Kan man som bröstarvinge bli arvlös?

2018-08-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min far har gått bort. jag är enda bröstarvinge. Han är sambo sedan 25 år tillbaka. Han äger en lägenhet ,marknadspriset är ca 3 miljoner.Min far står som ensam ägare till lägenheten. Min fråga är kan jag bli arvlös? Kan han ha testamenterat till sin sambo allt han äger. Samma dag som min far dör säljs hans företag. är det något som kommer att synas i bouppteckningen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB). Det finns i svensk rätt en testationsfrihet innebärande att testatorn (i det här fallet din avlidne far) kan fördela sin kvarlåtenskap genom testamente. Testationsfriheten är dock inte utan inskränkningar.Bröstarvinge har alltid rätt till sin laglottBröstarvinge utgör första arvsklassen och är arvlåtarens barn. Om något av arvlåtarens barn har avlidit ärver istället dennes barn (dvs. testatorns barnbarn) genom s.k. istadarätt (2 kap. 1 § ÄB). Istadarätten är obegränsad och kan således även gälla barnbarns barn osv. Bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Även om arvlåtaren testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap har alltså bröstarvingen rätt till sin laglott. För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs det att den påkallar s.k. jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). I ditt fall innebär det att om det inte finns något testamente och det inte finns några andra bröstarvingar kommer du att ärva allt efter din far. Finns det däremot ett testamente har din far en möjlighet att testamentera bort sin egendom, exempelvis till sin sambo. Enligt ovan kan han inte göra dig helt arvlös då du har rätt till din laglott. Att din fars företag såldes samma dag som han avled torde innebära att det inkommit pengar till hans konto i samband med försäljningen. Även detta ingår i arvet.Laglotten är hälften av arvslottenLaglotten är enligt ovan hälften av arvslotten. För att åskådliggöra det enkelt: antag att det efter avdrag för eventuella skulder din far haft finns en miljon kronor kvar att ärva. Som enda arvinge skulle du då ärvt en miljon kronor. Om din far testamenterat bort alltihop till sin sambo kan du begära jämkning av testamentet och ha rätt till hälften av arvslotten (i räkneexemplet således en halv miljon kronor).För att få ut din laglott krävs det att du begär jämkning av testamentet när din far går bort. Jämkning måste ske inom sex månader från att du tagit del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Begär du inte jämkning inom sex månader från att du tagit del av testamentet kan du inte komma i efterhand och begära din laglott. Jämkning kan ske antingen genom att du riktar ditt anspråk direkt mot testamentstagarna eller att du väcker talan mot dem. Mest praktiskt brukar vara att framställa ditt anspråk på laglotten i samband med bouppteckningssammanträdet. Då antecknas anspråket i bouppteckningen.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Kan min far göra mig arvslös och vad innebär laglott?

2018-08-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min far har sagt att han ska kontakta en advokat och vill göra mig arvslös pga att vi haft dålig relation hela min uppväxt, det innebär att han vill att min syster ska ärva allt. Han har även en sambo i dagsläget, men vad jag vet äger hon ingenting av det min far köpt. Kan han göra mig arvslös? Har googlat lite och fått fram att han kan lämna önskemål att jag inte ska få något men att jag ändå kan kräva min laglott, stämmer det? Isåfall vad innebär/innehåller en laglott? Om min far har brutit vår relation hur får jag då veta om han dör? Kallas jag automatiskt till bouppteckningen? Mvh
Andreas Grundstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara dina frågor har jag delat upp dem och besvarat dem en i taget.Kan din far göra dig arvslös?Kort sagt nej, din pappa kan inte göra dig helt arvslös. Han kan skriva ett testamente där han testamenterar allt till någon annan, t.ex. din syster och/eller hans sambo. Dock kan du som bröstarvinge påkalla (begära) jämkning av testamentet vilket ger dig rätt till din laglott (7 kap. 3 § ärvdabalken). Det enda sätt jag kan komma på som din far skulle kunna göra dig arvslös är om han under livstiden förbrukar de tillgångar han har så att det inte finns några tillgångar kvar i kvarlåtenskapen. Vad innebär laglotten?Laglotten innebär hälften av den arvslott du som bröstarvinge skulle fått om det inte fanns något testamente. Bröstarvinge är man som arvinge i rakt nedstigande led, alltså främst barn till den avlidne). Om det efter din far finns du och din syster så hade ni, om det inte fanns testamente, haft rätt till hälften var av hans kvarlåtenskap vilket då är arvslotten. Med kvarlåtenskap menas den egendom som i det här fallet din far lämnar efter sig som arv. Laglotten består alltså av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Du har alltså alltid rätt till en fjärdedel av kvarlåtenskapen (detta alltså under förutsättningen att ni är två bröstarvingar). Blir du kallad till bouppteckningen?Ja, som bröstarvinge är du dödsbodelägare och ska kallas till bouppteckningen när din far avlider (18 kap. 1 § och 20 kap. 2 § ärvdabalk). Med vänliga hälsningar,

Finns det någon åldersgräns för när man kan ta emot arv?

2018-08-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |vi är tre syskon, alla med barn, men i höstas avled vår bror, ett avsyskonen. Hans söner är 16 och 18 år gamla, och det är arvet efter vår far, 94 år , och s lever, min syster o jag undrar över. När kan vår avlidne brors söner få ta del av sin arvslott, finns det ngn bestämd ålder?? tack i förväg
|Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen åldersgräns för när man kan ärva någon, den enda begränsningen är att man måste vara vid liv enligt 1 kapitlet 1§ Ärvdabalken (ÄB). Dina brorssöner har alltså rätt till det arv som din bror annars skulle fått efter din far (de får alltså dela på hans lott) enligt 2 kapitlet 1§ ÄB.Hoppas du fick svar på din fråga!

Arv, äktenskapsförord, testamente

2018-08-09 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Säkert en vanlig fråga: Jag är pappa till två vuxna barn. Skilde mig efter hustruns otrohet för 10 år sedan och då valde dottern att säga upp all kontakt, sk parental alienation.Jag har en käresta sen tre år. Statistiskt sett kommer jag att dö före henne och då vill jag att hon ska kontrollera mina saker, och fördela det till min son och mina barnbarn, min dotters barn.Kan vi lösa det genom ett äktenskapsförord, och – måste vi gifta oss för att det ska funka?Det här är ju en rent juridisk fråga, så jag utelämnar allt om känslor och sånt.Jag vill alltså ge bort alla mina saker för att på det här sättet bestämma vem som ska ha vad. Tacksam för era kloka svar, Anders
Jean Nabo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De regler som gäller i din situation finns i ärvdabalken, förkortad ÄB, som du hittar här. Jag kommer nedan att först beskriva hur arv fungerar i svensk lag, ett avsnitt du kan hoppa över om du redan är bekant med detta. Sedan kommer jag att beskriva två "skydd" som finns för barn respektive makar inom arvsrätten. Jag kommer också beskriva lite snabbt hur ett äktenskapsförord fungerar samt resonera kring möjligheten att ge bort din egendom i gåva till din käresta. Avslutningsvis så kommer jag skriva en kort sammanfattning och ge dig mitt svar på din fråga. Kort bakgrund om arvsordningen i svensk rätt (du kan hoppa över avsnittet om du är bekant med hur arv fungerar)När du avlider så kommer de saker som finns kvar efter dig utgöra det som inom juridiken kallas din kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen fördelas lika mellan dina barn, även kallade bröstarvingar (ÄB 2:1). I det fall att du är gift så ärver emellertid din fru din kvarlåtenskap före de gemensamma barnen (ÄB 3:1). Detta gäller dock som nämnt endast gemensamma barn och har du exempelvis barn från ett tidigare äktenskap så kan dessa kräva att få ut arvet direkt. Laglott - Ett skydd för barn inom arvsrättenBröstarvingarna (dina barn) har ett starkare skydd inom andra som har rätt att ärva eftersom de har rätt till en laglott (ÄB 7:1). Detta innebär att en bröstarvinge alltid har rätt att ärva minst hälften av det hen skulle få om arvet fördelas enligt lag. Detta alltså oavsett om man bestämmer sig för att ex. testamentera bort det man efterlämnar efter sin död. Jag kan ge ett kort exempel för att illustrera. Säg att det finns 100 000 kr som ska fördelas lika mellan två barn. Det blir då 50 000 kr per barn. Laglottsskyddet innebär då att varje barn har rätt till minst 25 000 kr. Skulle ex. den avlidne testamentera bort all sin kvarlåtenskap så kan barnen klaga i domstol och då få ut sina 25 000 kr var. Stora prisbasbeloppsregeln - ett skydd för den efterlevande makenI det fall att man är gift och en make avlider så har den efterlevande maken alltid rätt att så långt kvarlåtenskapen räcker att tillsammans med sin egendom ha egendom till ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp (ÄB 3:1). År 2018 uppgick prisbasbeloppet (se scb.se) till 45 500 kr vilket ger ett belopp på 182 000 kr. Har maken inte tillräckligt så får man ta från arvingarnas andel för att komma upp i detta belopp. Arvingarna får sedan rätt till efterarv, alltså en andel i kvarlåtenskapen som uppstår när den efterlevande maken avlidit.Äktenskapsförord och gåvaEtt äktenskapsförord är ett slags avtal mellan gifta makar reglerar hur egendom ska fördelas vid en s.k. bodelning. Bestämmelserna kring äktenskapsförord hittar du i äktenskapsbalken, förkortad ÄktB som finns här. Som nämnt så måste man gifta sig för att kunna skriva ett äktenskapsförord. Det går också att skriva ett liknande avtal som sambo, ett s.k. samboavtal. Äktenskapsförord och samboavtal fungerar ungefär på samma sätt. Eftersom du specifikt frågat efter äktenskapsförord kommer jag endast att fokusera på detta här, men jag kan nämna att den största skillnaden mellan äktenskapsförord och ett samboavtal är att äktenskapsförordet omfattar fler typer av egendom, vilket gör att jag anser att ett sådant kan vara att föredra. Om makar skiljer sig eller en av makarna avlider så sker en bodelning vilket innebär att makarnas egendom delas lika mellan dem som huvudregel. Makarna kan dock genom att skriva ett äktenskapsförord som gör viss egendom till enskild göra att viss egendom inte ingår i bodelningen. Äktenskapsförord fungerar dock endast på den egendom du äger. Detta innebär att för att åstadkomma det du vill så måste du först ge bort din egendom i gåva till din käresta och sedan skriva ett äktenskapsförord som gör att egendomen är enskild. Jag avråder dig från att göra detta. Dels så finns risken att dina barn kan väcka talan mot ett sådant upplägg och lyckas de visa att du gjort detta för att minska deras arvslott så kan de ändå få ut en del av sitt arv (ÄB 7:4). Dessutom i det fall att din käresta och du skulle bli osams och skilja er så skulle äktenskapsförordet innebära att du förlorar all din egendom. Istället råder jag dig att skriva ett testamente, något jag kommer att behandla mer nedan. Svar på din frågaSom du ser så gör laglottsskyddet att du inte helt kan bestämma över hur din kvarlåtenskap ska fördelas. Vad jag råder dig att göra är att gifta dig med din käresta så att hon omfattas av stora prisbasbeloppsregeln. Dessutom i det fall att ni skulle få barn så skulle hon få ärva före dem. Sedan så anser jag att du ska skriva ett testamente som ger din käresta rätt till all din egendom med full äganderätt. Väcker dina barn talan mot testamentet får de endast ut sin laglott och på så sätt har du minskat deras arv och givit din käresta mer egendom som hon kan förfoga över (ÄB 7:3). Väljer dina barn att inte väcka talan mot testamentet så förlorar de sin rätt att ärva och din käresta får all din egendom.Nu blev det ett ganska långt svar men jag hoppas att jag besvarade dina funderingar och återkom gärna igen om något var oklart

Kan ett barn göras arvlös?

2018-08-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi är fyra syskon som nu ärver våra föräldrar. Hus ska säljas och vi kan anta att arvet blir cirka 1 miljon att dela på 4, alltså 250 000/barn. Då vår yngsta syster har Downs syndrom och är på en 2-3-årings nivå undrar jag om hon kan undantas arvet på något sätt? Hon bor på gruppboende och är på dagcenter kontorstid. Hon har god man som sköter hennes ekonomi. Hon har pension som täcker hyra och mat och lite buffert på banken. Tanken är nu då om hon överlever oss går hennes 250 000 till Allmänna arvsfonden.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar om det finns möjlighet att göra ett barn till arvlåtaren arvlös. Vidare förstår jag det som att du undrar vad som sker med en arvlåtares kvarlåtenskap ifall denne varken har egna barn, barnbarn, föräldrar eller syskon i livet. Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att barn i första hand ärver sina föräldrar(se 2 kap. 1 § ÄB). Genom att upprätta ett testamente kan arvlåtaren, i detta fall era föräldrar, helt fritt bestämma att fördelningen av arvet ska se ut på ett annat sätt än vad som annars följer av lag (9 kap. 1 § ÄB). Trots denna fria testamentsrätt är det inte möjligt att göra sitt barn arvlöst då ett barn alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av sin arvslott. Det finns därmed ingen möjlighet att göra er syster arvlös. Beträffande vem som skulle ärva er syster om ni syskon inte lever när hon går bort så framgår det i 2 kap. 2 § ÄB att arvlåtarens syskonbarn ärver istället för sina föräldrar. Om det inte finns några syskonbarn ärver arvlåtarens far- och morföräldrar (se 2 kap. 3 § ÄB). Istället för en avliden far- eller morförälder ärver dennes barn. Endast ifall det inte finns någon levande i dessa ovannämnda led tillfaller arvet allmänna arvsfonden (se 5 kap. 1 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Utfående av arv

2018-08-19 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Hur kan jag som bröst arvinge få ut mitt arv? Min far avled i år, 90 år gammal. Tack på förhand,
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken har du som bröstarvinge en arvsrätt. I samma bestämmelse anges att bröstarvingarna har lika rätt att utfå arv.I 7 kap 1 § Ärvdabalken utgörs laglotten av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer en bröstarvinge. Enligt bestämmelsen finns alltid en rätt att utfå sin laglott.För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott måste bröstarvingen påkalla jämkning av testamente, om ett sådant finns, enligt 7 kap 3 § Ärvdabalken. Finns ett testamente och bröstarvingen inte påkallar jämkning inom sex månader från det att man fick ta del av testamentet, förlorar man rätten att utfå laglotten. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vem ärver i avliden bröstarvinges ställe?

2018-08-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej undrar vem som får arvet efter våran pappa vi är 3bröstarvingar varav en avlidit för någon vecka sedan och hon efterlämnar 4barn nu frågan får våran systers barn hennes del av arvet efter våran pappa eller hur går det till ? Mvh Nina
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som kommer ärva er far i din systers ställe. Precis som du säger kommer hennes fyra barn träda i hennes ställe och taga arv efter er far i enlighet med istadarätten som återfinns i 2 kap. 1 § Ärvdabalken. Detta lagrum klargör att det är arvlåtarens avkomlingar som i första hand ska ärva; och om dessa redan är avlidna så är det istället dennes avkomlingar som gäller. Du har alltså helt rätt i ditt antagande att din systers barn ärver er far. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Har jag rätt till arv efter min farmor?

2018-08-08 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Min far dog för 2 år sen och för ett tag sen dog min farmor (farfar är oxå död). Har jag då rätt till arv/bodelning?
Alma Lövgren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer vi att gå in och titta i ärvdabalken (ÄB).Som barnbarn till din farmor så är du hennes så kallade bröstarvinge, vilka i första hand har rätt till arv, 2 kap. 1 § ÄB. Den enda som kan ärva före en bröstarvinge är en efterlevande make, men eftersom din farfar är död sedan tidigare så blir det inte aktuellt att titta på i ditt fall, 3 kap 1 § ÄB. Om din far hade varit i livet så hade det varit han som hade ärvt din farmor, men eftersom han är avliden så kommer arvet istället gå vidare till dig.Det som bestämmer hur stor del av arvet du kommer få är dels antalet andra arvingar som finns, och dels om din farmor skrivit något testamente. Först och främst så kommer arvet att delas lika mellan antalet barn som din farmor har. Är fallet så att din far var det enda barnet så går hela arvet till din fars sida. Men, om din far har några fler barn än dig, så får ni i er tur dela lika på arvet, 2 kap. 1 § ÄB. Om din farmor skrivit något testamente där hon exempelvis vill ge en viss summa pengar till en förening eller liknande så kommer hennes vilja först och främst tas tillvara. Efter att arvet delats ut enligt testamentet så kommer du att få din del. Sammanfattningsvis så kommer du alltså att ärva allt som finns kvar efter din farmor om både din far och du var de enda barnen, men om det finns fler arvingar än dig eller om din farmor skrivit ett testamente, så kan ditt arv bli mindre. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,