adopterades arvsrätt och möjligheter att göra bröstarvinge arvlös
Kan särkullbarns arvsrätt testamenteras bort?Min far har avlidit. Jag har en halvbror som far fick med fru (1), efter min mor.
Hans nuvarande fru (2) hade ett barn in i äktenskapet som min far adopterade. Min bror och jag är ju särkullbarn men har det adopterade barnet arvsrätt efter min far?
Kan min brors och min arvsrätt testamenteras bort? Kan ett äktenskapsförord styra vår arvsrätt? Finns det andra hinder som gör att vi inte ärver något, ex. överskriven bostad till fru (2) eller annat som gör att dödsboets del till oss bli 0 kr? Om detta skulle vara fallet går beslut att överklagas och vilken juridisk hjälp behöver vi isf? Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!
Om jag tolkat din fråga rätt vill du veta om det är möjligt för din far att göra dig och/eller din bror arvslösa med hjälp av ett testamente eller någon annan metod, samt om ett barn som din far adopterat kommer ha arvsrätt efter honom.
Jag börjar med frågan om det adopterade barnet har arvsrätt efter din far för att sedan besvara från huruvida arvsrätt kan testamenteras bort eller dylikt.
Vad säger lagen?
Vad gäller adopterades arvsrätt
I föräldrabalken (FB) finner man bestämmelser som rör adoption. Av 4:21 FB framgår att ett barn som adopteras ska anses vara adoptivförälderns barn och inte barn till den biologiska föräldern. I detta fall har dock en make adopterat sin makes barn vilket gör barnet till deras gemensamma. Av 4:21 FB kan man vidare utläsa att lag eller annan författning som tillför släktskapet någon rättslig betydelse ska gälla även mellan det adopterade barnet och adoptivföräldern. Detta betyder att reglerna om arv gäller på samma sätt för adoptivbarnet som för förälderns biologiska barn. Adopterade barn har alltså arvsrätt efter sina adoptivföräldrar.
Vad gäller möjligheten att med äktenskapsförord eller testamente göra bröstarvingar arvlösa
Huvudregeln i svensk rätt är enligt 2:1 ärvdabalken (ÄB) att de som ska ärva en förälder är dennes barn eller om några sådana inte finns, dennes barnbarn (bröstarvingar). Dessa ska ärva lika stor andel vardera. För tydlighet ska sägas att man inte har arvsrätt efter styvföräldrar såvida man inte blivit adopterad enligt ovan. Det är möjligt att bestämma vad som ska bli av ens egendom när man avlider, detta sker främst genom testamente. Rätt att förfoga över sin egendom genom testamente framgår av 9:1 ÄB. Det är däremot inte möjligt att genom testamente göra bröstarvingar helt arvlösa, detta då de alltid har rätt att få ut sin laglott. Rätten till laglott regleras i 7 kap. ÄB. Av 7:1 ÄB framgår att laglotten utgör hälften av den arvslott han skulle fått om inget testamente finns på plats som påverkat denna. Den halva arvslott som utgör laglotten kan således inte testamenteras bort.
Jag illustrerar hur laglotten fungerar med ett enkelt exempel. Föräldern A avlider och efterlämnar barnen B och C. Kvarlåtenskapen uppgår till 100 000 kr. B och C har enligt huvudregeln i 2:1 ÄB rätt att ärva 50 000 kr vardera, detta utgör deras arvslott. Om vi nu utgår från att A haft ett testamente där han lämnar all kvarlåtenskap till allmänna idrottsklubben innebär det inte att arvingarna B och C utan vidare måste finna sig i detta, de kan påkalla jämkning av testamentet enligt 7:3 ÄB. Om de jämkar testamentet med stöd av denna regel kommer de vardera att få ut sin laglott (25 000 kr som alltså utgör halva arvslotten). Resterande 50 000 skulle gå till allmänna idrottsklubben. Viktigt att påpeka i sammanhanget är att rätten till laglott inte faller ut av sig själv, man måste själv komma ihåg att begära jämkning enligt 7:3 ÄB.
Jag går nu över till att kort behandla frågan om vad som kan göras med ett äktenskapsförord, detta regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Ett äktenskaps anses upplöst om den ena maken dör (1:5 ÄktB). När ett äktenskap blir upplöst ska makarnas egendom delas lika mellan dem genom bodelning. I bodelningen ingår enligt 10:1 ÄktB makarnas giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är att anse som enskild egendom (7:1 ÄktB). Vad som är enskild egendom framgår av 7:2 ÄktB, bland annat framgår att enskild egendom är sådan egendom som enligt äktenskapsförord ska vara enskild. Hur ett äktenskapsförord upprättas kan man utläsa i 7:3 ÄktB, det ska vara skriftligt, undertecknas av båda makar och registreras hos skatteverket.
Vad som skulle kunna påverka särkullbarns arvsrätt vad gäller äktenskapsförord är om föräldern till dessa saknar egendom och i ett äktenskapsförord förordnar att makarna vid en eventuell skilsmässa ska behålla sin egen egendom. Detta skulle ju innebära att det inte finns något giftorättsgods att dela upp vid en bodelning och särkullbarnen skulle således inte ha något att ärva.
Något annat som skulle kunna påverka särkullbarns arv är om den efterlevande maken vid den andra makens död begär jämkning vid bodelning enligt 12:2 ÄktB. Denna bestämmelse innebär att den efterlevande maken kan välja att som sin del av bodelningen behålla sitt giftorättsgods. Om den efterlevande maken är den enda som har några tillgångar och således begär jämkning enligt 12:2 ÄktB innebär det att särkullbarnen kan lämnas utan mycket att ärva medan makarnas eventuella gemensamma barn gynnas, detta då de har arvsrätt efter den ännu levande föräldern.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att ett adopterat barn ärver en förälder på samma sätt som ett biologiskt barn, ett testamente kan minska bröstarvingars rätt till arv, men inte helt neutralisera det då de har rätt till sin laglott, och äktenskapsförord kan beroende på vilken typ av egendom som makarna äger användas för att gynna gemensamma barn framför särkullbarn.
Eftersom att frågor om arv lätt kan bli ganska komplicerade rekommenderar jag att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist för mer detaljerad vägledning om hur arvsrätten ska appliceras på just ditt fall.
Jag hoppas att du med detta fått svar på dina frågor! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa.
Med vänlig hälsning,
