Vad händer när ena maken går bort? Särkullbarn och gemensamt barn

2018-12-31 i Särkullbarn
FRÅGA |HejJag och min man har varit gifta sedan 1986. Han har 2 barn och jag har 3 barn, varav det yngsta är adopterat av min man. Vad händer vid ett dödsfall tex om han går bort först ärver hans barn sin laglott? Om jag går bort före min man ärver två av mina barn sin laglott? Eller ärver alla mina 3 varav en är adopterad av min man? Eller ärver det barnet oss först när vi är borta båda två? Vi har ett testamente skrivet av en juristfirma, där de beskrev hur stor delar det räknades ut det var 8 delar mm av kontanter. Vi har en fastighet som är värd kanske 250 000 idag. Vi kanske hinner flytta till ett annat boende innan någon av oss går bort. Det är även inskrivet i testamentet att den som överlever den andra ska få bo kvar men då måste respektive barn godkänna det har vi förstått. Det finns också något som garanterar den som lever längst 4 basbelopp, hur räknas det ut? Anledningen till att frågan ställs är att vårt sk gemensamma barn, den adopterade tog upp det med oss. Kan ni förklara gången lite grann. Det finns två scenarier ifall vi bor kvar i huset,eller om vi flyttat in i en seniorhyreslägenhet.
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).Adopterade barn ses som gemensammaOm en make har adopterade den andre makens barn, ska barnet ses som makarnas gemensamma barn. Vad som enligt lag gäller mellan barn och förälder, ska också gälla mellan den som adopterats och adoptivföräldern. (4 kap. 21§ föräldrabalken) Detta innebär att din mans två barn ses som endast hans barn (särkullbarn) och två av dina barn ses som dina särkullbarn. Ditt yngsta barn som din make adopterat ses som ert gemensamma barn.Jag tänker börja med att förklara vad som gäller kring arv så länge inget annat sägs i ett testamente.Vem ärver?De som i första hand ska ärva är de i första arvsklassen (bröstarvingarna) dvs släktingar i rakt nedstigande led (barn, eller om barnen inte längre finns i livet så blir det barnbarnen osv). (2 kap. 1§ ÄB)När den som gått bort var gift, får den efterlevande maken dock behålla hela kvarlåtenskapen (all egendom som denne lämnade efter sig) "med fri förfoganderätt" vilket innebär att man fritt får förfoga över pengarna. När den andre sedan går bort har arvingarna till den som gick bort först rätt till efterarv för kvarlåtenskapen efter sin förälder. Sedan fördelas resten mellan den andres släktingar. (3 kap. 1§ ÄB)I praktiken innebär detta att dina tre barn ska få 1/3 var av arvet efter dig och din mans tre barn ska få 1/3 av arvet efter honom. Grundregeln är att den av er som lever längst får behålla allting så länge och först när båda har gått bort så delas allting upp mellan barnen. Detta gäller dock endast gemensamma barn.Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt. Så den som lever längst har bara rätt att behålla de pengarna som ert gemensamma barn skulle ha ärvt (1/3) med fri förfoganderätt och övriga 2/3 ska direkt delas ut till den avlidnes två barn. (3 kap. 1§ ÄB)ExempelOm din man går bort först, har hans två egna barn rätt till 1/3 var av hans kvarlåtenskap. 1/3 ska gå till ert gemensamma barn, men dessa pengarna får du behålla så länge med fri förfoganderätt och sedan får ert gemensamma barn ut arvet efter din man först när du går bort. Det kan nämnas att särkullbarnen kan välja att låta den efterlevande maken behålla även deras del av arvet och i så fall får de rätt till efterarv, dvs exakt samma sak gäller för dem som för det gemensamma barnet. (3 kap. 9§ ÄB) Detta gäller ju bara om särkullbarnen själva väljer att skjuta upp sitt arv, så jag tänker bortse från denna regel och utgå från att de vill ha ut sitt arv direkt. Men det kan vara bra för dig och resten av familjen att veta att den möjligheten finns.Detta kan till viss del ändras genom testamenteDet som sagts ovan gäller bara om inget annat står i ett testamente. Jag är osäker på vad exakt testamentet du nämnde innebär och därför är det svårt att säga vilken skillnad det gör.En viktig sak att komma ihåg är att bröstarvingar är skyddade enligt lagen. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, dvs hälften av det som enligt lagen utgör dennes arvslott. (7 kap. 1§ ÄB) Arvslotten är i detta fallet 1/3 för varje barn, enligt vad som sagts ovan. Laglotten blir då hälften av detta, dvs 1/6. Detta innebär att alla dina barn har alltid rätt till minst 1/6 av det du lämnar efter dig och din mans barn har alltid rätt till minst 1/6 av det han lämnar efter sig. Det är inte möjligt att skriva ett testamente som gör att något barn får mindre än 1/6. (7 kap. 3§ ÄB)Måste barnen godkänna för att den efterlevande ska få bo kvar?Särkullbarnen (vilket kommer vara två barn oavsett vem som avlider först eftersom ni båda har två särkullbarn var) har som sagt rätt att få ut sitt arv direkt. Hur mycket detta är beror på vad som framgår av testamentet, men det är minst 1/6 var dvs 2/6 totalt.Om vi håller oss till exemplet ovan där din make går bort först. Hans två särkullbarn har rätt till minst 2/6 sammanlagt av det totala värdet av allting han lämnade efter sig, eller mer än så beroende på vad som gäller enligt testamentet. Om ni bor kvar i huset behöver barnen får andra saker eller pengar till ett värde av så mycket som de ska ärva. Sedan så kan du ju alltid komma överens med barnen, de kan ärva huset men låta dig bo kvar trots att de äger det, eller så kan de gå med på att få ut sitt arv först senare, som jag nämnde ovan.Om ni däremot har flyttat till en hyreslägenhet så är ju detta inget som din man ägt och som har något värde som hans barn kan ärva, utan du kan såklart bo kvar där. Skulle hyreskontraktet stå på enbart din man, får du dock ta upp det med hyresvärden att du vill överta kontraktet.PrisbasbeloppDen efterlevande maken har alltid rätt att från den avlidne maken få behålla så pass mycket egendom att det, tillsammans med den egendom den efterlevande maken själv har tillsammans motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp som enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken gäller vid tiden för dödsfallet. (3 kap. 1§ 2st ÄB)Återigen tar vi exemplet där din man går bort först. Du har då rätt att behålla så pass mycket efter honom att det, tillsammans med allting du själv äger, blir värt minst fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet ändras varje år och det är prisbasbeloppet för det året din man går bort som gäller. Som exempel så var 2018 års prisbasbelopp 45 500 kronor (se mer här) så om din man gått bort 2018 hade du haft rätt till minst 182 000 kronor (45 500 X 4). Allt du själv äger och det arv från din man som ert gemensamma barn ska få och du får behålla så länge, räknas med. Om detta skulle vara mindre än fyra prisbasbelopp det året, får du behålla så mycket utav hans särkullbarns arv att du når upp till den summan. Dessa pengarna behåller du i så fall med fri förfoganderätt, så att de får ut den delen av sitt arv efter att du har gått bort.Vad kan du göra?Allt som sagts ovan är bara generellt sett och testamente kan göra att utfallet blir annorlunda, så för att vara helt säker på exakt vad som gäller i det enskilda fallet bör du ta reda på vad som står i testamentet och vad det innebär. Jag skulle rekommendera att du vänder dig till den juristbyrån som skrev testamentet.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Påverkas särkullbarns arvsrätt av äktenskapsförord?

2018-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far var gift och hade adopterat hennes två barn. När han gick bort fick jag min laglott på 1000 kr. Bouppdelaren var fruns väninna. De hade skrivit äktenskapsförord och jag fick inte ärva någonting av min får. De hade en bostadsrätt men som jag förstått får jag inte ärva henne när hon går bort. Nu undrar jag hur det blir när min mamma går bort, hon är gift och han har två egna barn. Kommer jag ärva min mamma om de har äktenskapsförord? Blir det likadant nu att jag inte får ärva min mamma som jag inte fick av min far? De har också en bostadsrätt o min mamma är döende. Känns som att det är den som går bort sist att dess barn får ärva allt o vi andra ingenting?
Lovisa Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur arvet efter din mamma kommer att fördelas den dag hon går bort och att du tror att detta kommer att ske före det att hennes make går bort. När ena parten i ett äktenskap går bort anses äktenskapet vara upplöst (1 kap. 5 § Äktenskapsbalken, ÄktB) och makarnas gemensamma tillgångar (så kallat giftorättsgods) delas lika mellan dem genom en bodelning (9 kap. 1 § ÄktB).Arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Som din mammas enda barn ärver du din mammas del efter bodelningen, tillsammans med hennes enskilda egendom om hon har någon sådan (2 kap. 1 § ÄB). Om makarna har ett äktenskapsförord har de troligen i detta reglerat vilken egendom som är enskild (tillhör bara ena maken) och vilken som tillhör det gemensamma boet (giftorättsgodset). Eftersom jag inte vet vad som står i äktenskapsförordet kan jag inte uttala mig om vilken egendom som tillhör vem. Din mammas makes del av giftorättsgodset och hans eventuella enskilda egendom kommer att ärvas av hans arvingar den dagen han dör. Regler om giftorättsgods och enskild egendom hittar du i 7 kap. ÄktB.Eftersom du är ett så kallat särkullbarn (inte barn till båda makarna i äktenskapet) har du rätt att få ut ditt arv efter din mor direkt (3 kap. 1 § ÄB). Du kan även välja att avstå från arvet tills den efterlevande maken (din mammas man) går bort (3 kap. 9 § ÄB). SammanfattningDet är inte den sist avlidne makens barn som ärver allt efter båda makarna i ett äktenskap. Så fort den ena maken går bort delas boet (tillgångarna) och som ensamt barn och särkullbarn till din mamma kan du kräva att få ut arvet efter henne direkt. Om hon inte har skrivit något testamente ärver du henne ensam. Du ärver hennes enskilda egendom och hennes hälft av det gemensamma giftorättsgods som finns mellan henne och hennes make. Exakt vad som ingår i detta kan jag inte svara på eftersom detta kan ha reglerats av makarna genom äktenskapsförordet där de kan ha bestämt att viss egendom t.ex. kan vara din mammas makes enskilda egendom som då ärvs av hans barn.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen. Med vänliga hälsning,

Får efterlevande make ärva den gemensamma bostaden?

2018-12-20 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, min make köpte sina föräldrars hus 1978, och bodde ensam ett par år, 1982 gifte vi oss och då ville hans föräldrar att vi skrev äktenskapsförord, så han var ensam ägare till huset. vi har gjort stora renorveringar gemensamt och har varit gifta i 37år. Nu undrar jag om jag får ärva huset om han dör före mej och om mina särkullbarn har någon rätt att ärva om jag dör före honom?
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga besvaras med hjälp av arvsreglerna i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer även redogöra för reglerna kring bodelning, dessa hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag delar in din fråga i två delar. Först behandlar jag vad som händer med huset om din make skulle avlida före dig. Sedan kommer jag behandla hur rätten att ärva huset ser ut för särkullbarnen om du avlider före honom. Har du rätt att ärva huset om din make avlider först? Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver allting efter den make som gått bort (3 kap 1 § ÄB). Denna huvudregel sätts ur spel om den avlidne maken har särkullbarn. Dessa har nämligen rätt att få ut hälften av sitt arv innan den efterlevande maken får sin del (3 kap 1 § ÄB). Denna rätt finns alltså inte för gemensamma barn, de ärver i stället genom så kallat efterarv (3 kap 2 § ÄB). Hälften av det arv som någon har rätt till kallas för laglott (7 kap 1 § ÄB). Så länge det inte finns några särkullbarn på din makes sida kommer du alltså att få behålla all egendom, inklusive huset, oavsett om du är ägare till huset eller inte. Vilken rätt har dina särkullbarn att ärva huset om du avlider innan din make? Utifrån de omständigheter som du berättar tolkar jag att din make är ägare till huset. I och för sig kan kan någon som inte är öppen ägare till ett hus ha så kallad dold samäganderätt. För att så ska vara fallet måste vissa villkor vara uppfyllda. Egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk, maken som inte står som ägare ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid förvärvet, och det ska mellan makarna ha funnits en gemensam partsavsikt att egendomen skulle ägas gemensamt. Bedömningen av om det är fråga om dold samäganderätt ska göras vid den tidpunkt då köpet ägde rum. Jag gör bedömningen att du inte har en dold samäganderätt till huset eftersom de krav som uppställs inte tycks vara uppfyllda. Bland annat med tanke på att din make köpte huset fyra år innan ni gifte er. Om min bedömning är korrekt blir det aldrig aktuellt med något arv för dina särkullbarn eftersom de inte är arvingar efter din make (2 kap 1 § ÄB).Angående äktenskapsförordet så påverkar det inte vem som ärver, däremot påverkar det vilken egendom som ingår i den bodelning som vanligtvis sker efter förste makens bortgång (9 kap 1 § ÄktB). Jag utgår från att äktenskapsförordet har innebörden att huset ska vara enskild egendom (7 kap 2 § första punkten ÄktB). Egendomen som makarna äger kan nämligen vara enskild egendom eller giftorättsgods (7 kap 1 § ÄktB). Klassificeringen får avgörande betydelse vid bodelning som sker vid äktenskapsskillnad eller bortgång. Så länge det rör sig om giftorättsgods kommer egendomen bli indragen i bodelningen och därmed finns möjlighet för en make/dödsbo att erhålla egendom som tillhör den andra maken (10 kap 1 § ÄktB). Till skillnad från betydelsen av hur egendomen klassificeras spelar det ingen roll vem som äger en viss egendom under äktenskapet vid en bodelning. Om innebörden i ert äktenskapsförord är att huset ska vara enskild egendom betyder det att huset kommer tas undan från den bodelning som sker efter den första makens bortgång (10 kap 1 § ÄktB). Dödsbodelägarna kan då inte få huset på detta sätt. Det går bra att ändra ett äktenskapsförord så att huset blir giftorättsgods igen (7 kap 3 § ÄktB). Det går även för makar att komma överens om att enskild egendom ska ingå i bodelningen under förutsättningen att den blivit enskild genom äktenskapsförord (10 kap 4 § 2 st ÄB). Det skulle ge en potentiell möjlighet för särkullbarnen att erhålla huset genom bodelning i egenskap av dödsbodelägare. Jag vill poängtera att det är långt ifrån säkert att särkullbarnen skulle få huset, men det är en möjlighet i teorin. Våra jurister hjälper gärna till med med att upprätta ett nytt äktenskapsförord om det skulle bli aktuellt. De finns även tillgängliga för ytterligare rådgivning på vår hemsida. Hoppas du har fått svar på dina frågor Med vänliga hälsningar

Gäller basbeloppsregeln mot särkullbarn?

2018-12-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är särkullsbarn. Min pappa dog o hans fru fick då det han lämnat efter sig. Advokaten säger att eftersom det understiger 4 basbelopp o ett testamente är skrivet så att hon får behålla allt så har jag inte rätt till några pengar förrän hon dör. Jag trodde att särkullsbarn alltid har rätt till sin laglott. Har jag fel?
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB). Som huvudregel har särkullbarn alltid rätt att ärva sin förälder direkt enligt 3:1 1 st. ÄB. Särkullbarn kan dock avstå sin rätt till arv till fördel för den efterlevande maken enligt 3:9 ÄB. Särkullbarnet får då rätt till efterarv när den avlidna makan dör. Däremot finns det ett undantag från denna regeln. Den s.k. basbeloppsregeln regleras i 3:1 2 st. ÄB. Basbeloppsregeln utgör ett komplement till makes ordinära arvsrätt enligt första stycket och syftar till att ge ett garanterat minimiskydd åt den efterlevande maken. Eftersom denne redan enligt första stycket ärver före de gemensamma bröstarvingarna vänder sig regeln inte i första hand mot dem utan mot den först avlidna makens särkullbarn eller testamentstagare som har anspråk på kvarlåtenskapen. Basbeloppsregeln, som är tvingande, ger den efterlevande maken rätt att ur kvarlåtenskapen, så långt den räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken vid tiden för dödsfallet. För 2018 uppgår det till 4 x 45 500 (prisbasbelopp) = 182 000 kr. Om ett särkullbarn inte får ut sin arvslott pga. basbeloppsregeln får denna efterarv enligt 3:2 ÄB.Hoppas att detta var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan särkullbarn avstå från arv till förmån för efterlevande make?

2018-12-29 i Särkullbarn
FRÅGA |HejEnligt en artikel i Göteborgs posten den 16 dec om särkullbarn står det att man kan vänta tills efterlevande maken går bort men att de är viktigt att göra de på rätt sätt för att inte mista sin rätt i framtiden. Hur går man till väga då ?Frågan lyder ordagrant Kan man avstå från arvet frivilligt under förutsättning att man får ut det när den efterlevande maken gått bort?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör särkullbarns arvsrätt och huruvida de kan avstå från arvet till förmån för efterlevande make. Frågan regleras i 3 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt, om inte särkullbarnet avstår den rätten, detta framgår av första stycket i ovan nämnda bestämmelse. Ett avstående på sådant sätt som du nämner regleras i 3 kap. 9 § Ärvdabalk som säger att om särkullbarn avstår arvet frivilligt till förmån för den efterlevande maken så har särkullbarnet rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 §. För att konkret besvara din fråga så ja, ett särkullbarn kan frivilligt avstå arvet till förmån för efterlevande maken och särkullbarnet har då rätt till så kallat efterarv när den efterlevande maken sedan avlider. Hoppas att du fick din fråga besvarad, tveka inte att höra av dig om du har några funderingar!Vänligen,

Vem ärver av fru och barn från tidigare förhållande?

2018-12-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej ! Jag är gift med en 25 år yngre kvinna från Thailand och har en son från ett tidigare förhållande.Enligt statistiken dör jag betydligt tidigare än hon.Vi äger hus som vi köpt tillsammans i Sverige,vi har även byggt hus i Thailand på min frus mark.Vi har varsina bankkonton med lite pengar.Fråga 1. Vad tillfaller min fru och vad tillfaller min son vid min död ?Fråga 2. Har min son rätt till de pengar som finns på min frus bankkonto ?Fråga 3. Kan jag skriva testamente så att min fru får 100% av det jag lämnar efter mig ?
Jenny Wärnerup |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giftorättsgods och enskild egendom Om en person avlider som är gift kommer en bodelning först göras innan man fördelar kvarlåtenskapen till arvingarna. I bodelningen ingår din och din frus giftorättsgods, se 10 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom, se 7 kap. 1 § ÄktB. Detta innebär att för att något inte ska anses vara giftorättsgods måste man aktivt omklassificera det till enskild egendom. Görs inte detta anses egendomen vara giftorättsgods oavsett om endast en av makarna står som ägare och ensamt har finansierat tillgången. I ditt fall innebär detta att både era hus samt tillgångar på era bankkonton betraktas som giftorättsgods om ni inte väljer att upprätta ett äktenskapsförord där det föreskrivs att dessa ska betraktas som enskild egendom. Egendom kan även bli enskild om man har fått den i gåva eller arv där det framgått att egendomen ska vara enskild. Vem ärver vad?Arvsordningen enligt lag framgår av 2 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB). Av denna kan man utläsa att bröstarvingar det vill säga den avlidnes barn ärver i första hand. Efterlevande makes arvsrätt går endast före gemensamma barns arvsrätt, barnen får då vänta att få ut sitt arv tills efterlevande maken gått bort, men när det inte är gemensamt barn utan särkullbarn är det barnet som kommer tilldelas sitt arv direkt, se 3 kap. 1 § ÄB. Finns det inget testamente så innebär detta att din son i detta fall ärver all din egendom. Det vill säga både all din enskilda egendom samt hälften av ert gemensamma giftorättsgods. Din fru tilldelas då endast hälften av ert gemensamma giftorättsgods i bodelningen och ärver således inget. Detta gäller även för hennes bankkonton då dessa anses vara giftorättsgods och din son får då tekniskt sätt rätt till hälften av värdet på dessa dvs. det som tilldelas dig i bodelningen. Din son kan välja att avstå från att tilldelas sitt arv direkt till förmån för din fru och då först ärva sin del när hon avlider. Detta är dock helt frivilligt och inget man kan tvinga honom att göra.Det enda skydd din fru har är basbeloppsregeln som anger att hon har rätt att i bodelningen tilldelas minst fyra prisbasbelopp av ert giftorättsgods, se 3 kap. 1 § ÄB. Detta är dock något som regleras redan i bodelningen och således inget arv.Möjligheten att upprätta testamente Du har en möjlighet att upprätta ett testamente där du anger att din kvarlåtenskap ska fördelas på annat sätt än enligt den som framgår av Ärvdabalken. Bröstarvingar har dock en lagstadgad rätt till sin laglott, se 7 kap. 1 § ÄB. Denna del av arvet går det därmed inte att styra över med ett testamente. Exempel för att förtydliga Laglotten är halva arvslotten. Skulle värdet på din kvarlåtenskap uppgå till exempelvis 500 000 kr är hela detta din sons arvslott. Hade du haft fler barn skulle varje barns arvslott vara kvarlåtenskapen delat på antal syskon. Laglotten blir då i detta fall 250 000kr. Skriver du då ett testamente där det står att all din kvarlåtenskap tillfaller din fru kan din son begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Detta måste han dock göra inom sex månader annars förlorar han rätten till sin laglott. SammanfattningsvisDin son är särkullbarn, detta innebär att din frus arvsrätt få stå tillbaka och han ärver allt. Det är möjligt att upprätta ett testamente som föreskriver att du fru ärver allt men då finns det en risk att din son begär jämkning för att få ut sin laglott.Vänligen,

Vad ärver jag som särkullsbarn om jag har halvsyskon?

2018-12-20 i Särkullbarn
FRÅGA |jag är ett särkullebarn, med halvsyskon på båda sidor. vad ärver jag?
Lisette Andersson Olsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du ärver från dina föräldrar i och med att du har halvsyskon på båda sidor. Du finner regler om arv i Ärvdabalken (ÄB) Om en förälder går bort delas arvet lika mellan barnen Du ärver av båda dina föräldrar. När en person går bort ska först eventuell bodelning göras om det finns en ny make eller maka med i bilden. Därefter ska personens tillgångar delas ut till arvingarna. Den avlidnes barn har alltid rätt till lika lott, vilket innebär att barnen delar lika (2 kap. 1 § ÄB). Om det finns gemensamma barn, ärver efterlevande make med försteg (3 kap. 1 § ÄB). Barn som har föräldrar som är gifta med varandra får alltså först del av arvet när båda föräldrarna gått bort. Eftersom du är särkullsbarn har du dock rätt att få ut din del av arvet direkt. (3 kap. 1 § ÄB) Exakt vad du ärver är beroende av hur mycket dina föräldrar har i tillgångar när de avlider och hur många syskon du har dela arvet med. Exempelvis: Tillgångarna ska som sagt delas lika mellan barnen. Om du har två halvsyskon på din mammas sida så ska hennes tillgångar alltså delas lika mellan dig och dina två halvsyskon, alltså delas tillgångarna på tre. Om din mamma har tillgångar på 600 000 kr ärver ni vars 200 000 kr. Om du har ett halvsyskon på din pappas sida så kommer hans tillgångar att delas lika mellan dig och ditt halvsyskon. Om din pappa efterlämnar 500 000 kr, får du alltså 250 000 kr. Om det finns ett testamente Vad jag ovan sagt är under förutsättning att dina föräldrar inte har skrivit ett testamente. Om dina föräldrar skulle ha testamenterat bort egendom genom att exempelvis testamentera all sin egendom till sin nya fru/man, sambo eller till ett av barnen så att det inkräktar på ditt arv. Då har du ändå rätt till hälften av det du skulle ärvt enligt lag. Detta kallas laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten måste du själv kräva ut genom att påkalla jämkning av testamentet inom sex månader från det att du fått tagit del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Exempel: Din pappa har testamenterat alla sina tillgångar till sin sambo, vilket inkräktar på ditt arv. När han avlider är hans tillgångar beräknade till 500 000 kr. Om ni då är två barn, ska detta delas lika mellan er vilket innebär att ni skulle ha fått 250 000 kr vars. Eftersom han har testamenterat bort tillgångarna, måste du kräva ut din laglott. Laglotten ger dig rätt till hälften av det du skulle ha fått, det vill säga att du i sådant fall skulle få 125 000 kr. Sammanfattning: Du har arvsrätt efter båda dina föräldrar. Jag kan inte ge dig ett helt rakt svar eftersom vad du ärver är beroende på hur mycket tillgångar dina föräldrar efterlämnar, hur många halvsyskon du har att dela arvet med samt om det finns ett testamente med i bilden. Hoppas du har fått hjälp med din fråga och du är får gärna återkomma om du har fler funderingar! Vänliga hälsningar,

Särkullbarns rätt att ärva efter förälderns bortgång och incitament att avstå från arvet

2018-12-16 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Har en några frågor gällande arv som jag önskar få svar på.Förutsättningarna är dessa: Jag är gift och har 3 barn från ett tidigare äktenskap, min fru har 2 barn från ett tidigare äktenskap.Om jag förstått det rätt så ärver barnen, till den av oss som först avlider, halva värdet av våra gemensamma tillgångar. Skriver vi ett testamente med fri förfoganderätt så får barnen till den avlidne ärva 1/4 och den andra tillfaller maken/makan som är i livet. Stämmer det?När sedan änkan/änkemannen avlider så ska barnen ärva det som då finns i boet genom att den först avlidnes barn får sin andra fjärdedel och den nyss avlidnas barn ärver resten. Stämmer det?För att förmå barnen, till den först avlidne att avstå arvet just vid det tillfället, kan man skriva in i testamentet något förbehåll att om barnen, eller något av dom, som vill ha ut sitt arv då inte får ut sin del när den andre maken/makan avlider?Hoppas jag skrivet så du förstår vad jag menar.Tacksam för svar!
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag besvarar dina frågor i den ordning som du ställt dem:Fråga 1 - Ja, det du skriver stämmer. Eftersom det rör sig om särkullbarn har de rätt att få ut sin andel av arvet direkt. I en bodelning får vanligtvis makarna hälften var (om inte exempelvis ett äktenskapsförord stadgar något annat). Den avlidne makens hela andel går då till barnen (det vill säga hälften av makarnas gemensamma tillgångar) om det inte finns något testamente. Genom ett testamente skulle det vara möjligt att minska barnens arv till att omfatta endast laglotten (vilken kommer uppgå till minst en fjärdedel av makarnas gemensamma tillgångar). Den efterlevande maken får då behålla sin halva från bodelningen samt den avlidne makens kvarstående del (det vill säga totalt 3/4 av den totala egendomen). Fråga 2 - Även detta stämmer. Om den först avlidne maken testamenterat med fri förfoganderätt till den efterlevande så utgår man ifrån att barnen ska få "resten" när den efterlevande sedan går bort. Detta gäller så länge det inte stadgats något annat i testamentet. Barnen till den först avlidne får då ut sitt arv först (som räknas ut proportionellt i förhållande till vad som fanns då, respektive nu), sedan delas resterande andel ut till den efterlevande makens arvingar. Fråga 3 - Ja, det går att skriva in ett sådant förbehåll. Detta kan då fungera som ett slags incitament för barnen att inte kräva ut sin laglott direkt vid förälderns död utan istället avstå arvet till förmån för den efterlevande. Om de väljer att avstå får de hela sin arvslott, istället för bara laglotten. Laglotten är alltid hälften av arvslotten (vad man hade ärvt om det inte funnits något testamente). Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar