Vem ärver om min mamma har gift om sig?

2018-11-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Hur funkar det med arv när min mamma och min styvpappa är gifta, dom har tre gemensamma barn. Mamma har tre barn sen tidigare och han har ett barn sen tidigare, skulle arvet gå till alla barn eller bara deras tre gemensamma?
Veronica Borg |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som kommer ärva om din mamma respektive din styvpappa skulle gå bort. Arv regleras i Ärvdabalken. När en person går bort har personens bröstarvingar (barn) rätt till arvet (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om det inte finns något testamente ärver alla barn lika mycket. Eftersom din mamma och din styvpappa var gifta ärver de dock av varandra först.- Om din mamma går bort först: När din mamma går bort ärver din styvpappa hennes tillgångar. Deras tre gemensamma barnen måste vänta på att få ut sitt arv tills deras pappa också har gått bort. Din mammas tre barn sedan tidigare kan välja mellan att få ut arvet direkt eller först låta arvet gå till er styvpappa för att sedan ärva er del när han har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). När din styvpappa går bort ärver de tre barn han har gemensamt med din mamma, hans barn sen tidigare, och din mammas barn sedan tidigare om de har valt att vänta med att få ut sitt arv (3 kap. 9 § ärvdabalken). Vid din styvpappas död skulle hälften av hans tillgångar anses komma från din mamma, vilket innebär att hennes bröstarvingar (de tre tidigare barnen och de tre gemensamma barnen) får dela på detta (3 kap. 2 § ärvdabalken).Exempel: Om din mamma går bort först: Då får de tre barnen som hon har gemensamt med din styvpappa vänta med att få ut sitt arv. De tre barnen hon hade sedan tidigare får välja mellan att ta ut arvet direkt eller vänta till er styvpappa går bort. Om ni skulle vänta gäller följande; Om din styvpappa t.ex. har tillgångar för 1 000 000 kronor vid sin död kommer hälften anses komma från din mamma. Dessa 500 000 delar alla hennes sex barn på. Resterande 500 000 kronor kommer din styvpappas fyra barn (de tre gemensamma samt hans barn sedan tidigare) dela på. Man ärver alltså bara från sin egen förälder.- Om din styvpappa går bort först: Då gäller samma sak som om din mamma går bort först. Det vill säga, de tre barnen han har med din mamma måste vänta till din mamma har gått bort innan de kan ärva något. Hans barn sedan tidigare kan välja mellan att få ut arvet direkt eller vänta till din mamma går bort. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har man någon rätt till arv från gammal försäljning?

2018-11-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag skriver ett filmmanus och har en fråga angående arv när det gäller dessa relationer:En dotter, Sofia, vars pappa precis avlidit, får veta att huset som hennes pappa växte upp i, och där hon spenderade alla somrar, nu ska säljas. Den som säljer är hennes fasters man. Fastern är inte frisk, mentalt, och har liksom ingen åsikt. Fastern och hennes nya man äger huset. Men, fastern köpte ut Sofias pappa för länge sen dvs det är fastern och hennes nya man som äger huset. Om huset skulle säljas, har väl Sofia inte rätt till någon kompensation?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den du benämner som Sofia i din fråga är vad som kallas bröstarvinge. Bröstarvinge är den avlidnes barn. Enligt reglerna i Ärvdabalken (ÄB) ärver barn sina föräldrar och tar lika lott (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att om Sofia är ensamt barn ärver hon all kvarlåtenskap efter sin pappa. Skulle de däremot vara två barn ärver de hälften var. Om Sofias pappa är gift med hennes mamma kommer Sofia i teorin att ärva sin pappa, men i praktiken kommer arvet att gå till hennes mamma med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Hon ärver sedan efter sin pappa den dag mamman går bort.Som bröstarvinge ärver man all kvarlåtenskap efter den avlidne föräldern (efter avdrag för bouppteckning, begravning m.m.), om inte testamente stadgar annat. Däremot har Sofia inte någon rätt till kompensation för huset som en gång sålts. Pappan har en gång i tiden fått betalt när han sålde fastigheten. Finns det pengar kvar från försäljningen ingår det i hans kvarlåtenskap och hon ärver den vägen.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man sälja en fastighet till en bröstarvingens make?

2018-10-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan min svärfar som är änkeman sälja sin egendom, som är en sommarstuga, till mig utan förbehåll. Han har två barn varav den ena är min hustru. Svärfars önskan är att hon ska få stugan men sonen motsätter sig detta.
Emma Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din svärfar får sälja sommarstugan till dig om han vill, och så länge det görs till marknadsvärdet så är det inga problem. Om han däremot skulle säga sommarstugan till dig under marknadsvärdet kan det bli en diskussion om det rör sig om ett förskott på arv till din fru, men om det uttrycks att det isåfall blir en gåva så blir det inte aktuellt heller. Om ni skulle vara osäkra så kontakta en jurist i samband med försäljningen så att ni får papperna på rätt plats ifall det skulle bli behövas beroende på priset på sommarstugan. Hoppas det var svar på din fråga!

Ärver min avlidna brors barn lika andel som hans syskon vid en bouppteckning?

2018-10-12 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min mamma har avlidit och nu görs det bouppteckning och min fråga är. Vi är 5 syskon varav min äldsta bror är avliden sen 1991 och han har 2 söner. Som hans arvingar ärver dem ju honom och frågan är: Kommer dem att dela på hans arv eller ska övriga arvingar dela sina andelar med min brors 2 söner??
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring arv finns i ärvdabalken (ÄB).För att klargöra denna fråga måste vi beskriva några begrepp först. Närmaste arvingar på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, bröstarvingar, arvlåtarens barn får lika lott av arvet enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (ÄB). Bröstarvingar räknas till första arvsklassen och är de som ärver "först". Andra arvsklassen ärver om det finns kvar något arv, exempel på detta är barnbarn. Arvlåtarens barn taga lika lott men om barnet är dött så ska dess avkomlingar träda in i dess ställe och taga lika lott, 2 kap 1 § andra stycket ÄB.Kom ihåg att som huvudregel ärver din mammas efterlevande make, om sådan finns, kvarlåtenskapen och detta enligt 3 kap. 1 § första stycket ÄB. Om inte testamente finns som säger annorlunda men det vet jag ingenting om så jag antar att det inte finns. Sammanfattningsvis kommer din brors barn kommer ärva hälften var av den del som din bror skulle ha ärvt på grund av att de är hans bröstarvingar, första arvsklassen! Ni kommer inte dela solidariskt på kvarlåtenskapen från din mamma utan du och dina syskon får lika stor del och din brors barn får dela på hans del. Hoppas du fick svar på din fråga!

Ärver barn som är bosatta utomlands och har andra medborgarskap en förälder som var bosatt i Sverige?

2018-11-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Barnens pappa är död ogift. Finsk medborgare boende i Sverige. Det finns barn i Finland också. Hur ärver de. Eller ärver bara barnen i Sverige. Ingen ägendom i Finland.
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att dina barns pappa var finsk medborgare, men har levt i Sverige en tid innan han gick bort. Eftersom både Finland och Sverige är med i EU så finns det EU-rättsliga regler som avgör vilket lands lagstiftning som ska tillämpas när arvet ska fördelas, så kallade lagvalsregler. Jag kommer därför att inleda mitt svar med att kort gå igenom dessa.Vilket lands lagstiftning är tillämplig?I Arvsförordningen artikel 4 framgår att det är det lagstiftningen i det land där den avlidne har sin hemvist som ska tillämpas. Hemvisten är främst baserad i vilket land den avlidne bodde under en inte allt för kort tidsperiod. Det krävs dock även att personen haft en anknytning till landet denne bott i, exempelvis genom familjeband eller andra sociala kopplingar. Det framgår inte av din fråga hur länge dina barns far bodde i Sverige, men med tanke på att han har svenska barn utgår jag ifrån att han kan bedömas ha haft sin hemvist i Sverige. Det är därmed svensk lagstiftning som ska tillämpas.Vad säger den svenska lagen om barns arvsrätt?Du hittar de svenska reglerna om arv i Ärvdabalken (ÄB). I Sverige så har bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, rätt att ärva lika delar av all kvarlåtenskap (ÄB 2:1). Ingen skillnad görs mellan barn som har olika medborgarskap eller mellan de som är bosatta i Sverige respektive i andra länder. Alla hans barn har således en rätt att ärva, även de som bor i Finland. Låt oss säga att den avlidne mannen har fyra barn, två i Sverige och två i Finland. Då har barnen rätt att ärva en fjärdedel var av hans kvarlåtenskap. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Kan min förälder göra mig arvslös genom att ge bort sina tillgångar ?

2018-10-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Min far är gift med en annan kvinna som inte är min mor. Han har skrivit över fastigheten på henne för att göra mig arvlös och hon har gett till fastigheten till deras två söner för att jag ska bli arvlös. Kan han göra så att jag blir arvlös? Fastigheten är värd 1,7 miljoner
Paulina Ceylan |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Laglottsskyddet för bröstarvingar är väldigt stark enligt de svenska reglerna. Självklart kan din pappa förbruka sina tillgångar som han vill utan några begränsningar, men för att inte kunna kringgå svenska reglerna har bröstarvingar ett så kallat förstärkt laglottsskydd i 7 kap. 4 § Ärvdabalken. För att kunna tillämpa 7 kap. 4 § ärvdabalken måste gåvan likställas med ett testamente, det innebär att det måste vara fråga om dödsbäddsgåvor, exempelvis att gåvan har skänkts i samband med att din pappa är nära döden eller att han trodde att han var nära döden eller i fråga om gåvor som inte är betungande för din pappa, exempelvis att han ger bort egendom med villkor om att han ska kunna bo kvar i fastigheten så länge han är vid liv. Om din pappa har gett en sådan gåva kan bröstarvingen kräva tillbaka en del av gåvan, förutsättningen är att laglotten har kränkts. För ta reda på detta räknar man kvarlåtenskapen som om gåvan inte hade skett.Om det inte rör sig om någon av dessa gåvor kan du som bröstarvinge inte göra så mycket åt detta. Detta innebär alltså att om det rör sig om dödsbäddsgåvor eller gåvor som inte är betungande för din pappa kan du som bröstarvinge kräva en del av gåvan enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken. Om det inte rör sig om någon av dessa gåvor har du därmed inte möjlighet att påverka detta eftersom att det var din pappas ny hustru som fick den. Om det hade varit din pappas andra barn som fick gåvan direkt hade det räknats som förskott på arv istället och att det hade avräknat på så vis. Jag vill även tillägga att din pappa kanske inte bara hade fastigheten som tillgång, utan möjligtvis även annan egendom som du då kommer att få ärva vid hans bortgång. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka argument ligger bakom barns rätt till arv?

2018-10-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vad fanns det för insitament att införa arvslotten till barnen? Varför kunde inte individen själv få bestämma?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! För att kunna besvara frågan så får vi gå in i Ärvdabalken (ÄB) och kika. Vi måste även se till vilka argument som låg till grund för lagens innehåll. Barn har alltid rätt till halva laglotten Som du redan verkar ha förstått så ärvs föräldrar i första hand av sina barn, som dessutom ärver i lika stora delar såvida det inte finns något testamente som säger något annat (ÄB 2 kap 1 §). Barnen har alltid rätt till minst den så kallade "laglotten", om föräldrarna t.ex. hellre vill att arvet ska gå till någon annan. Laglotten består av halva arvslotten. Den som lämnar efter sig arvet får dock själv bestämma över över vad som ska hända med resterande del av arvet, efter det att laglotten har räknats bort (ÄB 7 kap 1 §). Jag ska ge ett förtydligande exempel: A lämnar efter sig sammanlagt 200 000 kr i arv till sina två barn, X och Y. Arvslotterna är då 100 000 kr vardera. Detta innebär att laglotterna ligger på 50 000 kr var, och att A får bestämma fritt över de resterande 100 000 kr (t.ex. genom ett testamente). Laglotten är ett skydd för barnenDet är utan tvekan två olika intressen som ställs emot varandra i denna fråga: 1. Den som efterlämnade arvets rätt att själv få bestämma över egendomen, samt 2. Rättvisa mellan eventuella barn, och deras rätt till ett skyddsnät i frågan.Laglotten kan därför ses som ett skydd i situationer där föräldern t.ex:- Favoriserar ett syskon. Det är alltså ett medel för att göra det mer rättvist för övriga syskon.- Försöker att styra eller straffa sitt barn med hjälp av t.ex. hot om det framtida arvet. Det är alltså ett medel för att skydda barnet från att låta sig kontrolleras av en förälder.En kompromiss mellan två olika intressen har alltså gjortsEn sorts kompromiss mellan dessa två intressen har alltså gjorts, eftersom att barnets rätt till trygghet har värderats så högt. Å ena sidan så har barnet en del av arvet säkrat, samtidigt som föräldern å andra sidan till viss mån själv får bestämma vad som ska hända med åtminstone resterande del av arvet.Sammanfattning Barn har rätt till halva arvslotten, den så kallade "laglotten". Laglotten finns till för att skapa rättvisa mellan syskon, samtidigt som den ska fungera som ett skydd vid situationer där föräldern t.ex. använder arv som ett sätt att kontrollera eller straffa sitt barn. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du fortfarande har några funderingar så är du varmt välkommen att ställa en ny. Med vänliga hälsningar,

Möjlighet att göra bröstarvingar arvlösa

2018-10-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej.Vi är fyra barn kvar i livet och mamma är änka sedan lång tid. Hon vill att enbart vi som är kvar ska få ta över skogen hon äger. Nu i livstid och vid frånfälle. Hon har två avlidna barn och vill inte att deras barn ska ärva någonting.Hur ska det gå till?Mvh
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din mor kan göra några av sina barnbarn arvslösa. Vad säger lagen? Bestämmelser om arv finner man i ärvdabalken (ÄB). I 2:1 ÄB framgår att det är arvlåtarens barn som ärver i första hand, om ett barn är dött träder deras barn (arvlåtarens barnbarn) in i dess ställe. Utgångspunkten är alltså att barn ärver i första hand (och barnens barn i de fall då barnen är avlidna), det är dessa som räknas till bröstarvingarna. Bröstarvingarna ärver som huvudregel lika stor andel av kvarlåtenskapen (2:1 andra stycket ÄB). En arvlåtare lämnas dock relativt stor frihet att själv disponera över hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter dennes död. Detta kommer till uttryck genom reglerna om testamente i 9 kap. ÄB. För att testamente ska vara giltigt måste några formkrav som framgår av 10:1 ÄB vara uppfyllda. Till att börja med ska testamentet vara skriftligt, handlingen ska sedan undertecknas med två vittnen närvarande. Dessa vittnen ska också skriva på handlingen. Medan det är möjligt att till stor del bestämma över sin egendom genom testamente har emellertid bröstarvingar en mycket stark rätt till laglott, denna regleras i 7 kap. ÄB. Enligt 7:1 ÄB utgör laglotten hälften av hans arvslott. Detta innebär i grova drag att arvlåtaren kan testamentera bort hälften av det som en bröstarvinge skulle ärva om testamentet ej funnits. Det är alltså inte möjligt att göra en bröstarvinge helt arvslös. Bör i sammanhanget nämnas att laglotten inte utfaller automatiskt, utan den arvinge som vill göra laglotten måste påkalla jämkning av testamentet (7:3 ÄB). Bedömningen i detta fall Som det har redogjorts för ovan är det inte möjligt för en arvlåtare att ensidigt göra en eller fler bröstarvingar arvlösa på grund av reglerna om laglott. Om det skulle vara så att de barnbarn som er mor vill göra arvslösa själva väljer att avstå arvet genom ett arvsavstående är det dock fullt möjligt. Den del av kvarlåtenskapen de skulle ärva går på så sätt tillbaks till dödsboet och fördelas mellan övriga bröstarvingar (dig och dina syskon). Om det viktigaste i sammanhanget är att just skogen inte går till barnbarnen finns dock fortfarande en del handlingsutrymme man kan utnyttja för att nå önskat resultat. Din mor skulle till exempel kunna testamentera skogen till dig och dina tre syskon, om skogen utgör största delen av er mors förmögenhet kan dock barnbarnen genom den ovan behandlade laglotten ha rätt till en del av skogens värde, den summan som utgör barnbarnens laglott har de då rätt till, men de får inte rätt till själva skogen. En annan möjlighet är att er mor medan hon fortfarande är vid liv ger dig och dina syskon skogen i gåva det finns då inget behov att att testamentera bort den då ägandet redan gått över på er. I denna situation kan dock reglerna om förskott på arv i 6 kap ÄB aktualiseras. Detta innebär i korthet att gåvan kan komma att räknas som ett förskott på arvet, vilket får effekten att gåvotagaren måste avräkna gåvan från sin arvslott när gåvogivaren avlider. Dock kan gåvogivaren på gåvobrevet skriva in att gåvan inte ska räknas som ett förskott på arvet. I detta sammanhang bör även det förstärkta laglottsskyddet nämnas, denna regel innebär att en gåva som kan likställas med testamente (om den till exempel givits nära inpå gåvogivarens död) kan behöva återbäras till dödsboet om någon annan bröstarvinges laglott kränkts. Inte heller denna regel utfaller automatiskt, utan den som känner att den fått sin laglott kränkt måste stämma mottagaren av gåvan inom ett år från det att bouppteckningen avslutats. (7:4 ÄB) Sammanfattning För att kort sammanfatta svaret på din fråga kan sägas att det inte är möjligt för din mor att göra sina barnbarn helt arvlösa, detta eftersom de som bröstarvingar i alla fall har rätt till sin laglott. För det fall att det viktigaste är att dessa barnbarn inte ärver någon del av din mors skog kan sägas att den dels kan testamenteras bort till dig och dina syskon, barnbarnen kan dock fortfarande komma att få rätt till del av skogens värde. Ett annat alternativ är gåva medan er mor fortfarande är vid liv. Om barnbarnen själva väljer att avstå arvet kan de självfallet göra det utan problem. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga, om du skulle ha några ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,