Ärver gemensamma barn mer än särkullsbarn?

2019-02-12 i Bröstarvinge
FRÅGA |Arv mellan särkullbarn och gemensamma barn.Hej, Min mamma dog 2016 och var gift med min pappa. Vi är altså två gemensamma barn. Pappa sitter på alla pengarna i familjen samt äger villan osv (mamma jobbade inte) Dvs inget står i mammas namn. Hon lämnade bara skulder på ca 48000 sek i form av begravningskostnader osv, och min pappa begärde jämkning under bouppteckning och valde att vardera skulle behålla sina giftorättsgods. I bouppteckning finns alla hans tillgångar med. Pappa dog några månader sen (änkling) och vi ska nu göra bouppteckning. Pappa har två barn från tidigare äktenskap dvs särkullbarn.Min fråga är hur kommer arvet att se ut för oss 4? Kommer vi att dela lika på allt eftersom mamma lämnade bara skukder eller får gemensamma barn ut mera?Tack!
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Som jag förstår dig så finns det inget arv till er efter er mamma, hade det funnits ett arv efter henne så hade mitt svar blivit annorlunda. Hade er mamma haft tillgångar hade er pappa ärvt henne (3:1 Ärvdabalk), när sedan båda var borta hade ni ärvt både henne och er pappa, och ni hade då fått ut mer än era halvsyskon. Nu är ni fyra stycken som är barn till din pappa, och ni har då rätt till lika mycket i arv var (2:1 Ärvdabalk) förutsatt att er pappa inte skrivit något annat i ett testamente. Arvlåtarens barn taga lika lott som det står i lagen. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Hur ska jag göra för att mina barn inte ska ärva?

2019-01-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min fråga gäller mina barn. Jag vill inte att de ska ärva mig, men jag tänkte ge dem en del av mina pengar medans jag lever, gentemot att de efter min död ska inte ska ha nåt. Går det? och hur ska jag gå till väga? Tacksam för svar på förhand!
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kan göra så dina barn inte får ut något arv av dig när du dör. Men att du planerar att ge barnen gåvor under tiden som du lever. Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingar, barn, till den avlidna kan aldrig bli arvlösa. Barnen har alltid rätt till ett vist arv. Den så kallad laglotten. Vilket är hälften av arvslotten. (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten och laglotten kommer därför att bero på hur stor kvarlåtenskap som du har. Laglotten har som tidigare nämnt barnen rätt till. Denna rättighet kan du inte ta ifrån med genom tex. ett testamente. Men eftersom du planerar att ge barnen pengar under tiden du lever kan dessa pengar komma att ses som ett förskott på ditt arv till dem. När pengar eller då gåvor ges till bröstarvingar kommer det föreligga en presumtion att gåvorna är förskott på arv om inte annat anges (6 kap. 1 och 4 § ÄB). Det innebär även att en bröstarvinge, vid beräkning av hur stor arvslotten respektive laglotten är, måste ta med förskottet i beräkningen. Vidare innebär det att förskottet måste avräknas på laglotten. Det innebär att om bröstarvingen har fått gåvor som motsvarar laglotten har barnet fått sin laglott och barnet behöver egentligen inte få något mer. Om gåvorna inte motsvarar laglotten har barnen rätt till så mycket för att nå upp till laglotten (7 kap. 1 och 2 § ÄB). Vilket innebär om du ger barnen gåvor (förskott på arv) som motsvarar eller är mer än laglotten har deras rätt till laglotten aktualiserats. Du kommer då kunna testamentera bort din resterande kvarlåtenskap (6 kap. 1 § ÄB och 7 kap. 1-3 § ÄB). Du kan se till att gåvorna är förskott på arv genom att skriva gåvobrev rörande pengarna du ger till dina barn. Vidare krävs det att du skriver ett testamente för hur du vill att resterande kvarlåtenskap ska fördelas (9 kap. och 10 kap. ÄB). Finns det inget testamente kommer den legala arvsordningen gälla, där dina barn då troligtvis kommer ärva (2 kap. 1 § ÄB). Men om barnen däremot inte har fått ut motsvarande sin laglott i gåvorna kommer barnen att kunna jämka testamentet och därmed få ut så mycket som krävs för nå upp till laglottssumman (7 kap. 1 och 3 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

