Musikfilmer innehållande fotografier av utgången upphovsrätt

2019-07-04 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag gör musikfilmer och använder olika typer av bilder. Gratisbilder på nätet och egna. Jag skulle vilja använda foton på John Bauer-verk. Det förekommer en hel del på nätet där det står att bilderna är fria. Jag läste https://www.lawline.se/answers/visa-upp-och-salja-avmalning-av-ett-kant-konstverk men jag vet inte vad som gäller foton som är en ren avfotografering och som åtminstone jag inte ser som ett konstnärligt verk i sig. Min film där jag använder egen musik är helt idéell, har inga kommersiella ambitioner och jag tänkte behandla John Bauer-bilderna med stor respekt. Gärna nämna att det är hans motiv. Vad gäller, kan jag använda fotona?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!John Bauer har varit död sedan 1918. Upphovsrätten till hans verk har därför enligt 43 § upphovsrättslagen (URL) gått ut. Det betyder att det är fritt fram att använda hans verk. Vad avser fotografier på Bauers verk är saken lite mer komplicerad. En ren avfotografering av en tavla måste vara att betrakta som en bearbetning av tavlan, enligt 4 § URL. Detta medför att fotografen har en begränsad upphovsrätt till fotografiet. Han kan inte förfoga över fotografiet i strid med upphovsrätten till tavlan. Däremot är tavlan som nämnt inte längre skyddad av upphovsrätt, och det finns därför ingen originalrättighet att förhålla sig till. Detta betyder att fotografen inte behöver ta hänsyn till Bauers rätt. Detta följer också av 49 a § URL, vilken ger fotografer upphovsrätt till sina fotografier. Vad innebär det då att använda ett upphovsrättsligt skyddat fotografi i en musikfilm? Det beror på hur filmen ser ut, och för vem du ska visa den. Antingen kan man se saken som så att du i och med produktionen av din film framställer exemplar av fotografierna (vilket är en rätt som enligt 2 § URL endast tillkommer upphovsmannen) eller som så att du skapar samlingsverk enligt 5 § URL. Det beror som nämnt på hur din film ser ut. Dock, eftersom du inte har något kommersiellt syfte med filmerna blir distinktionen i princip ointressant. Anledningen till det hänger ihop med vems ögon filmen är avsedd för. Om du gör filmerna enbart för dig själv kan du enligt 12 § URL göra så med gott samvete. I andra fall måste du ta hänsyn till upphovsmannens ensamrätt att enligt 2 § URL göra verket tillgängligt för allmänheten. Det innebär i korthet att endast upphovsmannen får t.ex. publicera sina fotografier på nätet, m.m. Detta gäller alltså även för samlingsverk. Vad du än försöker göra riskerar du alltså att göra intrång på fotografens upphovsrätt, däremot aldrig Bauers. Mitt tips till dig är därför att i så stor utsträckning som möjligt använda bilder som enligt fotografen är fria att använda. I annat fall kan du säkert hitta en fotograf som låter dig användarna hans bilder utan ersättning. John Bauers verk lär vara rikligt fotograferade. Man kan också fråga sig hur en fotograf skulle kunna hävda sin rätt till en ren avfotografering, eftersom hans fotografi är omöjligt att skilja från andra avfotograferingar, särskilt om EXIF-datan skulle råka komma bort på något sätt. Trots att John Bauer varit död sedan länge finns det säkert någon som uppskattar att du namnger honom i enlighet med respekträtten i 3 § URL.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och lycka till!

