Arvsordning för gift par med gemensamma barn

2019-09-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Mina föräldrar var gifta, min pappa dog i en olycka nyligen. Dom har inget testamente skrivet! Min mamma tog alla försäkringspengar samt hans tillhörigheter. Har det gått rätt till? Dom har 3 gemensamma barn och jag är en utav dom.
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att dina föräldrar har tre gemensamma barn och utgår i mitt svar nedan från att ingen av dem har andra barn från tidigare relationer (så kallade särkullbarn) Arvsrätt och testamente regleras i Ärvdabalken (ÄB). Vem ärver om den avlidne är gift? Om en person som avlider var gift, är huvudregeln att den efterlevande maken/hustrun ärver före bröstarvingar, om de är parets gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande make/hustru ärver med så kallad fri förfoganderätt. Att ärva med fri förfoganderätt innebär en viss begränsning med den ärvda egendomen, då den till exempel inte får lov att testamenteras bort till någon annan, eller på annat otillbörligt sätt ges bort (3 kap. 3 § ÄB). I övrigt får arvtagaren göra vad denne vill med arvet, och behöver till exempel inte spara eventuella pengar. Vad har gemensamma barn rätt till? Om parets gemensamma barnen överlever den efterlevande föräldern, får de rätt till sitt arv när denne avlider. Det kallas för rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Gemensamma barn måste därmed vänta tills båda föräldrarna är avlidna för att få ut sitt arv. Vad innebär det sammanfattat i ert fall? Eftersom dina föräldrar var gifta, har din mamma rätt till arvet efter din pappa. Hon ärver med fri förfoganderätt, och får därför till exempel inte lov att testamentera pengarna till någon annan, men i övrigt använda pengarna/egendomen som hon vill. Om du överlever din mamma, kommer du när hon avlider få rätt till ditt arv från henne och din pappa. Din mamma har därmed inte gjort något fel som "tagit" arvet efter din pappa. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man som bröstarvinge avsäga sig rätten till arv?

2019-09-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan jag som bröstarvinge avsäga mig mitt arv i samband med bouppteckningen? Jag läser i era tidigare svar i ämnet att det endast kan ske om skälig ersättning tidigare har utgått, vad menas mer precist med det och hur styrks det? Kan jag t.ex. vid bouppteckningen hänvisa till att jag löpande under de senaste >15 åren har tagit emot kontanter av min mor (min far dog för >25 år sedan) och att den andre bröstarvingen (min bror) inte har gjort det alls? Räcker det? Behöver den kontanta ersättningen motsvara min arvslott?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör dina möjligheter att avsäga dig ett arv från din mor. Regler om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). Arvsavsägelse och arvsavstående Det är möjligt att som arvinge avsäga sig rätten till ett arv. Man kan avsäga sig hela arvet, en viss del av arvet eller viss specifik egendom. En arvsavsägelse innebär att hela din arvsgren förlorar rätten till arv, det vill säga dina arvingar kan inte istället för dig göra anspråk på arvet från din mor. Den del som egentligen skulle tillfallit dig kommer istället fördelas mellan din mors övriga arvingar. Väljer du istället att avstå sin din till arv kommer arvet från din mor istället att tillfalla dina arvingar. Arvsavsägelse före eller efter dödsfallet Vill du avsäga dig din arvsrätt före din mors bortgång, ska en sådan arvsavsägelse göras i ett skriftligt avtal med din mor (17 kap. 2 § ÄB). Eftersom du är bröstarvinge till din mor, gäller arvsavsägelsen av den del av arvet som utgör din laglott bara om du har fått skälig ersättning för din laglott. Din laglott motsvarar hälften av din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Vad som utgör skälig ersättning ska bedömas med hänsyn till förhållandena då arvsavsägelsen görs. Vad som utgör skälig ersättning får bedömas i relation till värdet på den laglott du annars hade haft rätt till. Om ersättningen väsentligen understiger det värde din laglott har vid tiden för när du sluter avtal med din mor om arvsavsägelsen, kommer ersättningen inte anses vara skälig. Du bör kunna hävda att de kontanter du har fått av din mor under de senaste 15 åren utgör sådan ersättning för laglotten som krävs för att din arvsavsägelse ska gälla även din laglott. Men eftersom jag inte vet hur stor laglott du har rätt till och hur mycket kontanter du har fått av din mor kan jag tyvärr inte säga om de kontanter du fått av din mor räcker för att du ska anses ha fått skälig ersättning. Vill du avsäga dig din arvsrätt efter din mors bortgång finns det däremot inget krav på att du ska ha fått skälig ersättning för laglotten. Om du avsäger dig din rätt till arvet innan eller senast vid bouppteckningsförrättningen kommer du inte heller att antecknas som dödsbodelägare. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Arvsrätt - dotter ensam arvtagare och dödsbodelägare

2019-08-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag är skild från min dotters pappa. Våran dotter är i dagsläget 15 år.Det är vårat enda barn. Pappan har avlidit.Det finns en syster till pappan och hans föräldrar är kvar i livet.Min undran är,Han har en bostad (en hyres) ärver våran gemensamma dotter allt innehav i lägenheten möbler etc.?Och har pappans syster och hans föräldrar rätt att gå in i bostaden efter hans bortgång?De har nycklar till bostaden och jag befarar att de går in och tar med sig en del saker som de anser sig ha rätt till.
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara dina frågor kommer jag nedan att hänvisa till Ärvdabalken (ÄB) och dess regler om arvsrätt. Jag tolkar det som att pappan endast har ett barn, er gemensamma dotter, och har det som utgångspunkt när jag formulerar mitt svar. Vem har arvsrätt?Det finns inom den svenska arvsrätten tre olika arvsklasser. Den första arvsklassen består av bröstarvingar och dennes avkomlingar (2 kap. 1 § ÄB). Vid en bortgång är det i första hand den första arvsklassen som ärver, d.v.s arvlåtarens barn och avkomlingar. Om arvlåtaren avlider utan att efterlämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till den andra arvsklassen. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar och - om föräldrarna inte är i livet - deras avkomlingar, d.v.s syskon, syskonbarn osv. (2 kap. 2 § ÄB). Eftersom att den avlidne har en dotter, er gemensamma dotter, är det hon som är ensam arvtagare. Detta innebär att hans föräldrar och syster inte har någon rätt att ärva honom. Vem har tillgång till den avlidnes bostad? Dödsbodelägarna är de som gemensamt ska förvalta den avlidnes egendom under boets utredning (18 kap. 1 § ÄB). Eftersom det endast är er dotter som är ensam arvtagare är det också hon som är ensam dödsbodelägare. Detta innebär att det är dottern som ensam förvaltar all egendom i lägenheten. Således har den avlidnes föräldrar och syster inte någon rättighet eller skyldighet att förvalta den avlidnes tillgångar. Jag ser således ingen anledning för någon annan än dödsbodelägaren, d.v.s er gemensamma dotter, att vistas i den avlidnes bostad. Omyndig som dödsbodelägare Till sist vill jag snabbt nämna hur det ser ut när ett barn blir dödsbodelägare. Då barn är omyndiga kan de inte själva föra sin talan, varvid de måste företrädas av någon annan. Det är du i egenskap av förmyndare som troligtvis kommer föra din dotters talan. Sammanfattning För att sammanfatta det hela kommer din dotter att ensam ärva sin pappa. Det är dottern som också är ensam dödsbodelägare, men kommer att företrädas av någon, rimligtvis av dig som är hennes förmyndare. Det är dödsbodelägarna som förvaltar den avlidnes tillgångar, såsom innehav i bostaden. Släktingar som inte är dödsbodelägare har varken rättighet eller skyldighet att sköta förvaltningen av den avlidnes tillgångar. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor och lycka till! Med vänlig hälsning,

Barnbarns rätt till arv

2019-08-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vi har en person vars pappa är död sedan hon var 10 år. Nu när hennes farmor och farfar håller på att trilla av och det finns en faster som är ganska pigg på att flickan ej ska ärva något. Hur ser det ut lagligt? Kommer det att lösas vid en eventuell bodelning? Eller måste man söka hjälp innan. Vet att det finns fastigher och sådant som håller på att säljas av nu innan för att det ej ska finnas kvar när det är för sent. Kan hon bli bort testementerad?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom din fråga är av arvsrättslig karaktär kommer Ärvdabalken (ÄB) att bli aktuell. Då det inte framgår av omständigheterna i din fråga kommer jag att utgå från att flickan i detta fallet ännu inte har fyllt 18 år. Det innebär att hon kommer att företrädas av sin förmyndare (10 kap. 2 § Föräldrabalken). Vem ska ärva farföräldrarna? Farföräldrarnas barn är bröstarvingar och har rätt att ärva dem efter att de har gått bort (2 kap. 1 § 1 stycket ÄB). I detta fallet så är alltså fastern en bröstarvinge men då hennes bror, dvs flickans pappa, inte längre är i livet så blir flickan bröstarvinge i hans ställe enligt istadarättens princip och har därmed lika stor rätt att ärva sina farföräldrar som sin faster (2 kap. 1 § 2 stycket ÄB). Arvet efter farföräldrarna ska delas lika mellan flickan och hennes faster om det inte finns något testamente upprättat eller några andra arvingar till farföräldrarna. Vad händer om farföräldrarna har testamenterat allt till flickans faster? Som bröstarvinge har man rätt att få ut sin laglott vilket utgörs av halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om det finns ett testamente där farföräldrarna har testamenterat allt till fastern så kan flickan välja att jämka testamentet inom sex månader för att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Flickan kan alltså inte göras arvslös efter sina farföräldrar även om det finns ett testamente upprättat. Kan farföräldrarna i förväg sälja av sin egendom? Farföräldrarna kan sälja den egendom som de önskar och flickan får tillsammans med sin faster ärva den egendom och de tillgångar som finns kvar efter deras bortgång. Skulle det däremot vara så att fastern innan arvsskiftet får egendom eller större summor i form av gåva kommer detta att avräknas som ett förskott av arvet (6 kap. 1 § ÄB). Den delen kommer alltså att dras av från fasterns del när arvet ska fördelas mellan henne och hennes brorsdotter. SammanfattningEftersom flickans pappa är avliden så kommer hans rätt till arv som bröstarvinge att gå över till hans dotter. Flickan har som bröstarvinge rätt att få ut sin laglott och kan därför inte göras arvslös genom testamente. Skulle fastern få egendom eller liknande i form av gåvor av farföräldrarna innan deras bortgång kommer detta vid arvskiftet att ses som ett förskott på hennes del av arvet. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor! Vänligen,

Kan en bröstarvinge ärva mer än övriga bröstarvingar?

2019-09-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Kan en förälder med fyra barn testamenteta hälften av arvet till ett av barnen och låta de övriga tre dela på resterande belopp? Tack
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv och testamenten regleras i ärvdabalken (ÄB).Allmänt om arvsrättDen första arvsklassen utgörs av arvlåtarens egna barn, sk bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Enligt lagrummet ärver dessa lika stor andel, sk arvslott. I det aktuella fallet blir varje bröstarvinges arvslott 25 %.Om föräldern är gift tillfaller all kvarlåtenskap den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denne ärver då med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne inte får testamentera bort egendomen. Om det finns en efterlevande make så ärver bröstarvingarna först efter att den efterlevande maken har gått bort (3 kap. 2 § ÄB).Allmänt om testamenteGenom att upprätta ett testamente kan man undgå reglerna ovan. Detta görs genom att testatorn anger en annan fördelning av sin kvarlåtenskap. Testamentet blir giltigt under förutsättning att det uppfyller formkraven i 10 kap. ÄB. I realiteten innebär det att testatorn kan fastställa att den ena bröstavingen ska ärva en större andel än resterande bröstarvingar. Dock har varje bröstarvinge rätt att påkalla jämkning av testamentet i syfte att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga det man hade haft rätt till om det inte hade funnits ett testamente (7 kap. 1 § ÄB). Notera att laglottsrätten enbart tillkommer bröstarvingar. Dessutom är det viktigt att tänka på att varje bröstarvinge måste påkalla jämkning för sig. En bröstarvinge kan alltså inte påkalla jämkning även för övriga bröstarvingar. Hur stor blir laglotten i ert fall?Laglotten för en enskild bröstarvinge i det givna fallet blir alltså hälften av arvslotten, det vill säga hälften av 25 % som då är 12,5 %. Laglotten blir alltså 12,5 % av kvarlåtenskapen. Om alla tre bröstarvingar påkallar jämkning blir det alltså totalt 37,5 % av kvarlåtenskapen. Om övriga bröstarvingar enligt testamentet totalt har rätt till 50 % av kvarlåtenskapen är detta självfallet mer fördelaktigt för er.Vad innebär detta för er?Sammanfattningsvis innebär det att om en förälder vill att den ena bröstarvingen ska ärva mer än övriga arvingar har denne möjlighet att upprätta ett testamente. För att resterande bröstarvingar inte ska göras laglösa finns det en regel om bröstarvingars rätt att påkalla jämkning, och på så sätt få ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av det man hade fått ärva om det inte skulle ha funnits ett testamente. Kom ihåg att varje bröstarvinge måste påkalla jämkningen för sin del. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Arv halvsyskon

2019-08-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min mor är gift med sin man som inte är min far sedan slutet av 80-talet. De fick ett gemensamt barn på 90-talet. Vad och hur mycket har jag rätt att ärva när min mor går bort? Har mitt halvsyskon rätt till mer än mig eller hur ligger det till?
Victoria Najafi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Första arvsklassen utgörs av arvlåtarens barn, i detta fall dig och ditt halvsyskon, arvlåtarens barn tar lika lott, 2 kap. 1 § ÄB. Det innebär att ni ärver hälften var om din mor går bort och således har ditt halvsyskon inte rätt till mer än dig. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, återkom gärna ifall du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

kan barn bli arvslösa?

2019-08-07 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi är gifta, har inga gemensamma barn men varsitt särkullbarn. Vi har skrivit över hus och inventarier på hustrun och jag, maken, äger i teorin ingenting. Vi har registrerat äktenskapsförord och gåvobrev. Kan mitt barn ändå kräva att ärva, fast jag inte äger något? Vi har varit gifta i 30 år och har till nyligen ägt allt tillsammans. Dock vill vi av olika tråkiga skäl frånta mitt barn möjligheten att ärva något. Behöver vi ytterligare dokumentation än äktenskapsförordet?
Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga. Till en börja med kan vi nämna att makar äger sin egna egendom 1:3 ÄktB.Det betyder att din son endast skulle ärva egendom du äger personligen. Du har fullkomlig frihet med din egendom och du får göra vad du vill med dom. Din son har därför ingen klagorätt för att du disponerar egendomen på ett sätt som leder till att din kvarlåtenskap är helt tom.Din son har rätt till Laglotten, 7:1 ÄB, men den styrs av arvslotten. Om arvslotten är 0 så gör det ingen skillnad. Till frågan om tillräcklig dokumentation.Förutom äktenskapsförordet, så är gåvobrevet viktigt för att bevisa att du överfört din egendom till din fru och därför inte äger något. Hoppas det besvarade din fråga!

Kan man undvika att en vårdnadshavare får förvalta den underåriges arv?

2019-08-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejsan. Jag tänker upprätta ett testamente. Min fråga är.. Jag har en son. Jag är vårdnadshavare själv. Jag vill testamentera såklart allt till honom. Men om jag dör, och pappan blir vårdnadshavare tex. Vill jag inte att han ska förmynda mina besparingar till sonen. Kan jag skriva på något sätt i testamentet att morföräldrarna ska ta hand om arvet i sådana fall ? Eller hur kan jag annars gå till väga? Mvh
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör arv och testamente till en underårig är både ärvdabalken och föräldrabalken tillämpliga.Din son är din legala arvingeEftersom du inte anger att du har några andra barn så ärver din son hela din kvarlåtenskap enligt lag (2 kap. 1 § ärvdabalken). Även om du skulle gifta om dig så skulle din son ha möjligheten att få sitt arv direkt istället för att vänta på efterarv efter din då efterlevande make, eftersom din son då är ett särkullbarn (3 kap. 1 § ärvdabalken). Du har dock givetvis ändå möjlighet att skriva ett testamente. Hur det ska upprättas hittar du i 10 kap. ärvdabalken. Vem ska förvalta arvet? Precis som du skriver får den som är under arton år inte själv råda över arvet så länge inget annat står i testamentet (9 kap. 1 § föräldrabalken). Det naturliga är därmed att barnets förmyndare, vilket i de allra flesta fall är barnets vårdnadshavare, förvaltar den underåriges tillgångar (12 kap. 1 § föräldrabalken). Du kan dock undgå detta genom att i ditt testamente skriva in villkoret att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren (12 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken). Sammanfattning Din son är din legala arvinge och ärver efter dig oavsett om det finns ett testamente eller inte. För att undgå att din sons pappa, det vill säga vårdnadshavaren, får förvalta egendomen kan du skriva in en annan person i ditt testamente som du vill ska träda i hans ställe. Hoppas att du fick svar på din fråga, och om du skulle behöva hjälp med att upprätta ett testamente rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister på https://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,