FrågaARVS- OCH TESTAMENTSRÄTTSärkullbarn24/04/2022

Förskott på arv och särkullbarn

Hej! Frågorna gäller arvsskifte vid särkullbarn. Min mamma har två barn, jag och min bror, och hennes make ett. Både min mamma och hennes make har nu avlidit. Det finns inga testamenten eller andra underlag. Makens barn har fått 370 000 kr av sin pappa, inga gåvobevis finns. Är dessa pengar förskott på arv? Om ja, hur ska vi ta hänsyn till dessa vid skiftet? Ser fram emot svar, gärna med lagrum. Med vänlig hälsning, Frank 

Lawline svarar

  Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag förstår din fråga som om att du undrar om den överföring på 370 000 kr som din mammas make gjorde till sitt särkullbarn räknas som förskott på arv, och om det har något effekt på arvsskiftet. Som jag förstår din fråga är din mammas make inte din pappa, och det kommer således vara min utgångspunkt.

Jag kommer att lägga upp svaret så att jag först beskriver lagstiftningen kring arv och särkullbarn, och särskilt om förskott på arv, för att sedan tillämpa lagen på ditt fall. Det framgår inte vem av dem som avled först eller när gåvan gavs till särkullbarnet, vilket försvårar för mig att ge svar på din konkreta situation så jag kommer att beskriva vad som gäller i breda drag.

Arv och särkullbarn

Enligt 3 kapitlet 1 § ärvdabalken (1958:637) (förkortas ÄB) gäller att hela en persons kvarlåtenskap tillfaller dennes make, vilket sker efter en bodelning som alltid ska ske efter en makes död enligt 9 kapitlet 1 § äktenskapsbalken (1987:230). Har den avlidna egna särkullbarn övergår kvarlåtenskapen endast till maken om särkullbarnen väljer att avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken. Detta innebär inte att särkullbarnet inte har rätt till sin förälders arv, utan det innebär att särkullbarnet får sitt arv från sin förälder först när ”styvföräldern” avlider.

Dessa pengar som särkullbarnet avstod får den kvarlevande maken med fri förfoganderätt, vilket innebär att den maken inte har full äganderätt över den. Det innebär bland annat att den kvarlevande maken inte kan testamentera bort det särkullbarnet har rätt till från den först avlidna maken (se 3 kapitlet 2 § 1 stycket sista meningen ÄB), och man kan inte förlora arvet genom en ny bodelning med en ny partner (3 kapitlet 6 § 2 stycket ÄB).

När den kvarlevande maken avlider ska först av allt särkullbarnet få hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap, vilket motsvarar den andel särkullbarnet skulle ha fått från den först avlidna maken om särkullbarnet inte hade avstått från arvet (3 kapitlet 2 § 1 stycket ÄB). Det kan bli mindre än hälften om särkullbarnet inte skulle ha ärvt allt från den först avlidne maken. Det kan vara så om den efterlevande maken hade så kallad enskild egendom, vilket är egendom som inte ingår i den bodelning som sker vid den första makens död, se mer detaljerat om enskild egendom i 7 kapitlet 1 och 2 §§ äktenskapsbalken.

Det är den andel av den först avlidnes arv som särkullbarnet skulle ha fått som han/hon ska ha av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Skulle särkullbarnet få hela arvet från den först avlidne maken innebär det att särkullbarnet ska ha hälften av den efterlevande makens kvarlåtenskap. Detta förutsatt att ingen av makarna har någon enskild egendom.

Förskott på arv

Förskott på arv finns det regler om i 6 kapitlet ÄB. I kapitlets 1 § sägs att vad en arvlåtare (den som avlider) under sin livstid givit en bröstarvinge (barn) ska räknas av på barnets arv om inte annat har föreskrivits eller uppenbarligen varit avsett. Innan något skifte har skett från dödsboet har eventuellt särkullbarn rätt till sin andel, vilket innebär att särkullbarnet har rätt till sina pengar från kvarlåtenskapen oavsett vad andra arvtagare har rätt till.

Vid beräkningen av hur mycket som den först avlidna makens egna barn ska få räknar man in förskott på arv. Detta gör man genom att lägga ihop båda makarnas skulder och tillgångar (vari förskottet på arvet inräknas) och dela summan på hälften. Den först avlidne makens hälft ska då dennes egna barn ärva. Allt detta framkommer ur 6 kapitlet 1 § ÄB. Om särkullbarnet avstår från sitt arv är det dock bara en andel man får från den efterlevande maken, det vill säga hälften om ingen enskild egendom finns.

Enligt 6 kapitlet 4 § ÄB behöver någon som fått förskott på sitt arv inte återbära den överskjutande delen av vad denne har fått om det som denne skulle ha ärvt är mindre värt än gåvan.

Missbruk av kvarlåtenskap

Enligt 3 kapitlet 3 § ÄB gäller att om efterlevande make minskar sin egendom i ”väsentlig” utsträckning utan att ta ”tillbörlig hänsyn” till den först avlidne makens arvingar har den först avlidnes arvingar rätt till ersättning från den efterlevande makens arvingars arv för den andel de förlorat . Väsentlig utsträckning är ungefär 25% av ens tillgångar enligt ett rättsfall från Högsta domstolen som benämns NJA 2013 s. 736.

Ditt fall

I och med att jag inte har koll på alla omständigheter i ditt fall kan jag inte ge ett konkret svar på din fråga, men jag kan förklara lite hur det skulle se ut om omständigheterna var på det ena eller det andra sättet.

Om det var er mamma som avled först utgår jag från att ni som särkullbarn valde att avstå från ert arv till förmån för den efterlevande maken. Jag skulle säga att det är ett förskott på arv, men det beror helt på omständigheterna när han/hon fick ”förskottet”. I det fallet har ni rätt att få ut er andel innan den efterlevande makens arvingar. Ni ska då ha hälften av alla tillgångar, förutsatt att ingen enskild egendom finns, och vid uträkningen av hur mycket som är hälften läggs förskottet på arvet till i summan. Är det så att ni inte kan få hela er andel på grund av förskottet gäller att han/hon inte behöver återbetala det överskjutande beloppet till er.

I värsta fall kan ni använda er av 3 kapitlet 3 § ÄB om missbruk av kvarlåtenskap för att få han/hon som fick förskottet att lämna tillbaka pengarna till dödsboet för att delas ut lika mellan er. Men då ska 370 000 kr vara minst ¼-del av hela kvarlåtenskapen.

Om det var er ”styvpappa” som dog först och ert ”styvsyskon” avstod från arvet till er mamma så räknas hur mycket det styvbarnet ska ha fram på samma sätt, men då gäller att från den halva han/hon ska ha så räknar man bort de 370 000 kr han/hon redan fått. Är det så att han/hon har fått mer än sin andel behöver han/hon inte återbära något av det överstående.

Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att vända dig till Lawline igen ifall du har ytterligare frågor!

Med vänlig hälsning,

Kevin TorssellRådgivare