Ersättning vid konkurrerande verksamhet och utnyttjande av varumärke

2019-07-02 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Efter ett köp på en verksamhet inom servis har säljaren börjat jobba som konsult åt en av mina nuvarande konkurrenter. Men inte som anställd, Den använder min verksamhets gamla namn som är känt i vårt område då när kunder söker på nätet kommer de fram till den konkurrerande ställets adress. Det vilseleder kunder. Innan var det så att när de sökte på gamla namnet kom de till mig.Det har inte ens gått 1år sen jag köpte. Nu tingas kunder till andra stället. Jag har köpt en verksamhet med kundregister och anställda. Jag har inte råd att riskera så att kunder går till andra stället. Men om så då vill jag Få tillbaka pengar för kundregister. Eller?
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras och utifrån vilken situation. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din fråga och situation för att sedan besvara frågan utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat din fråga och situation Jag förstår det som att du har köpt en hel verksamhet där den förre ägarens anställda nu jobbar hos dig och där du, inkluderat i köpet, fick tillgång till den förre ägarens kundregister. Säljaren av verksamheten arbetar nu som konsult inom samma bransch hos dig och tar uppdrag hos en av dina konkurrenter. Säljaren marknadsför sig under sitt förra firmanamn, den firma du tagit över. Sammantaget leder detta till att du förlorar kunder som finns med i det kundregister du övertagit. Kunderna väljer att anlita säljaren istället för dig. Din fråga gäller om du kan kräva säljaren på skadestånd med ett belopp som motsvarar kundregistrets värde eftersom de kunder som finns med i registret väljer, på grund av säljarens vilseledande beteende, att anlita säljaren istället för dig?Vad står det i ert aktieöverlåtelseavtal?Om säljaren är ersättningsskyldig gentemot dig på grund av att säljaren bedriver en konkurrerande verksamhet med sitt gamla firmanamn är en fråga som i första hand går att besvara efter en läsning av ert aktieägaravtal. Det är vanligt att kommersiella parter vid verksamhetsöverlåtelser, i överlåtelseavtalet, kommer överens om att säljaren under en tidsperiod om 2–3 år från försäljningen inte får bedriva konkurrerande verksamhet. Detta kallas för en konkurrensklausul. Finns det en konkurrensklausul brukar den vanligtvis vara förenad med ett vite. Det är vanligt att man skriver att vid varje överträdelse av konkurrensklausulen ska säljaren till köparen betala ett vite om t.ex. 50 000 kr. Saknar ert avtal en konkurrensklausul är det fritt fram för säljaren att fortsätta inom samma bransch. Ersättning för rena förmögenhetsskador kan inte krävas inom svensk rätt om det inte går att konstatera att säljaren har brutit mot ert avtal. Möjligen skulle det gå att argumentera för att säljaren har brutit mot avtalet eftersom företagsöverlåtelsen inkluderade en överlåtelse av firmanamnet och kundregistret. En så omfattande överlåtelse talar för att syftet med avtalet var att säljaren skulle avsluta marknadsföra sig under sitt gamla firmanamn och vilseleda tidigare kunder till sin nystartade konsultverksamhet. Det du kan kräva ersättning för i sådana fall är ett ersättningsbelopp som motsvarar den ekonomiska förlust du kan bevisa att du har lidit. Brott varumärkeslagen Du anger att säljaren marknadsför sin konsultverksamhet med sitt gamla firmanamn, ett firmanamn som du också använder för den verksamhet du har köpt. Du nämner också att firmanamnet är känt på orten där du arbetar och förknippas med den verksamhet du bedriver vilket leder till att kunder missvisande söker sig till säljaren. Jag uppfattar det som att säljaren inte har låtit varumärkesregistrera firmanamnet men att firman kanske har erhållit varumärkesskydd genom inarbetning på den ort du bedriver din verksamhet. Om den firma du köpt har ett inarbetat varumärkesskydd, och du övertog ensamrätten till varumärket i samband med verksamhetsöverlåtelsen, får säljaren inte bedriva verksamhet under det namnet. Gör säljaren det bryter denne mot varumärkeslagen. Har säljaren gjort sig skyldig till varumärkesintrång har du rätt till skälig ersättning för utnyttjandet av varumärket samt rätt till ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. Detta följer av 8 kap. 4 § varumärkeslagen. Du kan även väcka talan i domstol och kräva att domstolen vid vite ska förelägga säljaren att sluta använda ditt varumärke (8 kap. 3 § varumärkeslagen). Brott mot marknadsföringslagen Vilseledande marknadsförings om påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut är förbjuden. Du nämner att säljarens marknadsföring leder till att kunder vänder sig till säljaren istället för till dig även om kunderna egentligen efterfrågar den service som är associerad med den verksamhet du har köpt. Detta är typiskt sett en sådan vilseledande marknadsföring som är förbjuden enligt marknadsföringslagen. Du kan då ha rätt till skadestånd motsvarande den skada som därigenom uppkommer (37 § marknadsföringslagen). Sammanfattning Din situation är komplex och det är svårt att fastställa huruvida du har rätt till skadestånd och till vilket belopp detta skadestånd i sådana fall ska bestämmas. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med vår juristbyrå (info@lawline.se) där våra jurister kan granska överlåtelseavtalet avseende verksamheten samt sätta sig in i alla detaljer i ditt ärende. Du har även begärt 30 minuters telefonuppföljning. Jag kommer att ringa dig onsdagen den 3 juni kl. 9.30. Om tiden inte passar får ni vänligen maila mig: vega.schortz@lawline.se. Jag ringer via dolt nummer.

