Är bröstarvinge arvsberättigad till förmånstagarförordnande?

2018-11-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Fråga angående förmånstagare till kapitalförsäkring.En farbror till mig avled i våras. Han hade en kapitalförsäkring med följande förmånstagarförordnande:" I första hand (NN personnummer, namn), i andra hand syskonbarn till lika delar."NN var hans sambo som dog för flera år sedan.Vi är 5 syskonbarn i livet, ett 6.e är död sedan länge.Min fråga: Är bröstarvingar till det 6.e syskonbarnet berättigade till del av kapitalförsäkringen?
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga,Ett förmånstagarförordnande är inte föremål för arv enligt 14 kap. 7 § 1 st. försäkringsavtalslagen (FAL). I 2 st. samma lag finns en möjlighet för make och bröstarvinge till försäkringstagaren (din morbror) att begära jämkning av förmånstagarförordnandet. En bröstarvinge utgörs dock inte av syskonbarn utan dit hör endast avkomlingar i rakt nedstigande led, alltså barn, barnbarn osv. Inte heller blir det aktuellt för en make att begära jämkning, åtminstone om man utgår från att han inte hade någon efterlevande efter sambons död.Svaret på din fråga är alltså att det för förmånstagarförordnande inte finns någon istadarätt, dvs. en rätt för bröstarvinge att träda in i arvtagares ställe, och förmånstagarförordnandet bör därför delas lika i enlighet med ordalydelsen.Med vänlig hälsning,

Barn och särkullbarns rätt till arv

2018-11-26 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag är gift och har 3 barn inom äktenskapet och har tre barn som min man inte är far tillHur fördelas mitt arv?
Alex Hallström |Hej, Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga! Med tanke på att det i frågan inte står något om testamente kommer jag i svaret utgå från att inget sådant finns. Skulle du ha upprättat ett testamente får du gärna inkomma med information kring hur detta är reglerat så svarar vi utifrån den informationen! HuvudreglerBarn är bröstarvingar och har en stark rätt till arv. I enlighet med 2 kap. 1§ Ärvdabalken är barn att ses som bröstarvingar och enligt samma paragraf ska varje barn få rätt till lika stora lott. I ditt fall kommer alltså varje barn ha rätt till 1/6 av den kvarlåtenskap du lämnar kvar. Barn ligger dessutom i den högsta arvsklassen, vilket innebär att dessa har den primära rätten till ett arv. Skulle du avlida efter din make innebär detta att hela ditt arv kommer delas ut direkt, med lika mycket till varje barn. Skydd för efterlevande makeSkulle du avlida först finns ett antal andra regler vi måste ta hänsyn till. Efter ett dödsfall måste först en bodelning förrättas och efter detta kan arvet fördelas ut. Om man är gift finns dock regleringar som ska skydda efterlevande make, vilka vi hittar i 3 kap. Ärvdabalken. Utgångspunkten är här att den efterlevande maken ärver allt och därmed går före andra personer som har arvsrätt, i enlighet med 3 kap. 1§ ÄB. I samma paragraf stadgas dock att särkullsbarn har en rätt att få ut sitt arv direkt. I ditt fall innebär detta att dina utomäktenskapliga barn kommer få ut sitt arv direkt (1/6 var). EfterarvsrättEra gemensamma barn kommer dock inte få ut något arv direkt, utan deras arv tillfaller först efter att din partner avlidit. Barnen får alltså efterarvsrätt, eller som det också kallas, sekundosuccession. Detta stadgas i sin tur i 3 kap. 2§ ÄB. Jag hoppas det var svar på din fråga! Vänligen,

Vem ärver om min mamma har gift om sig?

2018-11-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Hur funkar det med arv när min mamma och min styvpappa är gifta, dom har tre gemensamma barn. Mamma har tre barn sen tidigare och han har ett barn sen tidigare, skulle arvet gå till alla barn eller bara deras tre gemensamma?
Veronica Borg |Hej och tack för din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som kommer ärva om din mamma respektive din styvpappa skulle gå bort. Arv regleras i Ärvdabalken. När en person går bort har personens bröstarvingar (barn) rätt till arvet (2 kap. 1 § ärvdabalken). Om det inte finns något testamente ärver alla barn lika mycket. Eftersom din mamma och din styvpappa var gifta ärver de dock av varandra först.- Om din mamma går bort först: När din mamma går bort ärver din styvpappa hennes tillgångar. Deras tre gemensamma barnen måste vänta på att få ut sitt arv tills deras pappa också har gått bort. Din mammas tre barn sedan tidigare kan välja mellan att få ut arvet direkt eller först låta arvet gå till er styvpappa för att sedan ärva er del när han har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). När din styvpappa går bort ärver de tre barn han har gemensamt med din mamma, hans barn sen tidigare, och din mammas barn sedan tidigare om de har valt att vänta med att få ut sitt arv (3 kap. 9 § ärvdabalken). Vid din styvpappas död skulle hälften av hans tillgångar anses komma från din mamma, vilket innebär att hennes bröstarvingar (de tre tidigare barnen och de tre gemensamma barnen) får dela på detta (3 kap. 2 § ärvdabalken).Exempel: Om din mamma går bort först: Då får de tre barnen som hon har gemensamt med din styvpappa vänta med att få ut sitt arv. De tre barnen hon hade sedan tidigare får välja mellan att ta ut arvet direkt eller vänta till er styvpappa går bort. Om ni skulle vänta gäller följande; Om din styvpappa t.ex. har tillgångar för 1 000 000 kronor vid sin död kommer hälften anses komma från din mamma. Dessa 500 000 delar alla hennes sex barn på. Resterande 500 000 kronor kommer din styvpappas fyra barn (de tre gemensamma samt hans barn sedan tidigare) dela på. Man ärver alltså bara från sin egen förälder.- Om din styvpappa går bort först: Då gäller samma sak som om din mamma går bort först. Det vill säga, de tre barnen han har med din mamma måste vänta till din mamma har gått bort innan de kan ärva något. Hans barn sedan tidigare kan välja mellan att få ut arvet direkt eller vänta till din mamma går bort. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har man någon rätt till arv från gammal försäljning?

2018-11-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Jag skriver ett filmmanus och har en fråga angående arv när det gäller dessa relationer:En dotter, Sofia, vars pappa precis avlidit, får veta att huset som hennes pappa växte upp i, och där hon spenderade alla somrar, nu ska säljas. Den som säljer är hennes fasters man. Fastern är inte frisk, mentalt, och har liksom ingen åsikt. Fastern och hennes nya man äger huset. Men, fastern köpte ut Sofias pappa för länge sen dvs det är fastern och hennes nya man som äger huset. Om huset skulle säljas, har väl Sofia inte rätt till någon kompensation?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den du benämner som Sofia i din fråga är vad som kallas bröstarvinge. Bröstarvinge är den avlidnes barn. Enligt reglerna i Ärvdabalken (ÄB) ärver barn sina föräldrar och tar lika lott (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att om Sofia är ensamt barn ärver hon all kvarlåtenskap efter sin pappa. Skulle de däremot vara två barn ärver de hälften var. Om Sofias pappa är gift med hennes mamma kommer Sofia i teorin att ärva sin pappa, men i praktiken kommer arvet att gå till hennes mamma med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Hon ärver sedan efter sin pappa den dag mamman går bort.Som bröstarvinge ärver man all kvarlåtenskap efter den avlidne föräldern (efter avdrag för bouppteckning, begravning m.m.), om inte testamente stadgar annat. Däremot har Sofia inte någon rätt till kompensation för huset som en gång sålts. Pappan har en gång i tiden fått betalt när han sålde fastigheten. Finns det pengar kvar från försäljningen ingår det i hans kvarlåtenskap och hon ärver den vägen.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Arvsfördelning

2018-11-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Är i ett samboförhållande och det är bara jag som har barn. Om det då står i testamentet att ; All min kvarlåtenskap skall med full äganderätt tillfalla mina bröstarvingar. Ska det då betalas ut på en gång? Eller kan man skriva att om Peter får sitta i orubbat bo tills den dagen han dör, så får barnen all kvarlåtenskap från oss båda? Kan man även skriva att om Peter säljer våra till gångar, tex huset, då ska barnen få ut sin arvslott, så även om Peter träffar en ny dam som flyttar in, då ska barnen få ut sitt arv??
Jesper Ekstedt |Hej!Eftersom ni är sambos gäller en bodelning, som sker när samboförhållandet upplöses t.ex när någon avlider, er emellan enbart bostad och bohag (BoB). Med det som utgångspunkt ska all annan egendom samt din del av BoB tillfalla bröstarvingarna även om testamente inte har skrivits. När det gäller huset är det tyvärr beroende på vad dina barn vill göra med sin andel av arvet. Eftersom din önskan är att de ska ha ut all din kvarlåtenskap så är det inte heller möjligt att minska deras arv till deras lagstadgade laglott och därigenom exempelvis testamentera egendom till din sambo eller skänka bort del av egendom som gåva. Däremot finns annan möjlighet för din sambo att få behålla bostaden genom sambolagen mot ersättning till dina barn. Om din sambo vill att hans del av kvarlåtenskapen ska tillfalla dina barn måste han skriva ett testamente som reglerar vilka som blir testamentstagare. I annat fall tillfaller hans kvarlåtenskap hans arvingar. Oavsett vad din sambo gör med era tillgångar kan han aldrig avtala bort eller sälja av dina barns lotter (rättmätig andel av arvet). Nedan följer ett exempel:Din sambo. Du.Bostad 50` 50` Annan egendom 50`Din kvarlåtenskap är alltså 100`och fördelas mellan dina barn genom /2= 50`var.Sammanfattningsvis ger sambolagen ett förhållandevis svagt stöd och för att förbättra möjligheterna till en lösning som passar er kan ett giftermål vara av intresse. I det fallet regleras exempelvis arv till efterlevande make.

Göra det ena barnet arvslös

2018-11-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. min fråga gäller arv. Kan mina fd fru, vi har två flickor tillsammans, 25 o 28 år gamla,göra den ena dottern arvlös,den som är 28 år,. Min fd fru lever o bor sedan några år i hop med en ny man de är förlovade, sambos.Nu menar de ihop med yngsta dottern köpa en stor hästgård ihop, där mamman menar att yngsta dottern ska va delägare i , men jag vet , har inga pengar, o mamman säger att om hon o sambon dör, så får yngsta dottern allt o ingen kan slänga ut henne eller kräva henne på pengar efter mamman, sambon har sen tidigare 4 vuxna barn,de får inget heller. Allt detta har mamman sagt till vår äldsta dotter o hon undrar genom mig, hennes pappa, om det är sant som mamman säger att yngsta dottern ska ha allt. Alltså kan man göra ena barnet arvlöst genom att fixa o trixa med lån o papper o testamente. mvh Tomas.
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I svensk rätt är utgångspunkten att en person under sin livstid får göra vad den vill med sin egendom. Personen kan t.ex. sälja egendomen eller ge bort den. Dock ska man komma ihåg att det finns ett starkt skydd beträffande bröstarvingars rätt att få ut sitt arv. Det kommer jag gå igenom nedan. Reglerna om arv finns i ärvdabalken. I mitt svar utgår jag från att din fd fru nu är ogift och att hon enbart har två barn. Om en förälder (ogift) inte skriver ett testamente så kommer barnen att dela lika på arvet. Det följer av 2 kap 1 § ärvdabalken. I detta fall, då det rör sig om två barn kommer varje barn att få 50 % av arvet. Den s.k. arvslotten. Men om föräldern skriver ett testamente så förändras det. Till exempel om föräldern försöker ge all egendom till ett barn eller till en annan person. Dock så finns det vissa begränsningar för det. Ett barn har alltid rätt till sin laglott, 7 kap 1 § ärvdabalken. Laglotten är alltid hälften av arvslotten. I detta fall, där det finns två barn, kommer varje barn att ha rätt till 25 % av arvet. Skulle föräldern testamentera bort så mycket egendom så att barnet inte får ut sina 25 % så måste barnet påkalla jämkning av testamentet. Det måste då ske inom 6 månader från det att man tagit del av testamentet, 7 kap 3 § ärvdabalken.I detta fall kan man även notera att en gåva till en bröstarvinge ska ses som förskott på arv om det inte finns till exempel ett gåvobrev som uttryckligen anger att gåvan inte ska ses som förskott på arvet. Detta skulle kunna bli aktuellt om t.ex. mamman köper hästgården för att sedan ge bort en del till den ena dottern. Barnet som har fått gåvan får sedan mindre när arvet efter föräldern som gett gåvan ska fördelas. Sammanfattning Ett förenklat svar på din fråga är alltså att din fd fru inte kan göra er äldsta dotter helt arvslös. Hon har rätt att få ut 25 % av det totala arvet som finns. Om ni önskar vidare hjälp råder jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå som kan hjälpa dig vidare i ärendet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Ärver barn som är bosatta utomlands och har andra medborgarskap en förälder som var bosatt i Sverige?

2018-11-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Barnens pappa är död ogift. Finsk medborgare boende i Sverige. Det finns barn i Finland också. Hur ärver de. Eller ärver bara barnen i Sverige. Ingen ägendom i Finland.
Natalie Accord |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att dina barns pappa var finsk medborgare, men har levt i Sverige en tid innan han gick bort. Eftersom både Finland och Sverige är med i EU så finns det EU-rättsliga regler som avgör vilket lands lagstiftning som ska tillämpas när arvet ska fördelas, så kallade lagvalsregler. Jag kommer därför att inleda mitt svar med att kort gå igenom dessa.Vilket lands lagstiftning är tillämplig?I Arvsförordningen artikel 4 framgår att det är det lagstiftningen i det land där den avlidne har sin hemvist som ska tillämpas. Hemvisten är främst baserad i vilket land den avlidne bodde under en inte allt för kort tidsperiod. Det krävs dock även att personen haft en anknytning till landet denne bott i, exempelvis genom familjeband eller andra sociala kopplingar. Det framgår inte av din fråga hur länge dina barns far bodde i Sverige, men med tanke på att han har svenska barn utgår jag ifrån att han kan bedömas ha haft sin hemvist i Sverige. Det är därmed svensk lagstiftning som ska tillämpas.Vad säger den svenska lagen om barns arvsrätt?Du hittar de svenska reglerna om arv i Ärvdabalken (ÄB). I Sverige så har bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, rätt att ärva lika delar av all kvarlåtenskap (ÄB 2:1). Ingen skillnad görs mellan barn som har olika medborgarskap eller mellan de som är bosatta i Sverige respektive i andra länder. Alla hans barn har således en rätt att ärva, även de som bor i Finland. Låt oss säga att den avlidne mannen har fyra barn, två i Sverige och två i Finland. Då har barnen rätt att ärva en fjärdedel var av hans kvarlåtenskap. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Kan min förälder göra mig arvslös genom att ge bort sina tillgångar ?

2018-10-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Min far är gift med en annan kvinna som inte är min mor. Han har skrivit över fastigheten på henne för att göra mig arvlös och hon har gett till fastigheten till deras två söner för att jag ska bli arvlös. Kan han göra så att jag blir arvlös? Fastigheten är värd 1,7 miljoner
Paulina Ceylan |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Laglottsskyddet för bröstarvingar är väldigt stark enligt de svenska reglerna. Självklart kan din pappa förbruka sina tillgångar som han vill utan några begränsningar, men för att inte kunna kringgå svenska reglerna har bröstarvingar ett så kallat förstärkt laglottsskydd i 7 kap. 4 § Ärvdabalken. För att kunna tillämpa 7 kap. 4 § ärvdabalken måste gåvan likställas med ett testamente, det innebär att det måste vara fråga om dödsbäddsgåvor, exempelvis att gåvan har skänkts i samband med att din pappa är nära döden eller att han trodde att han var nära döden eller i fråga om gåvor som inte är betungande för din pappa, exempelvis att han ger bort egendom med villkor om att han ska kunna bo kvar i fastigheten så länge han är vid liv. Om din pappa har gett en sådan gåva kan bröstarvingen kräva tillbaka en del av gåvan, förutsättningen är att laglotten har kränkts. För ta reda på detta räknar man kvarlåtenskapen som om gåvan inte hade skett.Om det inte rör sig om någon av dessa gåvor kan du som bröstarvinge inte göra så mycket åt detta. Detta innebär alltså att om det rör sig om dödsbäddsgåvor eller gåvor som inte är betungande för din pappa kan du som bröstarvinge kräva en del av gåvan enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken. Om det inte rör sig om någon av dessa gåvor har du därmed inte möjlighet att påverka detta eftersom att det var din pappas ny hustru som fick den. Om det hade varit din pappas andra barn som fick gåvan direkt hade det räknats som förskott på arv istället och att det hade avräknat på så vis. Jag vill även tillägga att din pappa kanske inte bara hade fastigheten som tillgång, utan möjligtvis även annan egendom som du då kommer att få ärva vid hans bortgång. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,