När får särkullbarn ärva?

2019-02-02 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Min mamma och pappa var gifta och min pappa gick bort för många år sedan. Jag är deras enda gemensamma barn. Min pappa har två barn sedan ett tidigare äktenskap. Ett äktenskapsförord var upprättat innan min pappa gick bort. Det fanns inga tillgångar i dödsboet förutom ett hus som min mamma sålde med förlust samma år min pappa gick bort. Min fråga är om min pappas barn kommer ärva min mamma när hon går bort eller om de inte ärver något alls på grund av äktenskapsförordet och att det inte fanns några tillgångar efter min pappas bortgång.
Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis att förklara huvudregeln för särkullbarns arvsrätt, det vill säga din pappas barns rätt att ärva. Därefter kommer jag att förklara hur arvet fördelas om fördelningen inte har gått till enligt huvudregeln. Huvudregeln – Särkullbarn ärver direkt vid sin förälders död Efterlevande makes arvsrätt gäller framför gemensamma barns rätt. Det betyder att din mamma fick ärva framför dig, men rätt för dig till efterarv efter din pappa när din mamma går bort. När det kommer till särkullbarn, dvs. din pappas barn, är dock huvudregeln att de rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död (3 kap. 1 § ÄB). Det betyder att din pappas barn hade rätt till arv när din pappa gick bort och isåfall rätt till 1/3 var av hans tillgångar som sin resepektive laglott. Även om det bara fanns ett hus i dödsboet så var din pappas barn arvsberättigade till sin del och därmed en del var av husets värde. Undantagsregeln – Särkullbarn avstår sitt arv till förmån för efterlevande makeOm din pappas barn inte fick ut sitt arv vid hans död kan de ha avstått sitt arv till förmån för din mamma (3 kap. 9 § ÄB). Det betyder att de väntar med att få sitt arv till den dagen din mamma går bort. Isåfall har de rätt att få ut en kvotdel av din mammas tillgångar som efterarv efter er pappa (3 kap. 2 § ÄB). Här följer ett exempel på hur kvotdelen kan beräknas:Om din mamma hade 1000 000 i tillgångar vid din pappas död och fick ärva huset till ett värde av 500 000 kr är de totala tillgångarna 1500 000. Arvet efter din pappa på 500 000 delas därefter med hennes totala tillgångar om 1500 000 (arvet efter din pappa + egna tillgångar). 500 000/1500 000 = 0,33. När din mamma dör får din pappas barn isåfall dela på 0,33 % av hennes totala tillgångar, oavsett om de ökat eller minskat sen din pappas död. SammanfattningSammanfattningsvis beror frågan om din pappas barn ska ärva efter din mamma på om de har avstått sitt arv vid din pappas död till förmån för din mamma eller inte. Om de har fått sin del av arvet vid din pappas död (även om det vare lite eller nästan ingenting) har de inte rätt att ärva när din mamma går bort. Om de däremot inte tog ut sitt arv till förmån för din mamma har de rätt till efterarv efter sin pappa när hon går bort enligt den aktuella efterarvskvoten. Hoppas du fick svar på din fråga!

Behöver jag dela med mig av mina tillgångar till min makes barn?

