsfråga huruvida ett redigerat konstverk är för likt ett annat och skulle därför behöva hjälp med att tolka detta. Här är ett exempel: Originalbild: https://drive.google.com/file/d/1zAcB0vZ0m2DrOuiuycv7sRFcwfd2BdwD/view?usp=sharing Redigerad bild: https://drive.google.com/file/d/1SmsnJxG9Cxd26vd9afItpSPykUVGuIDE/view?usp=sharing Den första bilden föreställer originalbilden, och den andra är den vi själva redigerat. Vad tror ni? Är dessa bilder alltför lika varandra? Om de är det, hur kan vi gå tillväga för att använda originalbilden själva? Tacksam för hjälp! Med vänlig hälsning.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!
Den fråga som du söker svar på regleras inom immaterialrättens område. Som du själv nämner handlar frågan närmare bestämt om upphovsrätten till ett konstnärligt verk. Immaterialrätten är ett komplext och för de flesta personer främmande rättsområde. Det innebär att jag kommer att behöva förklara hur olika grundläggande begrepp på området ska tolkas för att svaret på ditt problem lättare ska kunna förstås.
Originalbilden som du bifogar är hämtad från filmen American Psycho. Filmen producerades i USA. Eftersom det rör sig om en internationell producerad film måste jag först bedöma om upphovsrättslagen (URL) överhuvudtaget är tillämplig på filmen och originalbilden (steg 1). Om URL är tillämplig på originalbilden handlar nästa fråga om bilden ska klassas som ett upphovsrättsligt verk (steg 2). Först därefter blir det aktuellt att bedöma om er redigerade bild utgör ett upphovsrättsligt verk (steg 3). Till sist blir den avgörande frågan huruvida er redigerade bild gör intrång i upphovsrätten till originalbilden (steg 4).
Steg 1. Vilket lands lagstiftning om upphovsrätt är tillämplig på originalbilden?
USA tillträdde år 1989 den så kallade Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Sedan denna tidpunkt är USA därför med i Bernunionen. Reglerna i den svenska lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) ska tillämpas på verk som tillverkats av icke svenska medborgare eller har sin vanliga vistelseort i ett annat land än Sverige i de länder som är med i Bernunionen (2 § första stycket första punkten internationella upphovsrättsförordningen (IURF)). URL ska även tillämpas på dessa typer av verk trots att de tillverkats före den dag då landet blev medlem i Bernunionen (31 § första stycket IURF).
Bedömningen i ditt fall
Jag kommer att senare gå närmare in på vad som klassas som ett verk i upphovsrättslig mening. Förutsatt att originalbilden klassas som ett verk går det att utifrån gällande rätt konstatera följande. Oberoende av när i tiden som filmen och därmed originalbilden producerades i USA, ska URL tillämpas på samtliga exemplar av denna bild.
Steg 2. Vad utgör ett upphovsrättsligt verk?
Den som skapat ett konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett hur verket kommit till uttryck (1 kap. 1 § URL). Med konstverk avses bland annat filmverk och fotografiskt verk (1 kap. 1 § första stycket punkt fyra och fem URL). Filmverk kan avse alla typer av produktioner innefattande inspelade rörliga bilder med eller utan åtföljande av ljud (NJA 2000 s. 580).
Med verk menas en produkt som är
(1) skapad av en eller flera bestämda människor genom
(2) resultatet av ett visst mått av självständig och originell arbetsinsats som
(3) i viss utsträckning gett uttryck för upphovspersonens/-ernas individualitet
Självständighets- och originalitetskriteriet utesluter produkter som är skapade genom en ren mekanisk process. Produkten måste vara resultatet av en mänsklig arbetsinsats. Att verket ska vara skapat innebär att det inte är tillräckligt att återge rena återskapelser av äldre verk. Det läggs dock ingen värdesättning i verkets konstnärliga eller litterära kvalitet. Även dåliga verk som för alla andra saknar ekonomiskt värde eller praktiskt betydelse kan utgöra verk (SOU 1956:25, s. 66-67). Inte heller upphovsmannens syfte med skapandet har någon betydelse för om en produkt ska klassas som ett verk (NJA 1985 s. 893). En konstnärlig produkten måste däremot vara resultatet av en viss konstnärlig ambition med syftet att nå en konstnärlig verkan (jfr SOU 1956:25 s. 65).
Upphovsrätten ger inte skydd för vad som brukar betecknas som verkets innersta kärna. Kärnan utgör dess ämne, motiv eller idé. Skyddet avser inte heller att träffa tankar, erfarenheter eller uppgifter om fakta. Skyddet avser i stället att träffa på det sätt som dessa idéer, tankar och motiv presenterats och kommit till uttryck på genom det valda framställningssättet. Det handlar om den individuella utformning som upphovspersonen valt att formge produkten som är tänkt att skyddas. Upphovsrätten kan därför ses som ett formskydd. (SOU 1956:25 s. 68)
Produkten måste genom sin skapelse uppnå en viss nivå av särprägel. Den får med andra ord inte vara för lik andra liknande skapade produkter som klassats som verk (jämför SOU 1956:25 s. 35, 83). Hur höga krav på särprägel som ställs upp beror bland annat på vilket typ av verk det är fråga om. Lägre krav på särprägel ställs till exempel upp för brukskonst eftersom sådana verk till stor del har en formgivning som följer naturligt av dess användningsområde. I svensk rätt brukar man säga att en produkt med tillräcklig särprägel har verkshöjd och kan därmed räknas som ett verk och ges upphovsrättsligt skydd (jfr NJA 2004 s. 149). Tröskeln för att en produkt ska anses uppnå verkshöjd är idag lågt ställt. Vid avgörande av den individuella särprägeln ska en helhetsbedömning göras snarare än en bedömning av de enskilda särskiljande elementen (jfr NJA 1986 s.702, NJA 1994 s. 74, NJA 1995 s. 164).
Som belysande exempel för begreppet verkshöjd kan rättsfallet om Mini-Maglite-lampan nämnas. Lampan ansågs utgöra ett upphovsrättsligt verk. Högsta domstolen (HD) konstaterade att lampans formgivning på ett tydligt sätt höjer sig över att vara banal eller trivial och att den inte utgör ett resultat av en rutinmässig arbetsinsats. HD ansåg att lampan uppfyllde kravet för verkshöjd men med ett begränsat skyddsomfång. Domstolen tillade att det handlade om ett gränsfall (NJA 2009 s.159). Se bild på ficklampan här.
Eftersom Sverige är medlemmar i Europeiska unionen har vi en skyldighet att i rättstillämpningen ta hänsyn till det EU-rättsliga området. Detta innebär att svensk rätt ska tolkas och tillämpas i enlighet med EU-rätten, så länge inte denna tolkning skulle stå i strid med svensk lag. Upphovsrätten regleras genom bland annat direktivet 2001/29/EG (Infosoc-direktivet. Se särskilt artikel 2-4 i direktivet).
EU-domstolen har i ett par belysande rättsfall tolkat vad som utgör ett upphovsrättsligt verk. EU-domstolen har konstaterat att en produkt är ett verk om det är originellt i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse (C-5/08 Infopaq). I ett annat mål har EU-domstolen anfört att en intellektuell skapelse ska anses vara upphovsmannens egen om den avspeglar hans eller hennes personlighet. Så är fallet när han eller hon i samband med skapandet kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val (C-145/10 Painer).
Steg 2. Utgör originalbilden ett upphovsrättsligt verk?
Filmen American Psycho är enligt min bedömning ett konstnärligt verk i upphovsrättslig mening. Produkten räknas i sin originella form som ett filmverk. Det finns ingen anledning att i ifrågasätta att filmverket uppnår verkshöjd och därmed erbjuds upphovsrättsligt skydd som verk. Filmen är skapad av flera människor genom resultatet av deras självständiga, originella och intellektuella prestation. Genom denna process av skapande har skaparna av filmverket genom egna och fria kreativa val satt sin individuella särprägel på filmen. Den skiljer sig därmed från andra liknade typer av filmverk.
I detta fall avser originalbilden däremot utgöra en stillbild som är tagen från filmen. Det rör sig inte om en rörlig bild. Denna stillbild skyddas trots detta av den ursprungliga upphovsrätten till filmverket. En film består i sin grundläggande form av en sammanläggning av flera bilder. Att ta ett skärmklipp av en bild i filmen utgör därför en delvis framställning av ett exemplar av filmverket. Originalbilden utgör därför en del av filmverkets upphovsrätt.
Steg 3. Utgör er redigerade bild ett upphovsrättsligt verk?
Inledningsvis görs en bedömning av om er redigerade bild överhuvudtaget utgör ett eget upphovsrättsligt verk. Om inte er redigerade bild utgör ett eget verk skulle det inte vara relevant att bedöma om er bild gör intrång i upphovsrätten till originalbilden. I sådant fall skulle er redigerade bild endast ses som en otillåten framställning av exemplar av originalbilden, vilket därmed automatiskt gör intrång i bildens upphovsrätt.
Kravet på verkshöjd är numera relativt lågt ställt. Det bör därför inte vara något problem att fastställa att er redigerade bild även i sig är ett upphovsrättsligt verk. Det förutsätter att du och din vän skapat den redigerade bilden genom en självständig, originell och intellektuell prestation. Bilden ska vara resultatet av en skapandeprocess där ni själva gjort fria och kreativa val. Det är därför inte tillräckligt att den redigerade bilden endast framställts på mekanisk väg. Detta kan idag vara möjligt genom att till exempel i princip uteslutande låta ett bildredigeringsprogram sköta formgivningen. Även om jag inte har fått någon information om hur ni gått till väga för att redigera bilden förutsätter jag dock att du och din vän åtminstone i viss mån skapat bilden genom egen mänsklig kreativitet. Det är förstås inte otillåtet att ni tagit hjälp av ett bildredigeringsprogram för att framställa bilden, men framställningen får inte uteslutande vara ett resultat av en automatisk och mekanisk process som datorn själv har hanterat. Det kan vara tillräckligt att ni genom bildredigeringsprogrammet aktivt valt och använt olika inbyggda verktyg i programmet för att den redigerade bilden ska anses erhålla verkshöjd. Jag uppfattar att så är fallet eftersom du nämner att ni har en önskan att redigera originalbilder från filmer genom att sätta er egen konstnärliga prägel på dem. Den redigerade bilden bör därför kunna klassas som ett eget upphovsrättsligt verk. Nu blir den avgörande frågan om ert verk gör intrång i upphovsrätten till originalbilen.
Steg 4. Vad krävs för att ett verk ska utgöra intrång i upphovsrätten till ett annat verk?
Den som har upphovsrätt till ett verk har den uteslutande rätten att på ett omfattande sätt bland annat hantera vad, när och hur verket ska göras tillgängligt för allmänheten. Detta kallas för att upphovspersonen har ensamrätt till verket. Ensamrätten till verket gäller både i ursprungligt och ändrat skick som i annan teknik (1 kap. 2 § första stycket URL). Med ensamrätten följer att upphovspersonen har rätt att bestämma hur verket ska framställas i flera exemplar. Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis (1 kap. 2 § andra stycket URL). Att göra verket tillgängligt för allmänheten omfattar bland annat de fall då verket överförs till allmänheten och bjuds ut till försäljning (1 kap. 2 § tredje stycket första och fjärde punkten URL).
Den som bearbetat ett verk eller överfört det till annan konstart har upphovsrätt till verket i denna utformning. Denna upphovsperson får däremot inte använda verket i strid mot upphovsrätten till originalverket. Detta kallas för en beroende bearbetning (1 kap. 4 § första stycket URL). Ett bearbetat verk är ett verk som till exempel förs över till annan konstnärlig form. Samma krav på självständighet och originalitet ställs upp för ett bearbetat verk som för originalverket. Den enda skillnaden är ett bearbetat verk inte behöver vara nyskapande. För en bearbetning är det karakteristiskt att den lämnar originalverkets inre form oförändrad och endast låter denna framstå i ny gestalt. Bearbetningen behåller på så sätt de väsentliga dragen i originalverket (SOU 1956:25 s.133, 136). Ett bearbetat verk erhåller ett eget upphovsrättsligt skydd. Det innebär att det bearbetade verket endast får användas med upphovspersonens samtycke. Bearbetningen är dock beroende av upphovsrätten till originalverket. För att kunna använda bearbetningen krävs det därför tillstånd från originalverkets upphovsperson (SOU 1965:25 s.135)
Har någon däremot i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk är denna upphovsperson inte beroende av rätten till originalverket (1 kap. 4 § andra stycket URL). Detta kallas för fri bearbetning. En fri bearbetning karaktäriseras av den fått originalverket att framträdas i bakgrunden till det nya verket. Ett vanligt exempel på fria bearbetningar av filmverk är parodier. Dessa nya filmverk har ett helt annat syfte än vad originalverket velat åstadkomma (SOU 1956:25 s.136-137).
Gränsdragningen mellan vad som utgör ett bearbetet verk och fri bearbetning kommer till uttryck i rättspraxis. En fri bearbetning karkatäriseras av att den uppnår egen verkshöjd och därför inte längre är beroende av upphovsrätten till originalverket. Om det nya arbetet uppnår egen verkshöjd baseras på hur det är ägnat att uppfattas av dem som tar del av det. En helhetsbedömning ska alltså göras med utgångspunkt i den subjektiva uppfattning som kan antas delad av flertalet. Med detta menas att det är allmänhetens uppfattning om verket som blir avgörande för om det handlar om en beroende eller fri bearbetning. Vid bedömningen har det betydelse om det nya verket kan anses ha en annan mening än det verk som har använts som förebild (NJA 2017 s.75).
I omnämnda rättsfallet NJA 2017 s.75 handlade frågan om huruvida en målning av ett tidigare fotograferat självporträtt utgjorde ett bearbetat eller fritt verk. HD kom fram till att det sammantaget handlade om en sådan omvandling av det fotografiska verket att målaren hade åstadkommit ett nytt och självständigt konstverk. Detta verket gav uttryck för målarens individualitet. Om man bara såg till framställningen av fotografiet ansåg HD att målningen låg till gränsen på vad som skulle utgöra en beroende bearbetning. Det fanns dock vissa skillnader mellan bilderna men dessa var mest resultatet av att olika framställningsmetoder hade använts (fotografi jämförelse med oljemålning). Det övervägande skälet till att det var en fri bearbetning baserades på att färgvalet, den symboliska syndabocken och konstnärliga ändringar av personen i bilden, innebar att målningen fick en helt annan mening än vad fotografiet ursprunglige gav uttryck för. Originalverket var ett fotografiskt starkt personporträtt till skillnad från oljemålningen som genom sina säregna detaljer skapande en dold innebörd – massmedians behöv av att framställa en syndabock (NJA 2017 s.75). Se bild på verken här.
Steg 4. Gör er redigare bilden intrång i upphovsrätten till originalbilden?
Er redigerade bild har genom en egen vald konstform och framställning erhållit en formgivning som distinkt skiljer sig åt från de val som upphovspersonerna till originalverket åstadkommit. Utan att i förväg veta om att er redigerade bild är en avbildning av en scen tagen ur American Psycho hade jag högst troligen inte kopplat er bild till filmen. Valet av färger och framhävande av endast vissa motiv ur originalbilden gör att er redigerade bild tar sig an en formgivning med drag som på ett väsentligt sätt skiljer sig åt från originalbilden. Till exempel saknar er redigerade bild många detaljer från originalbilden som gör att det blir svårt för betraktaren att koppla er bild till filmen American Psycho. Jag tänker bland annat på avsaknaden av den döda kroppen, blodet, tydliga ansiktsdrag och andra utelämnade saker som för originalverkets formgivning var karaktäristiska drag.
Uppfattningen om er redigerade bild anser jag kunna delas av flertalet. Med andra ord bör de flesta personer i allmänheten anse att er redigerade bild skiljer sig så pass mycket åt från originalbilden att det måste handla om en fri bearbetning. På så sätt har originalverkets karaktäristiska framställning hamnat i bakgrunden för er egen skapelse. Eftersom bilderna på ett väsentligt sätt skiljer sig åt från varandra bör det sakna betydelse om ni i er redigerade bild inte framställer en helt annan mening än den som framkommer genom originalbilden. Om än bör ändå viss skillnad i mening kunna antydas. Ert verk har skapats i syfte att användas på T-shirts som uttryck för individens modeval. Till skillnad från originalverket som visas på skärm eller duk med syfte att genom spelfilm vara en nöjesprodukt som delas och konsumeras av den breda allmänheten.
Eftersom jag konstaterat att er redigerade bild utgör en fri bearbetning av originalverket behöver ni inte oroa er för att använda bilden som tryck på era T-shirts för att sedan försäljas över till exempel internet. Jag ska dock säga att intrångsbedömningen baseras på subjektiva uppfattningar om verkens innehåll. Den bedömning som jag kommer fram till behöver därför inte nödvändigtvis delas av domstolen i fallet av en eventuell intrångsbedömning. Min uppfattning är dock att det i detta fall inte handlar om ett fall i gränslandet mellan beroende och fri bearbetning eftersom de väsentliga dragen skiljer sig så pass mycket åt mellan originalbilden och den redigerade bilden. Vill ni vara på den säkra sidan kan ni alltid kontakta upphovsperperonserna till originalbilden (produktionsbolaget till filmen). Dem kan bedöma fallet och åtminstone ge er tillstånd till att trycka och bjuda ut er T-shirts till försäljning. På så sätt undviker ni framtida eventuella rättsliga tvister med originalverkets upphovspersoner.
Har du några ytterligare frågor? Tveka inte att kontakta oss på Lawline igen så hjälper vi dig!
Med vänlig hälsning,
Pontus Heino
