Ärver mitt särkullbarn efter min make om min make inte har andra barn?

2020-02-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min make har 1 gemensamt barn och jag har även 1 barn sen tidigare. Vad händer om jag, min make och vårt gemensamma barn dör samtidigt i en olycka? Är mitt barn sedan tidigare automatiskt ensam arvinge till allt eller blir min makes syskon inblandade?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Särkullbarn ärver inte förälderns nya partnerNär någon avlider ska i första hand arvlåtarens bröstarvingar ärva den personen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Med bröstarvingar avses arvlåtarens egna barn, och en makes barn är därför inte berättigad till arv enligt den legala arvsordningen. Det innebär att ditt barn inte ärver något från din make, utan endast från dig.Om en arvlåtare inte har egna barn, ärver arvlåtarens syskonOm en arvlåtare inte har några barn, tillfaller arvet istället arvtagarna i arvsklass två. Till arvsklass två hör arvlåtarens föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ärvdabalken). Det innebär att i den situation du beskriver, och om din make inte har några levande föräldrar, är det din makes syskon som har rätt till arvet efter din make och inte ditt barn. Ditt barn kommer fortfarande ensamt ärva den kvarlåtenskap just du lämnar efter dig.Med ett testamente kan förordnas så att ditt barn ärver efter din makeOm ni vill att ditt barn ska ärva efter din make, är det möjligt att förordna om det i ett testamente. Genom testamentet kan din makes syskons arvsrätt testamenteras bort helt samt förordnas att ditt barn ska ärva din make, vid ditt frånfälle.SammanfattningEftersom ditt barn inte är din makes barn, ärver barnet inget från din make. Det är istället din makes syskon som gör det. Om ni vill att det istället är ditt barn som ska ärva från din make, och stå som ensam arvinge till allt, kan det förordnas genom ett testamente.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Vänligen,

Vilken arvsrätt har särkullbarn?

2020-02-04 i Särkullbarn
FRÅGA |Gift par med var sitt särkullbarn, arvsordning?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkt i besvarandet av fråganI mitt besvarande av din fråga kommer jag utgå från det scenario att den ena maken avlider och då efterlämnar ett barn samt den efterlevande maken/makan. Jag utgår även från att det inte finns några gemensamma barn.Vad säger lagen?Reglerna om arvsordning hittar vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter refererad till som ÄB. Först och främst ska en bodelning förrättas mellan makarna (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken [1987:230]). Bodelningen görs för att få klarhet i den avlidnes tillgångar, hädanefter kallat kvarlåtenskap, som sedan ska fördelas. För att förtydliga, det som den avlidna maken/makan får genom bodelningen är det som utgör dennes kvarlåtenskap.När det finns särkullbarn och inga gemensamma barn är utgångspunkten att all kvarlåtenskap tillfaller särkullbarnet. (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § ÄB) Särkullbarnet kan dock välja att vänta med att få ut sitt arv så att kvarlåtenskapen istället tillfaller den efterlevande maken/makan. Vidare har den efterlevande maken/makan alltid rätt till 4 prisbasbelopp vid en bodelning som följer av att den ena maken/makan avlidit. För 2020 motsvarar 4 prisbasbelopp 189 200 kr (ett prisbasbelopp för 2020 är 47 300 kr). I den mån den efterlevande maken/makan inte får 189 200 kr från bodelningen med den avlidne har denne alltså rätt att få ut mellanskillnaden från den avlidnes kvarlåtenskap innan detta delas ut till övriga arvingar. (3 kap. 1 § ÄB)SammanfattningNär ett par är gift och det inte finns några gemensamma barn men särkullbarn så ärver särkullbarnet hela kvarlåtenskapen från sin avlidne förälder. Dock kan ett särkullbarn välja att vänta med att få ut sitt arv varav kvarlåtenskapen istället kommer tillfalla den efterlevande makan/maken. Vid den senares bortgång kommer då särkullbarnet vara berättigad att få ut den del av arvet som denne väntade med vid sin förälders bortgång ur den avlidnes kvarlåtenskap.Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Är det möjligt att skriva över allt på sin partner för att undgå särkullbarns rätt till arv?

2020-01-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej jag ställer en fråga åt en kompis till mig .om han har barn från ett annat äktenskap ok vill att dom inte ska kunna göra anspråk på hus och pengar kan han skriva allt på frun han är gift med nu eftersom barnen har tagit avstånd från honom och hur skriver man vem kan hjälpa dom
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga gäller arv, vilket regleras i ärvdabalken (ÄB).Om laglottBarn från tidigare äktenskap, så kallade särkullbarn, har alltid rätt att ärva sina föräldrar vid bortgång (3 kap 1 § ÄB). Den minsta mängden de har rätt till kallas laglott, och hur stor den är beror på hur många barn din vän har. Vid bortgång sker först bodelning, och sedan beräknas värdet på all den avlidnas egendom. Laglotten beräknas som hälften av allt han äger delat på antalet barn (7 kap 1 § ÄB). Har han egendom värt 100 000 kr och två barn har de alltså rätt till 25 000 kr var. Denna rätt är okränkbar, och han kan inte på något sätt ta ifrån barnen den rätten trots att de tagit avstånd från honom. Om han och hans fru har några barn tillsammans så kommer de gemensamma barnens del av arvet gå till frun istället.Kan han skriva allt på frun?Det är inte möjligt att skriva över allt på någon annan i syfte att minska barnens laglott. Det finns skydd mot detta i svensk lag som kan göra avtalet ogiltigt (7 kap 4-5 §§ ÄB). Vad han däremot kan göra är att skriva ett testamente för att säkerställa att barnen inte har rätt till mer än sin laglott. Han har alltså rätt att testamentera bort hälften av sin egendom, men inte mer. Det är också möjligt att försöka testamentera bort samtlig egendom, men i det fall något av barnen klagar på testamentet har de ändå rätt till sin del av arvet. Detta innebär att barnet måste väcka talan i domstol inom ett år från det att bouppteckningen avslutades (7 kap 3 § ÄB). Om de låter bli att klaga kommer arvskiftet att ske enligt testamentet, och särkullbarnen äger ingenting.Om din vän behöver hjälp med att upprätta ett testamente kan han ta hjälp av en jurist. Det finns möjlighet att anlita en jurist direkt av oss på Lawline, antingen genom att ringa 08-533 300 04 eller maila till info@lawline.se.Avstå från arvSärkullbarnen kan själva välja att avsäga sig eller avstå arvet. Detta innebär antingen att de helt avsäger sig arvet (17 kap 2 § ÄB) eller att de väljer att avstå tills det att frun också avlidit, och istället får sin del då (3 kap 9 § ÄB). Det är som sagt upp till barnen om de vill gå med på detta, men det kan vara värt att diskutera alternativen med dem.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Särkullbarns rätt till arv och syftet med äktenskapsförord

2020-01-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har avlidit. Han och hans nya fru (ej vår mor) har Äktenskapsförord. Jag och min bror är enda efterlevande förutom hans nya fru. Vad gäller angående arvsrätt? Hur är fördelning? Ingår saker som köpts ,gemensamt eller var för sig , under äktenskapet i arv eller går Äktenskapsförord före där?Vad jag förstår är jag och min bror särkullbarn, eller hur?Tack på förhand.Med vänlig hälsning
David Ekenberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Frågor gällande arv regleras i ärvdabalken (ÄB) och regler om bodelning med anledning av död regleras i äktenskapsbalken (ÄktB).ÄktenskapsförordetUtgångspunkten i ett äktenskap är att all egendom utgör giftorättsgods, vilken vid någons bortgång ska tas upp i bodelningen (7 kap 1 § ÄktB). Ett äktenskapsförord är, som du säkert vet, ett sätt att reglera detta (7 kap 3 § ÄktB). Ett äktenskapsförord kan dock utformas på olika sätt. Det kan exempelvis vara avsett att endast undanta en viss egendom från bodelningen, så som en fastighet, eller så kan det handla om att man har en helt separat ekonomi och att i princip ingen egendom ska tas upp i bodelningen. Eftersom jag inte är insatt i hur just er fars och hans frus äktenskapsförord är utformat så kan jag inte svara på hur fördelningen kommer att se ut i erat fall.Det kan dock sägas att rent generellt så är den egendom som framgår av äktenskapsförordet enskild och ska inte tas upp i bodelningen. Utöver den egendom som omnämns i äktenskapsförordet så utgör all egendom som utgångspunkt giftorättsgods som ska tas upp i bodelningen (10 kap 1 § ÄktB).Särkullbarns arvsrättEftersom er far vid sin bortgång var gift så är huvudregeln att efterlevande make ärver all er fars egendom (3 kap. 1 § ÄB). Men som du själv påpekar så är du och din bror att betrakta som särkullbarn, vilket innebär att ni har rätt att kräva att få ta del av arvet efter er far direkt. Ni har alltså företräde till arvet men kan även, om ni så önskar, välja att avstå från detta till förmån för er fars fru (3 kap. 9 § ÄB). Detta skulle innebära att er fars fru får fri förfoganderätt över egendomen och att arvet istället tillkommer er i form av efterarv vid den efterlevande makens bortgång.Sammanfattningsvis så har alltså du och din bror rätt att få ut ert arv efter er far direkt om ni så önskar. Hur mycket detta arv uppgår i beror på bodelningen och vilken egendom som skall ingå i denna. Detta beror i sin tur på hur äktenskapsförordet är utformat.Jag hoppas du känner att du fick svar på din fråga men, behöver du ytterligare juridisk vägledning kring äktenskapsförordet så rekomenderar jag dig att boka en tid med en av våra jurister här.Vänligen,

Vad gäller när andra parten har ett särkullbarn om jag dör?

2020-02-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Vad gäller när andra parten har ett särkullbarn om jag dör? Kommer det barnet ärva av mig om vi gifter oss? Tänker eftersom pengar och dyl går till maken/makan när man är gift? Samt hur blir situationen om vi förblir sambos? Vi har en bröstarvinge. Särkullbarnet kommer ärva mycket pengar på andra förälderns sida. Därför vill jag att min bröstarvinge ska ärva mer av mig, än särkullbarnet. Så det blir mer ekonomiskt lika i det stora loppet. Tack för en bra sida!
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att din bröstarvinge är ert gemensamma barn och att din partner har ett särkullbarn. Regler om arvsrätten finns i ärvdabalken (ÄB).Om ni är giftaOm vi utgår från att du avlider först går arvet från dig i första hand till din bröstarvinge (ÄB 2 kap. 1 §). Dock kommer din make/maka att ärva bröstarvingens arvslott före ert gemensamma barn. Ert gemensamma barn kommer att få ta del av arvet från dig när din efterlevande make/maka gått bort (ÄB 3 kap. 1 §). Din bröstarvinge är i detta fall vad man kallar för efterarvinge. Det innebär att efterlevande make/maka ärver din kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Han eller hon har då inte rätt att testamentera bort egendomen, men kan fritt konsumera, ge bort eller sälja den. I teorin kan alltså din efterlevande make/maka ge bort arvslotten eller på annat sätt förfoga över den, men kan inte testamentera den till särkullbarnet. Särkullbarnet har ingen arvsrätt i förhållande till dig, och kommer varken ärva direkt från dig eller ha rätt till efterarv från dig senare när din make/maka avlidit. Hela din kvarlåtenskap kommer, om du inte testamenterat annat, att tillfalla din bröstarvinge när efterlevande make/maka avlidit. Skulle din make/maka gå bort först har särkullbarnet rätt att få ut sitt arv från sin förälder direkt (ÄB 3 kap. 1 §). De två barnen kommer att dela arvet från sin gemensamma förälder lika mellan sig (ÄB 2 kap 1 § andra stycket). Du som efterlevande make ärver inte särkullbarnets arvslott med försteg, eftersom särkullbarnet har rätt att få ta del av sitt arv direkt. Du ärver dock ert gemensamma barns arvslott före barnet, som får ta del av arvet när du sedan avlidit (ÄB 3 kap 1 §). Om ni är samborÄr ni inte gifta kommer era barn ärva direkt, efterlevande make/maka kommer alltså inte ta del av barnens arvslott före barnen. Dock är endast bröstarvingar arvsberättigade, det innebär att särkullbarnet endast har rätt att ta del av arvet från sin förälder och inte från dig (ÄB 2 kap. 1 §). Detta gäller om inte du testamenterat annat. Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur stor del ärver min bonusson?

2020-01-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man har en son från ett tidigare äktenskap och tillsammans har vi 2 söner. Om min man skulle avlida, hur stor del ärver då min bonusson?
Cecilia Lindeborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).Enligt 3 kap. ÄB ärver make före gemensamma barn som sedan får vänta på s.k. efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Barn som inte är gemensamma barn benämns särkullbarn och har alltid rätt att få ut sitt arv direkt. Enligt 3 kap. 9 § ÄB kan särkullbarn frivilligt avstå från sitt arv till förmån för efterlevande make och har sedan rätt till efterarv.Innan arvet fördelas ska en bodelning ske enligt 10 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB), där den egendom som är giftorättsgods delas lika mellan dig och din man. Det din man får blir hans kvarlåtenskap och det är det som blir föremål för arvet. Kvarlåtenskapen ärvs i första hand av bröstarvingarna (barnen) enligt 2 kap 1 § ÄB. Egendomen ska delas lika mellan bröstarvingarna. SammanfattningsvisDin bonusson har ärver en tredjedel av din makes kvarlåtenskap. Han har rätt att få ut sitt arv direkt medan era gemensamma söner får vänta. Jag hoppas att det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Vad har jag som särkullbarn rätt att ärva?

2020-01-29 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag undrar vad jag har rätt till för arv, vill vara lite påläst inför bodelning.Min far har nyligen gått bort, jag och min bror är särkullbarn. Det finns inget testamente mellan far och hans fru. Har jag rätt till hela arvet eller endast laglotten?
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningInnan ett arv fördelas kommer en bodelning att ske, för som jag förstår det var din far gift när han gick bort. Har din far och hans fru inget äktenskapsförord kvalificeras all deras egendom som giftorättsgods. Det delas lika (10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Egendom kan också undantas från likadelning om den fåtts genom testamente eller gåva. Det förutsätter att gåvogivaren gett det med villkoret att det ska vara enskild egendom (7 kap. 2 § äktenskapsbalken).Rättsliga regleringen av arvDet din far får från bodelningen blir hans kvarlåtenskap. Finns inget äktenskapsförord och är egendomen därmed giftorätt innebär det att det är hälften av det han och hans fru äger. Kvarlåtenskapen ärvs i första hand av din fars bröstarvingar. Bröstarvingar är en persons barn (2 kap. 1 § ärvdabalken). Du och din bror ärver därför. Har din far fler barn ärver de också. Egendomen delas lika mellan bröstarvingarna, de tar lika lott (2 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). Detta kallas för arvslott och är kvarlåtenskapen delat på antal barn.Är den avlidne gift vid sin bortgång har makan rätt att behålla barnens arv fram till hennes bortgång (3 kap. 1 § ärvdabalken). Barnen får sedan ut sitt arv när makan går bort. Särkullbarn har dock rätt till att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § andra meningen ärvdabalken). Du och din bror har alltså rätt att få ut ert arv direkt. Har din far ett till barn med sin fru kommer det få vänta på arvet till dess även hon gått bort.Det finns ytterligare en regel att ta hänsyn till. Den efterlevande maken (din fars fru) har rätt att åtminstone få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § 2 st. ärvdabalken). För 2020 innebär det 189 200 kr (4 x 47 300) och för 2019 innebär det 186 000 kr (4 x 46 500). I det beloppet inräknas egendom som den efterlevande makan fick genom bodelning. Detta blir främst aktuellt när den bortgångne maken bara hade särkullbarn. Fick alltså din fars fru mindre än fyra prisbasbelopp i bodelningen har hon rätt att få återstående del av prisbasbeloppet i arv. Jag tolkar din fråga som att din far inte skrivet något testamente. I så fall fördelas hans kvarlåtenskap enligt ovan. I annat fall måste hänsyn till testamentet tas. Oavsett vad som står däri har du och din bror rätt till en fjärdedel var av kvarlåtenskapen, alltså halva arvslotten (2 kap. 1 § och 7 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken). Det är en skyddad kvot som kallas för laglott. Jag har beräknat den utefter att din far inte hade fler barn.Vad detta innebär för digFörst ska alltså en bodelning upprättas mellan din far och hans fru. Huvudregeln är att all deras egendom räknas samman för att därefter delas lika. Det din far får är hans kvarlåtenskap. Det ska delas lika mellan hans barn. Hade din far inga fler barn än du och din bror delar ni lika på hans kvarlåtenskap. Hans fru har inte rätt att ärva (eftersom ni är särkullbarn) förutom om hon i bodelningen inte fått minst fyra prisbasbelopp. Då har hon rätt att få ut återstående del av det. Detta gäller som sagt om din far inte upprättat något testamente.Du har alltså inte rätt till hela arvet utan ska dela lika med din fars barn, alltså dina syskon (hel- och halvsyskon). Med andra ord har du rätt till hela din arvslott. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen med en ny!Vänligen,

Särkullsbarns rätt till efterarv

2020-01-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far gifte om sig och jag fick en halv syster ,när min far dog så sa min bror och jag att hon kunde bo kvar i villan, så vi tar ut vårat arv när hon flyttar och nu för 2 år sen flyttade hon men enligt dom så skulle inte min bror och jag få ut vårat arv , huset såldes för 1,4 miljoner .Har vi inte rätt att få något arv .
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFrågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Eftersom att du och din bror inte har samma mamma och pappa som er halvsyster utgör ni enligt lagen s.k. särkullsbarn (barn från er fars tidigare förhållande). Huvudregeln är att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter den bortgångna föräldern, medan makars gemensamma barn, alltså er halvsyster måste vänta tills dess att hennes mor går bort för att hon ska få ut arvet efter er far, se 3 kap. 1§ 1st ÄBSärkullbarn har dock en möjlighet att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 9§ ÄB. Styvföräldern ärver då den avlidnas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne får göra i princip vad den vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Särkullbarnet/ särkullsbarnen som avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken får då ut sitt arv efter sin förälder först när styvföräldern avlider i form av ett s.k. efterarv. Troligt är nog att ert "avstående" har betraktats som ett avstående enligt 3 kap. 9§ ÄB . Om så är fallet har du och din bror rätt att få ut ert arv efter er far först när den efterlevande maken (alltså er styvmor) avlider, se 3 kap. 2§ ÄB . Huvudregeln är att hälften av tillgångarna anses vara den först bortgångna makens (er fars) och andra hälften efterlevande makens (er styvmors), se 3 kap. 2§ 1st ÄB. Innan arvet efter er styvmor ska delas mellan hennes arvingar ska ni med efterarvsrätt (du, din bror och din syster) erhålla arvet efter er far. Hur stort efterarv ni kommer att erhålla efter er far bestäms efter en beräkning med kvotdelar.Hoppas att du fick svar på din fråga! Mvh