Sälja en mjukvara till ett företag

2019-07-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Jag har utvecklat en mjukvara som jag vill sälja till ett företag som i sin tur kan distribuera denna kommersiellt. Mjukvaran har jag utvecklat på fritiden, jag har inte gjort något liknande förut, jag är antagen till universitetsstudier, och jag har inget jobb i övrigt. Mot mjukvaran antar jag att jag då skulle antingen få engångsbetalning eller royalty. Behöver jag ett företag för att genomföra detta eller kan jag kategorisera detta som hobby eller liknande? och är det någonting man ska tänka på angående rättigheterna till produkten man vill sälja?Tack!
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns flera saker att tänka på när man har skapat en mjukvara som man avser att sälja vidare. En mjukvara är en så kallad immateriell rättighet som innehar upphovsrättsligt skydd och kan i särskilda fall även vara patenterbar. Det är därför att rekommendera att anlita en jurist för att upprätta ett avtal som reglerar överlåtelsen (försäljningen) av den immateriella rättigheten och vad denna innefattar. I ditt fall verkar du osäker på huruvida det är bättre att få en engångssumma och/eller royalty och föredrar du en royalty krävs också ett licensavtal. Min uppmuntran till dig är alltså att anlita en jurist som hjälper dig att bena ut de viktiga delarna i ett avtal utifrån de önskemål du har. Behöver du hjälp med detta är du välkommen att vända dig till info@lawline.se eller ringa 08-533 300 04. Vi sysslar dock inte med skatterättslig rådgivning på byrån, varför jag inte kan svara på din fråga om hur du ska kategorisera försäljningen ur den aspekten.Hoppas att du fick viss vägledning i din fråga!

Möjligheter till att skydda uppfinning innan patent beviljats?

2019-06-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Om jag ska presentera en ide som inte är patentskyddat och vill skaffa mig ett partnerskap med ett bolag går det att skydda iden från att bli snodd av den jag presenterar iden för genom något slags avtal?Jag är ingen bolagsägare, men tanken är att om partnerskapet går igenom så startar jag ett Aktiebolag eller bör jag redan ha startat ett bolag innan jag presenterar iden?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.I patentlagen(PL) finns bestämmelserna om patent. Den fråga som aktualiseras för din del är att nyhetskravet inte förstörs genom att du presenterar din uppfinning. Nyhetskravet begränsar alla tekniska uppfinningar som tidigare blivit känt dagen före patentansökan att erhålla patent (2 § PL). Dessutom vilka rättsliga möjligheter du har om någon obehörig söker patent för din uppfinning. Inledningsvis vill jag bara nämna att i avseende av ditt patent spelar det ingen roll om du väljer att starta ett aktiebolaget före eller efter era förhandlingar.Hur du kan skydda digEn lämplig metod är att tillsammans med bolaget skriva en "non-disclosure agreement" (NDC) med villkoret att du är uppfinnare. Avtalet binder både dig och bolaget rättsligt att inte sprida vidare din uppfinning samt erkänner dig som uppfinnare. Det är den som gjort en uppfinning (eller till den uppfinnarens rätt har övergått) som ska beviljas patent (1 § första stycket PL). Skulle bolaget i strid med ert avtal trots det beviljas patent kan du väcka talan i domstol, detta måste göras inom ett år från det att deras patent beviljades (52 § sjätte stycket PL). Det är Patent- och marknadsdomstolen som handlägger denna typ av ärenden. Således är er "NDC" ett lämpligt bevismedel vid en sådan process. Resultatet av en sådan process kan bli att patentet istället tillfaller dig (53 § första stycket PL). En annan metod är att du ansöker om patent innan du exponerar din uppfinning, således njuter du ensamrätt och ingen annan får således använda din uppfinning i näringsverksamhet (3 § PL). Jag anser att dessa två metoder är lämpligast för ditt ändamål.Om du vill gå vidare med en patentansökan eller ha hjälp med utformningen av den typ av avtal jag nämnt ovan är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se eller boka en tid med en jurist Här. MVH,

