Arv med gemensamma samt särkullsbarn

2019-03-08 i Särkullbarn
FRÅGA |Har en undran om gemensamma o särkullebarn hur arv delad om vi är gifta. Vi har en gård med värde av ca 18milj och jag mamma har två barn sedan innan pappa har ett barn sedan innan och vi har 4st gemensamma barn. Hur blir arvet där samt hur fungerar det med tex bilar och lösöre vid arv ? Med vänlig hälsning,
Patrik Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Om jag förstår din fråga rätt så har du två barn sedan innan, din man ett barn sedan innan och ni har fyra gemensamma barn. Ni är gifta och har ingen enskild egendom eller specifika äktenskapsförord.När en make avlider görs en bodelning vilket som huvudregel innebär att all egendom som ett par äger delas lika mellan dödsboet och den efterlevande maken, 9:1 Äktenskapsbalken. När endast gemensamma barn finns är huvudregeln som de flesta känner till att den efterlevande maken får ärva allt och att de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna gått bort, 3:1 1 st ärvdabalk.Det finns dock undantag när en make har barn med en annan part, så kallat särkullsbarn. Ett särkullsbarn har nämligen rätt att ta ut sin arvslott efter att hens förälder har dött, ifall barnet inte vill avstå och vänta tills efterlevande make också gått bort, 3:1 1 st ärvdabalk. Detta är en regel för att skydda särkullsbarn, så en efterlevande make inte agerar orättvist. I ert fall innebär detta att all egendom, gården samt allt lösöre (förutom personliga föremål så som kläder tex, 10:2 ÄktB) delas mellan dödsboet och efterlevande make. Är dödsboet ditt så delas det på antal barn du har (2+4), de gemensamma barnen har inte rätt att få något förrän även deras far (efterlevande maken) gått bort. Men dina två särkullsbarn har rätt att ta ut sina arvslotter (2:1 ÄrvdB) omedelbart, alltså 1/6 av kvarlåtenskapen i dödsboet. Ni kan testamentera till varandra för att minska era särkullsbarns lotter till hälften (så de bara får sin laglott, 7:1 ÄrvdB), men det går inte att göra sina barn i Sverige arvslösa.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Hur säkerställer vi att den sist avlidnes maka/makes barn får ärva samma laglott totalsumma att fördela som den först avlidnes? Kan vi fördela resterande arv lika mellan barnen när vi båda avlidit? -- Mer specifikt om endast särkullbarn

2019-03-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Vi är gifta och endast särkullbarn. 3 barn respektive 2 barn. Vi testamenterar att barnen ska få sin laglott vid dödsfall. Den först avlidnes maka/makes barn får då sin laglott direkt. Hur säkerställer vi att den sist avlidnes maka/makes barn får ärva samma laglott totalsumma att fördela som den först avlidnes. Kan vi fördela resterande arv lika mellan barnen när vi båda avlidit?
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). Som huvudregel gällande arv så består arvslott och laglott av kvotdelar och är således ingen rätt till en specifik summa pengar eller egendom. Du undrar hur ni säkerställer att den sist avlidnes maka/makes barn får ärva samma laglott totalsumma att fördela som den först avlidnes. På den frågan är svaret: Det är väldigt svårt. Dels eftersom det beror på om det endast finns giftorättsgods eller om det även finns enskild egendom, men också utifrån hur många barn/arvtagare ni har. Låt mig illustrera detta med ett exempel:Anta att allt ni äger är giftorättsgods och att summan uppgår till 120 000 kr. 60 000 kr får den efterlevande maken pga giftorätt och det resterande 60 000 ska delas på makens barn. Om den maken med tre barn dör innebär det att den makens barn får 20 000 kr var (60 000/3). Skulle det däremot vara den andre maken med två barn som avlider så får de 30 000 kr var (60 000/2).Detta eftersom man som barn/bröstarvinge endast ärver sina föräldrar (enkelt uttryckt). Särkullbarn har alltså ingen arvsrätt hos sin styvförälder. Men även eftersom arvsrätten är beräknad enligt kvotdelar om hur många arvtagare/barn man är som avgör med hur många personer kvarlåtenskapen ska delas med. Det finns ju några möjligheter att t.ex. testamentera en viss summa eller vissa saker till olika barn, men detta blir ju inte heller totalsummemässigt helt jämnt då vissa saker höjer i värde och andra sjunker. Finns saken inte kvar så får man ingen annan sak i dess ställe som motsvarar samma summa, så därför anser jag att denna metod borde ni undvika. Detsamma gäller för att testamentera exakta summor t.ex. 100 000 kr då värdet på giftorättsgodset kan höjas och sjunka i värde som då inte överensstämmer med den testamenterade summan. Varför också denna metod inte heller är helt lämplig.En möjlighet skulle vara om ni på något sätt skulle få alla barnen att bli "som bröstarvingar". Det är möjligt delvis genom att t.ex. ordna om ett inbördes testamente mellan er makar. Men å andra sidan är det inte 100%-igt tätt då särkullbarn alltid har rätt att få ut sin laglott direkt. Det skulle vara om särkullbarnen själva väljer att avstå den till förmån för den efterlevande maken – som rent praktiskt då innebär att man delar allt när den andre maken avlidit. Men detta är ju något som de väljer själva och inget ni makar emellan kan reglera. I vissa fall brukar makar skriva in att de önskar att särkullbarnen ska avstå till förmån för efterlevande make för att understryka deras vilja, men rent lagligt så har särkullbarnen alltid rätt till sin laglott och ett sådant avstående är således inget som de måste göra.Det kan mycket väl finnas en möjlig väg, men som är mer komplicerad än det jag är insatt i. Därför rekommenderar jag att du pratar med en jurist som kan sätta sig in i erat specifika fall. Eftersom ni också verkar ha ett testamente så beror det ju vad det reglerar/innehåller eftersom det får betydelse för situationen men som jag inte har en närmare inblick i.Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Särkullbarns arvsrätt

2019-02-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Vems pengar ärver särkulle barna .om ja g går bort före min fru är det bara mina pengar som dom får ärva min frus pengar kan dom väl inte komma åt . Har testamente
Megi Xukthi |Hej, Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Först när ena maken dör måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken). Om du eller din fru har någon enskild egendom ska denna inte ingå i bodelningen. Efter bodelningen är avklarat utgör din del av boet (hälften av den gemensamma egendomen minus skulder) samt din enskilda egendom om sådan finns, din kvarlåtenskap. Som utgångspunkt tillfaller kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken den efterlevande maken. Detta gäller dock inte när den först avlidne maken har särkullbarn, för att särkullsbarnen har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § Ärvdabalken).Särkullbarnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket innebär att maken skulle ärva allt med fri förfoganderätt och särkullbarnen skulle då ha rätt till efterarv när maken går bort (3 kap. 1,2 och 9 § Ärvdabalken). I frågan påstår du att har skrivit ett testamente. I ditt testamente har du rätt att testamentera bort till vem som helst (till exempel till din make) hälften av din kvarlåtenskap. Den andra hälften utgör bröstarvingarnas (barnens) laglott och kan ej testamenteras bort (7 kap. 1 § Ärvdabalken). Om bröstarvingarnas rätt till laglotten inskränks genom testamentet, har bröstarvingarna rätt att påkalla jämkning i testamente för att få ut laglotten (7 kap. 3§ Ärvdabalken). Som det framgår ovan har inte särkullbarn rätt att ärva din fru. De har rätt att ärva enbart dig.Med vänliga hälsningar,

Vilka ärver när ena maken/makan dör då särkullbarn finns?

2019-02-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo planerar att gifta oss. Han har sedan tidigare ett hus som jag då räknar med att automatiskt bli delägare i. Vi har fyra barn, han tre sedan tidigare förhållande och jag ett. Min fråga är, vad händer om någon av oss dör efter att vi har gift oss? Ärver vi automatiskt varandra till 100%, eller går någon del till våra barn? Om han t.ex. skulle dö, måste jag lösa ut hans barn för att bo kvar i huset? Inget av barnen är myndigt ännu, men jag tänker långsiktigt...Tacksam för svar!
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB) samt i Äktenskapsbalken (ÄktB). Jag har valt att dela upp dina frågor för att enklare kunna besvara frågan. Jag tolkar det även att du och din make inte har några gemensamma barn. Tolkar också frågan att du vill veta vad som gäller efter ni har gifter.Ärver ni varandra till 100 % eller ärver barnen något?När någon av maken/makan dör ärver först och främst den efterlevande makan/maken med fri förfoganderätt framför gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Det innebär, att om de 4 barnen ni har, hade var gemensamma barn hade den efterlevande maken/makan ärver hela kvarlåtenskap från den avlidna maken/makan. Barnen får då vänta på efterarv från den avlidna maken/makan (föräldrarna). Efterarvet fördelas då när den efterlevande maken/makan dör.Men det ovan gäller inte i fall barnen till den avlidna är särkullbarn, vilket det är frågan om här. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt när barnets/barnens förälder dör (3 kap. 1 §. ÄB). Barnen kommer då få arvet direkt, och den efterlevande maken/makan ärver då inte (3 kap. 1 § ÄB och 2 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken/makan. Den efterlevande maken/makan ärver då allt med fri förfoganderätt och barnen har rätt till efterarv (3 kap. 1, 2 och 9 § ÄB). Så för att besvara din fråga, nej det är inte säkert att du eller din make ärver 100 % efter den som dör. Utan barnen, eftersom de är särkullbarn, har rätten att få ut sitt arv. Kvarlåtenskapen från den efterlevande makan/maken kommer då att fördelas på barnen. Barnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv om de vill, då ärver den efterlevande maken/makan. Därför kommer det bero på hur barnen väljer ett gör om du eller din make ärver varandra. Kommer du behöva lösa ut huset?Huset, om det är giftorättsgods, vilket jag antar, kommer att ingå i den bodelningen som sker när någon av makarna dör (7 kap. 1 och 2 § ÄktB, 11 kap. 2 och 3 § ÄktB). Vilket innebär att 50 % av husets värde troligtvis kommer att ingå i kvarlåtenskap som arvingen/barnen kommer få (2 kap. 1 § ÄB). Vilket innebär att halva husets värde kommer tillfalla barnen. Därför kommer du eventuellt behöva lösa ut barnen, för att de ska få ut hela sitt arv. Huset kommer troligtvis tillfalla dig i bodelningen. Men du kan komma att behöva lösa ut barnen eftersom de har rätt till en del av värdet i huset genom arvet (11 kap. 8 § ÄktB).Hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!

Särkullsbarns rätt till arv vid styvpappans död

2019-03-05 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej.Min mamma dog för 10 år sedan och var gift med min styvpappa. Jag valde att inte ta ut mitt arv efter mamma för O hjälpa min styvpappa att bo kvar i huset. Jag undrar nu hur det blir när han dör med arvet då han har ett barn ihop med min mamma, min halvsyster...som då är barn till båda? Vad får jag ut ? Vad får hon ut? Kan jag få ut arvet från mamma innan min styvpappa avlidit?Mvh
Siri Olsson |Hej tack för att du vänder dig till oss på lawline med din fråga!Vad du har rätt till Du är vad som juridiskt sätt kallas särkullbarn eftersom du bara är barn till ena maken i ett äktenskap. Som särkullbarn finns det två sätt att "inte ta ut sitt arv" när ens förälder dör. Antingen avsäger du dig arvet och har då ingen rätt till det, eller så avstår du från arvet till förmån för den efterlevande maken och då har du rätt till efterarv (3 kap. 9 § ÄB). Jag tolkar det som att du har gjort det senare.Vid efterarv har du rätt till din kvot av boet från när din styvpappa dör (3 kap. 2 § ÄB). Hur arvet fördelas Efter din mammas dödsfall skedde en bodelning, då din mammas och styvpappas tillgångar fördelades (9 kap. 1 § ÄktB). Vanligen får de hälften vardera (11 kap. 3 § ÄktB), vilket jag utgår ifrån för att kunna svara på din fråga. Från din mamma kommer sedan du och din halvsyster ärva hälften vardera (2 kap. 1 § ÄB). Din halvsyster kommer vidare ärva allt från din styvpappa som hans enda barn.Vad ni får ut När din mamma dog fick din styvpappa tillfälligt andelen från din mamma. När han sedan dör har du alltså rätt till en ¼ av boet, hälften av allt från din mamma. Din halvsyster har också rätt till ¼ av boet, från din mamma + ½ av boet, från din styvpappa, vilket sammanlagt blir ¾ av boet. Eftersom att du redan valt att avstå till förmån för din styvpappa får du i vanlig ordning vänta med att få ut ditt arv efter din mamma tills din styvpappa dör (3 kap. 2 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad händer med ena makens del som hans barn tackade nej till? Tillfaller det deras gemensamma barn eller ska detta delas med den andre makens barn sedan tidigare? Eller har den förste makens barn rätt till mera pengar nu?

2019-03-03 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! S har tre särkullbarn och ett gemensamt barn med M och M har ett särkullbarn. Det finns ett testamente där det står att s och m ska sitta i orubbat bo vi kan säga att dom har 800000kr så blir det lättare för oss att förstå svaret.S gick bort i november och hans tre barn skrev på för sin lagligt. M gick bort nu i februari. Min fråga är vad händer med s del som hans barn tackade nej till? Tillfaller det deras gemensamma barn eller ska detta delas med M barn sedan tidigare? Eller har s barn rätt till mera pengar nu? Hälsningar
Evelina Karhu |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB). En central problematik att reda ut är vad som menas med att S:s barn skrev på för sin laglott. Eftersom situationen innehåller ett inbördes testamente, som praktiskt får konsekvensen att den efterlevande maken inte behöver betala ut arvslotten när S avlider. Dock innebär detta att hens barn har rätt till sin laglott. Men iom denna skrivelse så kan det antas att S:s barn avsagt sig laglotten. Under förutsättning att det är gjort på det sätt som föreskrivs enligt 3 kap. 9§ ÄB (dvs att det uttryckligen är till förmån för den efterlevande maken) så får det till följd att det egentligen inte handlar om ett arvsavstående enligt ordalydelsen, utan snarare handlar det om att S:s särkullbarn skjuter upp uttaget av arvet. På så sätt kvarstår dessa tre särkullbarn som efterarvinge och får då ut sitt arv vid den andre makens död (M). I arvsrättsligt hänseende kommer särkullbarnen att behandlas som en gemensam bröstarvinge till makarna när det gäller rätt till arv efter sin förälder. I detta fall innebär det att samtliga barn – S:s barn, erat gemensamma samt M:s barn delar lika med 1/5 var av 800 000 kr. Vad som står i testamentet och vad som därmed är bestämt påverkar väldigt mycket arvsfördelningen, vilket jag inte vet mer om. Att nämnas bör att det är skillnad på om den efterlevande maken ärver med full äganderätt eller med fri förfoganderätt. Om en make ärver med full äganderätt innebär det i princip att efterarvsrätt är utesluten (efterarv uppkommer ju exempelvis genom 3 kap. 9§ ÄB om arvsavstående till efterlevande make). Vanligast vid arvsavstående är att den andre maken innehar hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt som därför resulterar i att när make M avlider så fördelas kvarlåtenskapen lika med 1/5 var av 800 000 kr. För att vara säker på vad testamentet får för konsekvenser och vad dessa underskrifter egentligen står för skulle jag kontakta en jurist för att få klarhet i detta. Det är säkert inget komplicerat, men eftersom jag inte har mer information kan jag inte vidare uttala mig särskilt om er situation – vilket en jurist som sätter sig in i ert fall kan. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänliga Hälsningar

Hur fördelas arvet när det finns särkullbarn och inga gemensamma barn?

2019-02-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Vår mamma har avlidit, vi är 2 systrar, den man hon var gift med är inte vår pappa. Vi var idag på bouppteckning, de har nyligen sålt ett hus,för 1,9 mijoner det finns inget testamente, eller äktenskapsförord.Vi har inte tänkt att ta ut mera i arv,än halva beloppet efter skatt på på husförsäljningen.Vår mammas make meddelade då på bouppteckningen att han tänkt att vi bara skulle få ut det som finns kvar efter mamma.Vi hade inga kommentarer. Hur går vi vidare ?
Megi Xukthi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Först efter din mammas bortgång måste en bodelning göras i enlighet med reglerna i Äktenskapsbalken för att dela makarnas gemensamma egendom. Du skriver att det inte finns någon äktenskapsförord, därför utgår jag från att huset var giftorättsgods och inte enskild egendom (7 kap. 1 § Äktenskapsbalken, 7 kap. § Äktenskapsbalken). Detta innebär att kapitalvinsten från avyttrandet av huset samt allt annan egendom som din mamma och hennes make ägde, kommer att ingå i bodelningen. Vid bodelningen räknar man ihop summan av vardera makens giftorättsgods (här ingår 1,9 miljonerna i kapitalvinst från husförsäljningen), gör avdrag för de skulder varje make har och delar återstoden på hälften (11 kap. 1 – 3 § Äktenskapsbalken). Andelen som tillfaller din mamma efter bodelningen utgör hennes kvarlåtenskap.( Om man antar till exempel att det inte finns någon annan egendom samt det inte finns några skulder, skulle hälften av 1,9 miljonerna utgöra din mammas kvarlåtenskap.) Av din fråga framgår att ni är två systrar och att maken inte är eran pappa därför antar jag att mamman och maken inte hade några gemensamma barn. Du och din syster avses som särkullbarn i Ärvdabalkens mening. Som utgångspunkt tillfaller kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken den efterlevande maken. Detta gäller dock inte när den först avlidne maken har särkullbarn, då tillfaller dennes kvarlåtenskap barnen och inte den efterlevande maken (3 kap. 1 § Ärvdabalken). Detta innebär att du och din syster kan få ut eran arv direkt och med att det inte finns någon testamente, tillfaller hela eran mammas kvarlåtenskap er och att maken inte ärver något av din mammas kvarlåtenskapen. Särkullbarnen kan dock vänta med att ta ut sitt arv till förmån för den efterlevande maken, vilket innebär att mammas make skulle ärva allt med fri förfoganderätt och du och din syster skulle då ha rätt till efterarv när maken går bort (3 kap. 1,2 och 9 § Ärvdabalken). Med Vänliga Hälsningar,

Särkullbarns rätt att ärva efter den efterlevande maken

2019-02-26 i Särkullbarn
FRÅGA |Min far gick bort och arvsskiftet är klart och signerat. Särkullbarn finns. Min fråga är som följer: kan min mor skriva att vid hennes frånfälle ska särkullbarnet efter min far erhålla lite mindre belopp än det som är på den dagen, på grund av att arvsskiftet tog höjd för ett belopp vid försäljning av fastighet som blev 600 000 kronor lägre?
Therese Wibrink |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att barnen (bröstarvingarna) ärver med lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Är den avlidna däremot gift ärver den efterlevande maken innan gemensamma barn, enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Särkullsbarn dvs. barn som är ena förälderns ensamma, ärver däremot direkt från efter sin förälder. Ett särkullsbarn kan däremot välja att avstå från sitt arv med fördel för den efterlevande maken, enligt 3 kap. 9 § ÄB. Jag uppfattar att detta hänt i ditt fall. När din mor dör ska först ett arvskifte ske efter den först avlidna maken, din far. För att räkna ut arvet tar man kvotvärdet på värdet av vad den efterlevande maken fick i fri förfoganderätt vid den först avlidna maken, dvs. friförfoganderätt / totalt värde. Ex. Säg att din far hade 300 000 kr. Din mor fick 150 000 kr efter bodelning som hon äger med full äganderätt samt 150 000 kr i arv som hon äger med fri förfoganderätt. Kvotdelen är då 150 000 / 300 000 = 50 % (Exemplet syftar på när makarna inte hade någon enskild egendom utan endast giftorättsgods). Denna kvotdel delas sedan i den efterlevande makens kvarlåtenskap. Barnen får således 50 % av din mors kvarlåtenskap (kvarlåtenskapen när hon går bort) i arv från den först avlidna maken (detta är huvudregeln).Eftersom efterarvet är arv från din far kan inte din mor förordna om annat. Din mor kan endast förordna om sin egen kvarlåtenskap som är summan som finns kvar efter det att efterarvet delats ut. För att särkullsbarnen skulle få mindre i efterarv krävs att din far förordnat om detta i hans testamente. Sammanfattningsvis kan sägas att efterarvet från din far beräknas utifrån en kvotdel av vad din mor fick efter honom. Efterarvet är fortfarande ett arv efter din far och det är endast han som kan förordna om denna delen. Din mor kan således inte bestämma ett annat belopp för efterarvet. Hon kan endast förordna om sin kvarlåtenskap som består av summan som finns kvar efter det att efterarvet delats ut. Hoppas du fick svar på din fråga!