Är det möjligt att hålla inne arvet för en bröstarvinge tills dess att båda föräldrarna är döda?

2019-01-17 i Bröstarvinge
FRÅGA
Är det möjligt att hålla inne arvslotten för bröstarvingar tills dess att båda föräldrarna är döda?Vad innebär "arv med fri förfoganderätt"?
SVAR

Hej, och stort tack för att du väljer att vända dig till oss på Lawline med din fråga!

För att få svar på din fråga, så får vi gå in i Ärvdabalken (ÄB) och kika. Jag kommer i mitt svar först och främst att redogöra för vad som menas med ett "arv med fri förfoganderätt". Jag kommer sedan att gå igenom de relevanta arvsreglerna.

Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man inte får testamentera bort egendomen, eller ge bort stora delar av den i gåva

Att ärva med fri förfoganderätt innebär att den som ärver i princip får gör vad den vill med arvet. Personen kan exempelvis välja att spendera eller sälja arvet. Det finns dock vissa restriktioner till detta. Den som ärver med fri förfoganderätt får nämligen inte testamentera bort arvet, eller ge bort stora delar av arvet i gåva. Anledningen till detta är att arvet ska gå tillbaka till arvingarna efter den som först efterlämnade arvet, när den som mottog arvet med fri förfoganderätt har gått bort.

När arvet går tillbaka till arvingarna, så får det ett så kallat "efterarv" (ÄB 3 kap 2 §). De ska då få en viss kvotdel i den avlidnes totala förmögenhet. De ärver alltså inte en viss summa, utan en beräkning görs för att se hur stor andel ut av den förmögenhet som finns kvar de sedan ska få.

Jag kommer nu nedan att svara på din andra fråga.

Svaret kan se olika ut beroende på om föräldrarna är gifta eller inte

Det är i första hand barn som ärver sina föräldrar, i lika stora delar. Dessa kan även kallas för "bröstarvingar" (ÄB 2 kap 1§). Det är sedan något annorlunda regler beroende på om föräldrarna är gifta eller inte, och jag ska därför gå igenom båda dessa scenarion.

En efterlevande maka/make ärver alltid före gemensamma barn

En efterlevande make/maka ärver alltid före gemensamma barn (ÄB 3 kap 1 §). Det innebär att de gemensamma barnen får vänta med att få ut hela sitt arv tills dess att båda föräldrarna har gått bort. När det har skett så har de bland annat rätt till ett efterarv efter den först avlidne föräldern, vilket jag förklarade ovan (ÄB 3 kap 2 §). Jag ska förklara detta närmare med hjälp av ett exempel:


A och B är gifta och har två barn. Tillsammans har de en total förmögenhet på 400 000 kr. A avlider, och lämnar 200 000 kr efter sig i arv. Detta innebär att barnen ska få varsin arvslott på 100 000 kr var. B kommer dock att ärva dessa före de gemensamma barnen, vilket resulterar i att B alltså får behålla den totala förmögenheten på 400 000 kr. Barnen får sedan ut både efterarvet efter A, liksom arvet efter B, när även B har gått bort.


Barn ärver direkt om föräldrarna inte är gifta

Om föräldrarna inte är gifta, så ser det dock lite annorlunda ut. Det resulterar nämligen i att den efterlevande makan/maken inte ärver före de gemensamma barnen, och att barnen i regel ska få ut arvet efter den avlidne föräldern direkt. Man kan då istället välja att skriva ett testamente. Det kan dock isåfall vara bra att ha några saker i åtanke.

Man kan skriva ett testamente

Man kan som sagt skriva ett testamente, som ger den efterlevande föräldern fri förfoganderätt över det som den först avlidne föräldern lämnar efter sig. Viktigt att veta är dock att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott.

Laglotten består av halva arvslotten (ÄB 7 kap 1 §). I exemplet ovan så hade barnens laglotter legat på 50 000 kr var, då deras arvslotter låg på 100 000 kr. Detta innebär att barnen kan välja att jämka ett eventuellt testamente och på så sätt få ut sina laglotter, om ni skulle välja att skriva ett testamente som ger den efterlevande makan/maken rätten att ärva med fri förfoganderätt. Resultatet av ett sådant testamente hade nämligen blivit att testamentet hade inskränkt på barnens rätt till sina laglotter. Barnen kan dock givetvis välja att respektera sina föräldrars önskan, och inte jämka testamentet. De får då ut arvet i efterarv när den kvarlevande föräldern går bort. Det finns dock ingen möjlighet att tvinga barnen till att avstå från sin laglott.

Sammanfattning

Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man i princip får göra vad man vill med det som man har ärvt. Det finns dock restriktioner som innebär att man inte får testamentera bort arvet, eller ge bort stora delar av det i gåva.

Huruvida det är möjligt att hålla inne på bröstarvingars arvslotter, beror på om föräldrarna är gifta eller inte. En efterlevande makan/maken ärver i princip alltid före gemensamma barn. Barnen ärver dock oftast sin avlidne förälder direkt, om föräldrarna inte är gifta. Man kan då skriva ett testamente som ger den efterlevande makan/maken fri förfoganderätt över det som den avlidne lämnar efter sig. Viktigt att komma ihåg är dock att bröstarvingar alltid kan jämka ett sådant testamente för att få ut sin laglott.

Mina råd

Jag skulle råda dig att ta kontakt med våra duktiga jurister på info@lawline.se, om ni önskar hjälp med att skapa ett testamente.

Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig en bit på vägen med din frågeställning. Om du skulle ha några ytterligare funderingar, så är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.

Med vänliga hälsningar,

Mikaela Berglind Mäkinen
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Bröstarvinge (441)
2021-05-31 hur fördelas kvarlåtenskapen när den avlidne var gift och hade barn?
2021-05-30 Får man ärva sina svenska föräldrar om man bor utomlands?
2021-05-30 Arvsrätt när föräldrar är sambos
2021-05-01 Ärver min son mina lån och skulder?

Alla besvarade frågor (93062)