Regler för att anordna en tävling

2019-07-04 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Hej, Vad finns det för regler för följande:Medlemsbrev som går ut till ca 23 000 medlemmar.Innehåller en tävling/lottning av fem böcker som har en koppling till vår repertoar i höst. De fem första medlemmar som skickar in en motivering till den bok de vill ha mest, får den boken på posten. Vad behöver jag tänka på?Med vänlig hälsning,
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår ifrån att tävlingen på sätt och vis är i marknadsföringssyfte eftersom den, som du skriver, har en koppling till er repertoar i höst. Det du behöver tänka på när du utformar en tävling är att vara noga med att urskilja tävlingen från ett lotteri. Det gör du genom att anordna tävlingen så att den tävlande måste prestera något för att ha möjlighet att vinna. Tänk på att prestationen då inte får vara för enkel, annars kan det trots allt räknas som ett lotteri. Att en deltagare i din tävling ska skriva en motivering bör vara tillräckligt. För att ordna en tävling behöver du inget tillstånd, men tänk då på att det krävs att din tävling verkligen är en tävling och inte ett lotteri.Tips till dig som vill anordna en tävlingHa i beaktning att det finns regler i marknadsföringslagen som du behöver följa när du anordnar en tävling i marknadsföringssyfte. Följande är en liten lista på saker du bör tänka på, men det bästa är om du själv går in och läser i lagen vad som gäller för utformningen av just din tävling.- Se till att vinnaren utses med hjälp av en prestation, inte genom lottning.- Beskriv vad deltagarna kan vinna och hur mycket priserna är värda.- Alla som deltar i tävlingen ska ha samma villkor.- Om tävlingen är en del i företagets marknadsföring måste det framgå tydligt, så kallat reklamidentifiering (9 § marknadsföringslagen).- Var tydlig med att beskriva tävlingsuppgiften och villkor, tidsgränser och andra begränsningar.- Var tydlig med att tala om hur bedömningen går till och vad som är avgörande samt hur vinnarna utses. Se till att tävlingsbidragen bedöms opartiskt om en jury bedömer.- Var tydlig med var och när vinnarna utnämns och publiceras. Namnen på vinnarna måste publiceras, exempelvis i en tidning/ på en webbplats. Det räcker därför inte att enbart personligen meddela vinnarna.- Informera om att vinnarna kan behöva betala skatt för vinsten, dock tror jag inte att det är aktuellt i just ditt fall. Skatten beräknas genom inkomstskattelagen.Tänk även på att om marknadsföringen når barn och ungdomar finns det en del begränsningar som måste följas, eftersom de kan vara mindre kritiska och kan ha svårt att skilja på reklam och annan information. Marknadsföring får inte heller riktas direkt till någon som inte på något sätt har samtyckt (godkänt) till marknadsföringen (19 § marknadsföringslagen). Hoppas du fick svar på din fråga. Läs gärna mer i Spelinspektionens informationshäfte eller återkom om du känner att något är oklart. Med vänliga hälsningar,

Vad ska jag göra när jag fått kravbrev om fildelning?

