Hur mycket ärver särkullbarn?

2019-03-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Särkulls barn - arvVi är ett gift par och det finns ett särkullsbarn och inga gemensamma barn,Hur mycket kommer att tillfalla särkullsbarnet om A avlider ( som har särkullsbarnet )?Gemensamma till tillgångar ( kapital )-skulder 1000000.En bostadsrätt som står skriven på A, värde 2 300000 - Inköpspris 900000-låneskuld 675000 ( vi har halva lånet vardera )Vi har ett Inbördes Testamente skrivet ( Inbördes testamente mellan makar, efterlevande make ärver med fulläganderätt)Mvh
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bodelning görs vid dödsfallRegler kring bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Äktenskap upplöses i samband med skilsmässa och dödsfall, då ska en bodelning göras. Genom en bodelning fördelas makarnas egendom mellan dem (9 kap 1 § ÄktB). I en bodelning ska allt giftorättsgods ingå, alltså all egendom som inte är enskild egendom (10 kap 1 § ÄktB). Vad som utgörs av enskild egendom är exempelvis egendom som ni skrivit ska vara enskild i ett äktenskapsförord (7 kap 2 § ÄktB). Som jag tolkar det du skrivit, utgör både era gemensamma tillgångar och bostadsrätten giftorättsgods. Det spelar nämligen ingen roll vem som köpt eller står skriven på bostadsrätten, är den inte enskild egendom utgör den giftorättsgods och kommer att ingå i bodelningen (7 kap 1 § ÄktB). Då ena maken avliderRegler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att då en person avlider har dennes bröstarvingar (barn) rätt till kvarlåtenskapen (2 kap 1 § ÄB). Är personen gift har dock den efterlevande maken förtur till arvet och den avlidnes arvingar får då ut sin del av arvet vid den efterlevande makens dödsfall. Men detta gäller inte om den avlidne maken har särkullbarn, dessa barn har då rätt att få sin del av arvet framför den efterlevande maken (3 kap 1 § ÄB).Särkullsbarnet har rätt till sin del av arvetÄven då ni har testamente som ger dig rätt att ärva din make, så har särkullbarnet alltid en rätt att begära ut sin laglott (7 kap 1 § ÄB). Särkullbarn kan dock avstå från att få ut sin del omedelbart och då kommer du att ärva särkullbarnets del med "fri förfoganderätt" (3 kap 9 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär till skillnad från full äganderätt, att du inte har rätt att testamentera bort det. Särkullbarnet kommer då att vid din bortgång ha en efterarvsrätt, där den delen av dina tillgångar som utgör fri förfoganderätt är barnets del av arvet (3 kap 2 § ÄB).SammanfattningHur mycket som kommer att tillfalla särkullbarnet beror alltså på vad som utgör giftorättsgods och enskild egendom av din och din makes tillgångar. Giftorättsgodset kommer att fördelas vid en bodelning och därefter beror det även på om särkullbarnet väljer att få ut sin del av arvet direkt eller om denne väljer att avstå från att få ut delen direkt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan ett äktenskapsförord, där vi gör vår egendom enskild, göra att barnen får vänta med sitt arv tills dess att båda är avlidna?

2019-03-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Är gift, det finns inte gemensamma barn, men särkullbarn hos båda. Båda är ägare till ett hus, äger 50% /person. Kan vi skriva ett äktenskapsförord där min andel är enskild egendom och min makes andel är enskild egendom? Om, får barnen då vänta med arvet till båda makarna är avlidna?
Mimmi Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att kunna svara på din fråga så kommer jag att använda mig av ärvdabalken (ÄB) och av äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer först förklara lite kring arvsordningen för att sedan svara på hur ett äktenskapsord påverkar arvet. Om du bara vill ha ett kort svar finns det längst ner Hur ser er arvsordning ut?Om någon av er skulle dö är det era barn som ärver (ÄB 2 kap. 1 §). Det som skiljer särkullbarn från gemensamma barn är att särkullbarn har rätt att ta ut sin del av arvet direkt. Så om vi säger att du skulle gå bort kan alltså dina barn, som är särkullbarn, välja att ta ut sin del av arvet med en gång. Det finns alltså en möjlighet för särkullbarn att välja om hen vill ta ut arvet eller om hen vill vänta med att ärva tills dess att även din efterlevande make gått bort och då ärva efter din make istället (ÄB 3 kap. 1 § 1 stycket och 9 §). Hur påverkar äktenskapsförordet barnens rätt till arv?Precis som du skriver kan ni båda göra er egendom enskild genom ett äktenskapsord (ÄktB 7 kap. 2 § 1 pt). Att göra detta innebär att enskild egendom inte ska delas med den andra maken eller hans arvingar om äktenskapet skulle upplösas av någon anledning, till exempel om någon av er dör. Det i sin tur innebär alltså att om du skulle dö så skulle din enskilda egendom (50 % av husets värde) tillfalla dina arvingar och inte din makes barn. Att skriva ett äktenskapsförord kommer alltså inte att förhindra att barnen tar ut sitt arv med en gång, utan innebär bara att de inte får ta del av den hälften av huset som tillfaller din make. Vad skulle ni kunna göra istället? Det ni skulle kunna göra istället är att skriva ett testamente (ÄB 9 kap. 1 §). I testamentet kan ni skriva och be särkullbarnen att vänta med att ta ut sina arv tills dess att även den efterlevande dött. Det är dock inte tvingande för särkullbarnet eftersom hen ändå har rätt att kräva ut arvet direkt om hen vill (ÄB 3 kap. 1 § första stycket). Något annat ni skulle kunna göra är att testamentera bort er del av huset till varandra (ÄB 9 kap. 1 §). Särkullbarnen har fortfarande rätt att ta ut sin del av arvet men genom testamentera bort er egendom till den andra maken har barnen istället bara rätt till sin laglott. Laglott är vad barnen minst kan få i arv efter sin förälder och består av hälften av vad denne skulle haft utan testamentet (ÄB 7 kap. 1 §). Så länge barnen får ett värde som motsvarar sin laglott kan de inte kräva att få ta del av huset. SammanfattningsvisOm ni skriver ett äktenskapsförord gör ni er egendom till enskild och det innebär att din enskilda egendom tillfaller dina arvingar om äktenskapet av någon anledning skulle upplösas. Däremot förhindrar inte detta att era respektive särkullbarn väljer att ta ut sina arv med en gång. Ett annat alternativ kan vara att skriva ett testamente. I testamentet skulle jag råda er att skriva att ni vill att särkullbarnen väntar med att ta ut sitt arv. Detta är dock inte tvingande för dem men det är bra att göra er vilja tydlig. Ni kan också testamentera bort er del av huset till varandra. Detta gör att barnen bara har rätt till sin laglott och så länge de får ett värde som motsvarar den kan de inte kräva att ta del av huset. Jag inser att jag berört vissa saker lite snabbt så om du vill att jag ska förtydliga något får du gärna återkomma så ska jag försöka förklara lite bättre. Skulle du behöva hjälpt med att till exempel upprätta ett testamente rekommenderar jag att ni bokar en tid med någon av våra jurister. Jag hoppas att jag har kunnat vara till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Kan man skriva ett sparkonto som enskild egendom?

2019-03-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej Vill skriva ett sparkonto som enskild egendom på grund av särkullbarn ifall ett dödsfall inträffar hur gör vi och är det möjligt?
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att ni inte vill att särkullbarnet ska kunna komma åt den enskilda egendomen. Det framgår inte av frågan om det är ditt eller din makes barn och om det är ditt eller din makes sparkonto som ska var enskild egendom. Men jag ska i mitt svar täcka upp alla delar så du oavsett vad syftet är, får svar på din fråga! Alternativ 1 – Ditt barn, ditt kontoEnligt 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) ska närmaste arvingar taga arv med lika stor del. Om du då vill skriva ett sparkonto som enskild egendom blir detta bara en restriktion till din make vid en framtida bodelning. Det betyder att särkullbarnet som då alltså enligt detta alternativ är ditt barn ändå har rätt till sitt hela arv, och sparkontot ska alltså även om det inte räknas med i en bodelning mellan dig och din make, räknas in i arvslotten som barnet har rätt till. Om ni vill begränsa särkullbarnets arvsrätt måste ni göra det via ett testamente. En bröstarvinge har dock alltid rätt till sin laglott (som är hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB).Alternativ 2 – Din makes barn, hens kontoDet här alternativet är alltså i princip samma som alternativ 1 med enda skillnaden att det handlar om din makes konto och hens barn, alltså skulle du inte ha rätt till pengarna vid en bodelning men makes barn har rätt till dem vid beräkningen av arvslotten. Alternativ 3 – Din makes barn, ditt kontoI en sådan situation där barnet inte är ens egna barn kan inte särkullbarnet komma åt de pengar som är enskild egendom från maken som inte är särkullbarnets förälder, eftersom de pengarna inte räknas med vid en bodelning mellan makarna och är alltså exkluderade från beräkningen av arvslotten. Alternativ 4 – Ditt barn, din makes kontoSamma sak som alternativ 3 bara ombyta roller, så din makes konto blir skyddat från ditt barn. Hur blir detta giltigt?Nu har vi gått igenom vad som sker om ett sådan konto skulle finnas. Men för att det ens ska kunna gå till på de sättet måste konto i sig vara enskild egendom. Huvudregeln är enligt 7 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) att makars egendom är giftorättsgods, i den mån den inte är enskild egendom (undantaget). För att ett sparkonto ska bli enskild egendom krävs det att makarna kommit överens om detta i ett äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Ett äktenskapsförord behöver inte skrivas innan äktenskapet utan det kan skrivas under äktenskapet också. Det viktiga att komma ihåg är att äktenskapsförord ska upprättas skriftligen, undertecknas av makarna samt registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄktB). Det som även är viktigt att få in i själva äktenskapsförordet är att avkastningen från ett sådan konto också ska vara enskild egendom. I annat fall skulle exempelvis eventuell ränta på kontot bli giftorättsgods och därmed ingå i en bodelning. Jag skulle även rekommendera er att komma överens om en summa som ska sparas varje månad för att undvika konflikter i framtiden. Konflikter kan uppstå genom att pengar behöver överföras från ett konto till ett annat, men genom att i äktenskapsförordet specifikt ange att exempelvis 5000 kr i månaden kommer att sparas så kan man undvika sådana konflikter då man alltid kan hänvisa till äktenskapsförordet. SammanfattningsvisKortfattat är det möjligt att skriva ett sparkonto bli enskild egendom, men ni behöver upprätta ett äktenskapsförord.Om ni vill ha hjälp med att formulera ett sådant äktenskapsförord, hänvisar jag er till vår juristbyrå som kan hjälpa till med det! Kontakta mig på isabella.vasiliou@lawline.se så hjälper jag er vidare till juristbyrån. Vänligen,

Kan förälder göra sitt barn arvslös?

2019-03-09 i Särkullbarn
FRÅGA |Min morfar dog och min mamma som är särkulle barn var på bouppdelning. Där sades det att ett äktenskapsförord gjorts om enskild egendom. Att allt stod på nya frun hus och bilar osv. Det fanns även inget på kontot 0 kr. Inga saker eller något fanns heller enligt dem i hans ägo att ge till min mamma. Hon skulle alltså inte få nånting. Kan man göra så? Morfar måste ju ha haft nånting på kontot och mamma veta att han var en samlare som hade dyr konst, mynt, klockor osv men inget av det togs upp. Kan man bli helt utan arv pga äktenskapsförordet eller finns det nånting som tillfaller mamma, pension eller dylikt, tv, soffa eller tavla. Eller måste mamma vänta på att få något tills nya frun är död ? Finns det nått mamma har rätt att få ändå trots allt.
Karin Ekström |Hej, tack för din fråga till Lawline!Ett kort svar på din fråga är att er morfar har rätt att "göra sig av med" sin egendom genom att exempelvis skriva över sina tillgångar på sin fru och göra er mamma arvlös. Jag ska beskriva det lite mer utförligt här nedan. Det finns ingen speciell lag som reglerar just detta men de lagar som reglerar arv är ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsförord reglars i äktenskapsbalken (ÄktB). Som jag förstår det så rör det sig inte om något testamente så jag kommer inte gå in på de reglerna. Det finns ingen bestämmelse som hindrar er morfar från att skriva över alla sina egendomar på frun och därefter göra det till hennes egna egendom. Utgångspunkten är att så länge en person är i livet har den rätt att göra vad den vill med sina tillgångar. Eftersom allt dessutom är egen egendom för frun kommer din mamma inte heller ha rätt att ärva efter det att frun dör. Tyvärr finns det ingenting ni kan göra för att se till att er mamma får någon arvsrätt. Det jag skulle rekommedera er att göra är att kontakta en jurist och får hjälp med att kontrollera så att allt har gått rätt till vid bouppteckningen och att äktenskapsförordet är giltigt. Detta för att verkligen dubbelkolla att din mamma verkligen inte har rätt till något arv. Om ni vill ha mer rådgivning från oss kan ni kontakta vår telefonrådgivning eller kontakta våra jurister. Jag förstår verkligen att det känns orättvist och frustrerande för er och jag hoppas att ni möjligen kan få ut något av att dubbelkolla alla handlingar! Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Allt gott

Hur mycket har ett särkullbarn rätt till?

2019-03-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej jag har en fråga angående vad som händer i fall min fru går bort först då hon har ett barn sedan tidigare och vi har ett gemensamt . Faller jag först är det ju inga problem för då ärver ju min fru allt men om hon går bort först så undrar vi hur fördelningen ser ut , är det så att hennes barn har rätt till 50% då eller vad är det som gäller då vi även har vårat gemensamma barn som inte ärver förrän jag fallit av .
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv kan du hitta i ärvdabalken. Det är precis som du säger att om du avlider först så ärver din fru allt och erat gemensamma barn har då rätt att få ut arvet först när även hon avlider samt att särkullbarnet inte har rätt att först då få ut sin del av arvet.Hur mycket ett särkullbarn har rätt tillDå din fru har ett barn sedan tidigare, s.k. särkullbarn, så har det barnet rätt att få ut sitt arv genast, om denne vill det, 3 kap.1 § ÄB och 3 kap. 9 § ÄB. Det betyder alltså att din frus barn sedan tidigare inte behöver vänta tills du har avlidit för att få ut sin del av arvet. När den ena maken avlider görs en bodelning där all egendom delas lika mellan er (50 % var), 9 kap. 1 § ÄB, och det som hamnar på din frus sida av bodelningen har hennes barn sedan tidigare rätt att begära ut sin del av, som i detta fall skulle bli 50 % av din frus andel i bodelningen och den andra hälften tillfaller dig, och senare ert gemensamma barn. SammanfattningVid ena makens bortgång så delas makarnas egendom lika mellan dem. Din fru har ett barn sedan tidigare vilket gör att denne kan välja att få ut sin del av arvet direkt, dvs. 50 % av din frus del i bodelning, så 25 % av er gemensamma egendom. Men särkullbarnet kan även välja att avstå sin del av arvet till förmån för dig och vänta med att ta ut sin del av arvet när du har avlidit, detta är dock något särkullbarnet själv avgör.Vänliga hälsningar

Boende när särkullsbarn har rätt till sin laglott

2019-03-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Min fästman vill att vi gifter oss och att jag flyttar in i hans hus. Vi har inga gemensamma barn men han har ett barn och jag har två barn. Huset är hans och som jag förstår så ärver jag inte huset trots att vi är gifta pga att han äger huset innan jag flyttar in? Om han skulle avlida innan mig så ärver hans barn huset och jag blir bostadslös har jag förstått det som. Kan man skriva testamente där jag får bo kvar i huset eller ärver hans barn huset direkt oavsett testamente?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Att man inte ärver en bostad efter sin partner är fallet när man är sambos och partnern ägde boendet innan man flyttat ihop, vilket inte är fallet vid äktenskap. Huvudregeln i äktenskap är att den efterlevande maken ärver allt efter den avlidne, 3:1 ärvdabalk.När en make dör så görs en bodelning, finns ingen enskild egendom så delas all egendom på mitten mellan den avlidne och den efterlevande, 9:1. Som sagt är huvudregeln att den efterlevande ärver hela dödsboet men undantag finns vid testamente och särkullsbarn. Jag utgår från att inget testamente till någon utomstående finns.Din fästman har ett särkullsbarn (barn med annan), detta barn har rätt att ta ut sin laglott (7:1 ärvdabalk) när hens far avlider. I detta fallet är barnets laglott 50 % av dödsboet, alltså 25 % av era samlade tillgångar. Hans barn ärver alltså inte huset men det kan uppkomma fall då ett boende måste säljas för att kunna samla medel att betala ett särkullsbarns arvsrätt. Ett särkullsbarn kan också avvakta med att ta ut sin laglott tills efterlevande make (du) går bort, men det går inte att tvinga barnet att vänta, 3:1 1 st ärvdabalk. Ni kan testamentera varandra med full äganderätt men det kommer inte påverka särkullsbarnets rätt att ta ut sitt arv då särkullsbarns laglott går före testamenten (man kan alltså inte göra sina barn arvlösa i Sverige). Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Särkullbarns arvsrätt

2019-03-12 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Fråga från min särbo. Gift ung, skild och har tre barn med mannen hon skiljts från. Omgift senare med en man som hade ett barn. Mannen avled för några år sedan. Vid arvskiftet efter honom erhöll mannens dotter sin laglott, men avstod från resten av arvet 1/4. Frågan från min särbo är, att när hon avlider har då särkullbarnet arvsrätt efter henne. Om det är så och det inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet efter henne är då hennes tre barn betalningsskyldiga till särkullbarnet.Tacksam för svar
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga berör arvsrätt, hänvisas till Ärvdabalken (ÄB) och dess bestämmelser. Jag tolkar det på dig som att maken inte hade skrivit något testamente, utan att hans barn är ensam arvtagare. Jag har detta som utgångspunkt när jag formulerar mitt svar. Angående laglottGenom ett testamente kan en arvlåtare sätta den arvsordning som finns i ÄB åt sidan och själv bestämma hur arvet ska fördelas. Begreppet laglott aktualiseras då den avlidne har skrivit ett testamente. Kortfattat innebär laglott att den som enligt arvsordningen i ÄB skulle ha fått arv, men förlorar arvsrätten i och med ett testamente, har rätt att efter begäran erhålla halva arvslotten (7 kap. 1 och 3 §§ ÄB). Laglott är således arvtagarens rätt att begära ut halva sin arvslott, då arvet testamenterats bort. Makars arvsrätt och särkullbarnHuvudregeln då ena maken avlider är att den andra maken erhåller arvet före sina gemensamma barn. När den efterlevande maken sedan avlider erhåller makarnas gemensamma barn arvet som finns kvar, både efter den först avlidna och efter den sist avlidna maken (3 kap. 1 § ÄB). I en situation då ena maken går bort och makarna inte har några gemensamma barn men det finns särkullbarn efter den avlidne, är huvudregeln att den efterlevande maken inte ärver någonting och särkullbarnet ärver allt (3 kap. 1 § ÄB). Ett särkullbarn kan dock avstå sin rätt till förmån för efterlevande make (3 kap. 1 och 9 §§ ÄB). Jag tolkar det som att det är vad som har skett i detta fall. Fri förfoganderättDen andel som särkullbarnet har avstått till fördel för den efterlevande maken erhåller denne med fri förfoganderätt. Detta innebär att den efterlevande maken kan förbruka kapital, avyttra och ge bort egendom. Dock får efterlevande make inte testamentera bort den kvotdel av andelen som innehas med fri förfoganderätt. Särkullbarns rätt till arv vid efterlevande makes bortgångNär ett särkullbarn har avstått arvet till fördel för den efterlevande maken blir särkullbarnet istället berättigad att ärva sin förälder vid den efterlevande makens bortgång (3 kap. 2 och 9 §§ ÄB). När någon ärver den först avlidne efter den efterlevandes bortgång kallas för efterarv. Vid den efterlevande makens bortgång räknas först ut vilken andel som särkullbarnet ska erhålla efter sin förälder (den andel som den efterlevande maken tidigare erhöll med fri förfoganderätt). Sedan räknas arvet efter den efterlevande maken ut. Inga pengar i dödsboetI ett scenario då det inte finns några tillgångar i dödsboet blir inte den efterlevande makens barn betalningsskyldiga till särkullbarnet. Som tidigare nämnt innehas andelen som särkullbarnet avstår till fördel för efterlevande make med fri förfoganderätt, och kan alltså både växa och minska. I detta fall Jag förstår det som att särkullbarnet har avstått en del av arvet till fördel för din särbo. Vid din särbos bortgång har således särkullbarnet rätt att erhålla den kvotdel av andelen som din särbo innehar med fri förfoganderätt av tillgångarna i dödsboet. När särkullbarnets andel har räknats ut och fråntagits, fördelas arvet efter din särbo mellan arvtagarna som i detta fall är särbons tre barn (2 kap. 1 § ÄB). Din särbos barn kommer inte att bli betalningsskyldiga till särkullbarnet om det inte finns tillgångar i dödsboet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Arv med gemensamma samt särkullsbarn

2019-03-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Har en undran om gemensamma o särkullebarn hur arv delad om vi är gifta. Vi har en gård med värde av ca 18milj och jag mamma har två barn sedan innan pappa har ett barn sedan innan och vi har 4st gemensamma barn. Hur blir arvet där samt hur fungerar det med tex bilar och lösöre vid arv ? Med vänlig hälsning,
Patrik Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Om jag förstår din fråga rätt så har du två barn sedan innan, din man ett barn sedan innan och ni har fyra gemensamma barn. Ni är gifta och har ingen enskild egendom eller specifika äktenskapsförord.När en make avlider görs en bodelning vilket som huvudregel innebär att all egendom som ett par äger delas lika mellan dödsboet och den efterlevande maken, 9:1 Äktenskapsbalken. När endast gemensamma barn finns är huvudregeln som de flesta känner till att den efterlevande maken får ärva allt och att de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna gått bort, 3:1 1 st ärvdabalk.Det finns dock undantag när en make har barn med en annan part, så kallat särkullsbarn. Ett särkullsbarn har nämligen rätt att ta ut sin arvslott efter att hens förälder har dött, ifall barnet inte vill avstå och vänta tills efterlevande make också gått bort, 3:1 1 st ärvdabalk. Detta är en regel för att skydda särkullsbarn, så en efterlevande make inte agerar orättvist. I ert fall innebär detta att all egendom, gården samt allt lösöre (förutom personliga föremål så som kläder tex, 10:2 ÄktB) delas mellan dödsboet och efterlevande make. Är dödsboet ditt så delas det på antal barn du har (2+4), de gemensamma barnen har inte rätt att få något förrän även deras far (efterlevande maken) gått bort. Men dina två särkullsbarn har rätt att ta ut sina arvslotter (2:1 ÄrvdB) omedelbart, alltså 1/6 av kvarlåtenskapen i dödsboet. Ni kan testamentera till varandra för att minska era särkullsbarns lotter till hälften (så de bara får sin laglott, 7:1 ÄrvdB), men det går inte att göra sina barn i Sverige arvslösa.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH