Servitut, grusväg, har grannen rätt att blockera vägen och kräva att jag ska gå in och fråga de gånger jag behöver nyttja den?

2019-03-22 i Servitut
FRÅGA |Hej!Denna fråga är angående en servitutväg där vi är härskande alltså den part som behöver köra på grannens väg.De parkerar ofta mitt på vägen vilket blockerar oss att använda den. Vägen är en enkel grusväg på ca 20-30 meter. Det ska tilläggas att den inte följer fastighetskartan. På fastighetskartan är vägen rak längs med tomtgränsen. I verkligheten går den som en ostbåge där nedre delen går in på vår tomt med halva vägen innan den går över till deras tomt igen. Detta är en väg som vi endast använder för att komma runt till baksidan av huset.De säger själva att jag inte har rätt att köra på vägen?!De anklagar mej dessutom att ha kört sönder vägen med tunga fordon vilket är en lögn.Fråga 1, är har de rätt att blockera vägen och kräva att jag ska gå in och fråga de gånger jag behöver nyttja den?Fråga 2, Då vägen svänger in på våran tomt får jag bygga staket längs tomtgränsen vilket skulle blockera vägen ner den delen som är på våran tomt. Detta då vägen inte följer planritningen.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar att servitutet ifråga är ett avtalsservitut som skapats enligt 14 kap. jordabalken (JB), och inte sådan som tillkommit genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv (14 kap. 1 § 3 stycket JB). Alltså gäller bestämmelserna i 14 kap. JB för förevarande servitut om rätt att nyttja väg.Fråga 1: Har de rätt att blockera vägen och kräva att jag ska gå in och fråga de gånger jag behöver nyttja den? Det korta svaret är nej, de har inte rätt att blockera vägen och kräva att du ska be om tillåtelse varje gång du behöver köra på vägen. Själva syftet med ett servitut är att den härskande parten ska upplåtas en rätt att "i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten"(14 kap. 1 § 1 stycket JB). Du behöver alltså inte be om tillåtelse de gånger du behöver nyttja vägen då servitutet har upplåtit en rätt för dig att använda vägen.Observera att lagen talar om en rätt att "i visst hänseende" nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten. Det får således inte vara fråga om ett totalt ianspråktagande av den tjänande fastigheten från den härskande partens sida.Vidare finns det positiva respektive negativa servitut. Positiva servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighet. Negativa servitut innebär att ägaren till en fastighet avstår från att använda sin fastighet på ett visst sätt. I förevarande fall bör servitutet medföra att den tjänande parten avstår från att t.ex. längre än tillfälligt blockera vägen eller på annat sätt försvåra för den härskande parten att använda vägen i sådan mån att själva syftet med servitutet inte kan uppfyllas. Å andra sidan ska den härskande parten vid servitutets utövning förfara så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt (14 kap. 6 § 1 stycket JB). Den härskande parten ska således ta hänsyn till den tjänande fastigheten samtidigt som den tjänande parten inte ska förfara på ett sådant sätt att den hindrar för den tjänande fastigheten att bruka servitutet.Fråga 2: Då vägen svänger in på våran tomt får jag bygga staket längst tomtgränsen vilket skulle blockera vägen ner den delen som är på våran tomt.Huruvida du får bygga ett staket på din tomt beror på hur fastigheterna respektive vägarna är belägna och hur servitutet är utformat. Exempelvis kan grusvägen vara en återvändningsväg, vilket gör att brukandet av den del av vägen som är belägen på er fastighet är nödvändigt för den tjänande fastigheten. För grannsämjans skull uppmuntrar jag dig att i första hand överväga andra lösningar, och försöka komma överens med den tjänande fastighetens ägare om utövandet av servitutet.I 14 kap. 7 § JB omnämns att om ägaren av någondera av fastigheterna, dvs. den tjänande eller härskande parten, har åsidosatt sin skyldighet, åligger det honom att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta skadan. Som exempel på att den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt på grund av servitutet är att han utan stöd i upplåtelsen har på den tjänande fastigheten uppfört anläggning för servitutets utnyttjande. Den tjänande fastighetens ägare har å sin sida brustit i sin skyldighet på grund av servitutet såväl då han hindrat utövningen av ett positivt servitut som i det fall att han vidtagit anordningar i strid med ett negativt servitut.Angående ansvaret att hålla vägen i skick kan följande nämnas. Den härskande fastigheten kan ha en skyldighet att underhålla vägen som avses med servitutet (14 kap. 1 § 2 stycket JB). Därutöver åligger det den härskande fastigheten att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet inte vållas onödigtvis (14 kap. 6 § 2 stycket JB). Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Kan en samfällighet vara motpart avseende avtalsservitut?

2019-03-14 i Servitut
FRÅGA |Hej.Jag äger en fastighet som angränsar till en samfällighet (30 st fastigheter). Jag skall nu ansluta till deras vattensystem för att på så sätt få kommunalt vatten. Vi skall nu reglera detta i ett avtalsservitut. Jag kommer att ansluta med egen slang som grävs ner till frostfritt djup och till mitt hus är det ca 300 m. Av dessa 300 m ligger slangen ca 50 m på samfällighetens mark.Kan jag skriva ett avtalsservitut med samfälligheten (styrelsen skriver under) som motpart eller måste ett servitut skrivas där samtliga 30 fastigheter skriver under.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om servitut finns i 14 kap. jordabalken. Ett servitutsavtal kan inte skrivas in i en samfällighet, men däremot i de fastigheter som ingår i samfälligheten. Du måste därför skriva ett avtalsservitut med samtliga 30 fastighetsägare. Läs mer på lantmäteriets hemsida här och här.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Det är relativt besvärligt att få ett avtalsservitut upphävt

2019-02-12 i Servitut
FRÅGA |Hej! Den tjänande fastigheten gällande ett avtalsservitut på väg vill få servitutet upphävt. Den härskande vill det inte. Hur och var kan den tjänande parten försöka få det upphävt? Rättslig prövning?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är relativt besvärligt att få ett avtalsservitut upphävt. Särskilt om allting har gått rätt till vid upprättandet, och om båda parterna sköter sina förpliktelser under tiden som det löper. Men jag kan tänka mig åtminstone fem olika situationer där det finns möjlighet att upphäva ett avtalsservitut.Den första situationen (Jordabalken 14 kap. 7-9 §§) är när den härskande fastigheten har överskridit sin rätt eller åsidosatt sina skyldigheter (enligt förarbetena är det avgörande hur grovt felet har varit samt villigheten att rätta felet inom skälig tid efter tillsägelse).Den andra situationen tar, som jag ser det, sikte på själva syftet med servitutet: servitutet behövs inte längre för den härskande fastigheten, eller nyttan är ringa (liten) i jämförelse med belastningen för den tjänande fastigheten.Den tredje situationen är om servitutet inte har använts under en längre tid och det därför får antas vara övergivet.Den fjärde situationen kräver att ni faktiskt kommer överens och avtalar om att servitutet inte längre ska gälla (inte aktuell för din fråga).Den femte situationen gäller själva servitutsavtalet som sådant: om servitutet brister i de rekvisit som ställs upp i 14 kap. 1 § Jordabalken så finns det möjlighet att föra en fastställelsetalan i tingsrätt för att få det ogiltigförklarat som servitut. (det finns hur många avtalsservitut som helst som inte uppfyller kraven, även sådana som är inskrivna).Rent praktiskt så görs alltså en ogiltighetstalan i tingsrätt (gäller endast avtalsservitut) eller genom ett beslut om upphävande av Lantmäteriet. Jag skulle rekommendera den tjänande fastigheten att vända sig till Lantmäteriet och be om vägledning. Alternativt en jurist på Lawline genom denna länk, för att få reda på om det skulle vara aktuellt att föra en ogiltighetstalan i tingsrätt.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Fråga om servitut

2019-01-30 i Servitut
FRÅGA |Hej,Jag behöver ta mig till min mark med grävmaskin för markarbete och måste köra med denna genom grannfastigheten.Vad gäller beträffande detta?Kan markägaren som äger marken som jag måste köra igenom vägra detta?Måste jag betala ersättning för detta?Vad gäller vid påverkan på marken (bandskador, spår mm)Mvh Per
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den situation du beskriver är mycket vanlig. Huvudregeln är såklart att din granne har rätt till sin fastighet och bestämmer vem som får köra på den. Till denna huvudregeln finns reglerna om servitut. Ett servitut är en rättighet för en fastighetsägare att på ett specifikt sätt bruka en grannes fastighet (t.ex. genom att utnyttja en väg). Det finns två typer av servitut - avtalsservitut och officialservitut. Ett avtalsservitut är en överenskommelse mellan två fastighetsägare som innebär att den ena fastigheten får en rätt till något på den andra fastigheten (t.ex. en väg), i utbyte mot att den andra fastigheten får ersättning för detta. Om din granne vägrar att sluta ett sådant avtalsservitut, kan du vända dig till en myndighet som kan besluta om officialservitut. Ersättning brukar även utgå i dessa fall. Om en myndighet beslutar om officialservitut, är din granne tvungen att låta dig nyttja vägen. Du kan läsa mer om servitut på https://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Tillgang-till-annans-mark/Servitut/ samt 14 kap Jordabalken. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor. Du kan även vända dig till vår juristbyrå på info@lawline.se för att få mer hjälp.

Rätt att köra på enskild väg utan servitut?

2019-03-18 i Servitut
FRÅGA |Hej ! Jo det är så att min far har en lantbruksfastighet och det går en väg till den på ca: 800 m ifrån en samfälld väg. Men vägen på 800 m sköter han och hans bror som bor på en fastighet strax bakom gården.( Hela vägen är på farsans ägor. )Men en grann skogsfastighetsägare har en uppfart till sin skogsväg uppe i gården till farsan.Denne har ej varit med å bekosta vägen eller underhållit denna.Nu har han planer att göra skogsavverkning och köra upp i skogen med skogsmaskiner och även Timmerlastbilar.Det finns ej servitut eller nått annat avtal tecknat för nyttjande rätt av vägen för grannfastigheten/ägaren.- Jag undrar vilken rätt han har för att köra på vägen, i så fall vilka bestämmelser/lagar är de.- Det hade varit helt okey om han frågat oss och inte bara köra på som det vore en självklarhet att köra med dessa tunga fordon på vägen som dom inte bekostat en krona på.Tacksam för svar
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om det saknas ett servitut kan grannen inte hävda någon rätt att köra på vägen ifråga, utan det är din pappa som bestämmer hur vägen får användas. Om grannen vill köra sina transporter på vägen behöver han alltså din pappas godkännande, och om din pappa kan tänka sig att gå med på det så vore det lämpligt om de träffade en överenskommelse som reglerade på vilka villkor användandet ska ske, exempelvis om grannen ska betala ersättning för att få använda vägen.Skulle det röra sig om ett mer stadigvarande behov för grannens del att använda vägen, till exempel om han inte har någon annan uppfart till sin fastighet, kan det istället bli aktuellt att upprätta ett servitut i enlighet med 14 kap jordabalken. I servitutet kan man reglera vilka rättigheter och skyldigheter grannen ska ha.Om varken en tillfällig överenskommelse träffas eller något servitut enligt jordabalken upprättas kan grannen vända sig till Lantmäteriet för att begära att de upprättar ett så kallat officialservitut. Detta görs dock enligt 7 kap 1 § fastighetsbildningslagen bara om det är av väsentlig betydelse för att grannen ska kunna använda sin fastighet på ett ändamålsenligt sätt, och lär inte beviljas för tillfälliga ändamål.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Hugga ned träd vid underhåll av servitut.

2019-02-28 i Servitut
FRÅGA |Hej, vårt servitut är skrivet så att vi har rätt att nyttja privat väg upp till allmän väg. På en sträcka av 200 meter finns träd intill vägen, trots att vi påtalat att vissa klena träd lutar oroväckande mycket mot vägen samt att grenar sticker ut, åtgärdas ingenting. Jag tänker såga själv! Dumt?
My Öhman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om servitut finns i 14 kapitlet Jordabalken. När man pratar om servitut finns det två centrala begrepp; den tjänande fastigheten och den härskande fastigheten. Din fastighet betecknas som härskande då den genom servitutet får nyttjanderätt till en väg som tillhör en annan fastighet, den tjänande fastigheten. Vanligtvis är det så att vilken av fastigheterna som är skyldig att underhålla servitutet står i själva servitutsavtalet, då gäller i första hand denna bestämmelsen. Om inget är avtalat så finns bestämmelser om att den tjänande fastigheten ska betungas så lite som möjligt när det kommer till underhåll av servitutet. Det står också att du som har den härskande fastigheten är skyldig att underhålla servitutet så att skada inte vållas nödvändigtvis (14 kapitlet 6 § Jordabalken).Att hugga ned träd på grannens mark är dock något som du INTE får göra utan att detta kan få rättsliga konsekvenser.Mitt råd skulle vara att be grannen om lov innan du börjar såga. Hoppas du fått svar på din fråga!Hälsningar,

Ingen rätt till ersättning för underhåll om det inte är avtalat

2019-02-12 i Servitut
FRÅGA |HejGrannfastigheten har genom ett servitut rätt att nyttja del av vår fastighet för utfart.Har jag rätt att ta betalt av ägaren till grannfastigheten för drift och underhåll av den ytan som servitutet gäller? Det står inget om kostnader i servitutet. Har jag i så fall rätt att nu ta betalt för drift och skötsel som skett under år 2013-2018?
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag antar att det rör sig om ett avtalsservitut. I samband med att det upprättades fanns det möjlighet att (i avtalet) reglera om, och hur, ersättning ska betalas mellan varandra (fastighetsägarna). T.ex. om ersättning ska betalas årligen eller som en klumpsumma. Eftersom ni inte verkar ha avtalat om det så har du inte rätt att ta ut någon ersättning. (observera att den tjänande fastigheten inte får åläggas annat än underhåll enligt 14 kap. 1 § st. 2 Jordabalken. Om det gjorts är det inte ett giltigt servitut.).Hoppas du fick svar på din fråga!MvhFredrik Rising

Grindar på servitut

2019-01-25 i Servitut
FRÅGA |Hej, äger en fastighet 3,5 km från Värnamo. Denna byggdes 1976 och i samband med detta upprättades ett härskande servitut på en väg som är ca 80 m, bredd 6 m servitut. Förra året satte vi upp grindar och staket på servitutet nära vår tomtgräns. Servitutet är 6x6 m innanför grindarna. Anledning är att det ibland kommer upp bilar nattetid. Markägaren har dock synpunkter på grindarna. Vi kunde dock inte sätta grindarna vid tomtgränsen då man inte ser dom och risken är att man kör in i dom om man inte vet att dom finns där.
Jessica Konduk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Servitut regleras i jordabalken (JB) och av fastighetsbildningslagen (FBL) i svensk rätt.Servitut reglerar en nyttjanderätt mellan flera fastigheter och kan tillkomma antingen genom avtal mellan fastighetsägarna eller genom myndighetsbeslut. I ert fall framstår det som att servitutet tillkom genom ett myndighetsbeslut i samband med avstyckning vilket torde innebära att det är ett officialservitut alternativt att det är ett avtalsservitut som skrivits in hos lantmäteriet.En rättighet genom officialservitut kan endast ändras eller upphävas genom ett nytt myndighets- eller domstolsbeslut, oftast i samband med en lantmäteriförrättning. Ett nytt officialservitut skrivs, i samband med beslutet från myndigheten eller domstolen, in i fastighetsregistret och redovisas då alltid på fastighetsbeviset som går att utfärda på berörd fastighet. Grundläggande bestämmelser för officialservitut återfinns i 7 kap 1 FBL som anger att ett servitut måste vara av väsentlig betydelse för fastighetens ändamålsenliga användningEn huvudregel för servitut är den tjänande fastigheten inte får belastas utöver vad som följer av upplåtelsen, alltså vad som står i servitutet. (14 kap 11 § JB) Det innebär att om fastighetsägaren ser grindarna och staken som en belastning kan de motsätta sig att ni har satt upp dessa på deras fastighet. I mejlet som du skickade mig framgick det att servitutet gav den härskande fastigheten rätt att få utfart på det aktuella området och servitutet sträcker sig inte längre än till vad som uttryckligen är skrivet i handlingen.Det finns en del praxis angående grindar på servitut, och ibland annat T-11034-13 tvingades en fastighetsägare att ta bort grindar som hen hade uppfört på tjänande fastighetens mark för att grindarna hindrade användning av servitutet, då görs ofta en bedömning av om avgränsningen av vägen är ringa och om den skäligen bör tålas. I rättsfallet nämns att: " Ett servitut har allmänt även till syfte att leda till en ändamålsenlig markanvändning och en mer rationell och effektiv användning av båda fastigheterna, och således inte endast av den härskande fastigheten. Högsta domstolen har även i rättsfallet NJA 1962 s. 704, där ägaren till den tjänande fastigheten satt upp grindar över servitutsvägen, gjort en avvägning mellan vad syftet är med en hindrande åtgärd och vilket men åtgärden innebär för den härskande fastigheten samt möjligheten att nå fastigheten via andra vägar." Det är möjligt att stängning av grindarna nattetid är ringa och skäligen bör tålas av den tjänande fastigheten men jag kan inte lova hur utgången skulle bli vid en tvist. Hävning och ändring av servitut Vid avtalsservitut är hävning möjlig om den härskande fastigheten (den som har rätt att ta utfart på annans mark) har överskridit sin rätt eller om någon av fastigheterna har överskridit sina skyldigheter eller om dröjsmål med betalning föreligger (för det fall någon sådan ersättning skall utgå). Vid hävning kan även skadestånd utgå om någon part lidit skada på sin fastighet.Vid officialservitut ska man först och främst försöka undanröja de olägenheter som är för handen genom en ändring av servitutet och först om inte det går finns det möjlighet att upphäva servitutet via lantmäteriet. Ändring av servitut kan ske genom fastighetsreglering och det kan exempelvis vara en flyttning av servitutet eller en begränsning/utökning av det område där servitutet utövas. För att få ändra ett servitut genom fastighetsreglering måste det kunna visas att servitutet hindrar en ändamålsmässig användning av den tjänande fastigheten.RekommendationNi kan försöka att ändra servitutet så att rätten att ta utfart sträcks ut till att ha rätt att sätta upp grindar och staket vid vägen, detta kan göras genom en fastighetsreglering hos Lantmäteriet när det gäller officialservitut. Jag rekommenderar inte att ni har stängda grindar på vägen, mot den andra fastighetens vilja eftersom det kan vara i strid med servitutet och eventuellt kan vara grund för att häva servitutet. Om du vill kan pröva frågan i domstol men då är det bra att det finns en risk att du kan få betala rättegångskostnaderna om du förlorar tvisten.Om du vill anlita en av våra Jurister eller har en följdfråga angående mitt svar, är du välkommen att mejla mig! jessica.konduk@lawline.seVänligen,