Arvsordning och Basbeloppsregeln
Maken o makan gifta makan har ett barn sen tidigare maken har syskonbarn maken avlider efter 6år avlider makan hur ser arvsordningen ut fanns ca 500000:- på vardera konton
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Först och främst tolkar jag din fråga som att det inte finns något upprättat testamente mellan makarna samt att makan har ett så kallat särkullsbarn. Vidare så gör jag ingen djupare analys om det exakta antalet pengar som skulle ärvas.
I ärvdabalken (ÄrvdaB) framgår det vilka som har en legal arvsrätt och i vilken ordning dessa ska ärva. I första hand är det barn till den som avlidit som ärver, alltså makans särkullsbarn (2 kap. 1 § ÄrvdaB). Utgångspunkten när man är gift är dock att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄrvdaB). Barnet har däremot rätt att ta ut sitt arv ändå om hen vill eftersom hen är ett så kallat särkullbarn. Om hen väljer att ta ut sitt arv kommer kvarlåtenskapen inte tillfalla maken. Vid en situation där särkullsbarnet väljer att avstå sitt arv till förmån för maken har hen istället rätt till efterarv när den efterlevande maken går bort, i det här fallet, 6 år senare (3 kap. 9 § ÄrvdaB).
Denna reglering innebär inte den efterlevande maken behöver vara helt tomhänt vid bortgången. Innan arvet fördelas sker en bodelning där giftorättsgodset ingår (allt som inte är uttryckligen enskild egendom) (23 kap. 1 § ÄrvdaB och 10 kap. 1 § äktenskapsbalken). De 50 000 kr som finns på makarnas konton kommer alltså i huvudregel slås samman och delas på om pengarna inte är enskild egendom. 50 000 kr kommer den efterlevande maken få i bodelningen och de resterande 50 000 kr kan särkullsbarnet ta ut i arv från sin mor.
Basbeloppsregeln
Viktigt att veta är också att maken alltid har rätt att få del av arvet i den mån att det tillsammans med det denne fick i bodelningen eller dens eventuella enskilda egendom uppgår till fyra prisbasbelopp (nuvarande prisbasbelopp 48 300 x 4 = 193 200 kr). Denna regel brukas benämnas Basbeloppsregeln (3 kap. 1 § andra stycket § ÄrvdaB).
I det här fallet så hade alltså basbeloppsregeln blivit aktuell om inte den efterlevande maken har enskild egendom som överstiger ett värde på ca. 140 000 kr. Detta skulle innebära att de 50 000 kr som särkullsbarnet har rätt till istället skulle tillfalla maken. Särkullbarnet får istället en så kallad "efterarvsrätt" som innebär att denne kommer att ärva först när den andre maken avlider 6 år senare (3 kap. 2 § ÄrvdaB). Särkullsbarnet skulle därför ha rätt att ärva en del och resten ärvs av makens syskonbarn om inga andra arvingar finnas (2 kap. 1 § ÄrvdaB).
Sammanfattning
Makar ärver som huvudregel varandra. Finns det ett särkullsbarn har dock denne rätt att ta ut sitt arv direkt. Väljer den att avstå så har barnet rätt att ärva när den andre maken går bort. Det finns en Basbeloppsregel som ger den efterlevande maken rätt att få egendom från arvet i den mån som är möjligt upp till ca 190 000 kr. Där räknas dock makens andel i bodelningen och eventuell enskild egendom med. Förutsatt att det inte finns någon mer giftorättsgods eller enskild egendom skulle det innebära att maken i det här fallet har rätt till all egendom som skulle utgöra särkullsbarnets arv. Särkullsbarnet skulle då få en rätt att ärva maken när denne sen avlider 6 år senare.
Hoppas detta förtydligade saken lite!
Med vänlig hälsning,