2019-07-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, Jag såg att ni hade en del frågor gällande kravbreven för fildelning som man får nuförtiden. Min skickades av innerstan advokatbyrå som kräver en betalning på 7000 kr. Vid den tidpunkten var jag till och med utomlands och har bevis, och mina barn bor inte ens hemma. Jag ringde advokatbyrån så fort jag öppnade brevet, blev hotad med tingsrätten om jag inte betalar och sade att han hade bevis på att en film blev nedladdat och delats via min IP adress och är ansvarig för det...... Jag har polisanmält detta men vad kan jag göra mer?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De senaste åren har flera advokatbyråer sänt ut förlikningserbjudanden/kravbrev till privatpersoner misstänkta för fildelning. Precis som du själv skriver i din fråga, har vi fått väldigt många förfrågningar om kravbreven. Breven innebär att om du betalar, kommer upphovsrättsinnehavaren inte att vidta några rättsliga åtgärder i det aktuella fallet. Däremot finns en risk att brev skickas ut i fler ärenden.Det är inte alls omöjligt att advokatbyrån kan uppvisa bevisning för att en nedladdning skett från en IP-adress hänförlig till ditt abonnemang. Advokatbyråernas ståndpunkt är att man kan hållas ansvarig för upphovsrättsligt intrång från sitt abonnemang, oavsett vem som utfört gärningen. Om detta är riktigt eller ej går åsikterna isär och det är ännu ej prövat i svensk domstol.Om du väljer att inte betala och ärendet går till inkasso måste du bestrida det vilket bör ske skriftligen. Samma gäller om ärendet skulle skickas till Kronofogdemyndigheten. Om du bestrider ärendet kan advokatbyrån, som ombud för sin klient, lämna in en stämning mot dig. I det fallet är det upp till domstol att avgöra om du är betalningsskyldig och till vilket belopp. Det är ännu ej prövat om det är tillräckligt med en IP-adress för att det ska vara visat i ett civilrättsligt mål att man är skyldig till upphovsrättsligt intrång.Mina råd till digEtt sätt att gå vidare är att du betalar förlikningserbjudandet. Betalar du är just det ärendet avklarat och du slipper fler eventuella krav i ärendet, risk för stämning till domstol m.m. Genom att godta förlikningserbjudandet från advokatfirman ingås ett avtal med upphovsrättshavaren att vederbörande inte kommer vidta några vidare åtgärder. Avtalet innebär att upphovsrättshavaren förbinder sig att inte driva ärendet vidare då ni förlikats (dvs ni har kommit överens). Betänk dock att förlikningen endast gäller exakt den filmen det påstås att du har laddat ner. Det innebär att även om du betalar kan det komma fler krav angående andra filmer, eller från andra byråer. Vilket verkar ha skett i ditt fall.Anser du att du är oskyldig till nedladdning eller inte vill betala kan du bestrida kravet. Du kan bestrida kravbrevet redan i det första ledet genom att vända dig till advokatbyrån. Dock har du ingen skyldighet att bestrida ärendet och besvara advokatbyrån i nuläget. Det är först vid eventuellt inkassokrav du måste bestrida eller vid kallelse till domstol som du är skyldig att närvara. Det bör uppmärksammas att om det går till domstol är det din motpart som har bevisbördan. Det innebär i fallet att advokatbyrån som ombud för sin klient ska visa att du faktiskt har begått det upphovsrättsliga intrånget, eller att det är visat att du har ansvar för intrånget genom att ha tillhandahållit internetuppkopplingen. Eftersom det ännu ej är prövat i svensk rätt huruvida endast ett tillhandahållande av en internetuppkoppling och där tillhörande IP-adress är tillräckligt att dömas för ansvar i en civilrättslig tvist, går det inte att helt säga vilket ansvar du har för IP-adressen. Att byrån påstår att det finns bevis behöver inte heller innebära att domstolen anser att det är tillräckligt med bevisning för att du ska dömas.Skulle ärendet gå vidare och du skulle bli stämd rekommenderar jag att du anlitar en jurist som företräder dig eller åtminstone ger dig råd inför förhandlingen. Om så sker är du varmt välkommen att återkomma per e-post till mig på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och offert.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vem är tredje part?

