En fråga om särkullsbarns rätt att ta ur förtidsarv.

make avliden, mor i livet, 2 bröstarvingar, 1 särkullsbarn. huset sålt och särkullsbarnet vill ha förtida arvsuttag.

hur stor del ska denna ha ? Är själv bröstarvinge och vi har gemensam mor. Båda särkullbarnets föräldrar är i livet.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag tolkar det som att att du har funderingar kring hur stort arv särkullbarnet har rätt att ta ut från sin mor. Vidare tolkar jag det också som att du och ett av dina syskon är makarnas gemensamma barn medan särkullbarnet enbart är din mors barn. Särkullbarnet och den avlidne maken är alltså inte släkt med varandra. I det fall min tolkning av familjekonstellationen är felaktig är du varmt välkommen att återkomma till oss.

Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Ärvdabalken (ÄB). När en make dör ska en bodelning genomföras innan det att det blir aktuellt att fördela makens arv, 9:1 ÄktB. Den del av parets gemensamma egendom som efter bodelningen tilldelas din far blir din fars kvarlåtenskap. Denna delen blir alltså hans arv.

Som bröstarvinge har du rätt att ärva hela din fars arv enligt den vanliga arvsordningen

Inom svensk arvsrätt finns det tre grupper som den avlidnes släktingar delas in i och som har rätt till arv. Grupperna kallas för arvsklasser och bland dessa tre finns en viss turordning.

Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn, 2:1 ÄB. Dessa kallas för bröstarvingar och har alltså rätt att ta del av arvet först. Eftersom du och ditt helsyskon är din pappas barn räknas ni båda som bröstarvingar och ska därmed enligt den vanliga arvsordningen ärva hela din pappas kvarlåtenskap.

Undantaget för makesarv kommer medföra att du får tillgång till arvet från din far först när din mor avlider

Eftersom din far var gift när han dog aktualiseras dock undantaget för makesarv enligt 3 kap ÄB. Enligt 3:1 ÄB ärver makar av varandra. Undantaget sätter på så vis den vanliga arvsordningen ur spel. I samma lagrum står det dock att om det finns särkullbarn till den först avlidne maken så har detta särkullbarn rätt att ta ut sitt arv direkt. Med särkullbarn menas alltså ett barn som inte är gemensamt mellan makarna. Eftersom du och ditt helsyskon är makarnas gemensamma samt eftersom särkullbarnet i fråga utgör din mors barn och inte din fars så finns det i detta fall inget särkullsbarn som har rätt att ta ut sitt arv på en gång. I enlighet med 3:1 ÄB ska alltså hela din fars arv tilldelas din mor och ni gemensamma barn får tillgång till arvet från er far först när er mor går bort i form av efterarv, 3:2 ÄB. Detta innebär att när din mor går bort så kommer du och ditt helsyskon få ut två olika arv. Ett arv från er mor (som ni kommer få dela med ert halvsyskon) och ett arv i form av efterarv från er far.

Hur efterarvet från er far beräknas vid din mors bortgång

Med efterarvsrätt menas en viss kvotdel ur din mors kvarlåtenskap när hon avlider. Denna kvotdel räknas ut utifrån egendomsförhållandena så som de ser ut nu när din far avlidit. Låt oss säga att att din fars kvarlåtenskap skulle vara 1 000 000 kr. Vidare att din mors totala egendomsvärde (efter det att hon tilldelats arvet från er far) uppgår till 4 000 000 kr. I detta fall hade kvotdelen blivit 25 % (1 000 000 / 4 000 000). Den dagen din mor avlider skulle du och ditt helsyskon alltså erhålla 25 % av hennes kvarlåtenskap i form av efterarv oavsett om hennes totala egendomsmassa sjunkit eller stigit i värde sedan den dagen den mättes till 4 000 000 kr, 3:2 3 st ÄB.

Låt oss säga att din mors totala egendomsvärde inte förändrats alls vid den tidpunkt hon avlider utan fortfarande uppgår till 4 000 000 kr. Då skulle du och ditt helsyskon först tillskiftas 500 000 kr var i form av efterarv från er far (25 % av 4 000 000 / 2), 3:2 ÄB. Sedan skulle ni tillskiftas ytterligare 1 000 000 kr var i form av arv från er mor (3 000 000/ 3), 2:1 ÄB. Vid ers mors bortgång skulle du och ditt helsyskon alltså erhålla 1 500 000 kr var medans ditt halvsyskon (särkullbarnet) skulle erhålla 1 000 000 kr då hen inte har rätt att ta del av efterarvet från er far. Det är alltså de 1 000 000 kr som särkullsbarnet hade haft möjlighet att ta ut i förtidsarv.

Jag vill uppmärksamma dig om att de summor jag använt mig av i ovanstående exempel enbart använts för att förmedla logiken i arvsräkningen. Logiken kommer vara densamma oavsett vilka summor det rör sig om men den konkreta summan som just du och dina syskon skulle få ut i arv när din mor avlider är inte möjlig för mig att uttala mig om. Detta medför att jag inte heller kan uttala mig om vad exakt ditt halvsyskon (särkullbarnet i frågan) har rätt att ta ut i förtidsarv. För att få mer konkret svar på din frågeställning råder jag dig att ta kontakt med en juristbyrå där en kunnig jurist på området kan hjälpa dig vidare med ditt ärende.

Jag hoppas du känner att du fått hjälp med din situation, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss med vidare frågor.

Mvh,

Jennifer ErikssonRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”