Arvsordning och vad som bör finnas med i ett testamente

2020-03-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Visst är jag s.k. bröstarvinge till min far? Jag har inga syskon på "hans sida" utan endast en halvsyster med samma mamma som jag. Som enda barn till min far är väl jag den enda som ärver honom? Så har jag förstått att det är i alla fall.Hur det än är så vill pappa att vi ändå skriver ett testamente för att vi båda ska vara säkra på att hans samtliga kvarlåtenskap går till mig efter hans bortgång och inte till någon annan och jag tänker i samma banor som han.Hur utformar och formulerar man ett sådant testamente på rätt sätt så att alla viktiga aspekter kommer med? Finns det förtryckta dokument för detta?Vänliga hälsningar
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Du är bröstarvinge och kommer att ärva all kvarlåtenskap:Arvsordningen regleras i ärvdabalkens andra kapitel och enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingen, dvs. den avlidnes barn, den närmaste arvingen. Som jag tolkar det är du den enda bröstarvingen och därför kommer du att ärva all din pappas kvarlåtenskap. En viktig förutsättning för att någon ska kunna ärva är dock att arvtagaren är vid liv, 1 kap. 1 § ärvdabalken. Skulle du ha avlidit före din pappa kommer dina eventuella barn att ärva i ditt ställe. I ärvdabalken står det alltså klart och tydligt att det är du som har närmast arvsrätt och att du ska ärva din pappas samtliga tillgångar.Om din pappa är gift gäller dock andra regler enligt ärvdabalken:Det framgår inte ifall din pappa är gift. Enligt 3 kap. 1-2 §§ ärvdabalken kommer den avlidnes make/maka att ärva all kvarlåtenskap, medan bröstarvingen kommer ha rätt till sitt arv efter att makan/maken har avlidit. Skulle din pappa välja att testamentera bort all kvarlåtenskap till dig direkt är det bra att veta om den s.k. basbeloppsregeln som gäller ifall den efterlevande maken åberopat den. Basbeloppsregeln innebär att om inte den efterlevande maken fått ut mer än fyra prisbasbelopp från bodelningen inkl. den enskilda egendomen (egendom som inte ingår i bodelningen), dvs. 189 200 kr år 2020, har maken rätt att få ut egendom upp till det beloppet. Basbeloppsregeln kan alltså inskränka testamentet och gå före testamentet ifall regeln skulle åberopas och vara aktuell.Vad måste ett testamente innehålla?Skulle din pappa vilja tydliggöra något om arvsfördelningen och/eller inte vill förlita sig på ärvdabalkens regler kan han upprätta ett testamente. Exempelvis om din pappa är gift och inte vill att makan/maken ska ärva före dig. De formkrav som ställs på ett testamente är att det ska vara skriftligt och undertecknas i närvaro av två vittnen, 10 kap. 1 § ärvdabalken. Alltså ska vittnena vara på plats när närvara samtidigt som testamentet skrivs på av testatorn. Vittnena måste enligt 10 kap. 4 § ärvdabalken vara över 15 år, inte vara psykiskt störda, inte vara släkt med testatorn eller ha ett eget intresse av testamentet. Vittnena måste dessutom vara medvetna om att de bevittnar ett testamente, men själva innehållet behöver de dock inte känna till.Vad bör man ha med i ett testamente?Jag rekommenderar att testamentet ska innehålla följande:1. En uppgift om vem som är testator. Detta kan skrivas ned i testamentets inledning. 2. Vem som ska ärva enligt testamentet (min dotter X). 3. Fundera också på vem som ska ärva ifall bröstarvingen skulle ha avlidit och skriv det i testamentet som en "plan B" (ifall testatorn inte vill följa ärvdabalkens regler).4. Hur mycket den personen ska ärva (all kvarlåtenskap i det här fallet).5. Hur arvet får förfogas. Ett arv kan förfogas antingen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Full äganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, medan fri förfoganderätt innebär att den som ärvt får göra vad han/hon vill med arvet, förutom att testamentera bort det.6. Ifall arvet ska utgöra enskild egendom, dvs. att den inte omfattas av en bodelning ifall bröstarvingen skulle skilja sig från sin make eller separera från sin sambo.7. Uppgift om vilka som har bevittnat testamentet och att de gjort det samtidigt som undertecknandet8. Underskrift från testator och de två vittnena + datum för undertecknandetHoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas kvarlåtenskapen på bröstarvingar?

2020-03-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har blivit änka. Min man hade tre särkullbarn. Dom ska ha ut sin del av arvet. Vi har ett gemensamt barnockså. Jag vet att hon inte får sin del av arvet efter sin pappa nu. Men jag undrar om hon räknas in nu när arvet delas upp.Delas det upp på fyra eller bara på dom tre särkullbarnen?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om arvsrätt finner vi i Ärvdabalken (1958:637). I denna är arvsordningen uppdelad på olika arvsklasser, varav barn till den avlidne tillhör den första arvsklassen. Barn kallas inom arvsrätten för bröstarvingar. När arvet delas upp på bröstarvingarna delas det lika dem emellan, i detta fallet kommer arvet delas på 4 eftersom den avlidne har 4 barn. Ert gemensamma barn kommer med andra ord räknas in vid fördelningen av arvet nu. Skillnaden är, som du nämnt, att det gemensamma barnets arvslott kommer tillfalla dig istället. Som huvudregel tillfaller ert gemensamma barns arvslott dig med fri förfoganderätt. (2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § Ärvdabalken) Hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Behöver föräldrar meddela de andra barnen om försäljning av hus till ett barn?

2020-02-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Kan föräldrar sälja ett hus till ett av barnen, utan att meddela de andra barnen?
Mikaela Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawlline med din fråga! Det finns ingenting som säger att en förälder måste meddela sina barn vad man gör med sin egendom. Dock finns det risk att en försäljning till lågt pris räknas som en gåva, och därmed förskott på arv (6 kap. 1 § ärvdabalken). Inte heller en gåva är föräldrarna skyldiga att meddela de andra barnen om, men skriver man inget annat i exempelvis ett gåvobrev kan det räknas som förskott på arv. Då är barnet som fick gåvan skyldig att från sin laglott räkna av det som hen fått i förskott (7 kap. 2 § ärvdabalken). Föräldrarna är alltså inte skyldiga att meddela resten av barnen om försäljningen, men sker den till ett pris under marknadspriset kan det räknas som en gåva, och därmed förskott på arv. Då kan gåvomottagaren själv bli skyldig att räkna av förskottet från sin laglott. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Har jag möjlighet att ärva min mor direkt?

2020-02-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min mor dog nyligen o min far sitter i orubbat bo jag är ensamt barn de var gifta vet min son kan va inskriven i testamentet kommer det bli arv för oss nu eller först när min far dött och är det i så fall typ hälften av lösöret totalt som ska ges till oss nu "bara"
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår och tolkar din fråga rätt så undrar du om du och din son kan få ut era arv nu eller om ni måste vänta tills din far har avlidit. För att kunna finna svaret på din fråga så måste vi gå in i ärvdabalken (ÄB) och se vad som faktiskt gäller. Kan du och din son ärva direkt? Eftersom du är din moders dotter så har du rätten att ärva kvarlåtenskapen av henne (2 kap. 1 § ÄB). Det finns dock även ett testamente för din son, som innebär att du kommer få dela på pengarna med honom. Men då din fader fortfarande lever har du ingen rätt att få arvet från din mor nu direkt. Utgångspunktenär att ifall den avlidne makan/maken har gemensamt barn/barnbarn med den efterlevande makan/maken så skall kvarlåtenskapen först gå till den efterlevande makan/maken (3 kap. 1 § ÄB). Barn och barnbarn kommer då först få sitt arv efter att den efterlevande makan/maken avlidit. Hur blir det med testamentet? Ett undantag från utgångspunkten är dock om det finns ett testamente, vilket det finns. Om det testamente som är skrivet till din son säger att han skall få pengarna direkt efter din mors bortgång, är det detta som skall följas. Det handlar alltså om att det som står i testamentet är det som skall följas. Ingen lag eller annan bestämmelse går nämligen över ett korrekt utformat testamente. Slutsats: Du måste på så sätt vänta till dess att din far har avlidit tills du får en del i ditt arv. Din son däremot är beroende av vad som står i testamentet. Om det står att han skall få sin del av arvet direkt så är det detta som gäller. Står det att han skall få det efter din fars bortgång, är det istället detta som gäller. Jag hoppas nu att jag har kunnat besvara din fråga! Har du fler funderingar och frågor så tveka inte på att höra av dig till oss igen! Trevlig helg! Vänliga hälsningar,

Bröstarvinge som bor utomlands

2020-03-18 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag bor i Sverige och har alltid varit svensk medborgare. Jag har tre barn varav ett bosatt i Frankrike svensk medborgare. Vad gäller vi arv efter mig för barnet i Frankrike.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid dödsfall utan att efterlämna någon maka eller make efter sig är det den avlidnes närmaste släktingar som kommer vara berättigade till arv, detta enligt arvsordningen i ärvdabalken (ÄB). De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna(2 kap. 1 § ÄB). Med bröstarvingar avses i första hand barn, sedan barnbarn osv. Dina tre barn är således dem som kommer ärva dig i första hand förutsatt att du inte är gift vid tillfället. Rätten att ärva sina föräldrar är i Sverige gränslös. Detta innebär att det inte spelar någon roll var i världen som bröstarvingarna bor. Dina tre barn inklusive den som bor i Frankrike kommer därför ärva efter dig. Enligt 2 kap. 1 § ÄB kommer dina barn ärva lika stor del av dig förutsatt att du inte har testamenterat bort någon del av ditt arv.

Kan en i efterhand häva en gåva som arvlåtaren gav bort under sin livstid?

2020-03-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Min bonusdotter E:s riktiga pappa A gick bort 2013. A var enda barnet och vi har nyligen fått vetskap om att hans mamma, E:s farmor, har skrivit på ett gåvobrev som givit en utomstående person (=sol & vårare) rätten till 90 % av all egendom (hus, skog, mark) på ett uppskattat värde av 4-5 MSEK. Farfar är död sedan flera år.Vad gäller här juridiskt?Kan vi häva/överklaga på något sätt?E har väl någon form av rätt som efterbröstarvinge? Arvslott som enda barnbarn?Vad händer om/när farmor går bort? Kan vi göra något efter hennes bortgång?Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om bröstarvinges arvsrätt med mera finns att hitta i ärvdabalken (ÄB). Det är dessa regler jag kommer att utgå från i mitt svar.Har E rätt till arvet efter hennes farmor?De så kallade bröstarvingarna, det vill säga barnen till arvlåtaren, kommer först i arvsordningen. Om barnen inte finns vid livet, som i detta fall, träder deras barn in som arvtagare istället, ÄB 2 kap 1 §. Det innebär alltså att E, precis som hennes pappa hade varit om han levde, är att se som bröstarvinge.Bröstarvingens arvsrätt är stark och kan inte testamenteras bort helt och hållet. En bröstarvinge har alltid rätt till sin så kallade laglott, ÄB 7 kap 1 §. Laglotten utgörs av halva arvslotten, det vill säga hälften av det en skulle ärvt om den avlidne inte hade testamenterat bort något. Enligt huvudregeln har E som enda bröstarvingen rätt till hela farmoderns arv, och laglotten utgör därmed hälften av farmoderns egendom.Kan gåvan hävas på något sätt?Om ett testamente hindrar bröstarvingen från att få ut sin laglott kan testamentet jämkas, ÄB 7 kap 3 §. Gåvor som överlämnas när arvlåtaren är vid livet kan även de jämkas i efterhand om omständigheterna eller villkoren är sådana att gåvan till syftet är att likställa med testamente. Så kan vara fallet om farmodern ligger på sin dödsbädd vid gåvotillfället eller om hon får lov att nyttja egendomen fram till sin död. I det fall en vill väcka talan ska detta göras inom ett år från det att bouppteckningen efter den avlidne är avslutad, ÄB 7 kap 4 §. SammanfattningOm farmodern inte hade överlämnat något gåvobrev hade E i enlighet med huvudregeln fått all egendom i arv efter farmodern. E har hur som helst åtminstone rätt till sin laglott, det vill säga hälften av den totala egendomen farmodern kvarlämnar efter sig. För att, trots gåvan, få ut sin laglott måste E väcka talan senast ett år efter bouppteckningen slutförts. För att talan ska gå vägen krävs det att gåvan är att likställa med ett testamentsförordnande. Med de få omständigheter jag har för handen är det svårt för mig att dra en korrekt slutsats kring huruvida gåvan är att likställa med ett testamente eller ej. Om det är så att farmodern bor kvar på sin mark och i sitt hus även nu efter att gåvobrevet är överlämnat, och att hon gör det fram till sin död, vill jag dock mena att det finns en chans för er att lyckas "överklaga" gåvan så att E får sin laglott.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Ärver jag som fosterbarn mina riktiga föräldrar?

2020-02-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Har jag arvsrätt av mina biologiska föreldrar fast jag är fosterbarn hos annan familj sen jag var 4 mån?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Såvida dina fosterföräldrar inte adopterat dig räknas du fortfarande som biologiskt och juridiskt barn till dina "riktiga" föräldrar. Det innebär att du också har arvsrätt efter dem, och att du därmed kommer ärva dem när de dör (2 kap. 1 § ärvdabalken). Vänligen,

Hur fördelas arv mellan särkullbarn och gemensamma barn?

2020-02-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Jag och min man har två gemensamma barn. Han har en son sedan tidigare. Vad händer om min man skulle avlida nu?Hur stor fördelning av arvet ska särkullbarnet ärva? Samt hur stor del får jag och mina två barn?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar bestämmelser i äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB). Vad händer om min man skulle avlida?Om din make skulle avlida skulle det först genomföras en bodelning mellan er (förutsatt att ni är gifta). Det din make får i bodelningen samt hans enskilda egendom utgör hans kvarlåtenskap. Hans kvarlåtenskap ska som utgångspunkt sedan fördelas på hans tre bröstarvingar som är hans närmsta arvingar enligt den legala arvsordningen. De ärver då 1/3 vardera. Fördelningen kan delvis förändras om man upprättar ett testamente (9 kap. 1 § ÄktB samt 2 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet har rätt att få ut sitt arv direkt till skillnad från era gemensamma barn. Du som efterlevande make ärver de gemensamma barnens respektive arv med fri förfoganderätt. Det innebär att de gemensamma barnen inte får ut något arv direkt efter sin pappa. De ärver istället det som ett efterarv när du avlider. De gemensamma barnen får alltså arv från sina föräldrar först när båda föräldrarna avlidit (3 kap. 1 § ÄB). SammanfattningDin makes kvarlåtenskap fördelas på tre bröstarvingar. Särkullbarnet har rätt att få ut sin andel på 1/3 direkt medan du ärver de gemensamma barnens andelar av arvet (tillsammans 2/3) med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får ut sitt arv från sin pappa när du avlider, samt arvet från dig. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar