Veronica Borg |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att din pappa har avlidit och att du vill veta om du kan använda pengarna till hans begravning eller om hans sambo har rätt till alla tillgångar. Om jag har missuppfattat frågan får du mer än gärna återkomma så att det blir rätt!När en person går bort är huvudregeln att personens bröstarvingar (barn) ärver personens tillgångar (2 kap. 1 § ärvdabalken). Denna rätt kan emellertid åsidosättas genom ett testamente (9 kap. 1 § ärvdabalken). Det är detta din pappa har gjort när han testamenterade allt till sin sambo. Som bröstarvinge har du dock alltid rätt till din laglott. Din laglott utgör halva din arvslott (7 kap. 1 § ärvdabalken). För att räkna ut hur stor din laglott ska du ta din pappas tillgångar och dela med antalet barn (som är hans). Sen är din laglott halva den summan. Laglotten kan din pappa inte testamentera bort, utan den har du alltid rätt till.Exempel: Om din pappa hade två barn och 100 000 i tillgångar när han dog ska man ta 100 000 / 2 = 50 000. Det utgör då er arvslott. Sen är er laglott hälften av det; 50 000/2 = 25 000. Jag hoppas du fick svar på din fråga och att allt löser sig. Med vänlig hälsning,

|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under den tid man lever har man rätt att göra vad man vill med sin egendom, t.ex. sälja den eller ge bort i gåva. Det är först när man dör som det finns vissa begränsningar, t.ex. att en bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott oavsett vad som står i ett testamente (7 kap 1 § och 7 kap 3 § ärvdabalken). När det gäller gåvor till barn finns det dock vissa regler som är av intresse. Det finns nämligen en presumtion om att gåvor som arvlåtare, d.v.s. din mormor, har gett till sina barn under sin livstid är ett förskott på arv (6 kap 1 § ärvdabalken). Denna presumtion kan dock brytas om det på något sätt framkommer att din mormor inte ville att det skulle vara ett förskott på arv. Man antar alltså att en gåva till barn är förskott på arv så länge det inte finns något som tyder på att det inte ska vara ett förskott. Ifall din mormor har skrivit i sitt testamente att det inte ska vara ett förskott är det inte ett förskott på arv och huset ska då inte räknas in i kvarlåtenskapen efter din mormor. Om det inte framkommer någonstans huruvida det ska vara ett förskott eller inte är presumtionen att det är ett förskott och det värde stugan hade vid gåvotillfället ska läggas till kvarlåtenskapen (6 kap 3 § ärvdabalken). Men det är alltså okej att ge bort egendom till vissa av sina barn under den tid man lever utan att ge till andra. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Jonathan Jademyr |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När någon i ett äktenskap avlider ska det först upprättas en bodelning mellan makarnas tillgångar. När bodelning är färdig och kvarlåtenskapen är fastställd skall den fördelas mellan arvingarna. Barn till den avlidna är vad man brukar kalla för bröstarvingar och tillhör den starkaste arvsklassen (1 § 2 kap. ärvdabalken). De har lika stor rätt till arvet oavsett om de är särkullsbarn eller barn till det nuvarande äktenskapet.I ert fall förstår jag det som att det finns 4 bröstarvingar. Detta innebär att kvarlåtenskapen ska delas på 4 där varje bröstarvinge får lika stor del av arvet, alltså 25 % vardera. Precis som du säger ska särkullsbarnen få sin arvslott direkt (1 § 3 kap. ärvdabalken). Barnet från det nuvarande äktenskapets arvslott kommer gå till den avlidnes maka som får fri förfoganderätt över tillgångarna. Hoppas du fått svar på din fråga.Vänliga Hälsningar,

Erika Redelius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Om bröstarvingarDin dotter är en bröstarvinge till dig. Detta innebär att du aldrig kan göra henne helt arvlös. Har du fler barn har även de rätt att ärva dig, annars kommer hon som utgångspunkt att få hela din kvarlåtenskap. Ett undantag till detta är basbeloppsregeln i 3:1 2 st. Om din make skulle efterleva dig har han rätt till fyra basbelopp totalt. Hur stort basbeloppet är varierar lite från år till år, och år 2019 är det 46 500 kr. Om din make inte själv har tillgångar som överstiger ett värde av ca 186 000 kr har han alltså rätt att få ut mellanskillnaden från din dotters arv.Testamente och laglottDu kan välja att testamentera bort pengar till din make (eller någon annan) om du inte vill att din dotter ska ärva dig. Det din dotter alltid har rätt till är en laglott, vilket utgör en halv arvslott. I det fall att dottern är ditt enda barn är arvslotten hela ditt arv, och således är laglotten halva arvet. I annat fall måste arvet delas mellan barnen. Om du har två barn skulle din dotter alltså få en fjärdedel av arvet, och så vidare. Du kan hur som helst högst testamentera bort halva ditt arv (7:1 ÄB).Kan jag skriva över mina pengar på min nuvarande make?Eftersom det handlar om dina pengar kan du givetvis använda dem hur du vill under din livstid. Du kan alltså minska förmögenheten, vilket i sin tur kommer att minska din dotters framtida arv. Den enda regleringen som finns i lagen är att du inte kan genomföra en gåva som är att likställa med testamente (7:4 ÄB). Om du gör detta för att medvetet minska någons arv så kan gåvan bli ogiltig och din dotter ändå få rätt till pengarna om hon väljer att väcka talan mot gåvan. Att skriva över alla pengar till din make kan definitivt ses som en gåva att likställa med testamente. Jag skulle inte rekommendera att du gör det om du tror att det finns någon chans att din dotter klandrar sitt arv. Hon har ett år på sig att väcka talan innan det blir för sent.Vad kan jag göra?Du kan inte undanhålla alla pengar från din dotter. Hon kommer alltid att ha rätt att ärva en procentsats ifrån dig, oavsett hur mycket eller lite tillgångar det rör sig om. Det du kan göra är att spendera dina pengar på saker din dotter inte kommer att kunna ärva. Detta kan vara semestrar eller dylikt. Om ni köper exempelvis bilar eller en fastighet för pengarna har hon fortfarande rätt till halva din del av sakerna som finns vid din bortgång. Ni kan också skriva ett äktenskapsförord eller bodela under ert äktenskap, där du och din make klargör att vissa saker endast tillhör honom. Då kommer din dotter inte heller att kunna ärva dem, återigen så länge det inte framstår som ett testamente.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Julia-Saga Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter göra en kort sammanfattning. Eftersom din fråga gäller arv finner du tillämpliga bestämmelser i ärvdabalken. Rätten till arvDina tre barn är dina så kallade bröstarvingar, som enligt huvudregeln (om inget testamente finns) har rätt att dela lika på ditt arv (2 kap. 1 § ärvdabalken). Denna del är dina barns arvslott. Du kan genom ett testamente fördela ditt arv annorlunda (om upprättande av testamente, se 10 kap. ärvdabalken), men dina barn har alltid rätt till sin så kallade laglott. Denna utgörs av hälften av den arvslott som de enligt lag annars hade haft rätt att få (7 kap. 1 § ärvdabalken). Möjligheter Jag tolkar din fråga som att du vill minska dina övriga barns rätt till arv. Det du kan göra för att minska deras laglotter, är att ge huset i gåva till det barn som du vill ska få det. Huvudregeln när det gäller gåvor från en förälder till sitt barn är att gåvan utgör ett förskott på arv om inget annat anges (6 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns därmed möjlighet för dig att ange din avsikt om att gåvan inte ska vara ett förskott på arv vid gåvotillfället. Ur bevissynpunkt är det bra om detta görs skriftligt. Därefter kan du upprätta ett testamente som anger att övriga barn endast har rätt till sin laglott, och att resten testamenteras till det barnet som även ska få huset.SammanfattningSammanfattningsvis kan du alltså testamentera huset till ett barn, men inte testamentera bort de resterande barnens rätt till arv helt. Det finns dock, som ovan nämnts, sätt för att minska storleken på laglotten. Behöver du hjälp med hur detta bäst kan göras i ditt fall rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister på http://lawline.se/boka. Vänligen,

|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar frågan undrar du om det går att utesluta en bröstarvinges arvsrätt genom testamente. Tronarvinge är nämligen inte ett arvsrättsligt begrepp, utan den person som står näst på tur att överta kronan i ett kungahus.Regler om arv finner du i ärvdabalken (ÄB).En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglottNär en person avlider kommer dennes kvarvarande tillgångar utgöra något som kallas kvarlåtenskap. Som utgångspunkt – om ingenting annat skrivits – kommer kvarlåtenskapen sedan fördelas som arv enligt lagens bestämmelser. Arvet ska i första hand gå till den avlidnes barn eller barnbarn – dessa är bröstarvingarna (ÄB 2 kap. 1 §). Skulle inga bröstarvingar finnas kommer arvet istället gå till föräldrar och syskon, och i sista hand till far- och morföräldrar och föräldrarnas syskon.Innan en person avlider kan denne dock välja att upprätta ett testamente. Genom testamentet kan personen välja fritt hur kvarlåtenskapen ska fördelas (ÄB 9 kap. 1 §). Det finns dock ett undantag från denna frihet. Bröstarvingar har alltid rätt till något som kallas laglotten, vilket utgörs av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap (ÄB 7 kap. 1). Detta innebär att en person som har barn eller barnbarn aldrig kan testamentera fritt över mer än 1/2 av sin egendom: bröstarvingarna har alltid rätt dela på resterande hälft.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Om jag tolkat din fråga rätt vill du veta om det är möjligt för din far att göra dig och/eller din bror arvslösa med hjälp av ett testamente eller någon annan metod, samt om ett barn som din far adopterat kommer ha arvsrätt efter honom. Jag börjar med frågan om det adopterade barnet har arvsrätt efter din far för att sedan besvara från huruvida arvsrätt kan testamenteras bort eller dylikt. Vad säger lagen? Vad gäller adopterades arvsrätt I föräldrabalken (FB) finner man bestämmelser som rör adoption. Av 4:21 FB framgår att ett barn som adopteras ska anses vara adoptivförälderns barn och inte barn till den biologiska föräldern. I detta fall har dock en make adopterat sin makes barn vilket gör barnet till deras gemensamma. Av 4:21 FB kan man vidare utläsa att lag eller annan författning som tillför släktskapet någon rättslig betydelse ska gälla även mellan det adopterade barnet och adoptivföräldern. Detta betyder att reglerna om arv gäller på samma sätt för adoptivbarnet som för förälderns biologiska barn. Adopterade barn har alltså arvsrätt efter sina adoptivföräldrar. Vad gäller möjligheten att med äktenskapsförord eller testamente göra bröstarvingar arvlösa Huvudregeln i svensk rätt är enligt 2:1 ärvdabalken (ÄB) att de som ska ärva en förälder är dennes barn eller om några sådana inte finns, dennes barnbarn (bröstarvingar). Dessa ska ärva lika stor andel vardera. För tydlighet ska sägas att man inte har arvsrätt efter styvföräldrar såvida man inte blivit adopterad enligt ovan. Det är möjligt att bestämma vad som ska bli av ens egendom när man avlider, detta sker främst genom testamente. Rätt att förfoga över sin egendom genom testamente framgår av 9:1 ÄB. Det är däremot inte möjligt att genom testamente göra bröstarvingar helt arvlösa, detta då de alltid har rätt att få ut sin laglott. Rätten till laglott regleras i 7 kap. ÄB. Av 7:1 ÄB framgår att laglotten utgör hälften av den arvslott han skulle fått om inget testamente finns på plats som påverkat denna. Den halva arvslott som utgör laglotten kan således inte testamenteras bort. Jag illustrerar hur laglotten fungerar med ett enkelt exempel. Föräldern A avlider och efterlämnar barnen B och C. Kvarlåtenskapen uppgår till 100 000 kr. B och C har enligt huvudregeln i 2:1 ÄB rätt att ärva 50 000 kr vardera, detta utgör deras arvslott. Om vi nu utgår från att A haft ett testamente där han lämnar all kvarlåtenskap till allmänna idrottsklubben innebär det inte att arvingarna B och C utan vidare måste finna sig i detta, de kan påkalla jämkning av testamentet enligt 7:3 ÄB. Om de jämkar testamentet med stöd av denna regel kommer de vardera att få ut sin laglott (25 000 kr som alltså utgör halva arvslotten). Resterande 50 000 skulle gå till allmänna idrottsklubben. Viktigt att påpeka i sammanhanget är att rätten till laglott inte faller ut av sig själv, man måste själv komma ihåg att begära jämkning enligt 7:3 ÄB. Jag går nu över till att kort behandla frågan om vad som kan göras med ett äktenskapsförord, detta regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Ett äktenskaps anses upplöst om den ena maken dör (1:5 ÄktB). När ett äktenskap blir upplöst ska makarnas egendom delas lika mellan dem genom bodelning. I bodelningen ingår enligt 10:1 ÄktB makarnas giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är att anse som enskild egendom (7:1 ÄktB). Vad som är enskild egendom framgår av 7:2 ÄktB, bland annat framgår att enskild egendom är sådan egendom som enligt äktenskapsförord ska vara enskild. Hur ett äktenskapsförord upprättas kan man utläsa i 7:3 ÄktB, det ska vara skriftligt, undertecknas av båda makar och registreras hos skatteverket. Vad som skulle kunna påverka särkullbarns arvsrätt vad gäller äktenskapsförord är om föräldern till dessa saknar egendom och i ett äktenskapsförord förordnar att makarna vid en eventuell skilsmässa ska behålla sin egen egendom. Detta skulle ju innebära att det inte finns något giftorättsgods att dela upp vid en bodelning och särkullbarnen skulle således inte ha något att ärva. Något annat som skulle kunna påverka särkullbarns arv är om den efterlevande maken vid den andra makens död begär jämkning vid bodelning enligt 12:2 ÄktB. Denna bestämmelse innebär att den efterlevande maken kan välja att som sin del av bodelningen behålla sitt giftorättsgods. Om den efterlevande maken är den enda som har några tillgångar och således begär jämkning enligt 12:2 ÄktB innebär det att särkullbarnen kan lämnas utan mycket att ärva medan makarnas eventuella gemensamma barn gynnas, detta då de har arvsrätt efter den ännu levande föräldern. SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att ett adopterat barn ärver en förälder på samma sätt som ett biologiskt barn, ett testamente kan minska bröstarvingars rätt till arv, men inte helt neutralisera det då de har rätt till sin laglott, och äktenskapsförord kan beroende på vilken typ av egendom som makarna äger användas för att gynna gemensamma barn framför särkullbarn. Eftersom att frågor om arv lätt kan bli ganska komplicerade rekommenderar jag att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist för mer detaljerad vägledning om hur arvsrätten ska appliceras på just ditt fall. Jag hoppas att du med detta fått svar på dina frågor! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns möjlighet att testamentera bort sin egendom till en enda bröstarvinge. Det finns dock ett undantag som är värt att noteras.I svensk rätt finns ett starkt skydd beträffande bröstarvingars rätt att få ut sitt arv, vilket syns i 7 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB, om laglott. En bröstarvinge har nämligen alltid rätt att få ut sin laglott (dvs. hälften av arvslotten). T.ex. om 100 000 kr ska fördelas mellan två bröstarvingar, utgör 50 000 kr arvslotten (hälften var) och 25 000 kr laglotten (hälften av arvslotten).För att kunna få ut sin laglott måste dock bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, dvs. att inom sex månader från det att denne blivit delgiven testamentet underrätta eller väcka talan mot testamentstagaren (7 kap. 3 § ÄB).Sammanfattningsvis kan du testamentera bort din egendom till din andra dotter. Din funktionshindrade dotter har enligt lag alltid rätt till sin laglott, men måste i så fall begära jämkning genom att underrätta eller väcka talan mot din andra dotter. Enligt dig själv är hon ju dock inte i behov av ägande, varför jag antar att jämkning förmodligen inte kommer att ske.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,