Borde vi skriva testamente om vi båda har särkullbarn?

2019-01-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Jag och min make har inga gemensamma barn. Jag har tre barn sedan ett tidigare äktenskap och min make har två särkullbarn. Vi äger ett hus gemensamt och det finns inget äktenskapsförord. Om någon av oss dör kommer alltså halva delen av våra gemensamma tillgångar (som egentligen endast är själva huset) att ärvas av den avlidnes särkullbarn.Är det hälften av den enes tillgångar som utgör arvslotten för den avlidnes särkullbarn? Man läser att laglotten (halva arvslotten) kan särkullbarn utkräva direkt. Men när kommer de då i så fall att kunna få resten av arvet? Om våra tillgångar (huset) är värt 4 milj blir ju arvslotten 2 milj för den andres barn. Men laglotten blir 1 milj. Är det endast 1 milj som den efterlevande ska få fram till den andres barn om de kräver ut sitt arv direkt? När har de då rätt till den andra miljonen?Vi är båda överens om att det i slutänden ska vara så att min del av huset ska tillfalla mina barn och makens del av huset ska tillfalla hans barn. Hur ska vi göra för att få till detta och att den efterlevande inte ska behöva hamna i en omöjlig situation när den andres särkullbarn vill ha ut sitt arv?Borde vi skriva testamente? Hur skrivs detta för att få till vår önskade "rättvisa" i slutänden?
Nora Olofsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledandeDen lagen som behandlar din fråga är Ärvdabalken (ÄB).Är det hälften av den enes tillgångar som utgör arvslotten för den avlidnes särkullbarn?Det finns två begrepp som behöver förklaras här, arvslott och laglott. Arvslotten är all den egendom den avlidne lämnar efter sig. Laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. I ditt exempel så äger både du och din make 2 miljoner var, dina barns laglott blir då 1 miljon, det samma gäller din makes barn. Dina tre barn får alla 1 miljon/3 var i laglott och din makes barn får 1 miljon/2.När kommer särkullbarnen då i så fall att kunna få resten av arvet?Precis som du skriver så kan särkullbarn välja att plocka ut sitt arv direkt efter att deras förälder avlidit, 3 kap. 1 § ÄB. Om det är så att föräldern inte har skrivit ett testamente där någon egendom ska ges bort till någon annan än de egna barnen så ärver barna hela arvslotten. Barnen ska ha minst sin laglott men får i många fall mer än så. Om du och din make inte skriver ett testamente kommer särkullebarnen få hela den avlidnes arv dvs 2 miljoner, de kan välja att plocka ut det direkt.Hur gör ni så att den efterlevandes möjlighet att bo kvar i huset maximeras samtidigt som det i slutändan ska bli "rättvist" mellan särkullbarnen?Jo det gör ni genom att skriva ett testamente. I testamentet ska ni skriva att den först avlidnas särkullbarn ska få ut sin laglott (50% av den makens egendom). Resterande egendom ska därefter testamenteras till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Det innebär att den maken som lever vidare får behålla, spendera och leva på hälften av den andres egendom. Det innebär därmed att den efterlevande enbart behöver ge den avlidnes särkullbarn 25 % av makarnas gemensamma egendom (25 % av huset var 1 miljon). Den andra miljonen, som är den avlidnes, testamenteras då bort till den efterlevande maken som får behålla 3 miljoner av det gemensamma och kan förhoppningsvis behålla huset. Men för att det i slutändan ska bli rättvist mellan alla särkullbarn så ska även den avlidnes barn ärva när den efterlevande maken slutligen dör, 3 kap. 2 § ÄB. Den först avlidnes barn har rätt till 1/3 av den efterlevandes egendom som kompensation för att de bara fick ut laglotten tidigare.Ett räkneexempel:Make A och B har gemensamt 4 miljoner kronor. A har 3 särkullbarn och B har 2 särkullbarn, inga gemensamma barn finns. Makarna har ett testamente som säger att den först avlidnes särkullbarn ska få ut sina laglotter, resterande ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt. En dag dör B. Nu ska A:s och B:s egendom delas upp. A har 2 miljoner och B har 2 miljoner. B:s 2 miljoner utgör arvslotten. B:s barn ska nu få sina laglotter som är hälften av arvslotten = 1 miljon att dela på. Resterande testamenteras till A = 1 miljon. Efter det här har A 3 miljoner och B:s barn har 1 miljon. Lite senare dör A. Nu ska både A:s och B:s barn ärva. B:s barn ska få ut samma andel som sköts upp genom testamentet, andelen var 1/3 av A:s egendom. Resterande 2/3 får A:s barn dela på. Här är det viktigt att hålla isär en sak. Det är samma andel B:s barn ska få, inte samma summa. Om huset har ökat i värde sen B dog kommer B:s barn få mer än 1 miljon. Om huset har minskat i värde kommer B:s barn få mindre än 1 miljon. Vi förutsätter att det är samma. B:s barn får då 1 miljon och A:s barn får 2 miljoner. Både A:s och B:s barn har i slutändan fått lika mycket pengar men vid olika tidpunkter.AvslutandeFör att säkerställa att det blir rättvist mellan särkullbarnen bör ni skriva ett testamente. Om ni behöver hjälp med det kan ni kontakta Lawlines juristbyrå. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Vad gäller särkullebarn som min bortgågne man hade?

2019-01-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Vad gäller särkullebarn som min bortgågne man hade.
Christoffer Dahl |Hej och tack för du vänder dig till Lawline! Regler om särkullbarns rättigheter vid arv hittas i ärvdabalken (ÄB)Huvudregeln i svensk rätt är att den avlidnes bröstarvingar (barn) ärver den avlidnes tillgångar, 2 kap 1 § ÄB. Har den avlidne emellertid varit gift vid dödsfallet har den efterlevande maken rätt att ta del av de gemensamma barnens arv, 3 kap 1 § ÄB. När sedan den efterlevande maken avlider, tillfaller arvet från den första maken till bröstarvingarna. Detta kallas för "efterarv" och regleras i 3 kap 2 § ÄB.Notera att efterlevande makes arvsrätt endast innefattar de gemensamma barnens del. Detta innebär att ett särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt. Särkullbarnet kan dock välja att avstå från denna rätt, och istället erhålla sitt arv när den efterlevande maken dör; särkullbarnet kan alltså välja att betraktas som ett gemensamt barn i arvsrättslig mening, detta i enlighet med 3 kap 9 § ÄBHoppas att detta var svaret på din fråga!

Vad har vårt särkullsbarn rätt till?

2019-01-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är ett gift par i 70-års åldern. Mannen har ett särkullsbarn, vi har två gemensamma barn.Vi har skrivit testamente att särkullsbarnet endast ska få laglotten. Särkullsbarnet har mycket god ekonomi, och vi har minimal kontakt. Om mannen går bort först skulle det bli svårt för hustrun att kunna lösa ut särkullsbarnet och samtidigt ha möjlighet att behålla huset. Mannen vill även av andra anledningar minimera arvet till särkullsbarnet.Fråga 1) Skulle mannen kunna ge sin halva del i huset som gåva till hustrun, med fri förfoganderätt livet ut, och på så sätt undanta husets värde i det arvsbelopp som särkullsbarnet har rätt till?Fråga 2) Ska man då också ange att huset är enskild egendom? Annars ärver väl mannen huset, om hustrun går bort först?Fråga 3) Om hustrun går bort först och mannen så småningom inte klarar av att bo i huset, utan behöver ett enklare boende, kan han sälja huset då och använda pengarna till nytt boende?Mvh
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga!Som du själv skrivit har särkullsbarnet rätt till sin laglott (7 kap 1 § Ärvdabalk). Detta är alltså hälften av din makes tillgångar efter att era tillgångar delats lika mellan dig och din make.Fråga 1. Problemet med upplägget du föreslår är att det finns ett förstärkt laglottsskydd (7 kap 4 § Ärvdabalk). Om arvlåtaren i livet ger bort gåvor på ett sätt som till syftet är att likna med att testamentera, så ska gåvan gå tillbaka till dödsboet, eller så ska ersättning utges för gåvans värde. Om din man ger bort sin del av huset till dig, men fortfarande lever tillsammans med dig i huset, så är gåvan att se som ett testamente. Huset ska då gå tillbaka till dödsboet och fördelas mellan alla arvingarna. Fråga 2. Om man skriver att halva huset (gåvan) är hustruns enskilda egendom så kommer mannen inte att ha rätt att ta del av egendomen i bodelningen som görs efter dödsfallet, men han kommer ändå att ärva egendomen med fri förfoganderätt, eftersom gemensamma barn först ärver när båda deras gifta föräldrar gått bort (3 kap 1 § Ärvdabalk). Han har då rätt att göra vad han vill med huset, förutom att testamentera över det, eftersom huset då ska ärvas av de gemensamma barnen den dagen då båda föräldrarna är borta. Fråga 3. Ja, det man har ärvt med fri förfoganderätt kan man göra vad man vill med, utom att testamentera över egendomen. FörslagDet finns en möjlighet för särkullsbarnet att avstå från att utkräva sin laglott vid förälderns bortgång, och istället vänta på att få ut sitt arv tills båda makar är borta (3 kap 9 § Ärvdabalk). Ni kan vara tydliga med särkullsbarnet om att detta är er önskan och be särkullsbarnet respektera detta. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04Vi besvarar samtal måndag till fredag 10:00-16:00

Särkullbarns arvsrätt framför efterlevande make

2019-01-20 i Särkullbarn
FRÅGA |HejMin fru och jag har inga gemensamma barn , barnen (två) är mina. Går det att testamentera att vår bostad som idag är min bara tillfaller min fru efter min bortgång utan att mina barn kan lägga anspråk på sin del av bostaden (en insatslägenhet).
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen ärvdabalken (ÄB).Som huvudregel ska enligt 3 kap. 1 § ÄB en efterlevande make ärva sin avlidne make med så kallad fri förfoganderätt. Om det finns barn till den avlidne maken som inte är barn till den efterlevande har dock dessa rätt att utfå sina arvslotter direkt. Maken kan endast ärva även deras arvslotter om de skulle bestämma sig för att avstå sin rätt till dennes förmån enligt 3 kap. 9 § ÄB. Barn till en avliden har rätt att utfå hälften av den totala kvarlåtenskapen som laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Detta gäller även om ett testamente som anger att något annat ska ske finns, 7 kap. 3 § ÄB.I ditt fall kan du alltså eventuellt testamentera din bostad till din maka. Detta kan bara ske i den mån testamentet inte inskränker dina barns laglottsrätt. Om bostaden utgör mer än hälften av din totala kvarlåtenskaps värde har alltså dina barn rätt att kräva någon del av värdet som en del av sin laglott. Om bostaden utgör mindre än hälften av din totala kvarlåtenskaps värde kan du utan problem låta din maka ärva den. Det är dock värt att notera att du, om du vill att dina barn vid din makas död ska få ärva bostaden efter henne, måste påtala detta i testamentet. Då kommer din maka ärva bostaden med fri förfoganderätt, det vill säga utan rätt att disponera över den efter sin död. Om du inte nämner detta i testamentet kommer din makas släkt ärva bostaden efter henne vid hennes död.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Särkullbarns rätt till efterarv

2019-01-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Min pappa satt i orubbat bo. Nu säger särkullbarnen att de ska ärva även det han sparade själv efter att hans fru gått bort.Stämmer det?
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Bestämmelserna om arv hittar du i ärvdabalken (ÄB), den hittar du här!En efterlevande make/maka har som huvudregel rätt att sitta kvar i orubbat bo 3 kap. 1 § 1st ÄB. Särkullbarn har möjlighet att kräva ut sin laglott direkt när arvlåtaren dör 3 kap. 1 § 1st ÄB. Särkullbarn kan dock välja att avstå sin rätt enligt 3 kap. 9 § ÄB vid den först avlidne makens död. Särkullbarnen har då rätt till efterarv vid den efterlevande makens död. I 3 kap. 4 § ÄB finns dock en begränsning när det kommer till storleken på det efterarv särkullbarnen har rätt till. Huvudregeln är visserligen att när ett bo ökar i värde mellan makarnas dödsfall kommer ökningen båda makarnas arvingar till del. Regeln i 3 kap. 4 § ÄB utgör ett undantag från denna huvudregel. I bestämmelsen anges att när boet ökat i värde och värdeförändringen (läs förkovran i lagtexten) endast kan tillskrivas den efterlevande maken ska denna värdestegring endast komma efterlevande makes arvingar till del. Exempel på sådana värdeökningar är tillskott som beror på gåva, arv eller testamente som tillfallit den efterlevande maken efter den först avlidnes död. Även ökning som härrör från efterlevande makes förvärvsarbete efter den först avlidnes död hör hit. Avgörande här är att det är den efterlevande som själv på ett aktivt sätt åstadkommit värdestegringen på ett sätt som gått över vad som kan karakteriseras som allmän klok förmögenhetsförvaltning. Avslutningsvis måste även den efterlevandes make göra det antagligt att värdeökningen just är resultatet av den efterlevandes självständiga förvärv.Särkullbarnen har alltså rätt till det din pappa sparat ihop själv efter det att hans maka dött förutsatt att inte förutsättningarna i 3 kap. 4 § ÄB är för handen. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fråga om testamente och särkullsbarns arv

2019-01-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Vad händer med mitt arv som särkullsbarn. Om det finns ett testamente som innebär orubbat bo. Eller det inte finns något testamente. det finns endast bankmedel och möbler att dela. Skall alla tillgångar från båda räknas samman delas vid testamente. Om det inte finns testamente är det samma vid delning. Hur delas detta?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Om din förälder har testamenterat så att du ska få ut ditt arv först efter din förälders efterlevande make/maka också går bort, d.v.s. att din förälders efterlevande make/maka ska få bo i orubbat bo, kan du vänta med att få ut ditt arv. Enligt 7 kap. 1 § ärvdabalken har du som särkullsbarn dock rätt att få ut ditt arv direkt, d.v.s. du kan välja att inte ta hänsyn till det som följer av testamentet. Som bröstarvinge till din förälder har du enligt lag rätt till hälften av din förälders kvarlåtenskap, om testamentet skulle säga något annat kan du klandra detta. Till exempel skulle din förälder kunna testamentera så att halva kvarlåtenskapen tillfaller dig och halva den efterlevande maken/makan.Är du din förälders enda barn är du också hans eller hennes enda arvinge och eftersom du är särkullsbarn kan du direkt få ut hela ditt arv, oavsett testamente, efter att bodelning görs mellan din förälders dödsbo och den efterlevande make/makan. Oavsett om testamente finns eller ej görs då en en bodelning mellan dödsboet och den efterlevande maken där all deras giftorättsgods (t.ex. bankmedel och möbler, om detta var deras giftorättsgods och inte enskilda egendom) läggs samman och sedan delas på två. Den egendom som hamnar på din förälders dödsbo är det som sedan blir ditt arv. Hoppas att svaret var till er hjälp. Har ni fler frågor kan ni ställa en ny eller ringa till Lawline på 08-533 300 04 (Mån-fre 10-16).Hälsningar

Hur fördelas arvet när det är tre syskon varav ett är särkullbarn?

2019-01-22 i Särkullbarn
FRÅGA |Vår far har dött. Innan honom dog vår mor för några år sedan och far ärvde henne. Vi är tre syskon var av det ena har en annan mor (särkullsbarn).Hur delas arvet nu? Får vi två helsyskon 50% av arvet att dela på (morsarvet) och sedan delas resterande 50% på 3 syskon (farsarvet)? Eller räknas hela arvet som ett arv efter far och delas då på 3?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som blir relevanta för din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB). Du och dina syskon har arvsrättSom era föräldrars barn är det ni som har arvsrätt, ÄB 2:1. Som du skriver ska det totala arvet efter eran far delas upp i två separata delar som motsvarar morsarvet och farsarvet. Det beror på att din far har ett särkullbarn, som enbart är berättigad att ta del av hans arv och inte din mors arv.Arvets proportioner Det är dock inte säkert att det totala arvet nödvändigtvis ska delas i två lika stora delar. En förutsättning för att proportionerna du skriver (50/50) stämmer är att:1. Din mor och far hade enbart giftorättsgods. Det innebär att ingen av de hade enskild egendom. 2. Varken din mor eller far har testamenterat bort egendom till någon annan än dig och dina syskon.Hur arvet kommer att fördelasOm omständigheterna är som ovan beskrivet kommer utfallet att bli som följer:- Låt oss säga att din mor och far ägde giftorättsgods med ett värde av 300 000 kr. När din mor dog fick din far hennes del av giftorättsgodset. Din far disponerade då över totalt 300 000 kr, dels sin egen del av giftorättsgodset (150 000 kr) och dels arvet efter din mor (150 000 kr).- Nu när din far har gått bort kommer den totala kvarlåtenskapen, d.v.s. 300 000 kr, delas upp i två lika stora delar á 150 000 kr. Dessa delar motsvarar ert farsarv och ert morsarv. - Er mors del á 150 000 kr kommer att delas i två lika stora delar eftersom att ni är två syskon som ärver henne. Du och ditt syskon som delar samma mor kommer alltså att få 75 00 kr var.- Er fars del á 150 000 kr kommer att delas i tre lika stora delar eftersom att ni är tre syskon som delar samma far och därmed har arvsrätt efter honom. Ni kommer alltså att få 50 000 kr var.- I ovan hypotetiska situation skulle du och ditt syskon som delar samma föräldrar alltså få 125 000 kr var. Särkullbarnet skulle få 50 000 kr.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Om ni skulle behöva hjälp med arvsskiftet kan du kontakta Lawlines färdigutbildade jurister för detta. Vänliga hälsningar,

Hur kan min mors egendom skyddas från särkullbarn på min fars sida?

2019-01-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Behöver svar angående framtida arv.Jag och min bror är helsyskon till min Far och Mor. Min far har också två barn från ett tidigare äktenskap som är våra halvsyskon.Mina föräldrar har inget äktenskapsförord och vi undrar hur det fungerar ifall vår far skulle avlida, angående arvet till halvsyskonen.Min mor har nämligen sparade pengar och är inte supersugen att ge bort dessa till halvsyskonen.För jag antar att även dessa pengar kommer med i bouppteckningen och därmed arvet?Min far tycker heller inte att det känns särkilt rätt. Finns det något man kan göra åt det? Kan man skriva något speciellt testamente?
Julia Amundsson |Hej, stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du skriver att något äktenskapsförord inte finns, utgår jag från att dina föräldrar är gifta med varandra. Aktuella regler för att besvara din fråga finns därför i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Jag börjar med att beskriva vad som händer om din far avlider för att förtydliga vilken egendom som blir hans så kallade kvarlåtenskap, som ska gå i arv. Därefter förklarar jag snabbt vilka som är arvingar och vad ni kan göra för att undvika att gå miste om sparpengarna. Om er far avlider måste först en bodelning görasÄktenskapet upphör när en av makarna avlider (1 kap 5 § ÄktB). När ett äktenskap upphör, ska en bodelning göras mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo (9 kap 1 § ÄktB). Dödsboet är den egendom som finns kvar efter den som avlidit. I ert fall gäller alltså att en bodelning ska göras mellan er mor och er fars dödsbo, om han avlider.I bodelningen ska så kallat giftorättsgods ingå (10 kap 1 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap 1 § ÄktB). Enskild egendom är huvudsakligen sådant som makarna avtalat om i äktenskapsförord eller som ena maken fått i arv med ett villkor som säger att egendomen ska vara mottagarens enskilda (7 kap 2 § ÄktB). Om det inte finns någon enskild egendom, är allt giftorättsgods och ska tas med i bodelningen. Eftersom du anger att dina föräldrar inte har något äktenskapsförord, förstår jag det som att det inte finns någon enskild egendom. Allt dina föräldrar äger ska därför ingå i bodelningen. Här ingår er mors sparade pengar. Först ska dock eventuella skulder avräknas från dels din mors giftorättsgods, dels din avlidne fars giftorättsgods (11 kap 2 § ÄktB). Den egendom som därefter finns kvar, läggs ihop i en "pott". Värdet av denna "pott" delas sedan på hälften mellan din mor och din fars dödsbo (11 kap 3 § ÄktB). Om er fars egendom är värd mindre än er mors, kommer er mor i praktiken att "ge" av sin egendom till dödsboet, eftersom de delar "potten" på hälften och ska ha lika mycket. Jag förtydligar med ett exempel:Om er mor (efter att eventuella skulder dragits av) har giftorättsgods till ett värde av 1 000 000 kr och er far till ett värde av 500 000 kr, kommer "potten" bestå av 1 500 000 kr. Eftersom "potten" ska delas på hälften mellan er mor och far, kommer de få 750 000 kr var. Man kan alltså säga att er mor i detta fallet indirekt "ger" av sina sparpengar till den egendom som ska gå i arv efter er far. Den egendom som går till er fars dödsbo efter bodelningen, är hans kvarlåtenskap. Det är kvarlåtenskapen som ska fördelas mellan arvingarna. Arvingarna är du, ditt helsyskon och dina två halvsyskon (2 kap 1 § ÄB). Helsyskonens arv kommer dock först gå till er mor, eftersom hon är efterlevande maka (3 kap 1 § ÄB). Ni får därför både arvet efter er far och er mor när hon går bort. Halvsyskonen har dock rätt att begära sitt arv direkt när er far avlider. Vad kan dina föräldrar göra för att "säkra" sparpengarna?Den bästa lösningen är enligt mig om dina föräldrar skriver ett äktenskapsförord där de anger att er mors sparpengar ska vara enskild egendom (7 kap 3 § ÄktB). På så vis kommer sparpengarna inte att ingå i en bodelning och därför inte heller bli en del i er fars kvarlåtenskap, som sedan fördelas mellan arvingarna. Ett testamente kan inte reglera vad som sker i bodelningen, utan bara vad som ska göras med kvarlåtenskapen. Det är därför säkrast att göra pengarna till enskild egendom genom äktenskapsförord.Sammanfattning och rådEr mors sparade pengar kan komma att bli en del av arvet genom bodelningen som måste göras om din far avlider. Detta gäller dock bara om värdet på er mors giftorättsgods överstiger värdet på er fars giftorättsgods. För att undvika detta är det bäst om dina föräldrar skriver ett äktenskapsförord, där det anges att sparpengarna är er mors enskilda egendom. På så vis finns ingen risk att de försvinner i en bodelning.Om dina föräldrar vill ha hjälp att upprätta ett äktenskapsförord, kan ni kontakta någon av våra professionella jurister på Lawline. Det är nämligen viktigt att äktenskapsförordet följer vissa formkrav för att det ska vara giltigt. Hoppas svaret varit till hjälp! Om du har fler funderingar är du även varmt välkommen att ställa en ny fråga! Med vänliga hälsningar