Hur fördelas arvet på barnbarnen?

2020-02-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min mormor hade två barn. Båda är avlidna. Kvar är tre barnbarn efter dottern, och två barnbarn efter sonen.Hur delas arvet? Delar man lika på fem personer eller delar man först på två, och sedan fördelas den potten mellan barnbarnen?Tack på förhand!
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arvet efter din mormor fördelas som utgångspunkt på hennes två barn som därmed ärver hälften vardera. Eftersom barnen avlidit träder deras respektive barn i sin förälders ställe (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att dotterns tre barn delar på hennes arv och sonens två barn delar på hans arv. Alla barnbarn får således inte lika mycket eftersom de endast träder i sin förälders ställe. Dotterns halva av arvet delas på hennes tre barn medan sonens halva delas på hans två barn. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur ser arvsfördelningen ut mellan halvsyskon?

2020-02-09 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejsan! Behöver lite hjälp. Min mamma har ett barn från ett tidigare förhållande. Sedan träffade hon min pappa och de gifta sig efter ett tag. Pappa har nu nyligen gått bort och därför undrar jag följande: Mamma ärver efter pappa va? Och vad händer när vår gemensamma mamma går bort?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, Arvsrätt är ett rättsområde som stundtals tenderar att kunna bli ganska komplext. Bestämmelserna avseende arv står att finna i ärvdabalken (ÄB) där lagtexten av många ofta upplevs som ålderdomlig och ganska svårbegriplig, vilket inte direkt underlättar problemlösningen. Jag ska därför i komprimerad och lättläst form försöka att bena ut begreppen och rättsläget i din fråga. Jag kommer endast för ordningens skull att hänvisa till relevanta lagrum (alltså specifika lagparagrafer). Du kan bortse ifrån dessa och istället fokusera på innehållet. Allmänt Den som avlidit benämnas arvlåtare och den egendom som han eller hon efterlämnar kallas kvarlåtenskap. En grundläggande förutsättning för att man ska vara berättigad till arv är givetvis att man har överlevt arvlåtaren. Den så kallade första arvsklassen består av arvlåtarens avkomlingar (barnen), vilka för övrigt brukar gå under namnet bröstarvingar. Dessa ärver först enligt ärvdabalken och varje barn äger lika stor del i kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren vid tidpunkten för sin död var gift ärver dock efterlevande make före gemensamma barn medan så kallade särkullbarn (kallas barn som arvlåtaren har från tidigare förhållanden) däremot har rätt att få ut sitt arv direkt, vilket framgår av 3 kap. 1 § ÄB. Den först avlidnes arvingar i första arvsklassen har sedan rätt till efterarv när den efterlevande maken sedan avlider (3 kap. 2 § ÄB). Vad händer då när er (du och ditt halvsyskons) gemensamma mor går bort beträffande arvsfördelningen? Om jag har förstått din fråga rätt har din far ett barn (du själv) och din mor två barn (du och ditt halvsyskon), vilket således innebär att din far har en legal arvtagare (du) och din mor har två legala arvtagare (du och ditt halvsyskon). Ditt halvsyskon har ingen arvsrätt efter din far. Av din fråga framgår det att denne avled ganska nyligen varför arvet efter din far ska tillfalla dig. Men eftersom dina föräldrar var gifta vid tidpunkten för din fars bortgång ärver din mor din del med så kallad fri förfoganderätt (3 kap 1 § ÄB). Du får sedan ut ditt arv som härrör från din far i form av ett efterarv när er gemensamma mor avlider i likhet med vad jag beskrev ovan under "Allmänt". Det här innebär alltså att du får ut det så kallade efterarvet efter din far först när båda dina föräldrar är avlidna. Därefter delas din mors kvarlåtenskap lika mellan hennes bröstarvingar, alltså mellan dig och ditt halvsyskon. Kortare slutsats Ditt halvsyskon utgör alltså ingen legal arvtagare efter din far utan ärver endast hälften av er gemensamma mors kvarlåtenskap. Vid ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster.Vänligen,

Arv till icke-biologiska barn?

2020-01-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej min mormor gick bort för 15 år sedan och min morfar i sommars och var gifta. Dom hade 3 barn varav den äldsta var mormors och ej morfars. Hon fick sin arvslott när mormor dog. Som jag skrev så dog morfar i sommars och min mamma och hennes syster ska nu ärva morfar. Men på hans dödsbädd nämde han till min mor att han misstänkte att hennes syster inte var hans biologiska dotter. Och nu till min fråga hur funkar det med arvet om det visar sig att min mamma och hennes syster inte är hel systrar ?
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar regler som återfinns dels i ärvdabalken, dels i föräldrabalken. Vid fördelning av arv, ska ens arv i första hand gå till ens bröstarvingar (barn), och har arvlåtaren fler än ett barn delar barnen lika på arvet (2 kap. 1 § ärvdabalken). Detta eftersom arvlåtarens barn är en del av den s.k. första arvsklassen. För att svara på din fråga om hur din morfars arv ska fördelas, är det först viktigt att konstatera hur många barn din morfar har. Det framgår av din fråga att det äldsta av de tre barnen endast var din mormors barn och inte din morfars, och därmed blir det äldsta barnet inte arvsberättigad till din morfar. När det gäller din mammas syster så behöver hon inte vara din morfars biologiska dotter för att vara arvsberättigad till honom. Om hon är adopterad till din morfar räknas hon som en bröstarvinge till din morfar och hon blir därmed arvsberättigad, då adoptivbarn jämställs med biologiska barn enligt lagens mening (4 kap. 21 § föräldrabalken). Är hon varken biologisk dotter eller adopterad till din morfar och alltså juridiskt inte räknas som din morfars dotter, blir hon heller inte arvsberättigad till din morfar, då arvsklasserna i 2 kap. 1-3 §§ ärvdabalken förutsätter att man är släkt till arvlåtaren i antingen upp- eller nedstigande led. Om det visar sig vara så att din mamma är din morfars enda barn, blir hon berättigad till hela din morfars arv (2 kap. 1 § ärvdabalken). Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Hur mycket ska jag ärva som bröstarvinge?

2020-01-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Min far är gift med en kvinna som inte är min mor och hon har tre barn från ett tidigare äktenskap. Nu har min far gjort ett testamente som säger att vi ska ärva lika, oavsett om jag rent juridiskt är hans enda bröstarvinge. Är detta rätt? Eller kan jag motsätta mig detta den dagen det blir fråga om bortgång och bouppteckning skall göras?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Hur ser den legala arvsordningen ut?Den legala arvsordningen tillämpas när den avlidne inte upprättat något testamente. Enligt den legala arvsordningen är det den avlidnes bröstarvingar som har rätt att ärva. Om du är ensam bröstarvinge till din far och din far är gift med en annan person än din mor har du enligt den legala arvsordningen rätt till hela arvet, dvs 100 % (2 kap. 1 § ÄB). Hur kan man testamentera?Som ovan nämnt tillämpas den legala arvsordningen endast när den avlidne inte upprättat något testamente. Finns det ett testamente ska kvarlåtenskapen så långt det är möjligt fördelas utifrån dess skrivelse under förutsättning att det är giltigt. Bröstarvingar har dock ett särskilt lagligt skydd vad gäller arv. Bröstarvingar kan inte göras arvslösa och har som minst rätt att få ut sin laglott vid ett arvsskifte. Laglotten utgör hälften av vad som skulle tillfallit bröstarvingen genom den legala arvsordningen. Om du är enda bröstarvinge har du enligt den legala arvsordningen rätt att få 100 % av arvet. Med ett testamente kan din far inskränka din legala arvsrätt till att omfatta endast din laglott. Laglotten utgör hälften av den legala arvsrätten och som ensam bröstarvinge utgör således laglotten 50 % av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § ÄB). Kan min far upprätta testamente som föreskriver lika arvsrätt för mig och hans frus barn trots att jag är enda bröstarvingen?Det finns inget som hindrar din far från att upprätta ett testamente med vilken lydelse han vill. Om du är enda bröstarvingen har du dock alltid rätt till minst din laglott som utgör 50 % av kvarlåtenskapen när han går bort oavsett vad testamentet föreskriver. En lika arvsrätt mellan dig och hans frus tre barn skulle innebära att du endast skulle få 25 % av kvarlåtenskapen (100 % / 4 = 25 %). Kan jag motsätta mig testamentet?För att få ut din laglott måste du klandra testamentet inom sex månader från att det har delgivits dig efter din fars död (7 kap. 3 § ÄB). Din far kan rent formellt föreskriva lika arvsrätt för er alla, men eftersom du är bröstarvinge har du rätt att få ut minst din laglott som i ditt fall utgör 50 % av kvarlåtenskapen. Därför kan du påkalla jämkning av testamentet och ska därmed få ut din laglott på 50 % medan resterande 50 % kan delas ut till hans fru barn eftersom din far är fri att testamentera över det som inte utgör din laglott. SammanfattningDu har som bröstarvinge rätt att få ut din laglott. Som ensam bröstarvinge till din far utgör laglotten 50 % av kvarlåtenskapen. Om din far upprättat ett testamente som inskränker på din laglott måste du klandra testamentet inom sex månader från delgivning för att få ut din laglott. Det som inte utgör din laglott är din far fri att testamentera över som han vill. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

​Kan min dotters storebror ha hand om hennes arv efter mig tills hon är myndig?

2020-02-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag är skild från min omyndiga dotters far. Om jag dör önskar jag hennes myndiga storebror sköter hennes arv tills dess hon är myndig. Går det? Isf hur? Tack
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I mitt svar till dig kommer jag att utgå ifrån att både du och din dotters far är vårdnadshavare till din dotter eftersom inget annat framgår i din fråga. Svaret kommer börja med att förklara vad utgångspunkten är om du skulle avlida. Jag kommer sedan gå över till vad du kan göra för att få din önskan igenom. Slutligen kommer jag även visa vilka problem som kan uppstå för att du skall få en så bra och heltäckande bild av situationen som möjligt! De lagar som kommer hjälpa oss att finna svaret på din fråga är ärvdabalken (ÄB) och föräldrabalken (FB).Utgångspunkten är:Dina barn kommer som utgångspunkt dela lika på kvarlåtenskapen som du lämnar efter dig när du avlidit (2 kap. 1 § ÄB).Eftersom din dotter är omyndig innebär det att hon inte själv får råda över sin egendom (9 kap. 1 § FB). Då jag antar att du och din dotters far är hennes vårdnadshavare är ni också gemensamt hennes förmyndare och har hand om hennes egendom (10 kap. 2 § stycke 1 FB). Ifall någon av er avlider så kommer den efterlevande vårdnadshavaren att bli ensam förmyndare och på egen hand förfoga över er dotters egendom (10 kap. 2 § stycke 2 FB).Hur du kan göra för att få din önskan igenom:Då du vill att din dotters storebror skall ha hand om det eventuella arvet så måste du upprätta ett testamente. I detta testamente kan du villkora egendomen genom att säga att din dotters storebror skall ha den till dess att din dotter är myndig. Detta testamente kommer då gå före den utgångspunkt som återfinns i ärvdabalken, att barnen direkt skall dela på arvet. Problem som kan uppstå:Eftersom din dotters far är hennes förmyndare kommer han vara med och företräda henne i arvsskiftet. Han kan då begära jämkning på ditt testamente. Att jämka ditt testamente kommer innebära att din dotter har rätt till ¼ av arvet direkt, eftersom ett barn aldrig kan bli uteslutet att få ut något arv genom testamente (7 kap. 1 §och 3 § ÄB). Överförmyndaren har dock rätt ge din dotter en god man om dotters far har intressen som strider mot din dotters, vilket är viktigt att komma ihåg (11 kap. 2 § stycke 3 FB).En sista sak som kan vara bra att veta: Om det blir så att du trots allt bestämmer dig för att inte skriva testamentet, kan överförmyndarkontroll bli aktuellt. Med det menas att om din dotter får ett arv som gör att hennes egendom överstiger 8 stycken basbelopp (47 300 x 8 =378 400 kronor för 2020), så kommer förvaltningen av denna egendom vara under en viss kontroll av överförmyndaren (16 kap. 1 § FB). Detta då deras uppgift är bland annat att se till så att en förmyndare inte förvaltar ett barns pengar så att det omyndiga barnet missgynnas ekonomiskt. För mer information rekommenderar jag att du tittar in på konsumenternas.se.Vidare hjälp: Vill du ha hjälp med att upprätta ett testamente eller mer rådgivning om din aktuella situation så rekommenderar jag varmt att du bokar en tid med en av våra kunniga jurister här på Lawline!Har du fler funderingar och frågor, så tveka inte på att återkomma till oss på Lawline! Allt gott! Vänliga hälsningar,

Kan jag göra mina bröstarvingar arvslösa?

2020-02-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Vill ej att mina söner skall ärva, finns det någon möjlighet att frånga laglott rätten ?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Hur ser bröstarvingars arvsrätt ut?Enligt den legala arvsordningen är ens bröstarvingar (barn) närmsta arvingar. Om inget testamente finns tillfaller kvarlåtenskapen bröstarvingarna i lika stora delar vardera (2 kap. 1 § ÄB). Man kan inte göra sina barn arvslösa, utan de har alltid rätt att få ut minst sin laglott.Laglotten utgör hälften av vad de skulle ärvt enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Om du exempelvis har två söner skulle de enligt lag ärva 50 % vardera av din kvarlåtenskap. Genom ett testamente kan du inskränka deras arvsrätt till att gälla endast deras laglotter vilket skulle innebära att de istället fick 25 % vardera av din kvarlåtenskap medan resterande del kan testamenteras fritt hur du vill. Kan jag på något sätt frångå laglotten?Du kan inte frångå laglotten enligt svensk rätt, utan den är ett skydd för bröstarvingarnas arvsrätt. Det finns dock inget som hindrar dig från att formellt sätt testamentera bort hela din kvarlåtenskap till någon annan än dina bröstarvingar, men bröstarvingarna kan då påkalla jämkning av testamentet och få ut sin laglott ändå. Om bröstarvingarna avstår från att påkalla jämkning av testamentet förlorar de sin rätt till laglotten och testamentet verkställs så som det är skrivet (7 kap. 3 § ÄB). SammanfattningDu kan inte göra dina barn arvslösa, de har minst rätt att få sin respektive laglott. Om du testamenterar bort all din kvarlåtenskap till någon annan måste dock dina barn påkalla jämkning av testamentet för att få ut laglotten. Om de inte påkallar jämkning förlorar de rätten till laglotten.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Får man ändra sitt barns arvsrätt?

2020-01-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag och min make har två gemensamma barn, jag har också två barn ( särkullsbarn)från ett tidigare äktenskap. Det ena av särkullbarnen har vi ingen kontakt med. Kan vi på något sätt påverka arvet till detta barnet genom testamente?
Mikaela Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utan ett testamente är det barnen som har arvsrätt i första hand (2 kap. 1 § ärvdabalken), vilket kan skrivas bort med hjälp av ett testamente. Dina särkullbarn är dock bröstarvingar och har en oinskränkt rätt till sin laglott, som är halva arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Arvslotten skulle i dina barns fall innebära att varje barn får en fjärdedel av ditt arv, och deras arvslott är en åttondel. Alltså har alla dina barn en rätt till en åttondel av arvet. Det krävs dock att barnet själv yrkar jämkning på testamentet (7 kap. 3 § 1 st ärvdabalken). Alltså har du rätt att skriva vad du vill i ett testamente, men påkallar ditt barn jämkning av det så har hen rätt till sin laglott. Vänliga hälsningar,

Vilka arvsregler gäller när min far, boende i Norge, avlidit?

2019-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej jag bor i sverige å min far som bor i Norge har avlidit den 12 dec . Jag är sk oäkting dvs att han hade en utomäktenskaplig kontakt med min mor och resultatet blev jag . Hur ärver jag honom ? Vad är mina rättigheter ? Han har 2 st barn inom äktenskapet och en ny fru . Kan dödsboet strunta i mig eller på annat sätt utesluta mig från arvslott ? Hur gör jag för att få kontakt med dodsboet ? Kan ni undersöka detta å ta kontakt med dödsboet eller hur gör jag ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis vill jag klargöra att svaret av din fråga till stor del styrs av norska lagregler. Norsk rätt (nordisk rätt i allmänhet) påminner i mångt och mycket om vartannat. Det finns dock skillnader och svenska jurister har i allmänhet mindre kunskap om andra länders lagar. Du bör ha det i beaktande inför att svaret läses. Den framställning som görs nedan sker i stort utifrån ordalydelsen av den norska lagen.Enligt EU-rättsliga överenskommelser ska lagen där den avlidne vid sin död hade sin hemvist tillämpas på hela arvet. Så gäller trots att Norge inte är medlem i EU (art 20-21.1 EU:s arvsförordning). I och med EU:s arvsförordning innebär det att norsk lag är tillämplig på arvet vid din fars bortgång.Norska regler för arv framgår av lov om arv m.m. (arvelova). Om den avlidne var gift utgörs arvet av den avlidnes andel (vanlig hälften) av gemensam egendom samt den avlidnes eventuella enskilda egendom. Först att ärva är den avlidnes barn, s.k. livsarvingar (jämförbart med bröstarvingar i Sverige). Den avlidnes barn ärver lika del (1 § arvelova). Om den avlidne var gift har efterlevande make rätt till en fjärdedel av arvet, dock minst fyra grundbelopp (jämförbart med svenska prisbasbelopp) (6 § arvelova). Fyra grundbelopp motsvarar ca 400.000 NOK. Det stadgade innebär att den efterlevande maken ärver 1/4 men minst fyra grundbelopp, eventuella barn delar på 3/4. Om det upprättats ett testamente i vilken din far testamenterat bort sin kvarlåtenskap har du som bröstarvinge (och särkullbarn) rätt till din laglott. Laglotten (benämnt pliktdelen) utgör två tredjedelar av arvlåtarens kvarlåtenskap. Laglottskvoten beräknas på arvlåtarens nettodödsbo efter att skulderna dragits av. Laglotten är dock beloppsbegränsad till 1.000.000 NOK per barn (29 § arvelova). I ditt fall innebär det att om din far inte efterlämnade någon make och inget testamente ska arvet fördelas lika mellan dig och de andra barnen. Om han efterlämnade en make har vederbörande rätt till 1/4 av arvet efter honom, dock minst fyra grundbelopp. Om det upprättats ett testamente vari kvarlåtenskapen testamenterats bort har du rätt till den norska motsvarigheten till laglott.När någon avlider i Norge ska dödsfallet anmälas av närmsta anhöriga till tingsrätten eller polisen i kommunen där den avlidne bodde. Förfarandet är något som ofta begravningsbyråer är behjälpliga med. Om du är registrerad som anhörig men boende i Sverige ska norska myndigheter anmäla dödsfallet till svenska myndigheter som i sin tur ska meddela dig. Det kan i ditt fall dock vara en god idé att själv ta kontakt. Du bör kunna ta kontakt med tingsrätten på orten där din far bodde för att få kontakt med dödsboet. Se hemsida från Norges domstolar för förteckning över de olika tingsrätterna. Om du hellre vill ha hjälp av en jurist från Lawline juristbyrå kan vi bistå dig i kontakten och vara behjälpliga så du kan bevaka din rätt. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att kontakta mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,