Hur sker arvsfördelning mellan gemensamma barn och särkullbarn vid efterarv?

2019-05-07 i Särkullbarn
FRÅGA |HejEn fråga åt min mamma. Min mamma är en av 10 syskon. Hon är halvsyskon med 8 av dem och hennes enda helsyskon lever inte längre. De har samma mamma men ej samma pappa. Deras gemensamma mamma (min mormor) gick bort för fem år sedan och min morfar (ej biologisk och ej far till min mamma) gick bort i höstas. Barnen står nu inför försäljning av huset där deras förälder/föräldrar bodde (föräldrarna var gifta) Alla barnen har i förtid fått ut delar av arvet och huset är nu kvar att fördela på alla barnen Nu till frågan När huset säljs och summan ska delas upp på barnen, har min mamma rätt att få ut sin del av huset från sin mamma som bodde där och hur fördelas den försäljningssumman bland alla barnen? Hur stor andel enligt arvsrätten har min mamma? Alltså hur fördelas arvet vid försäljningen av huset när det finns ett särkullsbarn (min mamma) bland dessa kvarvarande arvtagare?
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår dig som att det är 9 arvtagare till fastigheten som din mammas mamma ägde, varav din mamma är enda särkullbarn. Jag förstår det också som att din mammas mamma och hennes nya man då de var gifta fick hälften vardera av husets värde i bodelningen. För enkelhetens skull delar jag upp det i två arvskiften. Arvskiftet efter din mormors död och arvskiftet efter hennes mans död. Då alla 9 arvtagarna är arvsberättigade till din mormors hälft av huset, får de där 0,5/9 = 1/18 vardera från sin mamma. Din mamma är dock inte arvtagare efter sin mammas man, då hon inte är hans biologiska barn. Detta gör att endast de gemensamma barnen ärver från mannen. De får då utöver arvet från mamman 0,5/8 = 1/16 vardera från sin pappas andel. Din mamma kommer alltså endast ärva 1/18 av husets värde, eftersom hon inte blir arvtagare till sin mammas mans andel av huset, medan de gemensamma barnen ärver dels 1/18 och dels 1/16. Detta följer av allmänna regler om fördelning av arv mellan den avlidnes barn i 2 kap 1 § ärvdabalken. Hoppas mitt svar hjälpt dig!

Hur ärver särkullbarn respektive gemensamt barn?

2019-05-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Mina föräldrar gifte sig 1992 (utan äktenskapsförord) och jag är född 1983. Min far har från tidigare förhållande (han var ej gift då) en son som är nio år äldre än mig. Den dagen min far eller mor går bort kommer min halvbror då att ärva hälften och har det betydelse vem av ens föräldrar som går bort först? Påverkar ett ev testamente ifrån min mor eller far något?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem har rätt till arv?Bröstarvingar (barn) är närmsta arvingar enligt svensk rätt. Varje barn tar lika stor del (2 kap. 1 § ÄB). Är den avlidna gift ärver den efterlevande maken de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt medan särkullbarn sedan tidigare förhållanden har rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Den dagen min far eller mor går bort kommer min halvbror då att ärva hälften och har det betydelse vem av ens föräldrar som går bort först? Om jag förstår din fråga korrekt har din mor ett barn, och din far har två barn. Detta resulterar i att din mor har en legal arvinge (du) och din far har två legala arvingar (du och din halvbror).Din halvbror är inte arvinge till din mor och har inte rätt till arv från henne. Om hon avlider först kommer arvet enligt lag att tillfalla dig, men om dina föräldrar fortfarande är gifta kommer din far att ärva ditt arv från henne med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att du får ut ditt arv från din mor först när din far också avlider som ett efterarv. När din far då avlider får du först ta del av ditt efterarv från din mor. Efter det delas din fars kvarlåtenskap upp mellan dig och din halvbror. Om din far går bort först kommer hans kvarlåtenskap att fördelas på hans två barn. Din halvbror har som särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt. Som gemensamt barn kommer din mor att ärva ditt arv efter din far med fri förfoganderätt och du får ut arvet från din far när din mor avlider (3 kap. 1 § ÄB). Påverkar ett ev testamente ifrån min mor eller far något? Med ett testamente kan man fördela sin kvarlåtenskap till andra än de legala arvingarna. Man kan även inskränka sina barns rätt till arv men inte göra dem arvslösa. Som bröstarvinge har man alltid rätt till sin laglott. Det är hälften av det som man skulle erhållit genom lag (7 kap. 1 § ÄB). Du och din halvbror är närmsta arvingar efter er far och skulle enligt lag ärva 50 % vardera av hans kvarlåtenskap. Er respektive laglott utgör hälften av det, dvs 25 % vardera av kvarlåtenskapen. Detta kan man inte testamentera bort, utan det har ni alltid rätt att få. Med ett testamente kan er far testamentera bort allt utom sina bröstarvingars laglotter. Han kan föreskriva att du ska ärva mer än din halvbror och vice versa, bara ni får minst 25 % av kvarlåtenskapen.SammanfattningDin halvbror är endast arvinge till din far, han ärver inget efter din mor. Med ett testamente kan man föreskriva att andra än de legala arvingarna ska ärva, eller att ens barn ska ärva olika mycket bara de minst får ut sin laglott. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer så ställ gärna en fråga till!Med vänliga hälsningar

Hur fungerar arvsrätten för särkullbarnen? När pappa går bort, ska särkullbarnen få sin del direkt? Kan man avtala bort deras arvsrätt via testamente? Gör det nån skillnad om ett av särkullbarnen är adopterade?

2019-05-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej. Det gäller arvsrätt. Min pappa har två barn sen två tidigare äktenskap. Sen mig och min syster med vår mamma som han är gift med. Hur fungerar arvsrätten vid särkullbarnen? När pappa går bort, ska särkullbarnen få sin del direkt? Vet att jag och min syster inte ärver nåt då, utan först när mamma gått bort. Kan man avtala bort deras arvsrätt via testamente?Gör det nån skillnad om ett av särkullbarnen är adopterade?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hur fungerar arvsrätten vid särkullbarnen? När pappa går bort, ska särkullbarnen få sin del direkt? Vet att jag och min syster inte ärver nåt då, utan först när mamma gått bort.Arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Inledningsvis stämmer det att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (detta framgår indirekt av 3 kap. 1§ ÄB). Detta är ju dock under förutsättning att er pappa avlider först.Om er mamma avlider först och sedan er pappa, så innehar er pappa eran del från mamman som huvudregel med fri förfoganderätt. Det innebär då att när er pappa i sådana fall avlider efter er mamma så ska ni först få ut arvet efter er mamma (s.k. efterarv, se 3 kap. 2§ ÄB) och därefter beräknas arvet efter pappa på hans samtliga bröstarvingar (dvs både du och din syster och era halvsyskon). I det sista skedet har särkullbarnen rätt att få ut sitt arv direkt (man talar om en princip inom arvsrätten att arvet faller vid arvlåtarens död). Jag vill även tillägga att ett särkullbarn har rätt att avstå från sin rätt att direkt få ut sitt arv till förmån för t.ex. sin styvförälder (och då få ut arvet när styvföräldern dör) (se 3 kap. 9§ ÄB).Kan man avtala bort deras arvsrätt via testamente?Nja, i Sverige kan man aldrig bli arvlös. Däremot skiljer man mellan arvslott och laglott. Arvslotten går att testamentera bort, men inte laglotten. Det kallas att man jämkar testamentet – och det krävs då också att man gör det (se 7 kap 1§ ÄB samt 7 kap 3§ ÄB). Dock finns vissa krav för att testamentet ska vara giltigt (se 10 kap. ÄB). Dessutom rekommenderar jag att i så fall konsultera en jurist för att kunna ställa frågor om just den egna situationen och hur man själv vill att ens testamente ska se ut. Det är även viktigt utifrån den aspekten att testamentets formuleringar faktiskt också får den rättsverkan och de effekter man vill.Gör det nån skillnad om ett av särkullbarnen är adopterade?Nej, ett adoptivbarn är i alla avseenden jämställda med föräldrarnas biologiska barn (även om det historiskt sett inte alltid varit så). Här får det betydelse om barnet adopterats enligt svenska regler/lagstiftning och hur gammalt barnet är. Har barnet adopterats via ett annat lands lag så är det inte säkert att adoptionen har samma rättsverkan som om den gjorts enligt svensk lag. Sedan har svensk lagstiftning också sett olika ut, så är barnet adopterat innan 1958 så är det fråga om en s.k. svag adoption och adoptivbarnet ärver då sina biologiska föräldrar. Är barnet adopterat efter 1958 så är det fråga om en s.k. stark adoption och adoptivbarnet jämställs då med adoptivföräldrarnas barn. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Är det möjligt att hindra att särkullbarn får ut sin laglott?

2019-04-30 i Särkullbarn
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637Vi är gifta med särkullbarn. Vi äger ett hus med 50% vardera. Vad kan vi göra för att den efterlevande maken, kan bo kvar utan att särkullbarnen får sin laglott?Man kan vädja till deras goda vilja, men det känns otryggt. Kan jag testamentera mina 50% till maken? Jag får, antar jag bestämma hur jag gör eftersom jag lever. Kan maken göra detsamma, testamentera sina 50% till mig. Syftet är att trygga varandra. När båda är avlidna kan särkullbarnen få sitt arv. Kan man skriva det i ett testamente. Ska laglotten, vilket de har rätt till, delas mellan särkullbarnen måste vi sälja huset.
Daniela Karlsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om arv regleras i ärvdabalken. Kan man hindra att särkullbarnen får ut sin laglott direkt?Som huvudregel har den efterlevande maken rätt till den avlidnes kvarlåtenskap. Däremot gäller inte detta fullt ut då det finns särkullbarn. Då har den efterlevande maken rätt till kvarlåtenskapen som omfattar arvingens laglott endast om denne har avstått sin rätt, 3 kap. 1 § ÄB. Om bröstarvingen till den avlidne maken däremot avstår sitt arv till förmån för den efterlevande maken har bröstarvingen rätt till del i dennes bo när denne avlider, 3 kap. 9 § ÄB. Det ni kan göra är att testamentera bort så mycket som ni vill till förmån för den efterlevande, men det är inte möjligt att hindra ett särkullbarn att få ut sin laglott. Däremot är det bästa att försöka komma överens med särkullbarnen för att undvika konflikt. Hälsningar

Ärver maken eller särkullsbarnen?

2019-05-07 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta och äger en bostadsrättslägenhet i Stockholms innerstad.Frun har 4 särkullbarn.Frågan är: om frun avlider, hur beräknas då arvet mellan maken och särkullbarnen om det inte finns ett äktenskapsförord?Tacksam för svar
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Barns arvsrättBarn ärver sina föräldrar (2 kap 1 § Ärvdabalk). Har man inte skrivit ett testamente som säger något annat så ärver barnen allt. Är arvlåtaren gift ärver maken, men inte om det finns särkullsbarn (3 kap 1 § Ärvdabalk). Särkullsbarn har rätt att få ut sitt arv direkt och det är bara om dom väljer att avstå som förälderns make ärver (3 kap 9 § Ärvdabalk). Makars arvsrättNär någon som är gift dör görs en bodelning (9 kap 1 § Äktenskapsbalk). Makarna har rätt till täckning för sina skulder (11 kap 2 § Äktenskapsbalk) och att dela på det som återstår efter skuldtäckning (11 kap 3 § Ärvdabalk). Det finns en minimiregel som säger att den överlevande maken har rätt till ett värde som motsvarar 4 prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket Ärvdabalk). I dagens värde motsvarar det 186 000. Jämkning till förmån för överlevande makeDet finns en regel som ger den överlevande maken rätt att avstå från en bodelning, i så fall behåller varje person det som den själv äger (12 kap 2 § Äktenskapsbalk). I ert fallNi kan räkna på hur utfallen blir utifrån olika scenarion. Har den överlevande maken så att denne klarar sig om denne avstår från att göra bodelning? Är fyra prisbasbelopp tillräckligt? Om ni vill ärva varandra vid dödsfall kan ni skriva ett testamente om det, barnen har dock rätt att kräva sin laglott, som uppgår till varsin lika stor del av hälften av det som föräldern ägde (7 kap 1 § Ärvdabalk). I ert fall har barnen rätt till ⅛ var av fruns egendom. Resterande ½ kan frun testamentera till maken om hon vill. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Hur går man tillväga för att få ut sitt arv?

2019-05-06 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min sambos far gick bort förra året i april. Hans fru bor kvar i deras bostadsrätt. Frun är inte mamma till min sambo och hans två syskon. Bouppteckning är klar men inte arvsskiftet. Min sambo och hans syskon vill ha ut sitt arv men då krävs det att efterlevande makan säljer bostadsrätten för att ha råd att lösa ut dem. Hon vill inte det och sätter sig på tvären. Hur går man tillväga för att få ut sitt arv? Finns det någon tidsram att förhålla sig till? Med vänliga hälsningar
Elin Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler måste beaktas för att kunna svara på din fråga finns främst i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB). Jag utgår från att din sambos far och hans fru inte har några gemensamma barn. Det innebär att din sambo och hans två syskon är de enda bröstarvingarna efter sin far (2 kap 1 § ÄB). Eftersom de inte är barn till faderns fru kallas de för särkullbarn.Om den avlidne var gift ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make. Denna regel sätts ur spel när makarna inte har några gemensamma barn. Då ärver nämligen särkullbarnen hela kvarlåtenskapen (3 kap 1 § ÄB).Det kan nämnas att innan arvsskifte ska en bodelning göras mellan efterlevande maken och den avlidnes dödsbo (23 kap 1 § andra stycket ÄB). Så länge makarna hade giftorättsgods att dela så har efterlevande maken erhållit viss egendom genom bodelning (10 kap 1 § ÄktB). Om den efterlevande maken ägde mer giftorättsgods innebär detta också att hon fick avstå egendom till dödsboet. Det kan också ha varit så att makarna bara hade enskild egendom och då har vardera maken fått behålla sin egendom utan att någon bodelning har gjorts (9 kap 1 § ÄktB). Olika scenarion är alltså möjliga. Jag vet inte hur det har sett ut i det fall du beskriver. När bodelning har skett och efterlevande make inte är arvinge, som i detta fall, är efterlevande make inte heller dödsbodelägare (18 kap 1 § andra stycket ÄB).Hur som helst finns det en regel till skydd för efterlevande maken som kallas basbeloppsregeln. Den innebär att efterlevande maken genom bodelning och arvsskifte åtminstone har rätt till fyra prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket ÄB). Fyra prisbasbelopp är år 2019 186 000 kr. Så om efterlevande maken har fått mindre än detta belopp vid bodelningen och i enskild egendom måste särkullbarnen avstå en del av sitt arv så att maken kommer upp i det beloppet.Om efterlevande maken har erhållit 186 000 kr gäller huvudregeln att särkullbarnet ärver all kvarlåtenskap. Det krävs att bostadsrätten är kvarlåtenskap efter pappan för att särkullbarnen ska ha rätt till den. Jag utgår från att det är så.Sammanfattningsvis har särkullbarnen rätt till hela arvet efter sin pappa, så länge den efterlevande maken har erhållit 186 000 genom bodelningen och i enskild egendom.Det finns ingen speciell tid när anspråket på arvslotten måste göras, men det måste absolut ske innan arvsskiftet eftersom det är då arvet ska fördelas (Se 23 kap ÄB). Arvsskifte förrättas av arvingarna, det är alltså din sambo och hans syskon som ska komma överens om vem som ska ha vad. Eftersom efterlevande makan inte vill flytta från bostadsrätten är det problematiskt. Det låter som att det är en känslig situation. Kanske går det att lösa ut arvingarna på något annat sätt än genom att bostadsrätten säljs.Jag skulle rekommendera att ni kontaktar en jurist som kan titta närmare på möjliga lösningar. Lawlines jurister bistår gärna med hjälp, det går att boka ett möte här.Hoppas du har fått svar på din frågaMed vänliga hälsningar

Hur ärver särkullbarn när det finns testamente?

2019-05-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi har köpt en husbil gemensamt, vi har betalat hälften var och den är betald.Vi är sambors, har skrivit ett avtal att den andra ska ärva bilen vid dödsfall, som är bevittnat av två personer.Vi har inga gemensamma barn, men har två barn vardera sen tidigare.Om någon av oss går bort vem ärver då husbilen, gäller vårt avtal ?Bilen står registrerad på min sambo.Behöver vi skriva något mer.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ser arvsrätten ut för sambor?I svensk rätt har sambor ingen naturlig arvsrätt. För att sambor ska ärva varandra krävs att de upprättar ett testamente. I svensk rätt är det istället den avlidnes barn som är närmsta arvingar (2 kap 1 § ÄB). Om det inte upprättats något testamente innebär det att dina två barn ärver hela din kvarlåtenskap medan din sambos två barn ärver hela hans kvarlåtenskap. Detta är dock förutsättningar som går att ändra på till viss del.Vad ärver särkullbarn när det finns testamente?Särkullbarn är barn utanför äktenskapet. Som ovan beskrivits har de enligt den legala arvsrätten rätt till hela kvarlåtenskapen om inget testamente finns. Genom ett testamente kan man dock föreskriva att kvarlåtenskapen ska tillfalla även andra än särkullbarnen. Man kan inte göra barn helt arvslösa i Sverige, utan de har alltid rätt att få ut minst sin laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgör hälften av vad de skulle ha ärvt enligt lag. I ditt fall skulle dina barn enligt lag ärvt 50 % vardera av kvarlåtenskapen. Deras laglott kommer således utgöra 25 % vardera av hela din kvarlåtenskap. Samma sak gäller för din sambos barn.Om någon av oss går bort vem ärver då husbilen, gäller vårt avtal? Om det ni upprättat är ett testamente kan det vara gällande. Detta beror dock på hur stor er övriga kvarlåtenskap är. Om era respektive barn erhåller minst sin laglott, dvs 25 %av er respektive kvarlåtenskap, tillfaller husbilen sambon. Om husbilen har ett för högt värde i jämförelse med er övriga kvarlåtenskap och gör så att era respektive barn inte kan utfå sin laglott på grund av husbilen kommer inte testamentet att kunna göras gällande. Testamentets formkravDet är viktigt att ert testamente följer de formkrav lagen ställer upp, annars är det ogiltigt. Ett testamente måste vara skriftligt och undertecknat av testatorn samt bevittnat och undertecknat av två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB).Jag hoppas ni fick svar på er fråga! Undrar ni något mer så ställ gärna en fråga till!Med vänliga hälsningar

Hur gör man så att våra särkullbarn ärver radhuset tillsammans?

2019-04-30 i Särkullbarn
FRÅGA |Jag och min make äger ett radhus tillsammans.Särkullbarn finns men inga gemensamma.Kan jag ge min man min del som gåva och kan han ge mig sin del som gåva? När båda är avlidna så ska arvet fördelas mellan alla särkullbarnen.Är det juridiskt genomförbart ?
Binh Tran |Hejsan! Lagstiftning: Ärvdabalken och äktenskapsbalken. Jag utgår från att målet är att alla särkullbarn ska dela radhuset lika mellan varandra. Om det är detta som är målet så kommer detta inte vara några problem då lagstiftningen redan är skrivet på det vis. När ni avlider kommer en bodelning göras mellan er, vilket betyder att radhuset kommer delas mellan dig och din makes dödsbo vilket era särkullbarn hädanefter kommer att dela på. Dina barn kommer att ärva din fel av ditt dödsbo och din makes barn kommer att ärva hans dödsbo. Se äktenskapsbalken 1kap 5§ och 9kap 1§. Se även ärvdabalken 2kap.