2019-06-29 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! På Facebook står det att tredje part får publicera bilder som jag är upphovsman till på Facebook. Vem/ vilka räknas som tredje part? Alla användare av Facebook? Om det nu är så, så gäller väl djungelns lag snarare än upphovsrätten på Facebook? Så vem/ vilka räknas som tredje part?Vänligen, jag
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Du och Facebook är två parter i en överenskommelse och tredje part refererar då till alla som inte är parter i den överenskommelsen. I princip är det alltså alla fysiska i juridiska personer som inte är just du eller Facebook. Med förbehåll för att jag inte vet exakt vart på Facebook du har läst detta så ska dock detta inte förstås som att alla får använda material du publicerar Facebook. Snarare är det så att Facebook förbehåller sig rätten att låta andra aktörer använda material du publicerar på Facebook. Men då sker det på basis av överenskommelser mellan Facebook och den tredje parten i det enskilda fallet, det rör sig alltså inte om en generell överenskommelse där det blir fritt fram för vem som helst att använda det du publicerar.Med vänliga hälsningar

Vad gäller för gemensam upphovsrätt?

2019-06-28 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej,Vi är ett musikband som bildades 1998, vi släppte ett album år 2000. Vi registrerade samtliga medlemmar som upphovsmän för att fördela intäkterna. Vi trodde detta var rätt sätt, det visade sig senare att man skulle varit ansluten till SAMI för att fördela intäkterna. Vi tyckte då för att alla som medverkade i bandet skulle få en del av kakan. Problemet som nu uppstått är att en bandmedlem som har 10% medverkan på alla verk i albumet satt stopp för att släppa albumet med vårat nya bolag. Vad har vi för rätt som äger 90% tillsammans av verket att agera? Kan vi släppa albumet ändå? Tacksam för tips och råd! Mvh Tommie Johansson
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om ni har skapat albumet gemensamt tillkommer upphovsrätten er även gemensamt. Om det är någon av er som skrivit text eller musik själv och man kan avskilja dessa delar av individuellt skapande så är det möjligt att en person själv kan ha upphovsrätten till den delen. Om ni däremot skapat albumet tillsammans så är det inte möjligt att göra på detta sätt och ni har en gemensam upphovsrätt. Denna innebär att ingen får förfoga över låten själv utan att alla måste lämna sitt tillstånd, vilken en av bandmedlemmarna i detta fall inte verkar vilja göra. Upphovsrätten är alltså en rättighet som tillkommer var och en av er och inte själva bandet.Om ni ändå väljer att sprida albumet begår ni ett upphovsrättsintrång vilket medför att bandmedlemmen kommer ha rätt till skäligt vederlag för bandets nyttjande av albumet. Den ekonomiska upphovsrätten är emellertid överlåter (3 kap. 27 § URL).För att en upphovsman inte ska ha kvar de ekonomiska rättigheterna och inte kunna föra talan om upphovsrättsintrång mot er övriga medlemmar avseende dessa är det viktigt att alla förfoganden över verket överlåts genom avtalet. Det bör alltså framgå att såväl exemplarframställning som att göra verket tillgängligt för allmänheten på olika sätt överlåts. Den ideella rätten kan som sagt inte överlåtas men efterges i viss omfattning, vilket innebär att det inte går att generellt efterge den (1 kap. 3 § URL). Vad som är begränsad omfattning är en bedömningsfråga men i avtalet bör det framgå en uttrycklig förklaring om att du efterger den ideella rätten och specifikt vilka av kundens förfoganden det avser. Viktiga delar i avtalet är utöver detta är vilket verk avtalet gäller, vilka som är avtalsparter och vilken ersättning som ska utgå. Min rekommendation är därför att ni försöker samtala med den sista bandmedlemmen för att köpa dennes ekonomiska del av det upphovsrättsligt skyddade materialet, eftersom ni annars dessvärre riskerar att göra er skyldiga till upphovsrättsintrång. Hoppas att du fick svar på din fråga!