2019-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta. Maken har ett barn sedan tidigare. Jag har två barn utom äktenskapet.Vi vill höra om vi kan göra något för att säkra att vi ärver varandra endast då någon utav oss dör. Min make har inte någon kontakt med sitt barn då barnet ej vill ha någon kontakt. Vi är båda danska medborgare men bor i Sverige.Jag har bott här sedan barnsåren och min make flyttat hit för 10 år sedan.Jag har genom arv en del pengar medan min make ej har några tillgångar på sitt bankkonto. Kan jag om min make skulle avlida först tvingas dela med mig till hans barn som jag aldrig har träffat?Vi har försökt läsa oss fram till svar på våra frågor men det är så svårt att få fram konkreta svar på nätet. Fick tips om denna sida av en vän som tecknat testamente med hjälp från er. Finns det något avtal vi kan skriva och säkra det jag frågat om ovan. Tack på förhand för svar.
Elin Rideg |Hej, och vad kul att höra att ni fått tips om att vända er till oss på Lawline!Inledningsvis så kommer jag att gå igenom några centrala begrepp inom familjerätten då jag inte vet hur bekant ni är med reglerna så att det blir enklare för er att följa med i juridiken. Reglerna om arvsrätt hittar ni i ärvdabalken (ÄB) här, medan äktenskapsbalken (ÄktB) reglerar rättsförhållandet mellan makar och den hittar ni här. Allmänt När två personer gifter sig och blir makar kan man dela upp alla deras tillgångar i två kategorier; giftorättsgods, som ingår i en eventuellt kommande bodelning, eller enskild egendom, som undantas bodelningen. All egendom som makarna förvärvat innan eller under äktenskapet utgör som huvudregel giftorättsgods, oavsett vem som betalat för egendomen eller "står" på en eventuell köpehandling. Enskild egendom uppstår istället när makarna gemensamt kommer överens att en tillgång ska vara en makes enskilda och sedan reglerar detta i äktenskapsförorden, eller genom att egendomen förvärvats genom gåva, testamente eller arv, där givaren eller testatorn föreskrivit ett villkor att det ska vara den mottagande makens enskilda egendom (7 kap. 1 och 2 §§ ÄktB). Två andra centrala begrepp inom arvsrätten är arvslott respektive laglott. Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen efter en avliden person som dennes arvinge (barn) har rätt till enligt arvsordningen, d.v.s. om den avlidna inte har upprättat ett testamente som föreskriver en avvikelse från denna. Genom ett testamente kan man alltså sätta den legala arvsordningen åt sidan. Laglotten är istället vad en arvinge alltid har rätt till, oavsett innehållet i ett testamente, och utgör halva arvslotten. Man kan med andra ord aldrig med giltig verkan "skriva bort" ett barn från sitt arv, oavsett testamentets innehåll. Exempelvis: En person som avlider har en kvarlåtenskap som uppgår till 100 000 kr. Denna efterlämnar endast två barn, och genom den legala arvsordningen får alltså barnen sina arvslotter på 50 000 vardera. Har den avlidna å andra sidan upprättat ett testamente och t.ex. föreskrivit att hela kvarlåtenskapen på 100 000 kr istället ska tillfalla en nära vän kan barnen begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och kan då kräva ut sina laglotter, som uppgår till 25 000 kr vardera. Vilken arvsrätt har makar?Har ni förutom särkullbarn även gemensamma barn så ärver ni varandra. Mer närmare innebär detta att ni ärver de gemensamma barnens arv, som de sedan får ut först när båda avlidit, genom s.k. efterarv. Detta är alltså inte någonting man behöver upprätta ett testamente för, utan följer av reglerna i ärvdabalken (3 kap. 1 § ÄB). Man brukar säga att makar ärver varandra med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken får spendera arvet som denne vill, förutom att testamentera bort arvet eller genom förmånstagarförordnande förfoga över det.Om ni inte har några gemensamma barn utan endast särkullbarn är huvudregeln att ni inte ärver varandra när någon av er avlider. Särkullbarn har nämligen till skillnad från gemensamma barn en rätt att omedelbart få ut sitt arv efter förälderns död, och behöver inte vänta på ett efterarv. Resultatet blir att den efterlevande maken inte kan erhålla någonting med fri förfoganderätt då det inte finns något efterarv att utdela i framtiden. Är detta fallet och ni önskar att ärva varandra så behöver ni upprätta ett inbördes testamente som ger vardera en ömsesidig rätt till varandras egendom när någon avlider. Som tidigare nämnt kan man inte på giltig väg föreskriva att en arvinge ska gå miste om sitt arv, utan resultatet av ett inbördes testamente blir istället att arvingarna endast får rätt till sin laglott, d.v.s. en mindre del av vad de annars skulle erhållit. Behöver du dela med dig av dina tillgångar till din makes barn om han avlider först?Det korta svaret på frågan är nej, inte om du inte vill. Huvudregeln är att när ett äktenskap upplöses på grund av att en make avlidit ska bodelning genomföras innan arvskifte sker (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § 2 st. ÄB). Detta innebär att ert giftorättsgods läggs ihop och sedan efter skuldavräkning delas lika mellan er. Den avlidna makens del (kvarlåtenskapen) fördelas sedan mellan hans arvingar.Exempelvis: Vi antar att du äger tillgångar till ett värde av 500 000 kr och din make tillgångar till ett värde av 100 000 kr. För enkelhetens skull antar vi att alla tillgångar utgör giftorättsgods och att det inte finns några skulder. 500 000 + 100 000 = 600 000 kr. 600 000 / 2 = 300 000 kr. En bodelning skulle alltså innebära att kvarlåtenskapen uppgår till 300 000 kr, som fördelas mellan hans arvingar. Undantaget från huvudregeln: Den av er som överlever den andra maken har dock rätt att välja att en viss andel av giftorättsgodset ska undantas bodelningen, eller att bodelning överhuvudtaget inte ska äga rum. Detta beslut ligger enbart hos den efterlevande maken och behöver inte motiveras (12 kap. 2 § ÄB). Detta resulterar i att likadelningen uteblir, och den efterlevande maken behåller istället alla sina tillgångar. Av exemplet ovan skulle detta innebära att du behåller dina 500 000 kr, och det är istället din makes tillgångar på 100 000 kr som fördelas mellan hans arvingar. Då arvsrätten är ganska komplex är mitt råd att ni inte på egen hand försöker upprätta ett testamente, utan ta kontakt med en jurist som kan få ta del av all nödvändig information så att ni kan känna er säkra att arvet fördelas precis så som ni önskar när arvskifte blir aktuellt. Ni är varmt välkomna att kontakta någon av våra jurister här! Är det någonting som verkar otydligt eller om ni har någon ytterligare fundering så tveka inte att kommentera nedan så ska jag försöka reda ut det. Ni är såklart även välkomna att ställa en ny fråga. Hoppas ni har fått lite klarhet i vilka regler som gäller och lycka till!Vänligen,

Ärver min dotter sin far och får hon veta när han går bort?

2019-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA |HejHar en dotter med en gift man som i sin tur har 3 söner med sin fru, faderskap är fastställt och han betalar via försäkringskassan underhållsstöd. När han går bort, kommer min dotter då att få veta detta och ha rätt till arv efter honom? Har inte haft kontakt med honom sedan dottern föddes.Mvh
David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis kan arvsrättens struktur snabbt sammanfattas. Den består av den legala arvsordningen och testamentsrätten. Om en person skriver ett testamente som uppfyller lagens krav fördelas arvet efter det. Finns inget giltigt testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen, dvs. en i lag reglerad fördelning. Jag misstänker att det är svårt för dig att veta om din dotters far har upprättat ett testamente eller om han gör det innan sin död. Därför ger jag dig två svar, ett utifrån varje alternativ. I slutet sammanfattar jag mitt svar kortfattat. Om testamente saknas så fördelas arvet utefter den legala arvsordningen. Då ärver den avlidnes avkomlingar (barn) allt (2 kap. 1 § ärvdabalken). Barnen delar lika på arvet vilket innebär att din dotter får en fjärdedel, förutsatt att hennes far inte får fler barn innan sin bortgång. När det kommer till hur mycket man ärver görs det ingen skillnad om barnet är gemensamt med nuvarande fru eller så. Alla barn behandlas lika. Skillnad kan dock uppkomma när det kommer till när barnet får arvet. Du nämner att din dotters far idag är gift med en annan person. Han har barn med denna andra. Då ärver den gifte (makan) istället för dessa barn. De får sen sin del av arvet när makan sedan går bort (3 kap. 1 § 1 meningen ärvdabalken). Men din dotter ärver dock direkt eftersom hon inte är deras gemensamma barn (3 kap. 1 § 2 meningen ärvdabalken). Oavsett hur mycket eller lite kontakt du haft med din dotters far så är hon arvsberättigad honom. Efter hans död ska en bouppteckning upprättas inom tre månader (20 kap. 1 § ärvdabalken). Till bouppteckningen ska alla delägare kallas i god tid (20 kap. 2 § ärvdabalken). Din dotter är en delägare eftersom hon är arvinge (18 kap. 1 § ärvdabalken) och ska därför kallas till bouppteckningen. Därför har din dotter rätt att få veta att han gått bort. Om testamente finns kan två situationer aktualiseras. Antingen får hon ut någonting ur det och ärver enligt det eller så har allt testamenterats till någon annan. Oavsett har din dotter rätt att ärva en viss del, nämligen sin laglott. Laglotten är halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten är den del hon får ut om inget testamente skrivits, dvs. den del varje barn får, alltså en fjärdedel. Laglotten blir således en åttondel av hennes fars kvarlåtenskap. Skulle testamentet göra att hon få mindre än en åttondel kan hon begära att det jämkas (7 kap. 3 § ärvdabalken). Det måste hon göra inom sex månader från att fick reda på att testamentet fanns (7 kap. 3 § 3 st. ärvdabalken). Finns ett testamente måste arvingarna informeras om dess existens (14 kap. 4 § ärvdabalken). Det innebär för det första att hon får ärva en åttondel och för det andra att hon får reda på att hennes far gått bort. Sammanfattningsvis kan sägas att din dotter har rätt att ärva honom och få reda på att han gått bort. Har han skrivit testamente så ska hon informeras om det (14 kap. 4 § ärvdabalken). Skulle det göra att hon inte får minst en åttondel kan hon begära att få det ändå. Finns inget testamente ärver hon en fjärdedel (2 kap. 1 § ärvdabalken) direkt vid hans bortgång (3 kap. 1 § 2 meningen ärvdabalken. Då ska hon kallas till bouppteckningen och får därigenom reda på att hennes far gått bort.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Vad händer om min far avlider först?

2019-01-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är enda barnet till min far. Han är gift med min styvmor och hon har inga barn. Om min far avlider först, hur går det till då?
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kommer att regleras både i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).Det första som sker när din far dör är en bodelning mellan den far och din styvmor. Vilket innebär att all egendom som din far och din styvmor har som är giftorättsgods ska värderas, sammanräknas och sedan hälften delas mellan dem. (9 kap. 1 § ÄktB, 10 kap. 1 § ÄktB, 11 kap. 1 § och 3 § ÄktB). All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods. Enskild egendom är bland annat egendom som din far och din styvmor har gjort till enskilde genom antigen genom äktenskapsförord. Fått genom gåva, arv eller testamentet med villkoret att det ska vara enskild egendom (7 kap. 1 § och 2 § ÄktB). När den delen är gjord kommer det som din far får ut i bodelningen (plus eventuell egendom som är hans enskild egendom) att vara hans kvarlåtenskap. Det är kvarlåtenskapen som ska fördelas på hans arvingar. Om inget testamente finns, vilket jag antar att det inte gör, kommer arvet att fördelas enligt den legala arvsordningen. Om ett testamente skulle finnas kommer arvet fördelas enligt vad som står i testamentet. Utifrån den legala arvsordningen ärver barn (bröstarvingar) till den avliden (2 kap. 1 § ÄB). Vilket du är, det innebär att du kommer få ärva hela din fars kvarlåtenskap. Men det finns en regel som säger att den efterlevande makan/maken ärver före gemensamma barn med fri förfoganderätt (3 kap. 4 § ÄB). Det innebär att barnen får vänta på efterarv av sin avlidna förälder som delas ut när den efterlevande makan/maken dör (3 kap. 1 § ÄB). Men eftersom du är ett så kallat särkullbarn och inte ett gemensamt barn till din far och din styvmor har du rätt att få ut ditt arv direkt när din far avlider. Det innebär att hela din fars kvarlåtenskap kommer att tillfalla dig. Du kan välja att avstå arvet till fördel för din styvmor och få ut efterarv av din far. Arvet av din far tillfaller då dig när din styvmor dör. (3 kap. 1 § och 9 § ÄB). Om du inte väljer att göra det kommer arvet av din far att tillfalla dig direkt. För att besvara din fråga kommer först en bodelning ske. När den är gjord kommer du ärva din far eftersom du är ett särkullbarn och därmed har rätt att få ut hans kvarlåtenskap direkt. Du kan dock välja att din styvmor ska få ärva först med fri förfogande rätt och du får ut arvet av din far när din styvmor avlider. Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Hindra särkullbarn från att kräva ut laglotten efter den först avlidna maken

2019-02-01 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Jag och min man har ett testamente (testamentsvittnen är från Fonus juridiska avdelning ), där står att den som överlever den andre skall erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt under sin livstid. Efter bådas död skall kvarlåtenskapen fördelas enligt lag.Vi undrar om det handlar även om laglotten (hälften av arvslotten) dvs. om våra särkullbarn ( vi har inte gemensamma barn men vi har barn sedan ett tidigare förhållande) får laglotten också efter bådas död. Även undrar vi om det kanske behövs återkalla testamente och tilläga en önskan i vårt testamente att barnen ska avstå ifrån att kräva ut laglotten vid min eller min makes bortgång för att skydda den levande och om barnen går emot vår önskan och ändå kräver ut sin laglott efter någon av oss bortgång då får barnen endast laglotten och inget mer.Behöver vi återkalla testamente eller kan vi behålla det som är redan skrivet och slipper vi oroa oss att särkullbarn kommer att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång?mvhHanna Tabich
Alexander Ekegård Ballin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Särkullbarns rätt till arvHuvudregeln är att bröstarvingar delar lika på hela kvarlåtenskapen och denna andel utgör deras arvslotter (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om det finns en efterlevande make får denna behålla de gemensamma barnens arvslotter tills han eller hon också avlider. Däremot har särkullbarn som grundregel rätt att få ut hela sin arvslott när den make som han eller hon är bröstarvinge till avlider (3 kap. 1 § ärvdabalken). Om särkullbarnet helt eller delvist tar ut sitt arv efter den först avlidna maken ska särkullbarnets andel i den efterlevande makens bo minskas i motsvarande mån (3 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken). Om ett särkullbarn istället väljer att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken har särkullbarnet istället rätt till arv efter den efterlevande maken (3 kap. 9 § ärvdabalken).Inskränkningar i särkullbarns rätt till arvEtt testamente kan till en viss grad ändra hur arvsfördelningen ska göras. Oavsett vad ett testamente säger har en bröstarvinge alltid rätt till sin laglott vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 och 3 § ärvdabalken). RådErt nuvarande testamente kommer troligtvis innebära att särkullbarnen till den som avlider först kan kräva ut deras laglotter samt behålla rätten till den andra halvan av deras arvslotter efter den andras död. För att motverka att särkullbarnen tar ut deras laglott innan ni båda avlidit bör ni skriva ett tillägg i testamentet med iakttagande av samma formkrav som ni tog hänsyn till vid upprättandet av det nuvarande testamentet (10 kap. 6 § ärvdabalken). Innebörden av tillägget bör vara det särkullbarn som använder sin lagstadgade rätt att få ut hela eller en del av sin laglott före den efterlevande makens död förlorar sin rätt till arv som överstiger dennes laglott. Detta borde skapa ett starkt nog incitament för särkullbarnen att inte kräva ut något arv innan ni både du och din man gått bort.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Särkullbarns arvsrätt när bodelning inte sker

2019-01-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man o jag har skrivit testamente för ett bra tag sedan. Där det står att min mans barn (särkullbarn) skall få sin laglott. Om min man avlider före mig o jag säger jag vill behålla mitt giftorättsgods vad händer då? Gäller testamentet i alla fall? Så hans barn får laglotten då också. Vi har gemensamma barn. Tacksam för svar.
Mikaela Lindén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis förklara hur bodelningen går till om om din man avlider före dig, och därefter förklara vad som händer med hans barns, d.v.s. särkullbarnens arv och era gemensamma barns arv. Bodelning om din man avlider före digHuvudregeln är att bodelning ska ske när den ene maken går bort (9 kap. 1. § ÄktB). Som du själv är införstådd med har du rätt att begära att bodelning inte ska äga rum vilket innebär att var och en av er behåller sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Ditt giftorättsgods behandlas då i praktiken som om det vore enskild egendom.Gäller testamentet i alla fall? Vad händer med hans barns arv?Även om du begär att bodelning inte ska ske så kommer din mans testamente att gälla. Dessutom har särkullbarn rätt att ärva sin förälder oavsett testamente (3 kap. 1 § ÄB). När han går bort kommer de ha rätt att få ut sitt arv direkt medan era gemensamma barn kommer få ta del av sin pappas arv när du går bort (3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande makes arvsrätt gäller alltså framför gemensamma barns rätt, men inte framför särkullbarns rätt . Din mans giftorättsgods och eventuella enskilda egendom ska fördelas mellan särkullbarnen och era gemensamma barn så att de får sin laglott, även om era gemensamma barns del inte delas ut direkt utan tillfaller dig först. Låt oss säga att din man har 1000 000 i giftorättsgods och enskild egendom efter att du behållit ditt giftorättsgods. Om han exempelvis har 2 särkullbarn och ni har tre gemensamma barn så har varje barn rätt till 200 000 kr var (1000 000/5). Särkullbarnen kommer få sina 200 000 var direkt medan 600 000, dvs era tre gemensamma barns arv går till dig och berättigar dem efterarv efter sin pappa när du går bort. Det kan också tilläggas att du inte har rätt att testamentera bort era gemensamma barns del av arvet om din man går bort, men du får spendera pengarna som du vill, vilket kallas fri förfoganderätt.Sammanfattningsvis gäller testamentet oavsett om du väljer att behålla ditt giftorättsgods eller inte och särkullbarnen kommer få sitt arv direkt vid din mans död medan era gemensamma barn får arvet efter sin pappa den dagen du går bort i efterarv. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad har särkullbarn rätt till?

2019-01-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man dog för 2 år sen. Hans särkullsbarn fick ut sin arvslott ,fast vi i testamentet vädjat att dom skulle vänta till jag också hade dött. Barnen var tillfreds med arvsskiftet av pappans bankmedel.Min man och jag har ett sommarhus som jag fortfarande bor i. Kommer särkullsbarnen att något med det att göra efter jag har dött eller om jag säljer huset innan dess?
Henrik Åkesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av ärvdabalken (ÄB).Särkullbarn har rätt till sin arvslott direkt (ÄB 3 kap. 1 § första stycket, andra meningen). Som jag förstår din fråga har redan särkullbarnen fått ut sin del av arvet efter sin pappa i form av bankmedel. Deras arv efter sin pappa är alltså klart. Eftersom din avlidnes makes särkullbarn inte ärver dig så kommer de inte ta del av sommarstugan som du äger. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Har du fler frågor är du varmt välkommen att återkomma! Med vänliga hälsningar

Hur fördelas kvarlåtenskapen när det finns både särkullbarn och testamente?

2019-01-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man och jag har bodelat, har äktenskapsförord samt testamente. Min man har särkullbarn och vi har två gemensamma barn. I testamentet står att jag vid ev dödsfall ger min man fri förfoganderätt över all min kvarlåtenskap såväl lös som fast. Om så sker, vad händer när han avlider? Tillfaller den enskilda egendomen jag haft till våra gemensamma barn eller tvingas vi även dela den med särkullbarnen?
Nora El Massry |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande arv regleras i ärvdabalken.Om din make skulle avlida kommer hans kvarlåtenskap att tillfalla dig i likhet med testamentet. Men eftersom att det finns ett särkullbarn i bilden – så har särkullbarnen rätt att redan vid din mans bortgång kräva att få sin del av kvarlåtenskapen. Detta beror på att i Sverige har särkullbarnen alltid rätt till sin laglott enligt 7 kap. ärvdabalken. Åberopar särkullbarnen detta har särkullbarnen alltså rätt till sin laglott, trots att din man har testamenterat all sin kvarlåtenskap till dig. Men om särkullbarnen inte skulle vilja få ut sin laglott på en gång – och väntar tills du går bort, har särkullbarnen rätt att få ut sin laglott från sin pappas kvarlåtenskap ( av det som är resterande av den) vid din bortgång. Alltså kommer din kvarlåtenskap helt att gå till dina barn, men din makes kvarlåtenskap kommer delas mellan era gemensamma barn och särkullbarnen. Sammanfattningsvis för att besvara på din fråga så kommer ni, om inte särkullbarnen direkt kräver sin laglott – att vid din bortgång behöva dela din makes kvarlåtenskap med särkullbarnen. Tar särkullbarnen dock direkt sin laglott, kommer de gemensamma barnen inte att behöva dela kvarlåtenskapen med särkullbarnen. Dock kommer självklart din egendom att helt tillfalla dina barn och inte särkullbarnen, oavsett om särkullbarnen tar ut sin laglott direkt eller väntar tills din bortgång. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar