Testamentes effekt när en make har särkullbarn och det råder ekonomisk obalans makarna emellan

Question

Jag och min man har upprättat ett testamente. Den efterlevande ärver med fri förfoganderätt. Efter bådas frånfälle skall all kvarlåtenskap tillfalla våra gemensamma söner med hälften vardera. För det fall någon av dem avlider före den efterlevande av oss båda skall den avlidna sonens testamentslott tillfalla den avlidna sonens bröstarvingar, att fördelas enligt lag. Avlider någon av våra gemensamma söner före den efterlevande av oss båda utan att efterlämna några bröstarvingar skall den avlida sonens testamentslott tillfalla den andre av dem båda." Sedan fortsätter testamentet handla om avkastning och ev samboförhållanden för de gemensamma sönerna...... Det fanns även ett särkullbarn, min mans, Denne är numera avliden och han har i sin tur 3 barn. Jag har betydligt mera sparade pengar än min man och vi har dessutom en villa som vi äger gemensamt. Fråga: Om min man avlider före mig görs väl en bodelning där mina pengar ingår. Hälften av all egendom är väl min mans och andra halvan är ju min. Om då min mans barnbarn påkallar jämkning av testamentet skall de ju då ha sin laglott. Betyder inte detta att hälften av mina sparade pengar och ev hälften av annan egendom räknas med i det min mans barnbarn ärver? Vad händer om jag avlider först? Behöver vi komplettera testamentet eller ev upprätta äktenskapsförord eller? Då vi inte har någon kontakt med barnbarnen och dessutom inte finner det lämpligt att de ärver önskar vi ju att befintligt testamente skall gälla.

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
 

Eftersom du har en del olika frågor kommer jag till att börja med reda ut de allmänna arvsreglerna som blir aktuella i ert fall eftersom ni är gifta och din man har särkullbarn. Därefter kommer jag att besvara dina övriga frågor. Din fråga regleras i äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB) och ärvdabalken (hädanefter ÄB). 

Dödsfall inom äktenskap 

När en person som är gift avlider upphör äktenskapet, se 1 kap. 5 § ÄktB och en bodelning ska ske, se 9 kap. 1 § ÄktB. I bodelningen ingår all egendom som makarna har och som inte är enskild, alltså makarnas giftorättsgods. Makarna har också rätt att undanhålla så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att täcka sina skulder. Huvudregeln är att värdet av makarnas giftorättsgods sedan ska delas lika mellan makarna, se 11 kap. 3 § ÄktB. Ett exempel kan förklara det lättast. 

A är gift med B. Innan äktenskapet köper A ett hus för 700 000kr. A har också annan egendom till ett värde av 100 000kr. B har å sin sida diverse tillgångar till ett värde av 200 000kr. Makarna gifter sig och inget äktenskapsord skrivs. Det finns inte heller något i 7 kap. 2 § ÄktB som gör någon egendom till enskild. När A avlider läggs makarnas giftorättsgods samman. A har egendom till ett värde av 800 000kr sammanlagt, och skulder på 100 000kr. Därför läggs 700 000kr till den gemensamma potten från A. B har tillgångar på 200 000kr och även skulder på 100 000kr. Därför läggs 100 000kr till den gemensamma potten från B. 

700 000kr + 100 000kr = 800 000kr. Detta utgör makarnas samlade giftorättsgods netto. Detta ska delas jämt mellan makarna. 400 000kr går till B och 400 000kr till A:s dödsbo. Det 400 000kr som går till A:s dödsbo utgör sedan arvet efter A. 

När en person som är gift avlider har den efterlevande maken har företräde till dödsboets behållning framför de gemensamma arvingarna tills även denne avlider. Det hela går till så här:

När den ena maken avlider görs som tidigare nämnt en bodelning. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med fri äganderätt. Detta betyder att ingen annan har något anspråk på detta, och att den efterlevande får göra vad den vill med detta. 

Den halvan som tillfaller dödsboet får den efterlevande maken också, se 3 kap. 1 § ÄB, fast med fri förfoganderätt. Detta utgör sedan efterarvet, som sedan kommer att tillfalla arvingarna efter den först avlidna maken. Den efterlevande får inte testamentera bort efterarvet, se 3 kap. 2 § ÄB. Man får tåla att den efterlevande kommer använda en viss del av detta för att fortsätta sitt liv, men den får inte minska denna pott drastiskt. Om man har minskat efterarvet med minst 25% har de efterarvsberättigade rätt till kompensation för detta av den efterlevande, se 3 kap. 3 § ÄB och NJA 2013 s. 736. 

Detta är den normala tågordningen om makarna har gemensamma barn. Om det är så att den avlidne maken har egna barn kallas dessa särkullbarn. Dessa har rätt att sätta efterlevande makes arvsrätt ur spel och begära ut sitt arv direkt istället, se 3 kap. 1 § ÄB. I exemplet ovan innebär detta att bodelningen ger den efterlevande 400 000kr och att den avlidnes barn får sitt arv på 400 000kr direkt från dödsboet. Denna arvsrätt blir även aktuell om man påkallar jämkning av ett testamente som inkräktar på laglotten. 

Nu när detta är presenterat kan jag fortsätta med att besvara dina frågor. 

Kommer dina pengar att räknas med i din mans barnbarns arv? 

Om det är så att din man har särkullbarn har dess rätt att vid din mans dödsfall få ut sitt arv efter sin far. De kan då påkalla jämkning av testamentet om ett sådant finns och detta inskränker på deras laglott, se 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten är hälften av det man egentligen har rätt till och som kallas arvslott. Om en person har en arvsmassa på 100 000kr och avlider med två arvingar är dessa arvingars arvslott 50 000kr medan deras laglott är 25 000kr. 

Av 2 kap. 1 § ÄB framkommer att barn är den primära arvtagaren. Om ett barn har avlidit, men har egna barn, får dessa träda i sin förälders ställe, se 2 kap. 1 § 2 st. ÄB. De tre barnbarnen får sedan dela jämt på den del som tillfallit deras far. 

Effekten av detta blir att din mans barnbarn kan kräva jämkning av testamentet och begära ut sin laglott som deras far hade rätt till om det är så att denna har kränkts genom testamentet, se 7 kap. 3 § ÄB. Era gemensamma barn har också en arvsrätt efter sin far men denna kommer tas tillvara genom deras rätt till efterarv. Exakt hur mycket av din egendom som kommer ingå i denna arvsmassa får avgöras med stöd av de bodelningsregler som jag presenterat ovan, men eftersom du säger att det är en väldigt ojämn fördelning mellan era förmögenheter kommer oundvikligen en del av din egendom att tillfalla barnbarnen till din man om han skulle avlida först. 

Vad händer om du avlider först? 

Om du skulle avlida först sker som ovan nämnt en bodelning. Den del som din man då får med fri förfoganderätt kommer utgöra efterarvet efter dig och tillfalla era gemensamma barn. Enligt gällande rätt har din makes särkullbarn (eller dennes barn vid särkullbarnets dödsfall) inte rätt till mer än det som din make har med fri äganderätt när han avlider och således kommer ditt efterarv till era gemensamma barn vara tryggat. Dock är det fortfarande så att din make, på grund av den ojämna fördelningen er emellan, kommer att erhålla en del av din egendom med fri äganderätt i bodelningen, vilket då kommer att delas mellan alla arvingar till din make, särkullbarn som gemensamma barn. 

Bör ni upprätta ett äktenskapsförord?

Som du ser är det oundvikliga utfallet att en viss del av din förmögenhetsmassa kommer tillfalla din makes särkullbarn och vid dennes dödsfall barnbarnet. Problemet uppstår redan vid bodelningen, då delar av din förmögenhet kommer att tillfalla din make genom de bodelningsregler som finns i svensk rätt. För att komma runt detta är det möjligt att skriva ett äktenskapsförord som reglerar vad vardera maken får i bodelningen. Det ska dock höjas ett varningens finger för att äktenskapsförord är lite speciella. Med tanke på den ekonomiska gemenskap som gäller mellan makar är det svårt att göra just pengar till enskild egendom, och utan att bli för lagteknisk är det mer eller mindre omöjligt att göra ett konto till enskild egendom och fortfarande bruka det, eftersom man genom insättningar och uttag förändrar vad som ursprungligen var den enskilda egendomen. Det kan liknas med att man har en hög med enkronor som är enskild egendom. Om man tar ut några kronor ur högen och sedan lägger in nya är det kanske förvisso samma mängd pengar i högen, men de ursprungliga pengarna är till viss del borta och att säga vilka enkronor i högen som är enskild egendom är inte längre möjligt eftersom nya har tillkommit. 

Om ni vill göra hela eller delar av din förmögenhet till enskild egendom och på så sätt minimera beloppet som går från dig till din makes särkullbarn(barn) skulle jag rekommendera att skriva ett äktenskapsförord med en erfaren familjerättsjurist som kan se till att äktenskapsförordet verkligen får den effekt ni eftersträvar, men jag vill som sagt varna för att det kan bli svårt med likvida medel om man har för avsikt att fortfarande bruka pengarna under sin livstid. 

Om du har några frågor får du gärna kontakta mig på: [e-mail] 

Hoppas att du fick svar på dina frågor!