hur fördelas kvarlåtenskapen när den avlidne var gift och hade barn?
Hej, vem ärver vad och hur ser % fördelningen ut när en make avlider och de har ett gemensamt barn och det finns 2st bröstarvingar till fadern inga testamenten finns. Låt oss anta att det finns ett hus hur ser procentfördelningen ut för alla barn och makan?
Och hur mycket har var och en rätt till i en bodelning om inga testamenten och enskild egendom finns.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att det är en person som går bort, som är gift och har ett barn med den efterlevande makan, och två barn sedan tidigare med en annan person.
Hur ser fördelningen ut?
Som utgångspunkt ärver inte makar varandra, om det inte finns testamente. Efterlevande maka har alltså ingen egen arvsrätt, eller egen andel. Om den som avlider är gift tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken om det finns gemensamma barn (3 kap. 1§ 1st. Ärvdabalken, ÄB). Hur mycket den efterlevande maken ärver beror på hur mycket tillgångar som finns i boet. Utgångspunkten är att efterlevande make endast ärver framför gemensamma barn, och har då inte en egen andel utan ärver det gemensamma barnets andel. Detta innebär att eventuella särkullbarn (barn som den avlidne har med någon annan) ärver direkt vid bortgången av den första maken (föräldern). Utan ett testamente ska arvet fördelas lika mellan dennes arvingar. Detta innebär att varje bröstarvinge får vardera 1/3 (om den avlidne har tre barn). Det görs alltså ingen skillnad på hur mycket man ärver, mellan särkullbarn och gemensamma barn i detta läge. Skillnaden ligger istället i när barnen får del av arvet. Ett gemensamt barn måste som utgångspunkt vänta på sitt arv tills även den andra föräldern går bort, medan särkullbarn får sitt arv direkt. Ett undantag från detta är dock om efterlevande make inte får tillräckligt med tillgångar vid bodelningen (3 kap. 1§ 2st. ÄB). Efterlevande make har rätt att få ut fyra prisbasbelopp (ett belopp som fastställs av regeringen varje år). För år 2021 är det 47 600 kr. Om maken går bort år 2021 har efterlevande make alltså rätt att få ut 190 400 kr (inkl. enskild egendom + gemensamma barns arvsandelar). Får efterlevande make ut mindre än detta ärver alltså efterlevande make särkullbarnens andel upp till denna summa. Särkullbarnen ger upp lika mycket vardera, och får resten av sin andel när efterlevande make gått bort. Om efterlevande make istället får ut mer än denna summa, ärver särkullbarnen sina delar direkt. Det gemensamma barnet får i vilket fall vänta tills efterlevande make gått bort för att få ut sin 1/3.
Bodelning
Vid en bodelning ingår giftorättsgods (10 kap. 1§ Äktenskapsbalken). När en gift person dör ska en bodelning göras, och då delas giftorättsgodset lika dem emellan. Finns det enskild egendom ska detta inte ingå, utan läggs till varje parts tillgångar efter bodelningen. Den avlidnes kvarlåtenskap (det som arvingarna ärver) består alltså i det som denne fått genom bodelningen (hälften av giftorättsgodset) plus eventuell enskild egendom. Det är detta som sedan fördelas på arvingar lika, alltså 1/3 i detta fall. Efterlevande make får hälften av giftorättsgodset genom bodelningen och sin egen enskilda egendom. Den avlidne makens kvarlåtenskap ska fördelas på dennes arvingar lika, men enligt reglerna ovan. Ett eventuellt hus räknas sannolikt som giftorättsgods om det inte finns äktenskapsförord som säger annat, och då delas husets värde på två vid bodelningen, och tillfaller vardera make med lika del. Barnen får således dela lika på halva husets värde.
Sammanfattningsvis
Den avlidnes barn ärver vardera 1/3 av kvarlåtenskapen (om det finns tre barn). Om två personer har 600 000 kr i giftorättsgods, och ingen enskild egendom, delas detta på hälften när en person dör. Den avlidnes del blir då 300 000 kr, och då ärver dennes barn (om den har tre barn) vardera 100 000 kr. Ett testamente kan ändra andelsfördelningen. En efterlevande make har ingen egen arvsrätt, vilket innebär att den avlidnes kvarlåtenskap inte ska delas på fyra i detta fall, utan endast på dennes bröstarvingar, alltså tre. Den efterlevande maken ärver dock med fri förfoganderätt före det gemensamma barnet (1/3) som får ut sin andel först när efterlevande make gått bort. Efterlevande make ärver även före eventuella särkullbarn, upp till den summa som ovan angetts. Täcks denna summa får särkullbarnen ut sin vardera del (1/3 var) direkt när dennes förälder går bort.
Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!
Vänligen,
