Bröstarvinges rätt till arv

2018-10-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |jag är bröst arvinge med två halv syskon som är särkulls barn. hur stor del har jag rätt till att ärva? Då våran gemensamma mor dog för 8 år sedan, och jag är enda gemensamma barnet. de var heller aldrig gifta. jag tror att min mor testamenterade allt till min far. Nu lever han i ett nytt särbo förhållande. Och har sålt huset som han och min mor ägde gemensamt bland annat. Det var någon som sa att jag skulle ha rätt till pengar ev.
Filip Braun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Då frågan berör arvsrätt, är således ärvdabalken tillämplig. Du nämner att din mor testamenterade alla pengar till din far, detta går dock inte att göra. Enligt 7 kap. 1 § ÄB har du som bröstarvinge rätt till din laglott, det vill säga, 25 % av hennes kvarlåtenskap. Huvudregeln är att vid makes bortgång, skall den andra maken (din far), ärva allting, enligt 3 kap. 1 § ÄB. När din far sedan går bort, har du rätt till din mors laglott, enligt 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Förutom din mors laglott, har du enligt 7 kap. 1 § ÄB rätt att ärva 25 % av hans kvarlåtenskap. Detta går inte att testamentera bort. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Påverkar byte av namn arvsrätten?

2018-10-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Undrar angående min rätt till ett arv efter min far om jag byter för- och mellannamn. Får jag mitt arv fast jag inte har kvar mitt gamla namn. Har inte genomfört namnbytet än, men kommer göra det snart. Min far är gammal och sjuk och vi har ingen fungerande relation. Tack på förhand.
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av hur din fråga är ställd antar jag att du är biologiskt barn till din far. Som biologiskt barn är du i arvsrätten att kallas för bröstarvinge. Bröstarvingar är arvsberättigade, vilket är lagstadgat i 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Testamente kan endast inskränka hälften av arvslotten (7 kap 1 § och 3 § ÄB). Din far kan alltså inte göra dig helt arvslös genom testamente eftersom du alltid är berättigad att få ut din laglott dvs hälften av arvslotten. Med arvslott menas det du får ut enligt lag. Att du ändrar för och mellannamn påverkar inte din arvsrätt. Du är därmed berättigad att ärva efter din far. För fler frågor är du välkommen att ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04mvh

Kan mina syskon göra mig arvlös?

2018-09-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Mina syskon vill göra mig arvlös, för att dom ser att min mamma flyttat över pengar till mig.Kan dom göra det?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Det enkla svaret på frågan är nej. Dina syskon kan inte direkt påverka hur du ärver från din mamma. Din mamma kan påverka hur hennes saker och pengar ska fördelas mellan dig och dina syskon genom att skriva testamente. Hon kan inte heller göra dig arvlös, eftersom du alltid har rätt till det som kallas laglott. Du kan däremot behöva göra en avräkning om du fått pengar av din mamma. Jag ska förklara vad som gäller lite mer utförligt nedan. Jag tar upp regler som finns i ärvdabalken (ÄB).Du har alltid rätt till din laglottBarn har alltid rätt att få sin laglott i arv från sina föräldrar. Laglott är hälften av arvslotten, alltså det man skulle få enligt de vanliga arvsreglerna om inte exempelvis ett testamente påverkar arvet (ÄB 7 kap. 1 §). Här är ett räkneexempel:Din mamma avlider och lämnar efter sig 300 000 kr. I det här exempel räknar jag på det som att du har två syskon. Enligt lag ska ni dela lika på pengarna och få 300 000/3 = 100 000 kr var. Det är er arvslott. Er laglott är då 100 000/2 = 50 000 kr. Du och dina syskon kan inte göras arvlösa av er mamma. Ni kommer alltid ha rätt till att få er laglott (ÄB 7 kap. 3 §). Syskon kan inte göra varandra arvlösa, men kan till exempel påverka varandras arv genom att överklaga om fördelningen av kvarlåtenskapen inte tar hänsyn till deras rätt till laglott.Gåvor som är förskott på arv ska räknas av på din arvslottDu skriver att din mamma har flyttat över pengar till dig. Jag förstår det som att din mamma har gett dig pengar som gåva. Gåvor som en förälder ger till sina barn antas vara förskott på arv (ÄB 6 kap. 1 §). Det betyder att ni ska ta hänsyn till det när ni fördelar er mammas kvarlåtenskap (ÄB 6 kap. 5 §). Här är ett räkneexempel:När din mamma avlider lämnar hon efter sig 300 000 kr. Du har två syskon i det här exemplet. Din mamma har gett dig 100 000 i gåva när hon levde. Innan man räknar ut arvet lägger vi i teorin till gåvan till kvarlåtenskapen. Det är alltså 300 000 + 100 000 = 400 000 kr som ska fördelas mellan er. Ni får 400 000/3 = 133 333 kr var i arvslott. Du har redan fått 100 000 kr i förskott och ska därför få 133 333 – 100 000 = 33 333 kr. Dina syskon ska få 133 333 kr var.Gåvor som inte är förskott på arv ska inte avräknasHar din mamma gett dig pengar och uttryckligen förklarat att det inte är förskott på arv, så ska det inte göras en avräkning på ditt arv (ÄB 6 kap. 1 §). Det måste du dock kunna bevisa på något sätt. Ett bra sätt att göra det är att din mamma skriver gåvobrev där det tydligt står att det inte rör sig om förskott på arv.Sammanfattningsvis kan dina syskon inte göra dig arvlös. Din mamma kan bestämma hur hennes kvarlåtenskap ska delas mellan dig och dina syskon i ett testamente, men hon kan inte heller göra dig arvlös. Du och dina syskon har alltid rätt att få ut era laglotter.Pengarna som din mamma har gett dig räknas som förskott på arv. Då ska ni göra en avräkning när ni fördelar er mammas kvarlåtenskap mellan er. Det betyder att ni fördelar arvet som om gåvorna aldrig har getts och sen räknar ni bort gåvorna från din arvslott. Du får alltså en mindre del än dina syskon när kvarlåtenskapen fördelas efter er mammas död, eftersom du redan fått en del av ditt arv i förskott. Detta gäller dock inte om din mamma uttryckligen sagt att pengarna hon gett dig inte är förskott på arv.Avslutande rådDu skriver inte om din mamma fortfarande är i livet eller inte. Är hon det föreslår jag att du, dina syskon och din mamma försöker prata om den framtida fördelningen av hennes kvarlåtenskap. Det är bra om ni reder ut sånt som olika gåvor som hon gett dig och dina syskon, så att alla vet om det rör sig om förskott eller inte. Är det så att ni håller på med fördelningen av kvarlåtenskapen och ni inte kan komma överens kan det vara bra att söka juridisk hjälp. Ni kan boka tid med Lawlines jurister här.

Hur ska arvet delas upp mellan två barn när de ena barnet vill ha bil på sin lott?

2018-09-09 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag och min bror förbereder arvskiftet efter vår mor. Vi är de enda arvingarna och inget testament finns. På banken finns 500.000 kr. Bilen har värderats till 140.000 kr. Min bror vill överta bilen. Hur ska vi räkna då? Ska vi dra av 140.000 kr från 500.000 och så får jag 140.000 kr + 180.000 kr och min bror bilen + 180.000 kr? Eller ska vi bara dra av hälften av bilens värde från bankmedlen som ska delas upp, d.v.s. jag får 70.000 kr + 215.000 kr och min bror får bilen + 215.000 kr?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur ska arvet delas upp mellan barn?Regler om arv hittas i ärvdabalken.Barn ska dela lika på arv efter sina föräldrar (2 kap 1 § ärvdabalken). Detta betyder att du och din bror har rätt till 50 % var av arvet.Hur ska ni räkna?I beräkningen förutsätter jag att det inte finns några andra tillgångar i dödsboet än bankkontot och bilen.Om det finns 500 000 kr på banken och bilen är värd 140 000 kr finns tillgångar i dödsboet på totalt 640 000 kr. Då ni har rätt till 50 % var av arvet ska utdelningen resultera i att du och din bror har tillgångar värda 320 000 kr var. Den första uträkningen du presenterade i frågan är alltså korrekt. Resultatet:-Din bror får bilen (140 000 kr) och 180 000 kr från bankkontot (140 000 + 180 000 = 320 000).-Du får 320 000 kr från bankkontot. Totalt blir detta 640 000 kr vilket innebär att alla tillgångar är utdelade och ni barn har fått 50 % var.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Fördelning av kvarlåtenskap

2018-10-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min make har skrivit ett testamente, där hans fem barn får sin laglott, resterande kvarlåtenskap ska jag erhålla med "förfoganderätt"."Efter makes död ska den då varande egendomen efter mig tillfalla mina bröstarvingar" skriver min make. Vad menas med detta?Ska jag föra bok över de pengar jag ärver efter min make, eller vad menas med "Förfoganderätt"? Jag har själv två barn, och undrar förstås hur krångligt det här kommer att bli efter min död. Kommer min makes barn att ärva mig, och inte mina barn? Min make är femton år äldre än jag, så om inget oförutsett inträffar är det sannolikt att jag kommer att leva ett antal år efter hans död. Våra barn har ingen större kontakt nu medan vi lever (de är vuxna), och ännu mindre efter vår död.
Filip Braun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom frågan avser arv, är ärvdabalken tillämplig. Vid makes bortgång ska först en bodelning ske, enligt 23 kap. 1 § ÄB. Detta betyder att alla era gemensamma tillgångar ska slås samman, för att sedan delas med två. Hälften av förmögenheten är din och den andra hälften är din makes. Det är din makes andel som ska delas ut genom arv.Din makes barn har rätt att få ut sin laglott direkt, dvs hälften av din makes andel. Resterande hälft, tillfaller dig, med fri förfoganderätt menas att du får råda över tillgångarna. Du får dock inte testamentera bort eller ge bort i form av gåvor. Du behöver inte heller bokföra hur du råder över tillgångarna. När du sedan går bort, har dina två barn rätt till minst hälften, 7 kap. 1 ÄB. Din makes barn har då rätt till din andel som du fick av din make när han gick bort. Med vänlig hälsning,

Vilken rätt har en bröstarvinge till arvet?

2018-09-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |min pappa fick ärva 130.000 kr när farfar gick bort. Hans syster fick ärva hela gården och skog värd ungefär 2 miljoner. Det finns inga särkullbarn eller någon skilsmässa med i bilden. Farfar var gift med farmor hela livet.Min far vägrar bestrida arvet och lever hellre som fattig. Vilken rätt har han till sin del av arvet?Finns det något jag kan göra för att påverka?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar ärvdabalken. Det finns olika svar på din fråga baserat på om din farfar hade upprättat ett testamente eller inte. Detta framkommer inte i din fråga, så jag tänker redogöra för båda fallen. Arvsfördelningen genom lagUtgångspunkten vid fördelningen av arvet är att den avlidnes barn ska ärva allt (ärvdabalken 2 kap. 1 §). Den avlidnes barn är bröstarvingar och tar lika stor del (arvslott) av arvet. I ditt fall utgår jag från att din farfars bröstarvingar endast är din pappa och din pappas syster. De ska i sådant fall enligt ärvdabalkens regler ta lika stor arvslott och alltså dela lika på arvet.Arvsfördelningen genom testamenteArvsfördelningen för bröstarvingarna får inskränkas genom att den avlidne upprättar ett testamente. En bröstarvinge har dock alltid rätt till hälften av den arvslott som tillkommer honom/henne enligt ärvdabalkens regler (ärvdabalken 7 kap. 1 §). Denna andel kallas för laglott. Om din farfar har testamenterat bort en större del av sitt arv till din pappas syster, har din pappa ändå rätt till en fjärdedel av arvet. För att utfå laglotten måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet (ärvdabalken 7 kap. 3 §). Bröstarvingen måste göra sitt anspråk om jämkning känt för testamentstagaren inom sex månader från att testamentet delgetts till arvingarna. Om det rör sig om ett testamente i ert fall måste alltså din pappa rikta ett anspråk om jämkning till din pappas syster inom sex månader för att kunna utfå laglotten.Förskott på arvMed tanke på att din pappa fått en relativt liten del av arvet kan det möjligen röra sig om att hänsyn tagits till förskott på arv. Det som en arvlåtare gett en bröstarvinge i livstiden ska avräknas som förskott på bröstarvingens arv efter arvlåtaren (ärvdabalken 6 kap. 1 §). Motsvarande gäller när fördelningen av arvet görs genom testamente. Då ska bröstarvingen i laglotten avräkna det han/hon mottagit i förskott på arv (ärvdabalken 7 kap. 2 §). Något om förskott på arv framkommer inte i din fråga men kan vara av intresse för dig att veta.Sammanfattning Om din farfar inte hade upprättat ett testamente ska arvet delas lika mellan din pappa och din pappas syster. Om ett testamente har upprättats har din pappa åtminstone rätt till en fjärdedel av arvet. Dessa andelar kan påverkas om din pappa har tagit emot förskott på arv under din farfars livstid.Om du behöver hjälp med hur du ska gå vidare med frågan råder jag dig att boka tid med en av våra jurister. Det kan du göra här: https://lawline.se/bokaJag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det min man, mina halvsyskon eller mitt barnbarn som ärver mig?

2018-09-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej igen!Vem ärver mig enligt lagen då jag är gift men har enskild egendom genom äktenskapsförord? Är det min man, mina halvsyskon eller mitt barnbarn?Behövs det i så fall ett testamente för att mitt barnbarn skall ärva mitt enskilda egendom efter min död fast min man skulle vara kvar vid livet?Mvh
Nora Olofsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som kommer få din egendom vid din eventuella bortgång. Vidare förstår jag det som att du önskar att det är ditt barnbarn som ska ärva, mer om detta nedan.Kort svarDet skiljer sig betydande om det barnbarn du nämner är ditt egna eller ert gemensamma. Om det är ert gemensamma så behöver du skriva ett testamente för att din man inte ska ärva. Om det är ditt egna barnbarn så kommer arvet automatiskt att gå till ditt barnbarn (om du inte har några barn eller andra barnbarn i livet). För ett mer utförligt svar - läs vidare.Tillämplig lagVid arv är det i Ärvdabalken (ÄB) vi finner reglerna. Men eftersom du är gift så kommer även en del regler från Äktenskapsbalken (ÄktB) att bli aktuella.Vad händer när en make med enskild egendom dör?BodelningNär den första maken dör så ska en bodelning göras mellan makarna. Bodelningen är den processen där gemensamma tillgångar (giftorättsgods) läggs ihop och sedan delas i två, 11 kap. 1 § & 11 kap. 3 § ÄktB. Om det finns skulder kopplat till den gemensamma egendomen kommer det räknas bort från tillgångarna innan delningen genomförs, 11 kap. 2 § ÄktB. Efter delningen har båda makarna fått hälften var av den gemensamma egendomen. Det är nu den enskilda egendomen kommer in i bilden.Om den avlidne maken haft enskild egendom så läggs de nu till dennes del av de gemensamma tillgångarna. Här kommer ett exempel:Makarna A och B har 1 000 000 i gemensam egendom. A dör plötsligt. Vid delningen får A 500 000 och B 500 000. Men A hade också 100 000 i enskild egendom. A:s kvarlåtenskap (det totala arvet) blir då 600 000.Ärver den levande maken, barnen eller halvsyskon enligt lag?Finns barn, eller barnbarn?För att kunna besvara den här frågan behöver vi först se om det finns några barn till makarna, gemensamma eller egna. Eftersom jag inte kan utläsa om du delar barn/barnbarn med din make eller om det är ditt eget kommer jag utreda båda möjligheterna. Vidare skriver du inget om ett barn utan bara ett barnbarn varför jag förutsätter att ditt barn inte längre är i livet (och har därför inte arvsrätt).Gemensamt barn/barnbarnOm makarna hade gemensamma barn så ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen och de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills den sista föräldern dör, 3 kap. 1 § ÄB.Eget barn/barnbarn utanför äktenskapet Ifall om att den döde maken hade egna barn utanför äktenskapet så är ärver de hela kvarlåtenskapen med undantag för prisbasbeloppsregeln, 3 kap. 1 § ÄB.PrisbasbeloppsregelnPrisbasbeloppsregeln är en regel att den efterlevande maken alltid ska ha kvar minst 4 gånger prisbasbeloppet efter bodelning och arv, 3 kap. 1 § ÄB. 2018 motsvarar det 182 000 kr (4 x 45 500 kr). Regeln är gjord så att egendom som maken fått i bodelningen räknas in. I exemplet ovan med A och B så fick B 500 000 kvar efter A:s död. I det fallet skulle inte prisbasbeloppsregeln användas och A:s egna barn hade fått allt arv. Men om B bara hade fått 100 000 efter delningen så hade situationen blivit annorlunda. A:s barn hade då inte fått hela arvet efter sin förälder eftersom B behöver 82 000 för att uppnå 182 000. Detta kan tyckas orättvist men A:s egna barn skulle kompenseras för detta senare när även B avlider. Halvsyskons arvsrättFör att halvsyskon ska kunna ärva får det inte finnas: Någon make i livet, Ett gemensamt barn (eller barnbarn) Ett barn utanför äktenskapet på den dödes sida Eller en förälder till den döde, 2 kap. 2 § ÄB. Halvsyskonens chans till arv enligt lag därför inte så stora.Hur gör man för att bestämma vem som får ärva en?Det du kan göra är att skriva ett testamente. I det testamentet kan du bestämma vem som ska ärva vad efter dig. Du kan testamentera bort alla dina tillgångar till ditt barnbarn (eller bara din enskilda egendom om du önskar) så länge din make fortfarande får 182 000 kr kvar efter bodelningen (se prisbasbeloppsregeln ovan), 9 kap. 1 § ÄB.SammanfattningSumman av kardemumman är alltså att det skiljer sig betydande om det barnbarn du nämner är ditt egna eller ert gemensamma. Om det är ert gemensamma så behöver du skriva ett testamente för att din man inte ska ärva. Om det är ditt egna barnbarn så kommer arvet automatiskt att gå till ditt barnbarn om du inte har några barn i livet. Jag rekommenderar ändå att du skriver ett testamente för tydlighetens skull.Om du vill skriva ett testamente rekommenderar jag dig att göra det i Lawlines avtalstjänst. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny!Vänliga hälsningar,

Okänd arvinge

2018-08-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hur lång tid efter en bouppteckning kan en okänd arvinge ställa arvsanspråk?Om det går att efter en bouppteckning ställa anspråk om man är okänd bröstarvinge.Jag ställer frågan med anledning att DNA-analyser nu kan avslöja okända fäder efter deras död.Det exempel jag har har Tingsrätten bedömt att tiden mellan att personerna var tillsammans och nedkomsten var för kort och därför ogillat faderskapet.. Barnet är fött på 1950-talet. Vid DNA-analys för det eventuella barnet pekar allt på att personen i fråga var den rätta fadern.Vid konventionell släktforskning och med hjälp av DNA-matcher dyker eventuella fadern upp i släktträdet på exakt rätt avstånd i 3 olika fall.Jag vill inte att någon riskerar komma till skada om vi får testa eventuella halvsyskon. Personen i fråga är inte ute efter något arv och vill veta om ett bevittnat friskrivande gällande all eventuella arvsanspråk är ok. Tanken är istället att föra samman eventuella halvsyskon. Jag håller på med denna typ av analyser och vill att det skall vara positivt för alla.Kommer om jag får för er att lägga ut svaret på ett Facebookforum gällande DNA-forskning för släktforskare.
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Då det i detta fall rör sig om arv blir ärvdabalken (ÄB) tillämplig och bestämmelser som hänvisas till nedan går att finna under nu infogad länk. Allmänt om arvTill att börja med kan kort konstateras att de regler som främst är relevant för vad en bröstarvinge har rätt till återfinns i 2 kap. 1 § ÄB som säger att bröstarvingarna är de första att ärva. Är en bröstarvinge död träder eventuella barn i dennes ställe. Därefter finns även 7 kap. 1 § som klargör vad en bröstarvinges laglott (dvs. vad denne är berättigad enligt lag) är. Om man delar det totala arvet mellan alla bröstarvingar och därefter delar denna summa på hälften får man fram arvingens laglott.Okänd arvinge vid bodelningNär det rör sig om okända arvingar och preskription av rätten att taga arv tillämpas 16 kap. i ÄB, alla paragrafer här återfinns alltså i ärvdabalkens 16 kap.Arvinges namn känt men vistas på okänd ort16 kap. 1 §. I detta fall ska det anmälas till skatteverket av den som har boet i sin vård. Efter en anmälan och kungörelse av skatteverket har arvingen fem år på sig att göra sin rätt till arvet gällande.Okänt om arvinge finns16 kap. 2 §. Om det är okänt huruvida det finns en bröstarvinge som ska ärva före allmänna arvsfonden (dit avet går om ingen arvtagare finns) eller som ska dela med övriga arvingar. Skatteverket ska i denna situation då det blir känt att sådan arvinge finns ELLER efter anmälan från den som har arvet i sin vård kungöra arvet och uppmana okända arvingar att göra sin rätt gällande inom 5 år.Gäller också om det vid bouppteckningen finns kännedom om en arvinge men saknas kännedom om såväl namn som vistelseort.Av 16 kap. 3 § framgår att dessa två olika situationer även gäller då det är fråga om testamenten.Andra arvingar som inte kan göra sin rätt gällande enligt detta (dvs. enligt 16 kap. 1 - 3a §§, observera at 3a § inte nämns här), måste göra sin rätt gällande inom 10 år från dödsfallet. Det gäller alltså om situationen inte är någon av de ovan nämnda. Detta framgår av 4 § i 16 kap.Arvsrätt som inte gjorts gällande inom rätt tidHar en arvinge inte inom rätt tid tillträtt kvarlåtenskapen i de situationer som nu nämnts har denne förlorat sin rätt. Detta stadgas i 16 kap. 7 §.Arvet ska i en sådan situation tillfalla dem som skulle varit berättigade detta om arvingen avlidit före arvlåtaren. Se 16 kap. 8 §.Jag hoppas att detta ger svar, du är annars välkommen med ytterligare frågor.