Ändring av avtalsservitut

2019-01-24 i Servitut
FRÅGA |Vår fastighet är tjänande i ett avtalsservitut som innefattar att 3st fastigheter ska ha väg över vår tomt. Då servitutet skrevs så gjordes en skiss på vägen. I texten i servitutet hänvisas inte till skissen. Enligt den som skrev servitutet fanns det ingen djupare tanke bakom att vägen skissades just så utan det "blev som det blev".Vägen går tvärs vår tomt vill vi nu dra om den på andra sidan ett elskåp utmed tomtgränsen, men fortfarande på vår tomt. Vi ser stora vinster för vår tomt då den blir sammanhängande och bara små begränsningar för de härskande tomterna.För nr 1 av härskande fastighet blir ingen skillnad. Vi har inte talat med dem.För nr 2 blir det något obekvämare, deras tomt kommer dock att kunna nås med både bil och fullstor lastbil. Efter genomgång är de är tveksamma. Mest för att vägen kommer närmare deras tomt utmed några meter (ca 12m). Denna sträcka går fortfarande på vår tomt.För nr 3 blir det en försämring, p.g.a. skarpare sväng, om de vill ta upp tunga fordon längre än ca 8-10m. De har dock inget emot en förändring.-Hur giltig är den skiss på vägens dragning som lämnats in vid registreringen?-Om kartan är giltig och nr2 två motsätter sig en förändring, kan de stoppa förändringen bara för att det är obekvämt eller kan de tvingas att acceptera förändringen?
Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Servitut regleras i jordabalken (JB) och i fastighetsbildningslagen (FBL). Jag har tolkat din fråga som att din fastighet är den tjänande i ett avtalsservitut och tre andra fastigheter är härskande. Vid tidpunkten för servitutets tillkomst gjordes en skiss på vägen vilken servitutet rör och du undrar nu över möjligheterna att flytta vägen.Servitut reglerar oftast en rätt för en fastighet att nyttja t.ex. en väg som finns på en annan fastighet, servitutet utgör därmed ett rättsförhållande mellan två eller flera fastigheter. Syftet med servitut i allmänhet är att främja en ändamålsenlig markanvändning. Fastighetsägarens intresse av att disponera marken måste därför vägas mot det allmänna intresset av en ändamålsenlig markanvändning. Enligt 14 kap 11§ JB får den fasta egendom som servitutet avser ej belastas utöver vad som följer av upplåtelsen till följd av ändring i fastighetsindelningen eller annan ändring i förhållandena och genom 7 kap 4 § 2 st FBL finns en generell möjlighet såväl för den servitutsberättigade som för den servitutsförpliktade att genom fastighetsreglering genomdriva en förflyttning eller annan ändring av ett avtalsservitut, under förutsättning att ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst och att det skulle innebära en väsentlig fördel för den tjänande eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av betydelse. Fastighetsägarens individuella behov av bruksrätten är av mindre vikt jämfört med att servitutet ska främja en ändamålsenlig markanvändning och tillgodose ett behov för fastigheten som sådan. Praxis visar på att ändring av servitutets omfattning kan vara acceptabel så länge det inte hindrar användningen av servitutet. Se t.ex. Svea Hovrätt T 3192-18, då ändring av utformning av trappa var acceptabel så länge det inte hindrade trappans funktion och med andra ord, användningen av servitutet. Detta kan tolkas som att om den nya vägen har samma funktion och kan användas på samma sätt av de härskande fastigheterna som den gamla vägen bör det gå att flytta vägen. Särskilt om ökad användning av den nuvarande vägen, där den är placerad i dagsläget, medför olägenhet av betydelse för den tjänande fastigheten. Av betydelse är därför främst fastighetsägarens skäl till att flytta vägen. De skäl som du kan anföra är att vägens nuvarande placering innebär en betydande nackdel för dig samt att en annan placering av vägen skulle innebära en förbättrad markanvändning för samtliga avtalsparter. Det bästa är om de totala effekterna av ändringen är positiva , vilket verkar vara fallet vid den tilltänkta ändringen enligt din beskrivning. Vidare är även servitutets utformning av betydelse. Om vägen nuvarande placering är preciserad i servitutet innebär detta att det kan krävas en process för att kunna flytta vägen. Fastighetsägaren måste i ett sådant fall begära att en domstol ändrar servitutet. Om vägens placering inte framgår av servitutet kan någon av parterna begära att en domstol preciserar servitutets innehåll närmre. Det är även möjligt att tvångsvis få till servitut genom lantmäteriförrättning, s.k. "officialservitut". (Källor NJA 1996 s 110 och NJA 1998 s 77)Svar på frågor:Skissen kan ha betydelse för tolkning av förutsättningar vid servitutets tillkomst om en process uppstår kring tolkning av servitutet. Skissen har dock ingen verkan på själva rättigheten som servitutet omfattar d.v.s. användning av vägen enligt vad som skrivits i själva servitutet.Om Kartan ses som en giltig del av servitutet, tills stor del beroende på om den hänvisas till i servitutet eller om en motpart vinner en rättsprocess som styrker att den är en giltig del av servitutet då kan motparten hindra ändringen genom att stämma er och kräva att ni återställer vägen i enlighet med det gällande servitutet. Det är dock tveksamt att de vinner en sådan process om de har samma möjligheter att ta väg över den tjänande fastigheten och övrigt nyttjande (om ledningar och rör mm) som anges i servitutet.Jag rekommenderar att ni anlitar en Jurist eller Advokat inom fastighetsrätt som granskar servitutet och att ni skriver ett nytt servitut för den nya vägen med samtliga berörda fastigheter för att undvika att bli indragna i en process efter att ni har lagt en ny väg. Om ni vill anlita någon av våra jurister är ni välkommen att mejla mig!Vänligen,jessica.konduk@lawline.se

Får grannen ta en gammal samfälld väg i bruk på eget beslut?

2019-01-19 i Servitut
FRÅGA |Har en gammal samfälld väg över min tomt, marken ingår i min tomts areal . Vägen har ej varit i bruk på minst 100 år och det finns ej ett spår av den. Nu har min granne tänkt att ta upp den igen, vad gäller måste han ha något tillstånd eller är det bara att komma med grävaren. Två ägare till samfällda vägen den andre är helt emot det
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumLagrum som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Lagen om förvaltning av samfälligheter (Lfs) och Fastighetsbildningslagen (FBL).Samfällighet och dess förvaltningDet framgår att en samfällighet avser ett område som är gemensamt för flera fastigheter. Att området är samfällt kan bero på att det aldrig har blivit delat eller att det vid delning av fastighet har undantagits för något gemensamt behov. Detta innebär således att den samfällda vägen som går över din tomt inte enbart tillhör dig, utan även de andra som har del av den, precis som du säger, 1 kap. 3 § FBL.Det framgår av lagen att ni som delägare ska förvalta vägen tillsammans, 6 § Lfs. Är det däremot så att ni som delägare inte kan komma överens i någon viss fråga, precis som jag förstår nu är fallet, kan du begära att Lantmäteriet håller ett sammanträde med er delägare för att avgöra i frågan, 7 § Lfs. Jag råder dig alltså att höra av dig till dem så att de kan ta ett beslut.- Deras mejladress är kundcenter@lm.se och deras telefonnummer till kundtjänsten är 0771-63 63 63.Med tanke på att ni inte är överens om samfälligheten menar jag att grannen inte har rätt att ta dit en grävmaskin utan ditt samtycke. Ni bör alltså komma fram till en lösning på problemet innan någonting görs.Om du vill läsa mer om samfälligheter på Lantmäteriets hemsida kan du gå in här. AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har någon följdfråga så är det bara att höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawlin.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Vem ska underhålla en väg med servitut?

2019-01-09 i Servitut
FRÅGA |Hej!Vi är några fastigheter som har servitut på utfart till större väg. Det står inget i servitutet om vem som ska handa underhåll av vägen. Vi som härskande parter vill nu asfaltera den grusväg som vi använder. Den tjänande parter använder inte denna väg.Kan vi som härskande part själva besluta om asfaltering då det ger ett långsiktigt bättre underhåll?Tacksam för svar!vänliga hälsningarBengt
David Zandian |Hej och tack för att ni valt oss på Lawline!Först och främst så står det i 14 kap. 6§ st. 2 Jordabalken att servitut som inte har klargjort att den tjänande fastigheten ska underhålla vägen, i detta fall, så ska den härskande fastigheten göra det. Det är alltså ni, den härskande fastigheten som ska underhålla vägen. Asfaltering kan falla inom begreppet ''underhållning'' dock rekommenderar jag inte att ni asfalterar på andras egendom. Börja asfaltera er egendom (vägen ni använder om jag förstått det rätt) och fråga sedan de andra fastighetsägarna om ni kan asfaltera deras väg om ni vill det.Hoppas detta hjälpte!Med vänliga hälsningar!

Förbjuda parkering på privat mark var man har servitut?

2018-12-30 i Servitut
FRÅGA |Hej!I vårt fastighetsköp så ingick ett servitut (avtalsservitut) på andra sidan vägen (kommunalt ägd väg) mitt emot vår villa. Den finns inskriven i lantmäteriets databas och var även något vi betalade för vid fastighetsaffären. Ytan är liten och den förklaring vi fick av de förra ägarna var att denna skulle användas till byggnad av garage, vilket aldrig genomfördes. Till "formen" så påminner mycket av servitutet om en större variant av parkeringsficka.Vi har underhållet denna yta och använt den som extra uppställningsyta, parkering osv. Vintertid kan det för vår del bli en del snöröjning på denna yta.Nu har det bytt ägare på en del fastigheter runt omkring och vårt servitut har börjat användas som parkeringsplats för deras fordon med jämna mellanrum.Frågan här är om vi som härskande fastighet har rätt att sätta upp skyltar eller göra motsv. åtgärder i syfte att hindra att denna yta används på det sättet utan tillstånd från oss?Har vi även samma rätt att upplysa ägarna till aktuella fordon om att vi inte vill att vårt servitut ska användas som parkeringsplats som om vi var markägare?
Anja Bartholdsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln är att man behöver markägarens tillstånd för att sätta upp en skylt på dennes mark. Vad gäller parkering på privat mark så har en markägare rätt att sätta upp ett förbud mot parkering på dennes mark och kan ta ut en kontrollavgift om parkering sker trots tydlig skyltning (se Lag om kontrollavgift vid olovlig parkering 3§). Den som genom avtal har rätt att upplåta området för parkering äger dock samma möjlighet som den faktiske markägaren har enligt lagen (Lag om kontrollavgift vid olovlig parkering 2§). Min tolkning av bestämmelsen är att du genom ditt avtalsservitut alltså har samma möjlighet som ägaren till den tjänande fastigheten att skylta på parkeringsplatsen. Om det emellertid är utomstående personer som nyttjar "parkeringsplatsen", d.v.s. användningen är varken kopplad till den tjänande eller den härskande fastigheten, så tänker jag att det är i bägges intressen att användningen upphör. Mitt råd är därför att ni gör bäst i att ta kontakt med ägaren till den tjänande fastigheten, om ni inte redan gjort det. Om servitutet innebär att ni ska ha rätt att använda ytan som parkering och ni nu är hindrade att göra detta så ligger det ju även i den tjänande fastighetens intresse att ni inte hindras till detta (jämför Jordabalken 14 kap. 7§). Ingenting hindrar er heller från att själv upplysa era nya grannar om att parkeringsytan är för er användning. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Har jag skyldighet att underhålla väg som omfattas av servitut när jag är tjänande fastighet?

2019-01-23 i Servitut
FRÅGA |Hej! En del av min tomt är väg, servitut finnes. Servitutet reglerar inte underhåll etc, så jag förstår det som att min fastighet är skyldig att underhålla vägen. Undrar då om det finns någon miniminivå? Exvis re snöröjning, själv har jag en 4 hjulsdriven bil och forcerar utan problem skapliga mängder snö. Kan krav ställas på snöröjning? Annat exempel är grus. blir ju lätt gropar i grusväg, kan krav ställas på hur "fin" vägen skall vara? Denär ju farbar iaf?
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om servitut finns i jordabalken (JB) och fastighetsbildningslagen (FBL) beroende på om det är fråga om ett avtalsservitut eller officialservitut. Båda lagarna innehåller i stort sett samma reglering när det kommer till underhåll av servitutet. Jag kommer att förklara vad dessa regler innebär.Fastigheten som belastas av servitutet kallas tjänande fastighet och fastigheten som nyttjar servitutet kallas härskande fastighet (14 kap 1 § JB). Din fastighet är alltså tjänande. Servitutet får inte förenas med en skyldighet för tjänande fastighet att fullgöra några positiva prestationer . Gällande servitut enligt både JB och FBL gäller dock att servitutet får kombineras med en skyldighet att underhålla väg (14 kap 1 § andra stycket JB och 7 kap 1 § FBL). Om det är fråga om ett officialservitut måste du och ägaren av den härskande fastigheten dessutom ha kommit överens om underhållsskyldigheten genom ett avtal för att den ska gälla. Det är alltså möjligt att underhåll av väg omfattas av servitutet, men detta borde ha klargjorts när servitutet bildades oavsett vilken typ det är frågan om. Om underhållet kan omfattas av servitutet så kan däremot driften av vägen aldrig göra det. Det kan vara svårt att bedöma vilka åtgärder som hör till underhåll och vilka som hör till drift. I förarbetena till JB har man sagt att snöröjning kan vara att hänföra till underhåll. Att fylla igen hål skulle jag kunna tänka mig är att hänföra till driften av vägen. Betydelsen av att driften inte omfattas av servitutet är att denna del inte hör till den härskande fastigheten och därför inte övergår till en ny ägare vid eventuell överlåtelse (14 kap 3 § JB). Driften måste regleras på annat sätt, t.ex genom en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. Alltså: Servitutet får inte innehålla en skyldighet för dig att hålla vägen i drift. Detta måste regleras av de fastigheter som är bundna av servitutet gemensamt på annat sätt än genom servitutet. Avslutningsvis är är det svårt att veta vilka krav som ställs på snöröjningen, men det lär åtminstone krävas att det är möjligt för de flesta typer av bilar som har vinterdäck att ta sig fram på vägen.Hoppas du fått svar på din frågaMed vänliga hälsningar

Måste vi ha markägarnas tillstånd för upprättande av garageinfart?

2019-01-10 i Servitut
FRÅGA |Hej,Vi ska bygga ett garage på vår tomt, helt i enlighet med detaljplanen för området. Det innebär att vi måste ha en ny garageinfart till vår tomt. Tomten angränsar till vägområdet som förvaltas av en samfällighet. Anläggningen av garageinfarten påverkar ej vägområdet eller förvaltningen av denna, dock hävdar markägaren att vi måste ha deras tillstånd? Är det så? Jag har varit i kontakt med Lantmäteriet och de säger att det "är bra med markägarens tillstånd", men hur är det juridiskt?Med vänlig hälsning,
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen. Hur jag uppfattat din fråga och din situationJag uppfattar det som att du har, eller kommer, beviljas bygglov/startbesked att uppföra ett garage på din tomt. För att kunna använda garaget måste du anlägga en ny garageinfart. Jag förstår det som att din fråga gäller om du kan anlägga garageinfarten med stöd av det beviljade bygglovet/startbeskedet för garaget eller om du måste invänta samfällighetens (markägarnas) samtycke? Eftersom du nämner att både Lantmäteriet och markägarna indikerar på att markägarnas tillstånd eventuellt krävs tolkar jag det som att den garageuppfart du avser upprätta, med anledning av garaget, kommer ta i anspråk mark som ägs av samfälligheten. Jag uppfattar det som att din fastighet inte är ansluten till samfälligheten. Med undantag för allemansrätten, krävs i regel markägarens samtycke vid nyttjande av dennes mark Innebär den nya garageuppfarten att du måste ta en del av samfällighetens mark i anspråk (en samfällighet din fastighet inte är ansluten till) måste du i regel ha samfällighetens tillstånd. I regeringsformen (RF) stadgas envars rätt att nyttja naturen. Det innebär att markägare till t.ex. skog kan vara tvungna att låta allmänheten använda marken för friluftsliv, se 2 kap. 15 § fjärde stycket RF. I andra fall är huvudregeln att du måste komma överens med markägaren ifall du ska ta en del av markägarens tomt i anspråk. Det mest fördelaktiga är om ni kan komma överens med markägaren och upprätta ett servitut. Reglerna för detta finns i 14 kap. jordabalken (JB). Ett servitut innebär rätt för ägaren av en fastighet (den härskande fastigheten – din rätt) att på något sätt utnyttja en annan fastighet (den tjänande fastigheten – samfällighetens mark). Rättigheten är knuten till ägandet av den härskande fastigheten och kan sägas utgöra ett rättsligt tillbehör som tillhör den. Ett servitut kan skapas genom skriftliga avtal som kan uppkomma på två olika sätt. Det ena kallas för avtalsservitut. Det bygger på att du kommer överens med markägaren om att du ges rätt att nyttja en del av markägarens tomt för att upprätta din garageuppfart. Avtalet måste vara skriftligt och ska anmälas till Lantmäteriet för registrering. Fördelen med ett servitutsavtal, framför ett allmänt nyttjandeavtal, är att ett servitutsavtal gäller på obestämd tid och även för framtida fastighetsägare. Den andra typen av servitutsavtal är officialservitut. Sådana servitut kan Lantmäteriet tvångsvis besluta om ifall servitutet är av väsentlig betydelse för att ni ska kunna nyttja er fastighet. Jag vill dock uppmärksamma er på att Lantmäteriet är restriktiva i att tvångsvis registrera servitut. Vanligtvis bygger även dessa servitutsavtal på en överenskommelse fastighetsägarna sinsemellan. Jag uppfattar det som att du, gällande ditt ärende, redan har varit i kontakt med Lantmäteriet och att myndigheten då gav er beskedet att det är bra med markägarnas samtycke. Det tyder på att Lantmäteriet inte anser att det är av väsentlig betydelse för er möjlighet att bruka er fastighet att en tvångsvis registrering av ett officialservitut görs. Jag förstår det ändå som att Lantmäteriet inte fattat något klart beslut i frågan. Vill ni tvångsvis få till ett servitut kan ni göra en ansökan om en lantmäteriförrättning i syfte att få till en fastighetsreglering. Ansökan gör ni hos Lantmäteriet och mer information kan ni hitta på Lantmäteriets hemsida. Lycka till!Önskar du ytterligare juridisk rådgivning kan du boka tid med en av våra jurister: vega.schortz@lawline.se Med vänlig hälsning,

Formulering av avtalsservitut

2018-12-31 i Servitut
FRÅGA |Hej Jag vill köpa en sommarhus med en vattenbrunn är gemensam med grannfastighet.Jag har frågor till den avtalsservitut från 1999.Följande formulering:AvtalsservitutAvtal gäller från fastigheten Fröreda 2:11 till Fröreda 2:30 Hultsfred kommun.Rätt att ta vatten i brunn samt rätt att behålla, underhålla och förnya vattenledning.Avtalet gäller för all framtid och utan avgifter till fastighetsägare Fröreda 2:11Ägare Fröreda 2:11 och upplåteretecknatÄgare Fröreda 2:30 och utnyttjandetecknatVad betyder det vanlig text för mig? Jag kan inte finns reglerna vem betalar för vad.Vem bär kostnader för el för vattenpumpen, el för hålla rummet frostfritt, renhållning, färg , reparationskostnader och med betala för mitt arbete med det?Tack för svaret på mina frågor.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Bestämmelser rörande avtalsservitut hittar du i 14 kap. jordabalken (1970:994) (här benämnd JB). Avtalet är ett sk. positivt avtalsservitut där den tjänande fastigheten (där brunnen i ditt fall är belägen) tillhandahåller tillgång till brunnsvatten till den härskande fastigheten (den som nyttjar brunnen). Allmänt om avtalsservitut och dess giltighetDet finns några formkrav i 14 kap. 1 § JB som ska vara uppfyllda i fråga om avtalsservitut. Bland annat måste det avse en ändamålsenlig markanvändning, vilket ska röra ändamål av stadigvarande betydelse och som inte ålägger den tjänande fastighetens ägare skyldighet att "fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet" (2 st.). Dessutom ska servitutet upprättas skriftligen och i avtalet ska anges vem som är den härskande och tjänande fastigheten, tillsammans med vilket syfte servitutet ska fylla (14 kap. 5 § JB); detta tycks vara uppfyllt i ditt fall.Avtalsservitut skiljer sig från officialservitut på några punkter men framför allt i den mån att avtalsservitut går att begränsa i tiden. Här är servitutet enligt avtalet gällande för all framtid; rättigheten är dessutom knuten till fastigheten och inte till fastighetsägaren (14 kap. 3 § JB). Däremot krävs att servitutet registreras i fastighetsregistret för att det ska bli gällande mot en framtida förvärvare av den tjänande fastigheten. Om servitutet inte är inskrivet bör ett förbehåll om servitutet vid en överlåtelse (försäljning) av fastigheten upprättas för att det ska vara giltigt framöver (7 kap. 11 § JB). Så länge detta sker gäller förbehållet också mot dig som förvärvare och framtida fastighetsägare.Kostnader för underhåll etc.Vad gäller kostnaderna för underhåll är det något som bör regleras i avtalet, vilket är gjort i ditt fall; inga avgifter för servitutet ska utgå. Däremot stadgas i 14 kap. 6 § att "ägaren av den härskande fastigheten skall vid servitutets utövning förfara så, att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvändigt". Om det krävs oväntat betungande arbete för dig att underhålla brunnen skulle denna bestämmelse kunna bli tillämplig. Det finns i sådana fall möjlighet till ersättning och eventuellt hävning av servitutet i 14 kap. 7-10 §§ JB om förutsättningarna tillåter det.Jag fastnar vid formuleringen "rätt att ta vatten i brunn samt rätt att behålla, underhålla och förnya vattenledning". Av läsningen skulle man kunna tolka det som att den härskande fastighetens ägare bidrar till underhållet av brunnen, trots att de inte betalar avgifter till den tjänande fastighetens ägare i övrigt. Jag råder dig att samtala med den nuvarande ägaren till den tjänande fastigheten för att ta reda på i vilken mån detta har skett och eventuellt kommer att fortgå ifall du skulle köpa fastigheten; det kanske skulle kunna finnas behov av ett förtydligande av villkoren i servitutsavtalet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att ett (official)servitut ska kunna ändras eller upphävas?

2018-12-29 i Servitut
FRÅGA |Hej! Jag har ett avstyckat område med rätt att taga och leda vatten från stamfastigheten befintlig vattentäkt år 1961. År 1976 sker en nybildning av servitut med sex (6) till antalet nyttjanderättsinnehavare med rätt att gräva brynen Y, samt nedlägga och underhålla vattenledning till tomtplatsen. År 1997 sker grävningsarbeten av brunnen Y som utförs av ägaren till stamfastigheten vilket jag också medverkar. 2018 uppstår tvist genom att en av nyttjanderättsinnehavare till brun Y anser att begått handhavandefel vilket bestrids. Jag har under de år jag erhållit vatten (21 år) från brun Y inte haft några som helst fel vad gäller vattenförsörjning. Jag har även rätt till vatten från stamfastigheten, befintlig vattentäkt (existerande) som bildades 1961. Kan jag uteslutas från brun Y utan giltig grund.
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kortfattat kan sägas att nej, du kan inte hindras från eller uteslutas från ditt brunnsservitut utan giltig grund.I detta fall har jag inte vetskap om de omständigheter som lett upp till att du ställer frågan. Därmed kan jag inte göra en mer specifik bedömning utifrån din situation om det är så att du hindras från eller har uteslutits från ditt brunnsservitut. Istället kommer jag därför att gå igenom generellt vad som gäller för servitut i fråga om hindrande och uppsägning.ServitutDen rättsliga regleringen av servitut återfinns i framför allt två olika lagar: Jordabalken (JB) och fastighetsbildningslagen (FBL). I jordabalken regleras så kallade avtalsservitut som uppkommit genom frivilligt avtal mellan ägarna av två eller flera olika fastigheter. I fastighetsbildningslagen regleras så kallade officialservitut som uppkommit genom så kallad fastighetsreglering. Trots att dessa servitut regleras åtskilt är reglerna för dem till stora delar överensstämmande. Jag utgår dock i detta fall från att det rör sig om just officialservitut, som regleras i 7 kap i FBL.Servitut innebär att ägaren av en fastighet (den härskande fastigheten), har rätt att nyttja en del av eller en tillgång av en annan fastighet (den tjänande fastigheten).Vad krävs för att ändring eller upphävande av ett servitut?För att ett officialservitut ska kunna ändras eller upphävas krävs i princip ett beslut av en myndighet (exempelvis lantmäteriet eller en domstol).Även en sådan ändring eller ett upphävande kan inte göras hur som helst. Av FBL framgår nämligen vissa förutsättningar som måste till för att ett servitut ska kunna ändras. I det följande går jag igenom vissa av dessa.Av 7:4 första stycket i FBL framgår att ett servitut kan ändras om det hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet med detaljplan eller områdesbestämmelser och att denna olägenhet kan undanröjas genom ändringen.Av det andra stycket i bestämmelsen framgår att ett servitut dessutom kan ändras om ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst och det skulle innebära väsentlig fördel för den tjänande eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av betydelse.Detta innebär att servitutet enligt denna bestämmelse kan ändras (och även upphävas) om det utgör ett ganska väsentligt hinder på den tjänande fastigheten, eller om nya förhållanden gör att det finns ett starkt intresse för den tjänande fastigheten att servitutet ändras och detta är mycket starkare än den härskande fastighetens intresse av att få nyttja servitutet.Vidare framgår av 7:5 FBL att servitutet får upphävas om det uppenbarligen är övergivet, eller om nyttan av servitutet för den härskande fastigheten är mycket liten i jämförelse med belastningen servitutet utgör på den tjänande fastigheten.Kan du få tåla inskränkningar i ditt servitut?En annan fråga som kan vara av relevans i ditt fall är huruvida du kan behöva tåla inskränkningar i ditt servitut. Med det menas om ägaren till den tjänande fastigheten kan ha rätt att vidta åtgärder beträffande servitutet som kan försvåra ditt användande av det. I princip gäller att du inte ska behöva tåla sådana inskränkningar eftersom du har rätt till servitutet såsom det stadgas i fastighetsregistret. I vissa fall kan dock tillåtas vissa mindre inskränkningar, om de är rättfärdigade på grund av något motstående intresse hos den tjänande fastigheten.Denna typ av situation har ett flertal gånger varit föremål för prövning i högsta domstolen. I ett av de senaste fallen använde HD en metod som bör kunna tillämpas om man vill bedöma huruvida en inskränkning i ett servitut är otillåtet eller inte. Jag kommer i det följande att kort beskriva metoden som användes i fallet (NJA 2018 s. 200).1. Servitutets innebörd.Först och främst gjordes en tolkning av servitutet från dess ordalydelse. Servitut brukar inte vara särskilt långa komplexa texter utan har oftast en kort och generell utformning med innebörden att ge den härskande fastigheten rätt till någonting på den tjänande fastigheten.Däremot kan det vara nödvändigt att beakta även andra omständigheter, förutom servitutets ordalydelse. En av de viktigaste omständigheterna är behovet som ligger bakom servitutsupplåtelsen. Servitutet kan på så sätt ges en mer begränsad innebörd därför att behovet av servitutet egentligen är mer begränsat än själva ordalydelsen av det.2. Utövandet av servitutet.Vid utövandet gäller, såsom en allmän servitutsrättslig princip att ägaren av den härskande fastigheten ska utöva servitutet så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt. Detta innebär bland annat att om servitutsupplåtelsen ger utrymme för flera alternativa sätt att tillgodose servitutsändamålet, är ägaren till den härskande fastigheten skyldig att hålla sig till det för den tjänande fastigheten minst betungande alternativet. Detta innebär i sig att om det finns mycket enklare och för den tjänande fastigheten mindre belastande sätt för dig att uppfylla ditt brunnsservitut på ska du göra på det sättet istället.3. Finns det i detta fall några särskilda begränsningar i servitutsrätten?Det sista HD gör vid bedömningen av servitutets innebörd och omfattning är att se till om det finns något i det särskild fallet som talar för att servitutet ska tolkas snävare än annars.Härvid antyder HD att hänsyn kan tas till förhållandena vid servitutets tillkomst och se till om dessa ändrats på ett sätt som gör att servitutet bör tolkas annorlunda.4. Utgör åtgärden ett intrång i servitutsrätten?HD utreder härvid om åtgärden i fråga utgör ett intrång i servitutet. Detta brukar inte vara särskilt svårt att bedöma i det enskilda fallet. Om en åtgärd försvårar användandet av servitutet för den tjänande fastigheten föreligger i regel ett intrång.5. Är intrånget sådant som den härskande fastigheten får tåla?Om det bedöms att ett intrång föreligger ser HD slutligen till om åtgärden är sådan att den skäligen bör tålas av den härskande fastigheten. Här görs en intresseavvägning där man ser till den tjänande fastighetens intresse av intrånget och hur stort intrånget är, och den härskande fastighetens intresse av att slippa intrånget.AvslutningJag har nu gått igenom på ett generellt plan vad som gäller för att ett officialservitut ska kunna ändras eller upphävas, samt vad som gäller kring intrång i servitut. Jag hoppas härmed att du fått svar på din fråga. Om du har följdfrågor angående mitt svar kan du maila mig till Joel.Herrault@Lawline.se.Med vänliga hälsningar,