Särkullbarns rätt till efterarv vid arvsavstående
Jag och mina två bröder är särkullbarn. Vår far gick bort 2008 och vi avstod arvet till förmån för fars fru som på så vis skulle kunna bo kvar i huset. Två år senare sålde hon huset. Kan vi nu kräva att få ut vårt arv efter far?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Eftersom du och dina syskon som är särkullbarn avstod arvet till förmån för den efterlevande maken har ni istället rätt att ärva er far när den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken). Den kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap som ni har rätt att ärva vid hennes bortgång är som utgångspunkt hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap (3 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Annorlunda blir det om exempelvis er far ägde enskild egendom (men inte frun) genom äktenskapsförord då er far gick bort och som inte ingick i bodelningen men som tillföll den efterlevande maken med fri förfoganderätt eftersom ni avstod från arvet till förmån för den efterlevande maken. I det fallet blir er kvotdel (rätt till efterarv) större än hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap (3 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken). Men om det fanns full giftorättsgemenskap, det vill säga om det inte fanns någon enskild egendom, har ni alltså rätt till hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid hennes bortgång.
Exempel: Bodelningen efter er fars bortgång resulterade i att hans fru erhöll 500 000 kr med äganderätt och er far 500 000 kr (som då motsvarar hans kvarlåtenskap). Ingen enskild egendom fanns. Men eftersom ni avstod från arvet enligt 3 kap. 9 § ärvdabalken tillföll er fars kvarlåtenskap på 500 000 kr hans fru med fri förfoganderätt. Det innebär att ni syskon har ett anspråk på hälften av fruns kvarlåtenskap (samlade förmögenhetsmassa) vid hennes bortgång. Låt säga att värdet av hennes samlade förmögenhet vid hennes bortgång motsvarade 900 000 kr. Då har ni efterarvingar rätt till hälften av detta, det vill säga 450 000 kr. Denna summa tar ni alla lika lott av i egenskap av bröstarvingar till er far (2 kap. 1 § ärvdabalken). Vilket resulterar i att ni har rätt till 150 000 kr vardera i arv (450 000 kr / 3 syskon). Men skulle den efterlevande maken inte ha några egna arvingar eller ha testamenterat bort någon egendom, ärver ni hela den efterlevande makens kvarlåtenskap på 900 000 kr er (3 kap. 8 § ärvdabalken) dvs. 300 000 kr vardera.
Det kan vara värt att poängtera att fri förfoganderätt enbart innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort er kvotdel, det vill säga ert anspråk på efterarv. Den efterlevande maken hade alltså rätt att sälja fastigheten och t.ex. använda pengarna, oavsett om er far t.ex. stod som ägare till fastigheten vid hans bortgång.
Med vänliga hälsningar,
