Särkullsbarns rätt till efterarv

2020-01-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far gifte om sig och jag fick en halv syster ,när min far dog så sa min bror och jag att hon kunde bo kvar i villan, så vi tar ut vårat arv när hon flyttar och nu för 2 år sen flyttade hon men enligt dom så skulle inte min bror och jag få ut vårat arv , huset såldes för 1,4 miljoner .Har vi inte rätt att få något arv .
Amanda Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaFrågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Eftersom att du och din bror inte har samma mamma och pappa som er halvsyster utgör ni enligt lagen s.k. särkullsbarn (barn från er fars tidigare förhållande). Huvudregeln är att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt efter den bortgångna föräldern, medan makars gemensamma barn, alltså er halvsyster måste vänta tills dess att hennes mor går bort för att hon ska få ut arvet efter er far, se 3 kap. 1§ 1st ÄBSärkullbarn har dock en möjlighet att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 9§ ÄB. Styvföräldern ärver då den avlidnas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne får göra i princip vad den vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Särkullbarnet/ särkullsbarnen som avstått sitt arv till förmån för den efterlevande maken får då ut sitt arv efter sin förälder först när styvföräldern avlider i form av ett s.k. efterarv. Troligt är nog att ert "avstående" har betraktats som ett avstående enligt 3 kap. 9§ ÄB . Om så är fallet har du och din bror rätt att få ut ert arv efter er far först när den efterlevande maken (alltså er styvmor) avlider, se 3 kap. 2§ ÄB . Huvudregeln är att hälften av tillgångarna anses vara den först bortgångna makens (er fars) och andra hälften efterlevande makens (er styvmors), se 3 kap. 2§ 1st ÄB. Innan arvet efter er styvmor ska delas mellan hennes arvingar ska ni med efterarvsrätt (du, din bror och din syster) erhålla arvet efter er far. Hur stort efterarv ni kommer att erhålla efter er far bestäms efter en beräkning med kvotdelar.Hoppas att du fick svar på din fråga! Mvh

Särkullsbarns rätt

2020-01-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Vi är 3 syskon och vår mamma dog 1986. Vår pappa gifte om sig efter ett par år. Han dog 2005. Eftersom vi är särkullbarn så fick vi ut arv efter pappa och makan har bott kvar i deras hus efter det och hon har 2 barn. Min fråga är om hon dör har vi rätt till något arv?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Baserat på din information att ni syskon fick ut ert arv när er pappa gick bort är svaret att ni inte har rätt till något ytterligare vid den efterlevande makans bortgång. Enligt svensk lag får ni först ut arvet efter er mamma när er pappa går bort eftersom han ärver henne med fri förfoganderätt. Deras gemensamma barn (ni) ärver alltså först när båda föräldrarna är borta. När er pappa gifte om sig blir ni särkullbarn I förhållande till deras relation, liksom hennes tidigare barn. Särkullbarnen har en rätt att vid sin förälders bortgång begära ut sina laglotter direkt och behöver alltså inte vänta som när det gäller ens egna föräldrar. Du anger att efter er pappa avled fick ni ut arvet efter honom. Detta innebär att ni tagit ut eran del redan och kommer inte ärva hans nya fru då ni inte är släkt och ingår i hennes legala arvsordning. Situationen hade varit annorlunda om ni som särkullbarn hade avstått till förmån för den efterlevande makan (alltså väntat med att tagit ut er del som man som särkullbarn har möjlighet att göra) tills att hon också avlidit. Då hade ni fått ta del av er pappas andel i efterarvet. Svaret på din fråga är alltså nej, ni har inte rätt till något arv vid hennes bortgång då ni redan fått er laglott. Det är såklart möjligt att makan själv testamenterar något till er men ingen annan laglig rätt föreligger vad jag kan se utifrån er information. Med vänlig hälsning

Vem har rätt att ärva med särkullsbarn?

2019-12-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Vem ärver mig och min maka? Jag har två barn, hon har inga barn. När även jag är avliden, så lever nog ingen av hennes syskon(3 st) . Är hennes syskonbarnbarn är då aktuella för arv, de är sju stycken. Ska dessa sju då göra upp med mina två barn om den kvarlåtenskap som finns. Hur ska vi skriva testamente för att underlätta. En stycken fast egendom som är skriven på oss båda ingår i arvet, lösöre med lågt värde och försumbar andel kontanter. Med vänlig hälsning Anders
Karl Montalvo |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas och tror att vi kan hjälpa dig. Eftersom din fråga handlar om arv så finns reglerna i Ärvdalbalken (ÄB). Jag tolkar frågan som att de handlar om hur arvet ska fördelas och hur ni kan gå tillväga med ett eventuellt testamente. Då de beror på i vilken ordning du och din maka avlider så kommer jag reda ut följande scenarion- Om du avlider först- Om din maka avlider först Om du avlider förstOm du avlider först så kommer dina barn ärva dina tillgångar direkt, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § ÄB. Detta eftersom de är särkullsbarn och därmed har företräde även framför din makas rätt till arv från dig. Sedan när dina maka avlider så har inte dina barn någon arvsrätt efter din maka, 2 kap. ÄB, (Se dock möjligheterna till testamente nedan). Från henne ärver då i första hand hennes syskon men om de är döda så träder deras barn i deras föräldrars ställe, 2 kap 2 § ÄB. Om även de är döda träder deras barn i sin tur in och ärver, 2 kap. 2 § ÄB. Om din maka avlider förstOm din maka avlider först ärver du allt från henne eftersom ni är gifta och hon inte har några särkullsbarn, 3 kap. 1 § ÄB. Sedan när du dör så kommer ditt arv delas upp i två delar. Detta eftersom hälften av arvet från dig kommer räknas som efterarv från din maka och ska gå till hennes arvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Utgångspunkten är att delarna är lika stora, 3 kap 2 § ÄB. En annan fördelning är dock möjlig t.ex om ni har enskild egendom eller någon av er har testamenten, 3 kap 2 § tredje stycket ÄB. Din del av arvet kommer gå till dina barn som får dela på det lika, 2 kap 1 § ÄB. Delen som är efterarv från din maka kommer i första hand gå till hennes arvingar, 3 kap. 2 § ÄB. Men inte till hennes syskons barnbarn. Rätten till efterarv är nämligen begränsad så att arvingar efter syskons barn i arvsordningen inte har rätt till efterarv, 3 kap. 2 § ÄB. Detta innebär att de sju syskons barnbarnen i din fråga inte har rätt till efterarv. Om de endast finns syskons barnbarn till din maka i livet när du dör så går även denna del av arvet till dina arvingar, d.v.s dina barn, 3 kap. 9§ ÄB. Så sammanfattningsvis: Om du avlider först så kommer dina barn ärva direkt från dig när du dör och din makas arvingar, d.v.s hennes syskon och deras barn, kommer ärva från henne när hon dör. Om din maka avlider först så ärver du från henne. Sedan när du dör ärver dina barn hälften av ditt arv medans den andra hälften går till din makas arvingar som lever. Finns inga arvingar till din maka i livet när du dör som är hennes barn, föräldrar, syskon eller syskons barn så ärver istället dina barn även denna delen. TestamenteNi är fria att testamentera hur ni vill med era tillgångar förutom två begränsingar. För det första måste alltid den efterlevande maken ha fyra prisbasbelop vid andra makens död, 3 kap. 2 stycket 1 § ÄB. För det andra måste dina barn alltid få sin laglott, 7 kap. 1, 3 § ÄB. Laglotten är hälften av det som dina barn skulle fått från dig utan testamente. Detta innebär att om ni vill att dina barn ska ärva allt från båda så är detta möjligt att genomföra. Din maka kan skriva ett testamente där barnen ärver alla hans tillgångar, 10 kap. ÄB. Laglotten skyddar nämligen endast bröstarvingar och inte syskon eller deras barn. Hoppas jag besvara din frågaMed vänliga hälsningar

Om särkullbarns rätt till omedelbart utfående av arv

2019-12-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag är ensam barn till min far. han är gift men han och hans fru har inga barn tillsammans. Vet ej om de skrivit testamente. vad gäller vid ett dödsfall med arv osv?
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det så är du enda bröstarvingen (barn) till din far. Bröstarvingar tillhör den första arvsklassen, alltså de som enligt svensk rätt tar arv i första hand, 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Enligt 3 kap 1 § ÄB ärver efterlevande make den avlidna maken med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken är fri att göra vad denne vill med arvet förutom att testamentera bort det. Samma lagrum stadgar dock att särkullbarn har företräde framför efterlevande make vilket innebär att ett särkullbarn inte behöver vänta till den efterlevande maken avlider för att få ut sitt arv. Eftersom du är ensam bröstarvingen och särkullbarn till din far kommer du, förutsatt att testamente inte förordnar något annat, ärva hela hans kvarlåtenskap vid hans bortgång. Som bröstarvinge har man en okränkbar rätt att få sin laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som man som bröstarvinge skulle tilldelats. Eftersom du är enda bröstavingen består din arvslott av hela din fars kvarlåtenskap. Din laglott är således hälften av kvarlåtenskapen. Om din far har skrivit ett testamente som kränker din laglott har du rätt att begära jämkning av testamentet för att utfå din laglott, 7 kap 3 § ÄB. Observera att en bröstarvinge inte har rätt att begära jämkning av testamente för utfående av arvslott.Hoppas du fick svar på din fråga. Vänligen,

Särkullbarns arvsrätt

2020-01-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi ska gifta oss och har barn i tidigare äktenskap båda två. Vad händer om någon av oss dör med vårt gemensamma hus,bil osv. Vem ärver vad? Mvh Anna o Hasse
Anna Holmlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor gällande arv regleras i ärvdabalken (ÄB) och regler om bodelning med anledning av död regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer först att gå igenom vad som gäller vid äktenskapsskillnad vid ena makens död, för att sedan förklara hur arvet fördelas. Arvskifte på grund av ena makes dödEtt äktenskap upplöses på två sätt, varav det ena sättet är genom den ena makens död, detta framgår av (1 kap 5 § ÄktB) här. När ett äktenskap upplöses genom den ena makens död gäller att en bodelning ska föregå ett arvsskifte (23 kap 1 § 2 st ÄB). Detta innebär att den avlidnes kvarlåtenskap kommer att bestå av dennes andel från bodelningen. I ett äktenskap råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap 3 § ÄktB). I ett äktenskap presumeras all egendom vara giftorättsgods (7 kap 1 § ÄktB). Detta innebär att den egendom som inte utgör enskild egendom genom exempelvis ett äktenskapsförord ska ingå i en bodelning vid äktenskapets upplösning (9 kap 1 § och 10 kap 1 § ÄktB). I ert fall kommer ert gemensamma hus, bil och så vidare ingå i bodelningen som giftorättsgods, om ni inte bestämmer er för annat.Särkullbarns arvsrättHuvudregeln vid arv när det finns efterlevande make är att makarna ärver varandra (3 kap 1 § ÄB). Om det finns barn som inte är gemensamma (särkullbarn) blir situationen emellertid annorlunda. Ett särkullbarn har rätt att kräva ut sin del av arvet genast då föräldern avlider (3 kap 1 § 1 st 2 meningen ÄB). Det betyder att makens arvsrätt får stå tillbaka. Endast om särkullbarnet väljer att avstå från arvet till förmån för den efterlevande maken kommer efterlevande make ha rätt att ärva (3 kap 9 § ÄB). Maken har därefter rätt till arvet med en så kallad fri förfoganderätt. Särkullbarnets arvsrätt kommer att ta sig formen av ett efterarv då även den efterlevande maken avlider. Men detta bestämmer barnet själv om denne vill göra. SlutsatsSammanfattat innebär allt detta att era respektive barn har rätt att ta ut sitt arv direkt när föräldern har avlidit (3 kap 9 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur räknas arvet ut när min mor, som var omgift, avlidit?

2020-01-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min mor, som var omgift, har gått bort. De hade inga gemensamma barn, jag är således ett särkullbarn. I deras gemensamma testamente har de angivit: "Vid den först avlidnes frånfälle ska den efterlevande med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap."Såvitt jag förstått gäller "fri förfoganderätt" endast vid gemensamma barn? Eller gäller annorlunda bara för att de uttryckligen skrivit detta i testamentet?Inga andra särskilda skrivningar finns i testamentet.Läste någonstans om "Basbeloppsregeln" som skulle kunna ge efterlevande make ytterligare del till dennes arv. När kan denna tillämpas?Hur räknas mitt arv ut med tanke på ovanstående? Kan ni göra ett räkneexempel?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga var din mor omgift och har nu gått bort. Mitt antagande är att det finns en efterlevande make som enligt det inbördes testamentet ärver henne. Inom svensk arvsrätt är utgångspunkten att den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar, är först att ärva (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Om det finns gemensamma barn får dessa ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider, särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB).Även om din mor och hennes make testamenterat bort all sin kvarlåtenskap till varandra kan du inte göras helt arvlös. Som bröstarvinge till din mamma har du rätt till din laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Det du skulle ärvt om det inte funnits något testamente utgör arvslotten; laglotten är hälften av detta (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut din laglott måste du påkalla jämkning av testamentet. Jämkning måste påkallas senast sex månader efter att du tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Det är helt i sin ordning att i testamente stadga att den efterlevande maken ska ärva med fri förfoganderätt. Det är inte bara vid gemensamma barn. Det är riktigt att om en make avlider och det finns gemensamma barn, kommer den efterlevande maken att ärva den först avlidna maken med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att efterlevande make har rätt att använda, sälja och skänka bort egendomen efter den först avlidna. Däremot får vederbörande inte testamentera bort den delen av arvet som är hänförlig till den först avlidne maken. Det samma gäller i ditt fall; när din mamma gick bort görs en bodelning för att avgöra hur stor del av boet som utgör kvarlåtenskap efter henne. Enligt testamentet ärver hennes make allt. Genom att påkalla jämkning har du däremot rätt att få ut hälften av det du skulle ärvt (laglotten). I och med den fria förfoganderätten har du när den efterlevande maken avlider rätt till efterarv efter din mamma. Efterarvet kommer att utgöra en kvotdel av kvarlåtenskapen från den efterlevande maken. Från efterarvet ska avräknas det du redan fått ut i laglott. Det är således till din fördel att testamentet stadgar att efterlevande make ska ärva med fri förfoganderätt. Hade det istället stått att efterlevande make skulle ärva med full äganderätt hade du inte haft rätt till något efterarv i framtiden.Basbeloppsregeln som du nämner innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med den egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen, eller som utgör den makens enskilda egendom, motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Regeln går före din laglott. Fyra prisbasbelopp motsvarar 189.200 kronor. Det har den efterlevande maken rätt till (i vilket inräknas det maken själv fått i bodelningen och det maken har i enskild egendom). Basbeloppsregeln är en skyddsregel för att den efterlevande maken inte ska stå helt utblottad när äktenskapet upphör genom dödsfall.Jag har dessvärre ingen möjlighet att göra en beräkning av ditt arv. Däremot har våra jurister på Lawline juristbyrå stor erfarenhet av arvsrätt. En av våra jurister hjälper dig gärna att räkna på ditt arv, men även med att påkalla jämkning av testamentet om du vill göra det. För kostnadsförslag och vidare kontakt nås jag på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med särkullbarns arvsrätt när den avlidne är gift?

2019-12-31 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag är gift och jag och min man har barn från tidigare förhållanden (jag en dotter och han två söner), alltså inga gemensamma barn. Vi har skrivit äktenskapsförord. Vi har precis köpt ett hus tillsammans med min pappa (ett generationsboende) som är änkling. Min pappa äger 50% och jag och min man 25% var. Jag skulle behöva veta vad som händer om min pappa och jag skulle gå bort. Då ärver väl min dotter 75% av huset? Hur kan hon få tillgång till dessa pengar? Måste hon vänta tills min man vill sälja huset eller måste han köpa ut henne för att kunna bo kvar? Vad händer med sakerna (heter det lösöret?) i huset? Eftersom jag har köpt det mesta i huset (jag har dock inga kvitton kvar) undrar jag om det delas lika eller kan man upprätta någon lista som båda skriver på som underlag för vem som har köpt vad till huset? Vänligen,Susanna
Mikaela Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara på din fråga kommer jag använda mig av ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Vad händer med arvet efter din pappa? När din pappa avlider är det du och eventuella syskon som ärver, men skulle du avlida före din pappa ärver istället din dotter i ditt ställe (2 kap. 1 § ÄB). 75% av huset kommer alltså slutligen att gå till din dotter när både du och din pappa avlidit oavsett vem som avlider först. Vad händer med arvet efter dig?Eftersom att du är gift har din man också en rätt att ärva från dig. Hade ni haft gemensamma barn hade de i så fall fått ärva först vid det senare tillfället då han avlider, men eftersom att ditt barn är ett så kallat särkullbarn, alltså inte din och din mans gemensamma får hon ärva direkt om hon inte väljer att avstå arvet (3 kap. 1 § 1 st ÄB). Hur får din dotter ut arvet? Eftersom att ni är gifta har din man rätt till fyra prisbasbelopp om du dör även om din dotter i egenskap av särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt (3 kap. 1 § 2 st ÄB). Prisbasbeloppet år 2020 kommer att vara 47.300 kr. Fyra prisbasbelopp är då ungefär 189.000 kr. Alltså kan din dotters rätt att ärva 75% av huset ändå bli sådant att hon får ut hela eller delar av det först när din man dör om allt han äger inte uppgår till fyra prisbasbelopp. Gör det inte det har han rätt att ur ditt arv få ut så mycket att det når upp till den summan. Räcker hans egna egendom är det dock mycket riktigt som du säger, att han måste köpa ut din dotter för att få bo kvar. Vad gör man med lösöret? Angående lösöret påverkas även det av att ni är gifta. När någon i ett äktenskap dör ska man göra en bodelning, och där ska bådas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). När man räknat av skulder från varje makes giftorättsgods ska man lägga allt värde samman och dela det lika (10 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgodset är all egendom som inte är enskild (7 kap. 1 § ÄktB), och egendom kan göras enskild exempelvis genom ett äktenskapsförord (7 kap. 2 § 1 p ÄktB) och det skulle då inte delas lika mellan er. Du beskriver hur det inte finns kvitton eller liknande som anger vem som köpt vad, vilket skulle innebära att det blir svårt för din make och dotter att göra en bodelning när du avlidit. Ni kan dock göra det även under ett äktenskap (9 kap. 1 § 2 st ÄktB). Sammanfattningsvis har din dotter i egenskap av särkullbarn rätt att få ut hela sitt arv direkt om du dör, så länge din mans egendom uppnår ett värde av fyra prisbasbelopp, och annars det som blir över efter att han får så mycket att det uppnår det beloppet. Då skulle din dotter äga 75% av huset om både du och din pappa avlidit och din man skulle behöva köpa ut henne för att få bo kvar. Även lösöre skulle gå i arv, dock först efter en bodelning där all din och din makes egendom delats lika. Vill man inte att viss eller all egendom ska ingå i en bodelning kan man göra det till enskild egendom i ett äktenskapsförord, men man kan också göra en bodelning under äktenskapet för att tidigare bestämma vem i äktenskapet som äger vilket lösöre. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Hur räknas man ut kvarlåtenskapen när det finns särkullbarn?

2019-12-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, vi är två syskon och en halvsyster. Vi har gemensam far som gick bort för 30 års sen. Då fick vi alla ut laglotten. Nu har vår mor gått bort och arvskifte ska göras (bodelning gjord) Hur ska vi beräkna var ens andel av kvarlåtenskapen ?
Ebba Alkehag |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom jag har uppfattat din fråga så att den handlar om hur man ska räkna ut fördelningen av ett arv kommer jag att använda mig av reglerna i Ärvdabalken (ÄB). Jag har också uppfattat det så att den far som ni tre syskon har gemensamt var gift med din och din systers mor vid tillfället då han dog. Vid ett sådant fall kallas den halvsyster som du har för särkullbarn, eftersom hon inte är barn till den mor som din far vid dödstillfället var gift med.Vid din fars bortgång hade din mor, som hans maka, rätt till att först "ärva" honom.Detta kallas för makas arvsrätt och går som huvudregel före barns arvsrätt, 3 kap. 1 § ÄB. Din mor ärvde alltså er far före er, med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon hade rätt att fritt förfoga över din fars kvarlåtenskap genom att exempelvis leva upp pengarna, resa för dem eller köpa hus. Hon hade dock inte rätt att testamentera bort arvet. Undantag från regeln om att makar ärver först är om det finns särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att ta ut sitt arv före efterlevande maka/or. Detta innebär att din halvsyster hade rätt att plocka ut en tredjedel (eftersom din fars egendom ska delas mellan dig, ditt syskon och din halvsyster lika, 2 kap. 1 § ÄB). Det framgår dock av din förklaring i frågan att din halvsyster enbart valde att ta ut sin laglott, vilket motsvarar hälften av arvslotten, vilket jag väljer att tolka som att din halvsyster avstod från att plocka ut resterande del av sin arvslott till förmån för din mor, 3 kap. 9 § ÄB. Du skriver också att du och ditt andra syskon också tog ut er laglott direkt vid din fars bortgång. För att göra det hela enklare att överskåda kommer jag att här göra ett exempel för dig. Låt säga att din far hade 300 000 kr i kvarlåtenskap när han gick bort (hälften av giftorättsgodset mellan han och hans maka). Detta skulle tillfalla var och en av hans barn med en tredjedel, alltså 1000 000 kr var. Av dessa 100 000 kr utgör varje laglott hälften, alltså 50 000 kr. Den enda lagstadgade rätten att få ut laglotten är egentligen hos din halvsyster, som har rätt att plocka ut hela sitt arv med en gång. Dock skriver du att var och en av er plockade ut er laglott, vilket motsvarar ett värde av 150 000 kr av de 300 000 kr som fanns hos din far. 150 000 kr tillfaller således din mor i förtursarv.När din mor nu har gått bort måste din fars kvarlåtenskap således räknas bort först.Eftersom din mamma ärvde 150 000 kr med fri förfoganderätt är det inte säkert att exakt denna summa finns kvar att dela ut till er. Vid din mors bortgång ska kvotdelen i form av efterarv till er barn delas ut först, vilket räknas ut genom att ta din mors förtursarv = 150 000 kr / totala värdet av kvarlåtenskapen din mor hade vid din fars bortgång = 300 000 (hälften av totala kvarlåtenskapen genom exemplet ovan) vilket ger oss = 150 000 / 300 000 kr = 50 %. Dessa 50 % ska således delas lika mellan dig och dina två syskon, oavsett om den ena är ett halvsyskon. Efter detta ska resterande 50 % av din mammas kvarlåtenskap delas mellan dig och ditt helsyskon, eftersom din halvsyster inte ärver efter din mor. Låt mig ge dig ett exempel: Om din mor vid sin bortgång har använt upp en del pengar och att hennes kvarlåtenskap uppgår till 500 000 kr. Av dessa ska först 50 % tas "bort" för att delas mellan er alla tre syskon i form av efterarv från er far. 250 000 kr ska alltså delas lika mellan er. Därefter återstår 250 000 kr som bara du och ditt helsyskon ska dela mellan er eftersom ni ärver lika efter er mor, under förutsättning att din mor inte har gift om sig sen din fars bortgång. Detta är bara ett exempel och jag väljer därför att inte räkna ut det för dig på mer exakt nivå. Jag hoppas dock att mitt svar har hjälp dig en bit på traven och att ni löser situationen! Om ni behöver mer hjälp så tveka inte på att antingen ställa en ny fråga eller vända er till våra duktiga jurister som kan hjälpa er med arvskiftet. Ta hand om er och god fortsättning! Mvh