Särkullbarn

2019-12-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag och min syster kommer att ärva varsin laglott efter vår gemensamma pappa. Vi är särkullbarn. Nu när vi fått information om arvsskiftet så har begravningsbyrån räknat av skatt och mäklararvode. Men kan detta verkligen vara rätt?Huset som vi ärver del i ska skiftas till makan.
Adam Novak |Hej!Tack för att ni har vänt er till Lawline med denna fråga.Ni har efter er bortgånge far nu fått efterarvsrätt, vilket måste hanteras av begravningsbyrån, så det är naturligt att ni behöver betala för deras tjänster med uträkning, värdering, fördelning, etc. Efterarvsrätten består i att när er fars maka går bort kommer ni få ert arv, som nu är i hennes besittning (3 kap 1 § Ärvdabalken). Hon har fri förfogande rätt över egendomen, men kan inte testamentera den till någon annan än er.Jag hoppas ni har fått svar på era frågor,Med vänlig hälsning,

Hur stor andel ärver särkullbarn?

2019-12-02 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur fördelas arvet? Vår far har avlidit. Vi är två särkullbarn och två halvsyskon. Efterlevande maka tar halften av giftorättsgodset. Testamente finns att vi som särkullbarn ska få hela vår arvslott. Innebär det att vi får den andra hälften av giftorättsgodset eller bara 25%. Tack på förhand.
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att din far hade fyra barn varav två är särkullbarn, samt att en korrekt bodelning redan har skett. Reglerna om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne var gift, ska en bodelning ske innan arvsskifte sker (23 kap. 1 § ÄB). Genom bodelningen tolkar jag din fråga som att efterlevande maka korrekt har tilldelats hälften av giftorättsgodset (11 kap 3 § Äktenskapsbalken).Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap Din fars kvarlåtenskap ska fördelas på hans arvingar. Närmaste arvingar är den avlidnes bröstarvingar, och dessa ärver lika stor del (3 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln för särkullbarn är att de har rätt att få ut sin arvslott direkt. Det finns dock ett skydd för den efterlevande maken. Denne har nämligen alltid en rätt att få ut ett värde av kvarlåtenskapen på fyra prisbasbelopp (3 kap 1 § 2 st. ÄB). Får den efterlevande maken ut detta redan efter bodelningen, påverkas inte särkullbarns rätt till att direkt få ut sitt arv. Om den avlidne och efterlevande maka hade gemensamma barn, kommer deras arv att tillfalla efterlevande make (3 kap. 1 § ÄB) med fri förfoganderätt. De gemensamma barn har sedan rätt till efterarv när efterlevande make avlider, och får därför vänta med att få ut sin arvslott (3 kap. 2 § ÄB). Vad innebär ovanstående i ditt fall? I det här fallet innebär detta att er fars kvarlåtenskap ska fördelas på fyra barn (två särkullbarn med två halvsyskon) och varje barn har därmed rätt till 25 % av er fars kvarlåtenskap. Som särkullbarn har ni som huvudregel rätt att få ut er arvslott direkt, medan gemensamma barn har rätt till efterarv vid efterlevande makas död. Deras efterarv påverkar inte er arvslott och jag utvecklar det därför inte mer, men det kan vara bra att känna till att deras arvslotter tillfaller makan i dagsläget. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vad har ett särkullbarn rätt till när dess gifta förälder dör?

2019-11-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min pappa har gått och gift sig med en kvinna från Ukraina som han känt i 1,5år utan att berätta till mig som hans enda barn och resterande släkt och familj. Jag undrar nu vad jag som särkullsbarn måste hålla koll på så att jag inte blir blåst på mitt arv och vad jag har för rättigheter den dagen min pappa går bort, de har inga gemansamma barn utom båda har ett barn var från tidigare förhållanden.
Mikaela Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara på frågan kommer jag använda mig av reglerna i äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB). Vad händer när en gift person dör?När en gift person avlider ska en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). Bodelningen görs mellan den efterlevande maken och dödsboet (9 kap. 6 § ÄktB). Vem som företräder dödsboet hittar man i 19 kap. 1 § ärvdabalken, och det kan vara efterlevande make, sambo, andra arvingar eller testamentstagare, alltså kan du företräda din pappas dödsbo. Bodelningen går till så att man beräknar vardera makes andelar i boet (11 kap. 1 § ÄktB) och räknar av varje makes skulder från sitt giftorättsgods (11 kap. 2 § första stycket ÄktB). Därefter ska giftorättsgodset läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Giftorättsgods är allt som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB), och vad som är enskild egendom finner man i 7 kap. 2 § äktenskapsbalken. Om din far dör först har hans fru dock möjligheten att bestämma att båda sidorna får behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Rätten att välja att båda sidorna behåller sitt giftorättsgods skulle alltså inte du som dödsbodelägare ha, utan enbart din pappas fru.Har särkullbarn rätt till arv direkt vid dödsfall om den avlidne var gift?Om en gift person har barn som inte är tillsammans med den personen hen är gift med brukar man kalla det för särkullbarn. Därmed är ett särkullbarn även bröstarvinge (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider ifall särkullbarnet i fråga inte frivilligt avstår från sin lott tills den efterlevande maken också avlider (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Du har alltså som särkullbarn enligt huvudregeln rätt att få din arvslott med en gång när din pappa avlider om du inte självmant vill vänta tills din pappas fru också har avlidit. Det finns dock en skyddsregel för den efterlevande maken. Utöver sin del från bodelningen har den efterlevande maken, alltså din pappas fru, rätt att få täckning för fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Det innebär alltså att din pappas fru kommer få sin del av bodelningen samt mer övrig egendom ifall hennes egendom efter bodelningen inte täcker fyra prisbasbelopp. År 2019 är prisbasbeloppet 46 500 kronor, och i år skulle din pappas fru få täckning för 186 000 kronor.Vad händer med en bröstarvinges arvsrätt ifall det minskas på grund av prisbasbeloppet?Om din pappas sambo får behålla en del av ditt arv för att täcka fyra prisbasbelopp får du istället det som ett efterarv när din pappas fru går bort. Det innebär att man ser hur stor del av det frun äger vid hans bortgång som utgörs av arvet som ursprungligen skulle ha gått till dig. Lika stor andel har du rätt till när frun avlider. Det gäller alltså inte en viss summa, utan en viss andel. Det finns inga direkta begränsningar för vad en efterlevande make får göra med sådant arv under sin livstid förutom att hon i sådant fall inte får testamentera det till någon annan (3 kap. 2 § första stycket ÄB). Om din pappas fru får en del av ditt arv som ska gå till dig som efterarv finns det en regel som skyddar dig mot att hon kan ge detta i gåva till annan (3 kap. 3 § ÄB). Den innebär att om den din pappas fru ger bort för stor del utan hänsyn till dig som efterarvinge ska gåvan antingen återgå eller så ska den betalas tillbaka. Vad behöver man själv göra för att få ett arv?Om du själv inte är dödsbodelägare är det viktigt att du gör din rätt till arv gällande innan det preskriberas, vilket är 10 år efter dödsfallet (16 kap. 4 § ÄB). Sammanfattningsvis kan jag säga att du som huvudregel ska få ditt arv direkt, men ifall din pappas fru efter hans bortgång inte kan få täckning för fyra prisbasbelopp får du istället när hon senare avlider rätt till lika stor andel som täckningen utgjorde av hela hennes tillgångar minus skulder när han avled. Du har även 10 år på dig att göra din rätt gällande. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad händer med makes arv när det finns särkullbarn?

2019-11-21 i Särkullbarn
FRÅGA |Min fru hade två tidigare barn, vi gifte oss och fick två gemensamma. Om någon går bort före skulle vi inte vilja att barnen kan gå in och röra i något förrän båda gått bort. Måste man då skriva nåt papper om det?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De lagar som är tillämpliga i detta fall är ärvdabalken (ÄB) som reglerar arvsfrågor, samt äktenskapsbalken (ÄktB) som reglerar giftermål/äktenskap. Då du inte nämner något om testamente i din fråga så utgår jag från att ni inte upprättat något sådant.Relevanta begrepp:- Särkullbarn: barn från tidigare tidigare förhållanden- Bröstarvingar: arvsrättsligt begrepp för avkomlingar till en avliden i rakt nedstigande ledGrundläggande vid arv efter avliden make:Enligt ÄB 3 kap. 1 § så ärver efterlevande make kvarlåtenskapen. Detta ärvs med fri förfoganderätt, vilket betyder att den avlidne makens kvarlåtenskap får disponeras men inte testamenteras bort vilket framgår av ÄB 3 kap. 2 §. Vid dödsfall där den avlidne var gift så stadgar ÄB 23 kap. 1 § att bodelning ska ske enligt ÄktB. Där kan man till exempel begära jämkning enligt ÄktB 12 kap. 2 §, så att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods.Vid arv när det finns särkullbarn:Om din fru skulle gå bort först så har hennes tidigare barn (som särkullbarn) en rätt till sin arvslott direkt från hennes del av bodelningen enligt ÄB 3 kap. 1 §. Arvslotten är hälften av kvarlåtenskapen dividerat med antal barn. Din frus tidigare barn skulle alltså ha rätt till ⅛ . Särkullbarn kan dock välja att avstå från arvslotten till förmån för den efterlevande maken enligt ÄB 3 kap. 9 §. Om du skulle gå bort först så skulle era gemensamma barn inte få ut sina arv förens även din fru avlidit (barnen kan alltså inte gå in och röra något).Basbeloppsregeln:En regel som går före både testamente och särkullbarns direkta rätt till arv är basbelopps regeln i ÄB 3 kap. 1 § st 2. Den säger att efterlevande make alltid har rätt att åtminstone få ut ett värde motsvarande fyra basbelopp (om möjligt) efter den andre makens död.Vad ni kan göra:Om du och din fru upprättar ett inbördes testamente där ni istället ärver varandra med full äganderätt, så kan särkullbarnen istället för sin arvslott endast få ut sin laglott. En laglott är hälften av en arvslott, vilket en bröstarvinge alltid har en legal rätt till enligt ÄB 7 kap. 1 §.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Har särkullsbarn något ansvar för arv de avstått?

2019-12-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Jag är särkullbarn och har valt att inte kräva ut mitt arv förrän den dagen som maken till min mamma flyttar och säljer huset. Med andra ord sitter han inte i oskyddat bo. Men - är jag ekonomiskt ansvarig för huset på något sätt? Är jag ansvarig för att se till att det arv som finns förvaltas på bästa sätt till min bror, som är deras gemensamma barn? Undrar också över hur man räknar ut ett värde på arvet? Tacksam för svar.
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline!Min tolkning av din fråga är att du som särkullbarn har avstått din rätt till arv från dina mamma för att den nya maken ska kunna bo kvar i huset. Dina två frågor till följd av det är- Om du är ekonomisk ansvarig för arvet- Hur arvets värde räknas ut?För att besvara det måste jag först visa vad som gäller rent juridisk för den situationen du befinner dig i.Hur och var regleras möjligheten att avstå arv?Frågan regleras i Ärvdabalken (ÄB) eftersom det är en fråga om arv. Jag tolkar det som du har avstått ditt arv enligt 3 kap. 9 § ÄB eftersom det är här möjligheten att avstå arv som särkullsbarn finns. På grund av detta måste jag påpeka att du har rätt till ditt arv först när den nya maken avlider och inte när han säljer huset, (3 kap. 2 § andra stycket, 9 § ÄB). Du har rätt till ditt arv samtidigt som din bror har rätt till sin del av arvet.Har du något ekonomisk ansvar för arvet?Nej, det har du inte. Den som ansvarar för arvet är din mammas make eftersom det är hans pengar. Det finns vissa regler om förvaltande av arv men inget som ger dig som särkullbarn ett ansvar. Dessa regler handlar istället om den nya maken skulle minska arvet väsentligt genom en gåva eller jämförlig handling, (3 kap. 3 § ÄB). Hur beräknas värdet på arvet?Jag tolkar det som att du vill veta hur man värderar ett arv i kronor. Jag tänker även svara på hur stor del du som särkullbarn har rätt till.Värdet på ett arv räknas beräknas vid arvskiftet efter den nya makens död, (23 kap. 3§ ÄB). Arvskiftet sker när arvingarna efter den döda möts för att fördela egendom och tillgångar från den döde, (23 Kap ÄB). Värdet på egendom bestäms till marknadsvärdet. Behövs hjälp med värderingen så rekommenderar jag att man tar kontakt med en bouppteckningsman. Eftersom du nämner just en bostad ska sägas att man här avräknar latent realisationsvinstskatt och fiktiva mäklarkostnader vid värderingen.Vad det gäller hur mycket du har rätt till i arv så beror det på arvets storlek. Du har nämligen rätt till en kvotdel av arvet och inte en den bestämda summa som du avstod ifrån när din mamma dog ( 3 kap. 2 § ÄB). I ditt fall blir det såhär förutsatt att din mamma inte hade testamenten eller giftorättsgods: Hälften av pengarna som finns kvar när den nya maken dör kommer gå till din mammas arvingar, i detta fallet du och din bror. Ni kommer då få hälften var, (2 kap. 1 §, 3 kap. 2 § ÄB). Den andra hälften kommer gå till den nya makens arvingar, ( 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 § ÄB). I detta fallet din bror, (2 kap. 1§ ÄB). Den summa som du får kan du vara större eller mindre än den summa du avstod från när din mamma dog. Detta eftersom du har rätt till en kvotdel av den nya makens arv.SammanfattningJag kan besvara din frågor på följande sätt: För det första har du inget ekonomisk ansvar för arvet mot din bror eller någon annan. För det andra kommer värdet av arvet avgöras vid arvskiftet efter den nya maken avlider och du kommer du ha rätt till en kvot av arvet, som troligtvis kommer vara ¼. Tack för att du vände dig till oss på LawlineMed vänliga hälsningar!

Kan jag skjuta upp barnens laglott?

2019-11-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Kan man ,via testamente, skjuta upp barnens laglott efter förälders bortgång ?Gäller ju särkullbarn, som ju ärver direkt i alla fall laglotten, halva arvslotten
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Enligt svensk rätt har alla barn rätt till sin del av arvet, sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Man kan via testamente överlåta all kvarlåtenskap till exempelvis sin make. Men det förhindrar inte särkullbarnets möjlighet att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott. Det krävs dock att särkullbarnet faktiskt jämkar testamentet för att få ut laglotten (7 kap. 3 § ÄB).Ett annat alternativ om du skulle vara gift, är att fråga om särkullbarnet vill avstå från arvslotten till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Särkullbarnet kommer då att få ut sin del av arvet då den efterlevande maken gått bort. Hoppas du fick svar på din fråga!

Inbördes testamente mellan makar med särkullbarn

2019-11-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Min Mamma var omgift med en man som avled 2005. Hans dotter avled några år tidigare. Mammas man har tre barnbarn. Min Mamma och hennes man hade ett inbördes testamente att de skulle ärva varandra. Barnbarnen krävde och fick ut laglotten i samband med deras morfars död. Har dessa barnbarn någon rätt till arv den dagen min Mamma avlider? Min Mamma har två barn som är helsyskon, det finns inga gemensamma barn.
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).Barnbarnen har endast rätt till sin laglottEftersom din mamma och hennes man hade ett inbördes testamente där det framgick att de skulle ärva allt av varandra, har barnbarnen inte rätt till något annat arv från sin morfar än sin laglott, om de väljer att jämka testamentet, vilket de alltså har gjort (7 kap 3 § ÄB). De har alltså ingen rätt att få ut något ytterligare arv från sin morfar.Endast du och ditt syskon ärver av er mammaDe har inte heller någon rätt att ärva något från din mamma. Av henne ärver endast du och ditt syskon, så länge det inte finns ett testamente som säger annat (2 kap 1 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Efterarvinge (som inte är bröstarvinge) har vanligtvis endast rätt till arv efter den först avlidna maken och inte andra

2019-11-13 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej,Jag har svårt att förstå vad som gäller då min mamma har gått bort.Jag är särkullebarn. Det finns inga gemensamma barn.Om jag som särkullbarn väljer att avstå från mitt arv till förmån för efterlevande make. Så har jag läst att jag som Särkullbarn avstår inte arvet definitivt, utan skjuter på arvet och blir istället efterarvinge likt ett gemensamt barn.Menas detta att jag ärver alla tillgångar som finns vid bortgång av min mammas make. Även det som räknas som hans tillgångar.Eller ärver hans syskon alternativt syskonbarn en del.Kan han testamentera bort hela eller delar av arvet/tillgångar som finns?Är det något speciellt som jag behöver tänka på som jag inte ska missa.
Josefin Tegnvallius Boklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver kan du som särkullbarn välja att avstå ditt arv och blir då istället efterarvinge till din mamma när hennes make avlider (3 kap 9 § ärvdabalken). Du har då rätt att få ut arv efter din mamma, men blir inte arvinge till hennes make. Vanligtvis är efterarvets storlek hälften av den egendom som finns när den efterlevande maken avlider (3 kap 2 § ärvdabalken). Kvotdelen kan dock vara större eller mindre beroende på hur ägandeförhållandena såg ut mellan makarna. Skulle t.ex. din mamma efter bodelning ha ägt 60 % av egendomen är storleken på ditt efterarv 60 % av egendomen. Resterande del av egendomen är arv efter maken och ska tillfalla hans arvingar, t.ex. syskon. Maken kan dock såklart välja att testamentera bort allt till dig om detta skulle vara hans vilja. Under makens livstid kommer han kunna ge bort/sälja egendom som tillhört din mamma då han har s.k. fri förfoganderätt. Han kommer även kunna testamentera bort egendom som tillhört din mamma så länge detta inte inskränker din rätt till efterarv (3 kap 3 § ärvdabalken). Rätten till efterarv innebär alltså i första hand endast rätten till en viss mängd egendom och inte till specifik egendom. Av den egendom som finns kvar, dvs. inte har getts bort/sålt/testamenterats bort, har du dock rätt att i första hand få erhålla din mammas egendom som arv (3 kap 5 § ärvdabalken). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar