Hur ärver man om det finns särkullbarn?

2019-12-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Om jag xx, avlider först skall all min kvarlåtenskap tillfalla xx med fri förfoganderätt, dock med undantag av mina söners respektive laglott. Vad innebär detta för mig som make och min makas barn, dvs särkullsbarn i vårt äktenskap?
Kathleen Ramos |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att "xx" som avlider är make, sedan tolkar jag det som att dina söner är särkullbarn från din sida och att även din maka har ett särkullbarn på sin sida. Jag tolkar det även som att ni inte har något testamente. Precis som du säger är huvudregeln att när en make avlider är att den efterlevande maken ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Men när en make avlider och denne make har barn som inte är gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn finns det dock undantagsregler för hur en arvsfördelning går till. Istället för att den efterlevande maken ärver kvarlåtenskapen är det särkullbarnen som ärver den avlidne (3 kap 1 § ärvdabalken). Ett särkullbarn kan avsäga sig sin rätt till arv efter sin förälder (3 kap 9 § ärvdabalken) så att den efterlevande maken får arvet istället. Då får särkullbarnet rätt till efterarv i den efterlevande makens arv, dvs din makas arv, senare. Sammanfattningsvis är det barnen till den avlidne maken som får arv i ditt fal (om jag har tolkat frågan rätt) och inte den efterlevande maken. De barnen kan avsäga sig sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken och istället få ett så kallat efterarv i denna makens arv.Hoppas att du fått svar på din fråga, om det inte var helt klart för att jag tolkade frågan fel eller om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!

Ärver min makes särkullbarn om jag avlider?

2019-12-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Kan jag skriva någonstans att särkullbarn inte ska ärva någonting av mig ? Jag har inga barn eller gemensamma. Gift.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar din fråga som att du inte vill att din makes barn, som inte är dina barn, ska ärva något om du avlider. Den legala arvsordningenHuvudregeln är att den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, ska ärva om någon avlider (2 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes barn ingår i den första arvsklassen och har alltså rätt att ärva först. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar och syskon (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrarna ska ta hälften av arvet, och om en förälder är avliden ska syskon träda i förälderns ställe och dela lika. Om den avlidne inte har några föräldrar eller syskon i livet ska arvet gå vidare till den tredje arvsklassen. I denna ingår den avlidnes far- och morföräldrar samt deras barn, alltså moster/morbror och faster/farbror. Kusiner till den avlidne ärver inte. Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före både eventuella gemensamma barn, och annars även de andra arvsklasserna. I ditt fall innebär detta att om du avlider ska din make ärva allt. Din make kommer ärva med så kallad fri förfogande rätt. Detta innebär att hen kan använda egendomen som hen önskar, men kan inte testamentera bort den. Efterarvsrätt för arvsklass tvåOm din make ärver på detta sätt kommer dina arvingar i arvsklass två få så kallad efterarvsrätt, alltså dina föräldrar, syskon och syskons barn. Detta innebär att de har rätt att ärva efter dig då din make avlider (3 kap. 2 § ÄB). Så stor del som ditt arv utgör i din makes egendomsmassa efter bodelning och arvsskifte, ska vid din makes död gå till dina efterarvingar. Detta innebär till exempel att om bodelningen mellan er är helt jämn, så att ditt arv utgör hälften av ert gemensamma bo, ska hälften av din makes bo då hen avlider gå till dina efterarvingar (3 kap. 2 § tredje stycket ÄB). Din möjlighet att skriva testamenteDu kan skriva ett testamente där du anger att din make ska ärva allt med full äganderätt (9 kap. 1 § ÄB). Detta kommer innebära att dina föräldrar och syskon inte kommer ha någon efterarvsrätt. Detta eftersom den enda arvingen som alltid har rätt till arv är den avlidnes bröstarvingar. Om du upprättar ett sådant testamente kommer din make få full äganderätt över egendomen och såldes kunna testamentera bort den om hen så önskar. Detta innebär också att din makes barn såklart kommer ärva även denna egendom då du hen avlider. SlutsatsDin makes barn ärver inte då du avlider. Det kommer endast vara din make som ärver. Om du inte skriver ett testamente kommer din make ärva med fri förfoganderätt. Detta kommer innebära att dina föräldrar och syskon, och även syskons barn, har efterarvsrätt då din make avlider. Alltså kommer inte din makes barn ärva efter dig.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Särkullbarns rätt till arv

2019-12-20 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är ett par i ålder 75+ där jag (maken) har två nu medelålders barn från ett tidigare äktenskap. Min hustru och jag har ett gemensamt barn. Mina särkullbarn har tydligt markerat att de vid min ev. bortgång föremin hustru omgående vill ha ut sin arvsrätt. Vår son är beredd att uppskjuta sitt arv.Finns det någon juridisk möjlighet att ombesörja så att särkullbarnens arvsrätt senarelägg tills efter min hustrus död?Tacksam för svar.
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan kommer jag att hänvisa till Ärvdabalk (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du funderar över om det finns någon juridisk möjlighet att senarelägga särkullbarns arvsrätt, och har det som utgångspunkt när jag formulerar mitt svar. Särkullbarns arvsrätt I 3 kap. 1 § 1 st. ÄB anges den efterlevande makens rätt till arv. I lagrummet framkommer att om arvlåtaren var gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Det framkommer dock i den andra meningen att om arvlåtaren efterlämnar särkullbarn har den efterlevande maken endast rätt till kvarlåtenskapen om särkullbarnet har avstått sin rättighet till arvet i enlighet med vad som sägs i 3 kap. 9 § ÄB. I 9 § framkommer att särkullbarnet till den avlidne maken kan avstå sin rätt till arvet till fördel för den efterlevande maken. Om särkullbarnet gör detta, har denne istället rätt att ta del i den efterlevande makens bo vid den efterlevande makens bortgång. Detta innebär att den efterlevande maken endast har rätt till kvarlåtenskapen efter arvlåtaren om arvlåtarens särkullbarn avstår sig sin del av kvarlåtenskapen till fördel för den efterlevande maken. Om särkullbarn däremot vill erhålla kvarlåtenskapen efter arvlåtaren direkt vid arvskiftet har denne rätt till det. Basbeloppsregel make I 3 kap. 1 § 2 st. ÄB finns en minimiskydd för efterlevande make. Denna bestämmelse är en skyddsregel för den efterlevande maken och stadgar att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 kr. Källa: https://www.regeringen.se/artiklar/2018/09/prisbasbelopp-for-2019-faststallt/ Testamente Ett testamente ger en person möjlighet att själv bestämma hur ens egendom ska fördelas efter sin bortgång och således sätta den legala arvsordningen åt sidan. Detta framgår av 9 kap. 1 § ÄB. I ett testamente kan exempelvis uttryckas att önskan är att vid sin bortgång ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken, varvid vid den efterlevande makens död ska kvarlåtenskapen fördelas enligt följande: X. Om du önskar att skriva ett testamente, rekommenderar jag dig att kontakta en jurist som kan hjälpa dig att formulera ett testamente utifrån din önskan. Särkullbarns rätt till laglott vid testamenteVad som är viktigt att beakta vid testamente och dess verkan är att ett testamente kan jämkas av bröstarvingar. För att förtydliga är samtliga dina barn dina bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ÄB. Enligt 7 kap. 1 § ÄB utgör laglotten hälften av den arvslott som denne skulle ha erhållit om det inte hade funnits något testamente. Bröstarvinge kan, enligt 7 kap. 3 § ÄB, jämka testamentet och således erhålla sin laglott. Detta innebär att om den legala arvsordningen sätts åt sidan med hjälp av ett testamente, kan bröstarvingar (där innefattat särkullbarn) jämka testamentet och på så sätt erhålla sin laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle ha erhållit om det inte funnits något testamente. SammanfattningSammanfattningsvis har ett särkullbarn legal rätt att erhålla arvet efter arvlåtarens bortgång. Basbeloppsregeln för makar ger dock make rätt till att erhålla 4 prisbasbelopp ur bodelningen. Det finns möjlighet att fördela kvarlåtenskapen till annan än bröstarvingarna genom ett testamente. Det ska observeras att särkullbarnen i egenskap av bröstarvingar kan jämka ett ev. testamente och erhålla sin laglott, d.v.s hälften av sin arvslott. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Lycka till och god jul! Med vänlig hälsning,

Har ett barn från exmakes tidigare äktenskap rätt till arv?

2019-12-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mamma gick bort i augusti. Hon och pappa har varit ett par sedan 1993. Min mamma var tidigare gift med en man som gick bort i cancer 1992. Han hade en dotter född 1987 som min mamma endast träffade ett fåtal gånger pga hennes exmans sjukdom. Dottern bodde tillsammans med sin mamma. Vid mammas bodelning dök dottern till mammas tidigare man upp. Enligt bodelningen har hon rätt till 1/3 av syskonens arv. Jag och min syster är chockade av situationen. Vi ska dela arvet efter vår mamma med en för familjen, helt okänd person. Då mina föräldrar hade köpt hus i slutet av 90-talet, ett hus som min pappa fortfarande bor kvar i , kan han tvingas lämna huset då han pga sin arbetssituation inte har möjlighet att lösa ut den här dottern som tillhör en man min mamma tidigare var gift med. Min mamma har inte efterlämnat sig något testamente, så för oss i familjen känns det inte som om hon hade vetskap om att arvet skulle delas på tre barn. Definitivt inte med ett barn som inte är hennes och som inte har någon relation till.I dödsboet efter mammas tidigare man fanns inga tillgångar, utan skulder på ca 49 000 :-. Min mamma fick enligt dokument vi funnit, 4 basbelopp i försäkring SPP på lite under 200 000 kr. Dottern ska enligt samma dokument fått ut ca 67 000 :-Stämmer det att min mammas ex-mans dotter som inte haft någon relation till varken vår familj eller till min mamma nu kan göra så att min pappa måste gå ifrån sitt hus som han och mamma bott i över 25 år?
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Jag hoppas att jag kommer kunna hjälpa dig genom att besvara din fråga.Eftersom det är en fråga om arv och personer som varit gifta så finns lagar om det i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar frågan som du undrar om den okända dottern, låt oss kalla henne A, har rätt till arv. Detta bero på vad som hände när din mammas exmake dog. Som huvudregel har A ingen rätt till arv efter din mamma om det normala händelseförloppet utspelade sig vid exmakens död. Detta följer av särkullbarns rätt till arv enligt 3 kap. 1 § ÄB och att i svenskrätt ärver enbart biologiska barn, 2 kap. 1§ ÄB. I nästa stycke ska jag förklara varför så är fallet. Eftersom A enbart var barn till en av makarna i äktenskapet mellan din mor och exmaken så var hon ett s.k särkullbarn. Normalt har barn rätt till arv från sina föräldrar om de är gifta först när den andra föräldern dör. Den andra maken ärver nämligen före barnen, 3 kap. 1§ ÄB. Undantaget från detta är just särkullsbarn. De har nämligen rätt till arv direkt. Detta följer av andra meningen i ärvdabalkens första § i tredje kapitlet. Har A tagit ut sitt arv redan här så har hon ingen rätt till arv från er mamma. Efter henne har i första hand enbart ni barn rätt till arv, 2 kap. 1§ ÄB. Men samma regel gäller här som ovan, d.v.s att er pappa har rätt till arvet först och ni barn får vänta till han dör, 3 Kap. 1§ ÄB Detta förutsätter dock att din pappa och er mamma var gifta, var de inte de så ärver ni barn direkt, 2 kap. 1§ ÄB. Alltså som huvudregel har A inte rätt till arv i situationen ni beskriver. Det finns dock en situation där A har rätt till arv nu. Det är om hon avstod från sin rätt till arv vid första exmakens död, 3 kap. 9§ ÄB. Då det inte framgår av din fråga om A har gjort detta kommer jag nedan utreda det scenariot. Men kom ihåg att huvudregel är att A inte har rätt till arv från din mamma eftersom hon inte är hennes barn, 2 kap. 1§ ÄB. När din mammas ex man dog Om A avstod sin rätt till arv vid exmakens död så har hon rätt till efterarv från sin far, vilket innebär att hon har rätt till den kvotdel av din mammas arv som anses vara kvar från er exmaken, 3 kap. 2§ ÄB. Ifall inte exmaken och din mamma hade äktenskapsförord som kan förskjuta fördelningen så är huvudregel att när äktenskaps avslutas, t.ex när ena maken avlider, så räknas hälften av tillgångarna som vardera makes, se Äktenskapsbalkens 7 & 9 kapitel. Detta innebär att hälften av din mammas tillgångar räknas som arv från exmaken, d.v.s något som A har rätt att ärva genom efterarv, 3 kap. 2 § ÄB. Eftersom det är en kvotdel så kan den absoluta summan som A ha rätt till öka eller minska med tiden, hon har alltid rätt till hälften av din mammas kvarlåtenskap. När din mamma dörNär din mamma dör ska det första som sker i bodelningen vara att pengarna som anses vara efterarv från exmaken avskiljs, 3 kap. 6§ ÄB. Alltså ska hälften av din mammas arv avskiljs och går till A som efterarv från Exmaken. Eftersom ni som är barn till er mor och hennes nya far inte var barn till exmaken så har ni ingen rätt till denna del av arvet, utan det går oavkortat till A. Sedan ska en bodelning ske enligt Äktenskapsbalkens regler och ett arvskiftet ska ske av er mammas arv. Här kommer dock er Pappa ha arvsrätt före er med, 3 kap. 1§ ÄB. (Igen förutsatt att de var gifta) Sammanfattning Som jag skrev ovan så har A inte någon rätt till arv från er mor som huvudregel. Men om hon avstått från sitt arv från Exmakens vid hans död så har hon rätt till arv när din mamma dör, rent juridisk är detta inte arv från er mamma utan efterarv från exmaken. Hon har då inte rätt till ⅓ av arvet utan ½ av arvet från er mor. Värt att nämna att de inte finns någon skälighetsregel eller liknande som skyddar er pappa i den situationen. Den enda regel med liknande effekt är att er pappa alltid har rätt att ha fyra prisbasbelopp (fyra prisbasbelopp är 189 200‬ kr 2019) efter din mammas död om de var gifta, 3 kap. 2 stycket 1 § ÄB. Vid en sådan beräkning ska man dock först räkna in de pengar som är hans egna samt den hälft han ärver från er mor. Först om de inte når upp till fyra prisbasbelopp så får han del av de pengar som A har rätt till. Jag hoppas jag har besvarat frågan på ett tydligt sätt.Med vänliga hälsningar

Särkullsbarns laglott

2019-12-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min sambo avled och vi hade skrivit testamente. Vi hade inga gemensamma barn men han har två egna barn och jag har två egna barn. Särkullebarnen får nu sin laglott och jag får min del. Som jag har förstått så ska särkullebarnen vid min död ha en viss del av det jag efterlämnar. Men de pengar jag nu får som arvslott, hur kan jag använda dom? Kan jag göra vad jag vill, förutom att testamentera bort dom? Eller ska jag tänka på att det ska finnas pengar i dödsboet när jag dör?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Om jag förstår din fråga rätt får du din del genom testamentet och att särkullbarnen tar ut sin del direkt. Om särkullbarnen tar ut sin del direkt från sin förälder vilket de har rätt att göra så har de ingen rätt att göra det senare igen vid din bortgång. De kan inte hämta ut sin andel två gånger. Då de är sambons särkullbarn ärver de inte dig om ni inte har testamenterat något till fördel för dem. Jag vet inte vad som står i testamentet, men om ni inte skrivit något sådant kommer inte barnen ta ut något mer då de redan fått sin laglott. Om du/ni har skrivit något om att de ska ärva dig kan jag råda dig att dubbelkolla vad som är skrivet. Du kan även ändra dig och skriva ett nytt eget testamente. Du borde alltså kunna göra vad du vill med din del då särkullbarnen redan fått sin andel.Med vänlig hälsning

Vad kan ett särkullbarn ärva?

2019-12-22 i Särkullbarn
FRÅGA | Hej, jag är gift och vi har ett gemensamt barn. Vi har hus i Sverige och utomlands. Alla fastigheter är registrerade i mitt namn. Min man har en son från ett tidigare äktenskap. Kan hans son kräva från mig sitt arv del om min man går bort? Som sagt min man äger ingenting. Tacksam för svar.
Hanna Stenberg |Som jag förstår det undrar du alltså om din mans barn från ett tidigare äktenskap kan ärva något som du äger om din man går bort.Vad som händer när en person avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Sonen som din man har från ett tidigare äktenskap är ett s.k. särkullbarn och bröstarvinge. Bröstarvingar är de som går först i arvsordningen enligt 2 kap. 1 § ÄB. Det innebär att han har rätt att få ut sin s.k. laglott direkt enligt 3 kap. 9 § ÄB. Laglotten regleras i 7 kap. 1 § ÄB och är hälften av arvslotten. När en make avlider ska en bodelning göras enligt 9 kap. äktenskapsbalken (ÄktB). Då delas giftorättsgodset (giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom, se 7 kap. 1–2 § ÄktB) upp i det som ägs av vardera maken. Det som efter bodelningen är din mans del av giftorättsgodset samt hans eventuella enskilda egendom är det som hans son kan ärva. Vänliga hälsningar

Kan särkullbarn kräva att få ut sitt arv trots testamente om orubbat bo?

2019-12-20 i Särkullbarn
FRÅGA |Min mamma och pappa har varit gifta sedan 1976. Tidigare var de gifta på var sitt håll och har i de äktenskapen två barn var sig. Sedan har de mig ihop. Nu har pappa gått bort och jag undrar om pappas två tidigare barn kan kräva ut sin arvslott redan nu trotts att de skrivit testamente att mamma ska sitta i orubbat bo? Måste/kan då även jag ta ut min del från pappas sida eller hur funkar det för mig?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Enligt ärvdabalken 2 kap 1 § ärver barn sina föräldrar. Var den avlidne gift vid tidpunkten för bortgången ärver dock i första hand den efterlevande maken, om paret hade gemensamma barn, ärvdabalken 3 kap 1 §. I ert fall finns det även särkullbarn, det vill säga barn som inte är gemensamma, vilka har rätt att få ut sin arvslott direkt vid förälderns bortgång, ärvdabalken 3 kap 1 §. Trots att dina föräldrar skrivit testamente där din mamma ska sitta i orubbat bo så har särkullbarnen rätt att kräva ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten, ärvdabalken 7 kap 1 §. De måste då begära jämkning av testamentet, ärvdabalken 7 kap 3 §. De kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för din mamma, och få ut arvet efter sin pappa först när din mamma gått bort, ärvdabalken 3 kap 9 §. Eftersom du är dina föräldrars gemensamma barn finns det ingen möjlighet för dig att få ut din laglott direkt vid din pappas bortgång, ärvdabalken 3 kap 1 §. Du får istället vänta tills din mamma går bort innan du får ut arv efter din pappa, ärvdabalken 3 kap 2 §. Hoppas du fått svar på din fråga!

Vem ärver vem vid flera, samtidiga dödsfall?

2019-12-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Jag är sambo och har ett särkullbarn (omyndig). Min sambo har två särkullbarn (myndiga). Vi håller på att upprätta ett testamente som ska innebära att den som överlever den andre ska kunna bo kvar i vårt gemensamma hus. Jag har ett större investerat kapital i huset och äger en större procent av huset, dock är det införskaffat för gemensamt bruk.-Om jag och mitt barn är med i en trafikolycka och dör samtidigt, vem ärver vem? -Om mitt barn avlider med anledning av olyckan några dag efter mig, vem ärver vem? -Kan vi komma runt det faktum att mitt barns pappa ärver eller kan han komma och begära del av huset?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med dina frågorOm både en arvinge och en arvlåtare avlider, på ett sådant sätt att det inte går att avgör vem som avlider först, antas det att arvingen avled först (1 kap 2 § Ärvdabalken). Om det går att fastställa att arvingen överlevde, om bara ett kort tag, gäller vanliga regler.Ditt barn har inga bröstarvingar, men är under 18 år gammal. Endast personer över 18 kan skriva testamente (9 kap 1 § Ärvdabalken). Hen kan testamentera det hen har själv tjänat in till dock, förutsatt att 16 års ålder passerats.Jag hoppas du har fått svar på dina frågor,Med vänlig hälsning,