Vad händer vid dödsfall om bara en står på lagfarten

2019-02-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Är gift sen 10 år tillbaka utan äktenskapsförord Min man köpte vårt hus innan vi träffades och står på lagfarten Vad gäller om nån av oss dör vi har båda särkullsbarn men inga gemensamma
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I händelse av att någon av er avlider aktualiseras reglerna i ärvdabalken. Eftersom så inte nämns i frågan utgår jag från att det inte finns något testamente som reglerar vem som ska ärva vad, varför jag utgår från den legala arvsordningen.Vid dödsfall ska det först göras en bodelningNär ett äktenskap upplöses ska det göras en bodelning i vilken makarnas egendom fördelas dem emellan (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat om någon av makarna avlider (1 kap. 5 § ÄktB).I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är egendom som till följd av t.ex. äktenskapsförord är enskild eller villkor/arv med föreskrift om att den ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB). Eftersom inte annat framgår av din fråga är min tolkning att fastigheten ska räknas som giftorättsgods.Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Från makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder maken hade när dödsfallet inträffade (11 kap. 2 § första stycket ÄktB). Vad som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag har gjorts ska läggas samman och sedan fördelas mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB).För att exemplifiera enkelt hur en bodelning kan se ut:Make 1 Giftorättsgods: 400.000 kr Make 1 Skulder: 50.000 krMake 1 Giftorättsgods – skulder = 350.000 kr Make 2 Giftorättsgods: 600.000 kr Make 2 Skulder: 80.000 krMake 2 Giftorättsgods - skulder = 520.000 krSammanläggning av vardera makens andel efter skuldtäckning (350.000 kr + 520.000 kr) = 870.000 kr Likadelning mellan makarna = 435.000 krFrån Make 2:s egendom ska förflyttas 85.000 kr till Make 1 för att andelarna ska bli lika (dvs 435.000 kr var).När bodelningen är gjord kan det beräknas hur mycket var och en ärverEnligt ärvdabalkens regler är närmaste arvingar arvlåtarens barn, s.k. bröstarvingar. Bröstarvingarna ärver lika stor del (2 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren är gift ska kvarlåtenskapen däremot i första hand tillfalla den efterlevande maken, och barnen ärver sedan den dag efterlevande make avlider. Finns det särkullbarn, dvs barn som inte är gemensamma, har de däremot rätt att få ut sin andel direkt (3 kap. 1 § ÄB).I ert fall där det inte finns några gemensamma barn kommer den avlidnes barn att ärva hela kvarlåtenskapen. Om vi antar i exemplet ovan att någon av makarna avlider är kvarlåtenskapen 435.000 kr enligt bodelningen. Då kommer barnen till den avlidna maken att ärva 217.500 kr var och den efterlevande maken kommer inte att ärva sin avlidna make. Barnen till den avlidna maken kan avstå sin rätt att få ut sitt arv direkt och välja att ärva först den dag den efterlevande maken går bort. Det är dock ingen rättighet den efterlevande maken har, utan en möjlighet för barnen att bestämma.Sammanfattningsvis innebär det i ert fall att fastigheten är giftorättsgods som kommer att delas mellan er i en bodelning, även om endast din man står på lagfarten. Endast för det fall att fastigheten är enskild egendom ska den inte ingå. Eftersom ni inte har några gemensamma barn kan det dock innebära att särkullbarnen till den avlidna maken har rätt att få ut sitt arv direkt. Om ni vill ändra hur kvarlåtenskapen ska fördelas rekommenderar jag att ni skriver ett testamente. I ett testamente kan ni fördela kvarlåtenskapen enligt eget önskemål. Bröstarvingar har dock alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av deras arvslott.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur fördelas arvet om det finns särkullbarn?

2019-02-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Hejsan!Jag är en dam på 81 år. Jag och min man ägde 50% var i en bostadsrätt. Han gick bort för en månad sen. Han hade två barn innan, hur mycket av bostadsrätten blev deras del när han gick bort? Blir det att dom ärver hela hans 50% eller delas hans procent med mig? Vi har varit gifta i 30 år. Jag måste nog flytta från lägenheten, kan nog inte köpa ut dom.Mvh Gunnel
Alice Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken tillfaller efterlevande make. Detta gäller dock inte när den först avlidne maken har särkullbarn, då tillfaller dennes kvarlåtenskap barnen och inte den efterlevande maken (jag utgår från att ni inte har några gemensamma barn) (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). De kommer därmed ärva hans 50 % av bostadsrätten. Det finns dock möjlighet för hans barn att avstå sin rätt till arv till förmån för dig (3 kap. 9 § ÄB). Då du avlider har de istället rätt att ärva dig. Deras arv kommer då motsvara den kvotdel de avstod från vid din mans död. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Rätt till mer arv trots testamente?

2019-02-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far har nyligen lämnat oss och jag och min bror är särkullbarn. Min far och hans fru har skrivit ett testamente som säger att hälften av vårt arv ska gå vidare med hans fru tills hon lämnar livet. Går det att bestrida ett sådant testamente? Hennes ekonomiska situation gör inte att hon har behov av ekonomiskt stöd och vi litar inte på något efterarv. Finns det någon situation som det finna anledning att bestrida testamentet?
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaRegler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).Vem ärver?De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) dvs släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB)När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken dock behålla hela kvarlåtenskapen (all egendom som denne lämnade efter sig) "med fri förfoganderätt" vilket innebär att man fritt får förfoga över pengarna. När den andre sedan går bort har arvingarna till den som gick bort först rätt till efterarv för kvarlåtenskapen efter sin förälder. (3 kap. 1§ ÄB)Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Den som lever längst har bara rätt att med fri förfoganderätt behålla de pengarna som eventuella gemensamma barn skulle ha ärvt. Däremot har den efterlevande maken alltid rätt att behålla egendom till så stort värde att det tillsammans med dennes egen egendom motsvarar fyra prisbasbelopp. (3 kap. 1§ ÄB) Detta kan ändras genom testamenteDet som sagts ovan gäller bara om inget annat står i ett testamente. Det arv en arvinge har rätt till enligt ovan om det inte funnits något testamente kallas för arvslott. Hälften av en bröstarvinges arvslott utgör dennes laglott (7 kap. 1§ ÄB). För att få ut sin laglott äger en bröstarvinge rätt att påkalla jämkning i testamente. (7 kap. 3§ ÄB)Vad gäller i detta fallet?Om det inte hade funnits något testamente hade den legala arvsordningen gällt och du, din bror och eventuella andra barn till er far fått dela lika på hela kvarlåtenskapen efter honom. Så länge hans frus egna egendom tillsammans med vad hon eventuellt får behålla med fri förfoganderätt i och med gemensamma barns arv uppnår fyra prisbasbelopp, har du och din bror rätt att få ut ert arv med en gång.Den legala arvsordningen gäller dock bara då testamente ej finns. Frågan är om du och din bror har någon rätt att klandra testamentet. En bröstarvinge har alltid rätt att kräva sin laglott, det vill säga hälften av arvslotten. Eftersom testamentet innebär att hälften av ert arv ska gå vidare till er fars fru, utgår jag ifrån att ni får den andra halvan nu. Detta innebär att ni kommer få er laglott direkt. Detta är allt ni har rätt till och ni har därmed ingen rätt att påkalla jämkning av testamentet. Dessutom ska ni få rätt till efterarv för den andra halvan, vilket är mer förmånligt för er än att ni bara får ut er laglott. SammanfattningsvisDu och din bror har endast rätt att kräva er laglott, vilket ni ju redan får. Att ni senare ska få andra halvan av er arvslott i form av efterarv, är mer förmånligt än lagens minimiskydd.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har särkullbarn arvsrätt efter sin förälders nya partner?

2019-02-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, Har en fråga, vi har en halvsyster vår far dog 2010, hon har fått ut sin laglott nu har vår mor gått bort det är jag o min hel syster, ärver vår halvsyster vår mors kapital om finns på kontot? Tacksam för svar.
Matilda Bergström |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Jag tolkar det som att er halvsyster har samma fader som ni, men inte samma mor. När er fader gick bort fick er halvsyster ut sin laglott och ni undrar nu om er halvsyster ärver efter er mor. Enligt den legala arvsordningen är det den avlidnes bröstarvingar som i första hand ska ärva. Bröstarvingar är den avlidnes biologiska barn (2 kap 1 § ärvdabalken). Det innebär att det endast är ni som kan ärva efter er mor då er halvsyster inte har någon arvsrätt. Dock blir svaret annorlunda om det finns ett testamente där er mor uttryckligen skrivit att er halvsyster ska ärva henne. Hoppas att ni fick svar på er fråga!Vänligen,

Kan min efterlevande frus egendom ingå i mitt särkullsbarns laglott?

2019-02-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är gift. Har 1 barn med min fru + 1 särkullbarn med en tidigare kvinna. Genom äktenskapsförord 2001 har jag och min fru bestämt följande: Att all egendom jag, idag äger eller i framtiden förvärvar, på vilket sätt det vara må, skall vara mitt giftorättsgods. Vi har även bestämt att all egendom min fru idag äger, eller i framtiden förvärvar, på vilket sätt det vara må, skall vara hennes enskilda egendom i vilken make ej äger giftorätt. Vi har också sagt att all avkastning av giftorättsgods skall utgöra giftorättsgods, samt att all avkastning av enskild egendom skall utgöra enskild egendom. Fråga: Kan, vid min död, min efterlevande frus enskilda egendom ingå i mitt särkullbarns laglott?
Elina Bergstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då din fråga berör din frus tillgångar vid din eventuella bortgång måste vi gå in i Äktenskapsbalken och Ärvdabalken för att se vad som gäller.Som ett snabbt svar kan sägas att nej, din frus enskilda egendom kan inte ingå i ditt särkullsbarns laglott om det är du som går bort först. Dock kan det eventuellt göra det, om din fru är den som går bort först. Nedan följer en längre utläggning om hur detta kommer sig.Som huvudregel ansvarar och äger vardera make sin egen egendom (1 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Som huvudregel utgör även en makes egendom giftorättsgods, om man inte avtalat om något annat (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken). Eftersom ni har avtalat genom äktenskapsförord att din frus egendom ska vara enskild egendom, är den undantagen från huvudregeln och utgör alltså inte giftorättsgods (7 kap. 2 § 1 stycket 1 punkten Äktenskapsbalken). Eftersom att ni har avtalat om att din frus eventuella avkastning på hennes enskilda egendom även den är enskild egendom, är även det ett undantag från huvudregeln (7 kap. 2 § 2 stycket Äktenskapsbalken). Observera dock att ert äktenskapsförord måste vara registrerat hos Skatteverket, för att anses vara giltigt (7 kap. 3 § 3-4 stycket Äktenskapsbalken). Den dagen någon av er dör, ska en bodelning göras. Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena för den dagen då dödsfallet inträffade (9 kap. 1-2 § Äktenskapsbalken). Vid en bodelning ska bådas egendom redovisas, både enskild egendom och giftogodsrätt (9 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Bodelningen ska förrättas av den efterlevande maken och den avlidne makens arvingar och testamentstagare (9 kap. 4-5 § Äktenskapsbalken). I en sådan bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § Äktenskapsbalken), men alltså inte den enskilda egendomen. Den enskilda kan ingå i bodelningen om ni som par väljer att den ska göra det, eller om den efterlevande maken och arvingarna till den döde gemensamt väljer det (10 kap. 4 § 1 stycket Äktenskapsbalken). När giftorättsgodset lagts samman, ska makarnas eventuella skulder dras av. Om din frus enskilda egendom är belånad, får hon inte dra av skulden för det inom giftorättsgodset, utan ska i första hand räkna av den skulden på värdet på sin enskilda egendom. Om hennes skuld går över vad hennes enskilda skuld är värd, får hon då dra av resterande värde från giftorättsgodset (11 kap. 1-2 § Äktenskapsbalken). Dödsboet får precis som den efterlevande maken dra av sina skulder från giftorättsgodset. Om det är något giftorättsgods kvar därefter, ska det delas lika mellan efterlevande make och dödsbo/arvingar (10 kap. 3 § Äktenskapsbalken). Men här kommer dock ett krux. Om din fru har använt ert giftorättsgods för att i en betydlig omfattning öka värdet på sin enskilda egendom, får det använda giftorättsgodset räknas in i bodelningen. Så exempelvis om din fru använt era gemensamma pengar för att rusta upp sin sommarstuga, som utgör enskild egendom, kan sommarstugans förbättringar i vissa fall behöva räknas in i giftorättsgodset (11 kap. 4 § Äktenskapsbalken). Detta innebär dock inte att ditt särkullsbarn har rätt till huset, utan bara att din fru kan behöva ersätta ditt barn för detta, om det skett inom 3 år och din fru inte haft ditt samtycke till detta. Ett tips är därför att skriva samtyckesavtal om ni avvarar större belopp från ert giftorättsgods för att öka hennes enskilda egendoms värde. Den efterlevande maken kan även begära att någon bodelning inte ska göras överhuvudtaget, dvs att vardera sida ska behålla sin egen del av giftorättsgodset (12 kap. 2 § Äktenskapsbalken). Det är bara den efterlevande maken som kan begära detta, och det är alltså inte möjligt för den avlidnes särkullsbarn att begära det. Därmed skulle jag vilja påstå att din frus enskilda egendom är säker från ditt särkullsbarn, i händelse av att du går bort före din fru. Skulle däremot din fru gå bort före dig och har hon inga egna särkullsbarn sedan tidigare, ärver du hela hennes kvarlåtenskap, om hon inte har testamente. Det innebär att när dina barn sedan ärver dig, kommer båda även ärva från din frus tillgångar. (3 kap. 8 § Ärvabalken).Nu har vi gått igenom hur det kommer gå till att fördela ert giftorättsgods enligt äktenskapsbalken. För att se vad ditt särkullsbarn ärver och inte av detta, måste vi gå in och titta i Ärvdabalken. Som huvudregel ärver makar varandra (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Det innebär att din fru ärver dig i händelse av din bortgång. Dock ärver hon inte dig i den delen som utgör ditt särkullsbarns arvsrätt efter dig, om inte ditt barn går med på att avstå från sin rätt och ta ut sitt arv först när din fru dör (3 kap. 1 § 1 stycket & 3 kap. 9 § Ärvdabalken). Ert gemensamma barn ärver inte dig förrän även din fru gått bort. Din fru får inte, efter din död, genom testamente bestämma över egendom som ska tillfalla ditt särkullsbarn (3 kap. 2 § Ärvdabalken), eftersom hon bara ärver dig med fri förfoganderätt i de fall ditt särkullsbarn väljer att avstå från sitt arv till förmån för din fru. Att ha en fri förfoganderätt innebär att din fru får leva på pengarna, men hon får inte testamentera bort dem eller ge bort dem till någon annan än din arvinge. Med detta sagt anser jag att jag besvarat din fråga. Hoppas att du är nöjd med svaret! Vill du ha mer juridisk hjälp kan du antingen ställa en ny gratis fråga, eller boka tid med en av våra jurister.

Vem ärver om man har särkullbarn?

2019-02-19 i Särkullbarn
FRÅGA |Om jag som har två vuxna barn gifter om mig - och inte får några barn tillsammans med nya partnern. Vem ärver då om jag dör utan testamente?Hur mycket kan jag påverka med testamente?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att om man är gift ska ens kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken vid dödsfall. Detta gäller dock inte om någon av makarna har egna barn (s.k. särkullbarn). Om den make som avlider har egna barn, som alltså inte är gemensamma, ska denne makes kvarlåtenskap tillfalla barnen och inte den efterlevande maken. Det följer av 3 kap 1 § andra meningen ärvdabalken (hädanefter ÄB)I ert fall innebär detta att din nya partner inte skulle ärva någonting från dig, utan allt skulle gå direkt till dina barn. Det finns dock en möjlighet för dina barn att avstå sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken (dvs din nya partner) enligt 3 kap 9 § ÄB. Dina barn skulle då ha rätt till arv från din nya partner när denne avlider. Arvet skulle i sådana fall motsvara den kvot som de avstod från av din kvarlåtenskap. Ett avstående av arv måste göras frivilligt av barnet varför ett testamente eventuellt vore bättre för att ekonomiskt skydda den efterlevande maken.Hur mycket du kan påverka genom ett testamenteFörutsatt att testamentet är upprättat korrekt får du testamentera bort allt, förutom dina bröstarvingars rätt till laglott. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten enligt 7 kap 1 § ÄB. Detta kan förtydligas med ett exempel:Låt säga att A avlider och efterlämnar 1 000 000 kronor. A har barnen B och C. A har upprättat ett testamente som föreskriver att så mycket som möjligt av A:s kvarlåtenskap ska gå till D. B och C har som nämnt rätt till sina laglotter vilket då blir: 1000 000/2 = 500 000 kronor. Dessa 500 000 ska då också delas lika mellan B och C. Deras laglotter blir då 250 000 kronor vardera. SlutsatsDu kan testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap. Resterande halva delas lika mellan dina barn. Observera att laglottsskyddet bara gäller gentemot bröstarvingar. Andra arvingar kan göras helt arvslösa genom ett testamente. Jag hoppas du känner att du fått svar på dina frågor. Med vänliga hälsningar,

Fråga om arv av tjänstepension

2019-02-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Om man skriver ett äktenskapsförord där det står att tjänstepensionen ska vara make/maka enskilda egendom vid eventuell skilsmässa. Hur blir det då vid dödsfall. Om man har särkulle barn?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Genom äktenskapsförord kan man göra egendom till enskild egendom (7 kap. 2 § p. 1 äktenskapsbalken, ÄktB). Allt som inte är enskild egendom kallas för giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Det är bara giftorättsgods som ingår i bodelning efter en makes dödsfall eller vid skilsmässa (10 kap. 1 § ÄktB). Med andra ord har äktenskapsförord den effekt att enskild egendom vid en skilsmässa inte kommer ingå i bodelning. Eftersom du gjort tjänstepensionen till enskild egendom så kommer den inte att ingå i bodelning, varken vid skilsmässa eller dödsfall. Värt att nämna är att det inte är lika klart om tjänstepension ska ingå i bodelning oavsett om den utgör enskild egendom eller ej. Huvudregeln är att privat pension ingår i bodelning. Fråga är däremot om tjänstepension ingår. Om en arbetstagare äger sin egen tjänstepension där arbetsgivaren endast betalar för premierna, bör denna tjänstepension likställas med en privat pensionsförsäkring och därmed ingå i bodelningen. Om tjänstepension ska ingå i bodelning beror på pensionsförsäkringsavtalets utformning, men generellt ingår inte en tjänstepension i bodelningen. Det är ändå klokt av dig att reglera tjänstepensionen såsom enskild egendom genom äktenskapsord då detta är ett säkert sätt att undanhålla egendom från bodelning. Vid arv i allmänhet är det endast dina bröstarvingar (biologiska barn) som kommer ärva från dig (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Särkullbarn ärver endast från sin biologiska förälder om ni inte testamenterat något annat eller adopterat. Fråga om arv av tjänstepension beror på hur pensionen ser ut. Vissa pensioner går att ärva. Men ofta behöver du aktivt välja den typen av skydd. Ett exempel är efterlevandeskydd som innebär att om du dör innan din partner kommer han eller hon att få din premiepension utbetald till sig resten av sitt liv. Premiepensionen blir lägre när du har efterlevandeskydd eftersom pengarna också ska räcka till din partner om du dör före honom eller henne (se här). Det finns också familjeskydd och återbetalningsskydd. För fler frågor är du välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 vänligen

Har särkullbarn arvsrätt efter sin förälders nya make?

2019-02-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Om två är gifta med varandra och dom inte har några gemensamma barn utan bara den ena som har särkullebarn från ett tidigare äktenskap. Om han som har särkullebarn går bort först ärver ju dom barnen honom. Men sen när den andra i paret går bort vem ärver då, är det hans särkullebarn?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Angående arvsrätten för den första maken är det korrekt så som du beskriver, särkullbarnen kommer att ärva. Särkullbarnen ärver emellertid inte den andra maken eftersom de inte är släktingar eller legala arvingar till den andra maken. Vem har arvsrätt efter den andra i paret?När den andra i paret avlider kommer arvet fördelas efter den legala arvsordningen förutsatt att det inte finns något testamente. Enligt den legala arvsordningen ärver i första hand den avlidnes barn (2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns några barn eller om dessa är avlidna ärver föräldrarna, eller om dessa är avlidna, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Finns varken barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn i livet ärver mor- och farföräldrar eller mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (2 kap. 3 § ÄB). Vem som ärver den andra i paret beror alltså helt på hur släktträdet ser ut och vilka släktingar som finns i livet vid dennes död. Särkullbarnen till den först avlidne maken har inte arvsrätt eftersom de inte är släktingar. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar