Har särkullbarn rätt till arv från den efterlevande maken?

2020-03-02 i Särkullbarn
FRÅGA |Ett par är gifta, M och Å. Det finns två gemensamma barn och två barn hos maken sedan tidigare. När Å dör, finns det ett testamente med en önskan om att M ska få bo kvar i orubbat bo. Det hörsammas av särkullbarnen. Nu är frågan: Om M skulle vinna på lotto eller få ett arv, har särkullbarnen då rätt till de pengarna efter att M dör, eller har de endast rätt till den delen av arvet som tillhör Å ( och som fastslogs vid bouppteckningen vid hans död). Stort tack på förhand! Med vänliga hälsningar,
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När Å dör och M ärver honom räknar man ut hur stor kvotdel av M:s totala förmögenhet som utgörs av Å:s arv. När M avlider kommer motsvarande kvotdel som Å efterlämnade delas på hans arvingar. Det som återstår efter att Å:s andel delats ut till hans arvingar är M:s kvarlåtenskap som fördelas på hennes arvingar (3 kap. 2 § ÄB).Exempel:Å avlider och hans kvarlåtenskap uppgår till 200.000 kr. M har 100.000 kr i egen förmögenhet. M ärver Å:s förmögenhet och har då sammanlagt 300.000 kr. Av de 300.000 kronorna utgör 2/3 arv från Å (200.000/300.000).När M avlider kan boet både ha ökat och minskat i värde. Å:s arvingar ska få motsvarande kvotdel som han lämnade efter sig (dvs enligt exemplet 2/3 av M:s totala förmögenhet), och därmed inte den exakta summan som Å lämnade efter sig. Om M:s förmögenhet ökat och uppgår till 600.000 när hon avlider pga. ett arv har Å:s arvingar rätt till 2/3 av det, dvs 400.000 kr. Då får Å:s arvingar 100.000 kr vardera. M:s kvarlåtenskap utgörs av det som finns kvar, dvs 200.000 kr. Det fördelas endast på hennes arvingar, dvs inte Å:s särkullbarn. Om M har två barn får dessa 100.000 kr vardera från M. Det innebär att de gemensamma barnen får 100.000 kr från sin pappa och 100.000 kr från sin mamma medan särkullbarnen endast får 100.000 kr från sin pappa. Om M:s förmögenhet minskat och uppgår till 90.000 kr när hon avlider har Å:s arvingar rätt till 2/3 av det, dvs 60.000 kr. M:s kvarlåtenskap är det som finns kvar, dvs 30.000 kr som fördelas på hennes egna arvingar. Kontentan är att arvingarna inte ärver samma summa som deras förälder lämnade efter sig, utan motsvarande kvotdel som föräldern efterlämnade. Har Å:s särkullbarn rätt till pengarna som M vinner på lotto eller får i arv?Å:s särkullbarn har inte rätt till något arv från M eftersom de inte är hennes arvingar. Det M eventuellt vinner på lotto eller får i arv påverkar hennes förmögenhet och således även hur mycket pengar kvotdelen kommer att motsvara, men särkullbarnen ärver inget från M. När M avlider tas först Å:s arv från hennes förmögenhet och fördelas på hans fyra arvingar. Resterande utgör M:s kvarlåtenskap och fördelas endast på hennes arvingar. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer kan du skriva en kommentar här under eller ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

Har särkullsbarn rätt att få ut arv direkt även om den som avlidit var gift?

2020-02-27 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Jag undrar hur det funkar när nu min mamma har gått bort och jag och hennes man som inte är min pappa blir dom enda arvtagarna. Hur delas arvet upp då? Jag är alltså särkullsbarn?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag ifrån att din mamma bodde i Sverige när hon dog, vilket innebär att svensk lagstiftning är den som gäller i ditt fall. Jag utgår även ifrån att din mamma inte har skrivit något testamente, i och med att du inte givit någon sådan information. Om din mamma har skrivit ett testamente så skulle det påverka svaret på frågan. SvarMed de förutsättningar som du givit så är du särkullbarn och kommer att ärva alla din mammas tillgångar. Det innebär den del som tilldelas din mammas dödsbo vid bodelningen, vilket kommer att bli hälften av din mamma och hennes makes tillgångar med avdrag för skulder om ingen av dem har någon enskild egendom. Rättsutredning:BodelningDet första som ska göras efter din mammas dödsfall är en bodelning vilket framgår av 23 kap. 1§ ärvdabalken. Där ska din mammas och hennes makes tillgångar delas upp. Huvudregeln vid bodelning efter äktenskap är likadelningsprincipen. Det innebär att om ingen enskild egendom finns så delas tillgångarna lika mellan din mammas dödsbo och hennes make. Den del som tilldelas din mammas dödsbo är den del som sedan ska fördelas genom arv. Särkullbarn Inom svensk arvsrätt så har du som särkullbarn rätt att få ut ditt arv efter din mamma direkt, även om hon var gift när hon dog (3 kap 1§ ÄB). Om du vill så har du möjlighet att avstå ditt arv till din mammas efterlevande make om du vill. Om du väljer att göra det så har du rätt att få ut ditt arv efter din mamma när hennes make dör (3 kap. 9§ ÄB). Basbeloppsregeln 3 kap. 1§ ÄBDet som kan påverka ditt arv i detta fallet är om din mor och hennes make hade tillgångar som tillsammans har ett lägre värde än vad som motsvarar fyra prisbasbelopp. Den efterlevande maken har nämligen rätt att behålla som minst 4 prisbasbelopp. I år är värdet av ett prisbasbelopp 47 300 kr. Det innebär att din mammas efterlevande make har rätt att behålla minst 189 200 kr efter bodelningen av din mammas och hens tillgångar. Denna regel går tyvärr före din rätt att få ut ditt arv, vilket innebär att om det finns tillgångar som är värda 189 200 kr eller mindre så kommer din mammas efterlevande make att få behålla dessa. I det fallet har du rätt att få ut ditt arv efter din mamma när hen dör. I detta värdet räknas även den efterlevande makens tillgångar och eventuella enskilda egendom in. Detta framgår av 3 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken.Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Har makan rätt till arv när det finns särkullbarn?

2020-02-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Fråga:Bakgrund:Ett gift par med 3 gemensamma barn. Makan avled 2010 och 2019 avled maken S.Bouppteckningen efter maken är klar 2019. Boet dock ej skiftat då fastighet såld först nu.Av de ovannämnda 3 barnen avled nu i januari-20 det ena barnet H.H är omgift och har i sin tur 2 barn Dessa är alltså särkullbarn i boet nu efter H.Min fråga: Hade H gått bort före sin pappa hade ju hans 2 barn ärvt sin farfar S som avled 2019.Nu blir det ju så att i bouppteckningen efter H har hans dödsbo en fordran i boet efter S /Hs pappa/ Kommer nu arvet efter S därmed att komma med i bodelningen/arvskiftet efter H så att Hs nya fru får del av detta arvet?? Eller går arvet efter S direkt till Hs 2 barn??
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).För att hålla er anonyma ändrar jag namnen på personerna till den första bokstaven i namnet (S och hans son H).Särkullbarnen har rätt till arvetÄr det så att H inte har skrivit något testamente är det hans bröstarvingar (barn) som har rätt till arvet som han lämnar efter sig. Detta innefattar således även den fordran som hans dödsbo har efter S, 2 kap 1 § ÄB. Dock är det så att Hs fru har rätt till arvet först om det är så att särkullbarnen avstår fram till det att även hon har gått bort. Det är med andra ord upp till Hs barn att bestämma om de vill få ut sitt arv redan nu, eller om de vill vänta med att få ut sin del av arvet till efter hennes bortgång, 3 kap. 1 § ÄB. Vill särkullbarnen vänta räknar man ut hur stor procentuell andel som Hs arv utgör av hans frus totala tillgångar efter hon har erhållit arvet, 3 kap. 9 § ÄB. Jag ska ge ett exempel på detta:Om H lämnar 500 000 kr efter sig i arv, medan hans fru har 300 000 kr, så innebär det att de tillsammans har 800 000 kr. Hs del utgör fem åttondelar av den totala summan. Detta innebär att särkullbarnen har rätt till fem åttondelar av den summa som frun lämnar efter sig vid sin bortgång. Något som är viktigt att tänka på är dock att frun har företräde till en del av arvet i den mån hennes egendom efter bodelningen mellan henne och H inte motsvarar totalt fyra prisbasbelopp. För år 2020 är prisbasbeloppet 47 300 kr, vilket innebär att om hustrun efter bodelningen äger egendom som totalt motsvarar ett värde som understiger 189 200 kr så har hon rätt att ta del av så pass mycket av arvet så att hon åtminstone har denna summa. Detta är en skyddsregel för att en maka inte ska bli helt egendomslös i en sådan här situation.SammanfattningSvaret på din fråga är således att arvet tillhör Hs barn, men de kan själva bestämma om de vill avstå från arvet till fruns död eller ta del av det direkt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Arv för make och särkullbarn

2020-02-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag och min fru är gifta och hon har två barn sedan innan ,och vi har två gemensamma barn.Jag har ett hus sedan tidigare och äger 90% av det och min fru äger 10%(hon fick 10% i gåva )Vad händer om hon går bort ? Jag vill att våra gemensamma barn ska ärva huset och mina tillgångar när jag går bort ,kan man skriva testamente ? Men hur funkar det med hennes del ? Hur delas det ?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag leta vägledning i Äktenskapsbalken (ÄktB) och Ärvdabalken (ÄB). Bodelning vid äktenskapets upphörandeVid en makes död anses äktenskapet upplöst (1 kap. 5 § ÄktB). När detta sker ska en bodelning äga rum (9 kap. 1 § ÄktB). Vi en bodelning ska allt giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Detta utgörs av allt en make äger och som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1-2 §§ ÄktB). När man sett till att utröna vad som är giftorättsgods så ska varje makes andel i boet räknas ihop (11 kap. 1 § ÄktB). Vad som återstår efter att makarna räknat av skulder från sin andel i bodelningen läggs ihop och delas därefter på hälften (11 kap. 3 § ÄktB).ArvsordningenI första hand är det barnen till den avlidna som ärver, vilka är de så kallade bröstarvingarna. Dessa tar lika stor del av arvet om inte annat testamenterats (2 kap. 1 § ÄB). Däremot gäller att om den ena föräldern överlevt den andre, ska den överlevande ärva bröstarvingarnas del i den avlidne (3 kap. 1 § ÄB). Detta arv sker med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande får göra vad den vill med tillgångarna efter den först avlidne förutom att testamentera bort dem vid sin död. När den överlevande gått bort får de gemensamma barnen ärva både den först avlidna och den senare avlidna (3 kap. 2 § ÄB).Enligt lagstiftningen har dock den avlidnes egna barn, särkullbarn, rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet kan dock avstå från denna rätt och därmed få efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Detta innebär att din frus barn, som inte är gemensamma, skulle ärva henne direkt såvida de inte själva väljer att avstå vilket innebär att de får rätt till efterarv precis som era gemensamma barn. För att klargöra skulle, om jag utgår från att bostaden är giftorättsgods, du få 50 % av huset och din frus dödsbo få 50 %. Din frus 50 % skulle då delas på alla hennes barn, såväl gemensamma som särkullbarn. 50/4 = 12,5 %. Du skulle få andelarna från era gemensamma barn och således äga 75 % av huset. Resterande 25 % skulle tillfalla din frus särkullbarn. Normalt räknas särkullbarnens arvslott i pengar och inte i egendom specifikt, varför du kommer ha möjlighet att köpa ut särkullbarnen. Om ett sådant arrangemang inte är möjligt, ekonomiskt eller att ni helt enkelt inte kan komma överens, kan särkullbarnen tvinga fram en försäljning som delägare i fastigheten (6 § Samäganderättslagen). Ett försök till att undvika en sådan konflikt skulle kunna vara att upprätta ett testamente som anger en önskan om att fastigheten ska tillfalla den efterlevande maken. Ett testamente ska upprättas skriftligen och sedan bevittnas av två personer för att vara giltigt (10 kap. 1 § ÄB). Dessa vittnen måste bevittna testamentet samtidigt i varandras närvaro, varefter de båda ska signera testamentet med sina namn. Viktigt här är att vittnena förstått att de bevittnat ett testamente. Vidare innebär kravet på närvaro av de båda vittnena att de ska ha varit i samma rum och sett den andra skriva under.Sammanfattningsvis kan sägas att särkullbarnen kommer bli fastighetsdelägare om de inte väljer att avstå från den till förmån för dig i utbyte mot ersättning i annan egendom eller i pengar. Om de väljer att inte avstå från fastigheten får konflikt i yttersta fall lösas i rätten genom att det beslutas om tvångsförsäljning. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Rättigheter som efterlevande maka

2020-02-29 i Särkullbarn
FRÅGA |Min man dog nyligen och det visar sig att det inte finns några tillgångar! Dock hans barn vill ha saker från huset som möbler fast det fanns knapp kontakt! Vad är mina rättigheter som maka? Jag har mina egna tillgångar och saker jag har köpt själv i huset även tillsammans med min man
Maya Waldenström |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. BodelningenDå ena maken dör görs ofta en bodelning av makarnas gemensamma tillgångar. I denna ska den efterlevande tilldelas hälften av egendomarna och den andra hälften ska utgöra arvet efter den döde maken. Eftersom du säger att det inte finns några tillgångar är det alltså bara ert bohag och er bostad som utgör er gemensamma egendom. Din arvsrätt som efterlevande makaI regel har man som efterlevande maka rätt till arvet efter den avlidne. Undantaget från denna rätt är då det finns barn på den avlidnes sida som inte är era gemensamma. Jag tolkar din fråga som att det är fallet i er situation. Barnen har då rätt att få ut sitt arv direkt. De har alltså rätt till sin pappas del av er gemensamma egendom.Du som efterlevande har dock alltid rätt att behålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr så du har alltså rätt att behålla egendom till ett värde av 189 200 (4 x 47 300). Om ni efter bodelningen inte har egendom som motsvarar den summan får du alltså del av din makes barns arv så att din totala egendom uppgår till denna summa. Därefter får barnen dela på det som finns kvar av din makes andel. SammanfattningI regel går en makas arvsrätt först. Undantaget är då den avlidne har egna barn. Då går deras arvsrätt före din som efterlevande maka. Du har dock alltid rätt till egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp. Detta värde innefattar dock både din del av bodelningen och din enskilda egendom om du har någon sådan.(Reglerna om detta finns i 3 kap 1 § ärvdabalken).Hoppas du fått svar på din fråga. Jag beklagar din förlust och hoppas att det löser sig till det bästa.Vänligen,

Särkullbarn och arv

2020-02-25 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag ska gifta mig med en man som ej har egna barn. Jag har 3. Han kommer upprätta ett testamente där mina barn ärver honom när han går bort. Om jag då inte är i livet. Men om jag går bort måste han dela mitt arv med de. Kan jag i ett testamente be de bortse från sin lagliga lott i väntan på hela arvet när han går bort eller kommer de att få den ändå? Vi talar inga direkta summor här, det rör sig om en bostad. Vill ju säkra att han kan bo kvar om jag går bort...
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ja en sådan önskan är möjlig att göra i ett testamente, men det kan fortfarande inte hindra dina barn från att begära ut deras laglott direkt efter din bortgång. De har valet att begära ut sin del direkt eller så kan de välja att vänta till förmån för maken och då ha rätt att ta del i efterarv när maken gått bort. I förhållande till din nya man är dina barn särkullbarn och de har alltid en rätt att få minst sin laglott när deras förälder (du) går bort, om de inte avvaktar till förmån för den efterlevande 3 kap 1 § ärvdabalken. I vilket fall får du givetvis uttrycka din vilja i ditt testamente. Med vänlig hälsning

Kan min makes barn från tidigare giftomål ärva mig?

2020-02-17 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag är gift och har två egna barn med min tidigare make. Min nuvarande man har tre barn med två olika fruar.Jag har ett konto på Avanza där jag sätter in pengar varje månad till min pension. Har hans barn rätt till de pengarna Om vi skulle skilja oss eller om ha skulle gå bort före mig?Vi har ett testamente.Annika
Jakob Westling |Hej och tack för att du valde Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du vill veta mer om ärvprocessen med tanke på särkullbarnen.Till denna fråga får vi konsultera ÄB (ärvdabalken).Äb definierar att huvudregeln vid Arv är att barnet ärver 2;1 ÄB. Om det inte finns barn ärver istället föräldrar 2:2 ÄBVid giftermål finns det en specialregel som endast gäller för gifta, 3:1 ÄB. Regeln innebär att den efterlevande maken får all kvarlåtenskap från den avlidne. Dock får efterlevande make endast kvarlåtenskapen med full förfogelserätt, men inte äganderätt. Det innebär kort att när kvarlevande make dör, kommer hans arv delas i två för att sedan delas ut till barn eller föräldrar till först avlidna maken. 3:2 Äb. Utöver det har dina egna barn (som här ses som särskullsbarn) rätt att ta ut sin arvslott direkt utan att det först överförs till din make. 3:1 Äb 2stDet innebär att din make inte skulle ärva alls och barnen tar över istället. Slutgiltigen hänger allt ovan på att du inte har ett testamente, då lagen endast aktiveras vid situationer utan testamente. Vid testamente är det det som ska följas, och där kan du själv skriva klausuler som löser situationen. Hoppas det besvarade din fråga!

Skillnaden på arv mellan sambor och makar

2020-02-14 i Särkullbarn
FRÅGA |Om jag får ett arv och jag sätter in dem på mitt eget kort, som bara jag står på. Om det händer han något, måste mina pengar delas till hans 2 ungar plus ett särkullbarn, själv har jag 4 egna barn. Är det olika om man är sambo eller gift? Hoppas att jag kan få svar på detta, Mvh M----t S----n
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med med dina frågorSom jag förstår din fråga undrar du hur det funkar med arv mellan makar och sambor om det finns barn. Dessa barn kan även vara särkullebarn. Jag kommer förutsätta i mitt svar att inga testamenten har upprättats.MakarMakar ärver allt som deras makar efterlämnar(3 kap 1 § Ärvdabalken). Den enda situationen detta inte sker är ifall den avlidne har särkullebarn(3 kap 1 § ärvdabalken). I de fallen får maken endast den delen av arvet som annars hade tillfallit de gemensamma barnen.SamborSambor har ingen rätt att ärva varandra, och hela arvet tillfaller den avlidna sambons arvingar som om den var ensamstående. I bodelningen delas förvisso samboegendomen upp, men inget av den avlidnes del tillfaller den efterlevande sambon.Efterarvsrätt för särkullbarn och rätten att gå före denOm man är gift har man som make rätt att komplettera sitt arv upp till 4 prisbasbelopp, för närvarande 189 200 kronor, med fri förfoganderätt från eventuella särkullebarns arv (3 kap 1 § 2 stycket Ärvdabalken). Denna summa kan man bruka som sin egen, med undantaget att den kommer att tillfalla särkullebarnen vid ens egen död, utan att den ingår i arvet.Jag kan tyvärr inte ur din fråga utröna hur konstellationen med barn är hos er, men som jag gissar det har båda särkullbarn och även gemensamma barn. Det enklaste sättet att tänka oftast är att alla barn får lika mycket av sina riktiga föräldrar i slutändan, men de tar en omväg genom den andra föräldern om föräldrarna fortfarande är gifta. Jag hoppas att ni har fått svar på era frågorMed vänliga hälsningar,