Vad gäller vid dödsfall inom ett äktenskap när det bara finns särkullbarn?
Hej, bodelning efter min farmor blev precis klar och min pappa hann tyvärr gå bort innan bodelningen efter farmor blev klar. Vad händer med hans del av arvet efter farmor nu? Går det till mig och mina syskon eller går det in i pappas dödsbo? Hur blir det då med min pappas nya fru (ej min eller mina syskons mamma) ärver hon en del efter farmor nu? Farfar är död sedan tidigare.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
Generellt gäller att makar ärver varandra före gemensamma barn eller om det inte finns några barn alls, 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn, dvs. du och dina syskon, har dock rätt att få ut sitt (ert) arv direkt, vilket i praktiken betyder att din svärmor inte kommer att ärva sin make, alltså din pappa. Du och dina syskon ärver således er pappa fullt ut. Kvarlåtenskapen efter honom inklusive arvet efter din farmor kommer dock att förvaltas och formellt ägas av dödsboet efter honom innan bouppteckningen är upprättad och arvskiftet mellan dina syskon genomfört. Men det är ju ni egenskap av bröstarvingar (barn till arvlåtaren) som är dödsbodelägare, 2 kap. 1 § ÄB. För att undvika att efterlevande make går lottlös i händelse den andra makens bortgång vid den här typen av familjeförhållanden måste ett testamente upprättas. Du nämner dock inte något sådant i din ärendebeskrivning. Men nedan följer ändå, som en ren serviceåtgärd, en kortare redogörelse över vad som gäller.
Som särkullbarn kan man inte fråntas sin laglott, vilken utgör halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten kan alltså inte testamenteras bort. Men om så ändå skulle ske blir testamentet inte automatiskt ogiltigt, särkullbarnet måste nämligen inom viss föreskriven tid påkalla jämkning av testamentet för utfående av laglotten, 7 kap. 3 § och 14 kap. 5 § 2 st. ÄB. I 3 kap. 9 § ÄB ges dock en möjlighet för särkullbarnet att avstå sin rätt att direkt få ut arvet efter en avliden förälder och då till förmån för sin styvförälder, dvs. den efterlevande maken. Särkullbarnet har sedan rätt till efterarv, vilket i det här fallet skulle innebära en rätt till del av kvarlåtenskapen när din styvmor sedan går bort, 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Den s.k. basbeloppsregeln ger dock alltid efterlevande make rätt att, så långt kvarlåtenskapen räcker, få ut egendom motsvarande fyra prisbasbelopp. Men notera att i det här värdet innefattas sådant som den efterlevande maken har fått genom bodelning och det som utgör dennes enskilda egendom, 3 kap. 1 § 2 st. ÄB (i år, 2021, ligger prisbasbeloppet på 47 600 kr). Den här regeln brukar endast tillämpas på dödsbon med liten behållning. Om den avlidne var gift vid tidpunkten för dödsfallet ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken innan arvsskiftet kan äga rum, 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Det innebär att samma regler som gäller vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska tillämpas här.
Enligt 10 kap. 1 § ÄktB räknas till bodelningen giftorättsgodset, vilket är all egendom makarna besitter som inte är enskild egendom, 7 kap. 1-2 §§ ÄktB. Exempel på den senare egendomen är tillgångar som på grund av villkor i äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling ska vara enskild och därmed undantas en bodelningssituation. Eventuella anspråk från olika fordringsägare går dock före giftorätten varför vardera maken får undanta så mycket av giftorättsgodset som kan tänkas behövas för att täcka skulderna. Det betyder i praktiken att makarna äger rätt att göra avräkning för sin respektive skulder innan giftorättsgodset, nettoöverskottet, sammanläggs för att därefter hälftendelas, 11 kap. 2-3 §§ ÄktB. Det ska noteras att vardera maken ensam svarar för sina respektive skulder varför eventuella underskott inte kommer att hälftendelas. Skulle den ena makens skulder överstiga dennes tillgångar hälftendelas därför endast överskottet hos den andra maken. Detta är ett direkt utflöde av den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning, 1 kap. 3 § ÄktB. När andelsberäkningen sedan är klar ska andelarna (egendomen) fördelas mellan makarna, vilket sker genom lottläggningen, 11 kap. 7 § ÄktB. Många gånger uppstår en obalans mellan hur mycket makarna är berättigade till enligt andelsberäkningen och den egendom som de i själva verket erhåller på sina respektive lotter. Det löses då genom att den av makarna som har fått en lott som värdemässigt är större än andelen tvingas utge en skifteslikvid (ersättning) till den andra maken, vilket vanligtvis sker i likvida medel.
Utifrån din ärendebeskrivning och givet avsaknaden av testamente innebär ovanstående att bodelningen kommer att göras mellan dödsboet efter din pappa och dennes hustru, dvs. din styvmor. Vid en äktenskapsskillnad råder i princip full frihet för makarna att fördela egendomen mellan sig efter eget gottfinnande. För det fall makarna inte kan komma överens är utgångspunkten att vardera maken har rätt att behålla sin egendom, dvs. den egendom som man formellt sett äger. Så vem som ska få vad vid lottläggningen blir i mångt och mycket en ren förhandlingsfråga mellan dödsboet, vilket du och dina syskon företräder, och din styvmor. Med andra ord innebär detta att hon som efterlevande make, utan gemensamma barn, inte ärver din pappas andel. Den tillfaller istället dig och dina syskon eftersom ni, vilket påpekades ovan, ärver er pappa fullt ut. Emellertid måste det uppmärksammas att din styvmor som efterlevande make alltid har rätt att bestämma om bodelningen ska göras enligt hälftendelningsprincipen eller om vardera maken (i praktiken dödsboet och din styvmor) som sin andel ska behålla det egna giftorättsgodset (jämkning, 12 kap. 2 § ÄktB). Det senare upplägget gagnar naturligtvis den efterlevande maken, din styvmor, om hon skulle vara mer förmögen än din pappa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis och under förutsättning att det inte finns någon enskild egendom ska allt i deras äktenskap hälftendelas inklusive arvet efter din farmor, om inte hans hustru bestämmer att vardera maken ska behålla sitt giftorättsgods vill säga. Din pappas andel i bodelningen ärver därefter du och dina syskon fullt ut. Inte er styvmor.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