Fördelning av arv när testamente saknas

2019-01-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min mamma gick bort nu och skulle skrivit testamente men han ej. Hon har en son min bror som knarkar och hållt på ta dö på henne och utnyttjat mig sexuellt sen jag var 9 år kan man ta upp detta i domstol jag kommer vägra han ska få nåt av arvet var det sista hon ville men rör sig inte om pengar hon hade knappt några.
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det du vill få svar på är hur arvet efter din mamma kommer att fördelas mellan dig och din bror. För att besvara din fråga på ett tydligt sätt har jag valt att först beskriva hur ett arv kan fördelas generellt utifrån hur din fråga ställts och därefter hur det ska fördelas i ert fall. Generella bestämmelser Eftersom att er mamma inte hann upprätta ett testamente ska arvet fördelas enligt den legala arvsrätten, dvs. arvet ska fördelas enligt lag. Enligt lag ska arvet efter er mamma fördelas lika mellan bröstarvingarna, dvs. dig och din bror (2 kap. 1 § ÄB).Det finns dock ett antal faktorer som kan påverka fördelningen av arvet i ert fall som inte framgår av frågan. Den första frågan är huruvida er mamma var gift vid sin bortgång, om så är fallet ska arvet först tillfalla hennes make (3 kap. 1 § ÄB). Du och din bror får då rätt till arvet efter er mor första efter att hennes make dött (3 kap. 2 § ÄB). Detta gäller dock endast i det fall att den man er mamma var gift med inte var er gemensamma pappa, har er mamma gift om sig blir ni så kallade särkullsbarn och har då rätt att få ut arvet från er mamma direkt (3 kap. 1 § st.1 ÄB) Det framgår inte heller om du och din bror är din mammas enda barn, om så inte är fallet ska arvet fördelas även till övriga syskon. Jag kommer i mitt svar att utgå från att er mamma inte var gift och att du och din bror är de enda arvingarna efter er mamma (2 kap. 1 § ÄB).Fördelningen av arv i ert fall Som ovan nämnts ska arvet efter er mamma fördelas enligt lag och enligt lag ska arvet fördelas lika mellan dig och din bror, även om du uppfattat att detta inte är din mammas vilja. Den enda möjligheten att ta den legala arvsrätten ur spel är tyvärr genom att upprätta ett giltigt testamente enligt 10 kap. ÄB. Eftersom er mamma inte hann upprätta något sådant testamente kommer alltså arvet att fördelas lika mellan dig och din bror, även om du uppfattat att detta inte varit hennes vilja. Hoppas att du fått svar på din fråga! Annars ska du inte tveka att höra av dig igen. Med vänlig hälsning

Är det möjligt att hålla inne arvet för en bröstarvinge tills dess att båda föräldrarna är döda?

2019-01-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |Är det möjligt att hålla inne arvslotten för bröstarvingar tills dess att båda föräldrarna är döda?Vad innebär "arv med fri förfoganderätt"?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du väljer att vända dig till oss på Lawline med din fråga!För att få svar på din fråga, så får vi gå in i Ärvdabalken (ÄB) och kika. Jag kommer i mitt svar först och främst att redogöra för vad som menas med ett "arv med fri förfoganderätt". Jag kommer sedan att gå igenom de relevanta arvsreglerna.Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man inte får testamentera bort egendomen, eller ge bort stora delar av den i gåva Att ärva med fri förfoganderätt innebär att den som ärver i princip får gör vad den vill med arvet. Personen kan exempelvis välja att spendera eller sälja arvet. Det finns dock vissa restriktioner till detta. Den som ärver med fri förfoganderätt får nämligen inte testamentera bort arvet, eller ge bort stora delar av arvet i gåva. Anledningen till detta är att arvet ska gå tillbaka till arvingarna efter den som först efterlämnade arvet, när den som mottog arvet med fri förfoganderätt har gått bort. När arvet går tillbaka till arvingarna, så får det ett så kallat "efterarv" (ÄB 3 kap 2 §). De ska då få en viss kvotdel i den avlidnes totala förmögenhet. De ärver alltså inte en viss summa, utan en beräkning görs för att se hur stor andel ut av den förmögenhet som finns kvar de sedan ska få.Jag kommer nu nedan att svara på din andra fråga.Svaret kan se olika ut beroende på om föräldrarna är gifta eller inte Det är i första hand barn som ärver sina föräldrar, i lika stora delar. Dessa kan även kallas för "bröstarvingar" (ÄB 2 kap 1§). Det är sedan något annorlunda regler beroende på om föräldrarna är gifta eller inte, och jag ska därför gå igenom båda dessa scenarion. En efterlevande maka/make ärver alltid före gemensamma barn En efterlevande make/maka ärver alltid före gemensamma barn (ÄB 3 kap 1 §). Det innebär att de gemensamma barnen får vänta med att få ut hela sitt arv tills dess att båda föräldrarna har gått bort. När det har skett så har de bland annat rätt till ett efterarv efter den först avlidne föräldern, vilket jag förklarade ovan (ÄB 3 kap 2 §). Jag ska förklara detta närmare med hjälp av ett exempel:A och B är gifta och har två barn. Tillsammans har de en total förmögenhet på 400 000 kr. A avlider, och lämnar 200 000 kr efter sig i arv. Detta innebär att barnen ska få varsin arvslott på 100 000 kr var. B kommer dock att ärva dessa före de gemensamma barnen, vilket resulterar i att B alltså får behålla den totala förmögenheten på 400 000 kr. Barnen får sedan ut både efterarvet efter A, liksom arvet efter B, när även B har gått bort.Barn ärver direkt om föräldrarna inte är gifta Om föräldrarna inte är gifta, så ser det dock lite annorlunda ut. Det resulterar nämligen i att den efterlevande makan/maken inte ärver före de gemensamma barnen, och att barnen i regel ska få ut arvet efter den avlidne föräldern direkt. Man kan då istället välja att skriva ett testamente. Det kan dock isåfall vara bra att ha några saker i åtanke.Man kan skriva ett testamente Man kan som sagt skriva ett testamente, som ger den efterlevande föräldern fri förfoganderätt över det som den först avlidne föräldern lämnar efter sig. Viktigt att veta är dock att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott. Laglotten består av halva arvslotten (ÄB 7 kap 1 §). I exemplet ovan så hade barnens laglotter legat på 50 000 kr var, då deras arvslotter låg på 100 000 kr. Detta innebär att barnen kan välja att jämka ett eventuellt testamente och på så sätt få ut sina laglotter, om ni skulle välja att skriva ett testamente som ger den efterlevande makan/maken rätten att ärva med fri förfoganderätt. Resultatet av ett sådant testamente hade nämligen blivit att testamentet hade inskränkt på barnens rätt till sina laglotter. Barnen kan dock givetvis välja att respektera sina föräldrars önskan, och inte jämka testamentet. De får då ut arvet i efterarv när den kvarlevande föräldern går bort. Det finns dock ingen möjlighet att tvinga barnen till att avstå från sin laglott.Sammanfattning Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man i princip får göra vad man vill med det som man har ärvt. Det finns dock restriktioner som innebär att man inte får testamentera bort arvet, eller ge bort stora delar av det i gåva.Huruvida det är möjligt att hålla inne på bröstarvingars arvslotter, beror på om föräldrarna är gifta eller inte. En efterlevande makan/maken ärver i princip alltid före gemensamma barn. Barnen ärver dock oftast sin avlidne förälder direkt, om föräldrarna inte är gifta. Man kan då skriva ett testamente som ger den efterlevande makan/maken fri förfoganderätt över det som den avlidne lämnar efter sig. Viktigt att komma ihåg är dock att bröstarvingar alltid kan jämka ett sådant testamente för att få ut sin laglott.Mina rådJag skulle råda dig att ta kontakt med våra duktiga jurister på info@lawline.se, om ni önskar hjälp med att skapa ett testamente.Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig en bit på vägen med din frågeställning. Om du skulle ha några ytterligare funderingar, så är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Dödsbos skulder

2019-02-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Min mamma gick bort för två år sedan. Jag tog inte ut min arvsrätt eftersom att det skulle ha drabbat min pappa. Nu har även han gått bort och jag är enda arvinge. Han hade sitt hus belånat (samma hus som han och mamma ägde tillsammans). Nu undrar jag hur det blir med lånet de hade på huset? Pappas pengar hamnar ju först i dödsboet, är det därifrån lånet till banken skall återbetalas? Det innebär isf att det jag skulle ha ärvt "försvinner". Eller är det så att jag som arvinge säljer huset och betalar tillbaks lånet till banken?
Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. När din pappa har dött så bildas det ett dödsbo. Ett dödsbo är kvarlåtenskapen (tillgångar och skulder) efter en avliden person och räknas som en juridisk person. Dödsbodelägare kan vara den dödes efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Med universell testamentstagare menas någon som får alla den avlidnes tillgångar eller en viss andel, enligt den avlidnes testamente. De som är dödsbodelägare förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt om vilka beslut som ska fattas, till exempel sälja värdepapper, avsluta konton eller sälja en fastighet. Eftersom du inte nämnt några syskon så antar jag att du är den enda bröstarvingen enligt 2 kap. 1 § ärvadbalken (ÄB). Finns inga universella testamentstagare så är du ensam dödsbodelägare och kommer därför fatta dessa beslut själv. Gällande din pappas skulder så är det som så att i Sverige råder en princip om att skulder inte ska ärvas, om man inte har gemensamma lån/skulder för då ansvarar man solidariskt för dessa. Huvudregeln återfinns i 10 kap. 10 § handelsbalken. Eftersom din mamma redan är död så räknas skulden som din pappas egna skuld. Din pappas skulder ska lösas mot tillgångarna i dödsboet. Med andra ord så behöver inte du betala din pappas skulder, utan det ska alltså tas från de andra tillgångar som finns i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala av skulderna kommer inte du att ärva den resterande delen av skulden. Man skulle kunna uttrycka sig som att skulden skrivs av och försvinner när innehavaren av skulden har avlidit. Kan inte dödsboet betala av lånet så behövs fastigheten i säljas. Ett alternativ för dig kan då vara att sälja fastigheten direkt från dödsboet. Då måste du först söka lagfart på fastigheten för dödsboet räkning. Lagfart är en officiell registrering av en ny lagfaren ägare till fastigheten. Dödsboet (du) kommer då vara lagfaren ägare och då kan du sälja fastigheten så att din pappas skulder på så vis kan betalas av. Om det finns några pengar kvar efter försäljningen så ärver du dessa. På lantmäteriets hemsida finns det bra beskrivet hur denna process går till. Jag rekommenderar dig att gå in där att läsa eftersom det är väldigt bra beskrivet hur denna process går till. Med vänlig hälsning,

Kan jag testamentera mer till något av mina barn?

2019-01-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, hur gör jag enklast när det gäller testamente? Har 3 barn, varav två är vuxna och ett är barn. Skulle jag gå bort innan den lilla är vuxen vill jag att hon får större del av mitt arv, så att hon klarar sig ekonomiskt. Kan man testamentera en del till henne så att hon för mer än bara sin arvslott eller är det bättre med gåvobrev? Har en bostadsrätt och är skild.
Clara Danelid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina bröstarvingar har rätt till sin laglott vid din bortgång. Laglotten utgör hälften av deras arvslott (7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Det innebär att du kan testamentera en större del till din dotter men hon har inte rätt till sin laglott utöver det som testamenterats till henne (7 kap. 2 § ÄB).Det är möjligt att ge bort egendom som gåva till dina barn under din livstid. För att det inte ska räknas som förskott på arv måste det dock framgå av gåvobrevet att gåvan inte är avsedd som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Tänk också på att vissa gåvor kan klandras vid ett arvskifte, exempelvis om du gett bort något i gåva som du fortsätter använda under din livstid (4 kap. 7 § ÄB).Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Bröstarvingar

2019-01-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vem är bröstarvinge?
Oliver Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) framgår att bröstarvingar är den avlidnes barn.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man testamentera olika till sina bröstarvingar?

2019-01-05 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej - vad jag förstår kan jag testamentera bort halva mitt arv till vem jag vill utan att det ska ingå i laglott/arvslott? Om jag har 2 bröstarvingar - kan jag då testamentera halva min kvarlåtenskap till en av dem, samt låta andra halvan delas av de båda?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ärvdabalken (ÄB) är tillämplig lag för din frågeställning. Hur ärver bröstarvingar?Enligt den legala arvsordningen är de närmaste arvingarna den avlidnes bröstarvingar och dessa ärver lika stor del (2 kap. 1 § ÄB). Med två bröstarvingar innebär detta att de enligt lag ärver 50 % vardera av din kvarlåtenskap. Detta kan ändras genom testamente. Kan jag testamentera halva min kvarlåtenskap till en av dem, samt låta andra halvan delas av de båda?Genom testamente kan man ändra vem som ärver när man avlider. Bröstarvingar har precis som du skriver dock alltid rätt att minst få ut sin laglott som arv. Laglotten är hälften av vad som skulle tillfallit bröstarvingen enligt lag (7 kap. 1 § ÄB). Dina bröstarvingars laglott utgör 25 % vardera av din kvarlåtenskap. Detta innebär att du kan testamentera så som du skriver, att ena bröstarvingen får sin laglott på 25 % av kvarlåtenskapen, medan den andra bröstarvingen får 75 % av kvarlåtenskapen. Det korta svaret på din fråga blir alltså ja du kan testamentera halva min kvarlåtenskap till en av dem, samt låta andra halvan delas av de båda!Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar