Finns det någon turordning för att välja kvarlåtenskap vid arv?

2018-12-29 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min far har avlidit. Min äldre syster avled strax före honom. Finns någon form av "förtur" att välja saker: jag som enda levande barn eller min avlidna systers barn, eller, vi har lika rätt och ingen står först i led?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din avlidna systers barn kliver in i hennes arvsställning och är så kallade bröstarvingar precis som du. Din ställning är alltså densamma som barnen då ni är bröstarvingar. Ni har lika rätt och det finns ingen lagstadgad turordning om vad ni ska få ut. Hoppas att du fick din fråga besvarad!Vänligen,

Arvslott och laglott för bröstarvinge

2018-12-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag har 5 barn och är skild 4 barn med en fru och ett med en sambo Ärver alla lika och kan jag testamentera så att någon/ra får mer?
Aksinja Rönnlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga återfinns i ärvabalken (ÄB). Arv enligt den legala arvsordningen Arvlåtarens barn ingår i den första arvsklassen, där alla barn ärver lika mycket. (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär i detta fall att vardera barn kommer att erhålla 20 % var av din kvarlåtenskap.Arv enligt testamenteDen legala arvsordningen kan dock rubbas med hjälp av ett testamente. Jag vill inledningsvis framhålla att det enligt svensk rätt inte är möjligt att göra ett barn helt arvlös, arvet kan enbart begränsas. En bröstarvinge har nämligen alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, vilket i detta fall är 10 % (7 kap. 1 § ÄB). Genom testamente kan du med andra ord minska arvet så att det enbart utgör laglotten. Resterande del får du fritt testamentera till vem du vill. SammanfattningEnligt den legala arvsordningen ärver samtliga barn lika mycket (2:1 ÄB). Det innebär i detta fall att vardera barn kommer att erhålla 20 % var av din kvarlåtenskap.Den legala arvsordningen kan dock rubbas genom ett giltigt testamente. Barnet, vars arv begränsas genom testamentet, har dock alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7:1 ÄB). Det barn vars arv minskats måste dock, för att få ut sin laglott, påkalla jämkning av testamentet och kräva att få ut sin laglott (7:3 ÄB). Detta gäller enbart i de fall då testamentet inskränker på laglotten, alltså då du i ditt testamentet fördelar mindre än 10 % till ett visst barn. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Arvskifte efter sambobodelning

2018-12-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Min pappas sambo har gått bort o min pappa för några år sedan, nu är vi tre som ska dela detta sambons två barn och jag o det är väldigt rörigt vad som gäller. Jag litar inte på den personen som sköter bouppteckning nu, känns som den person inte har koll på vad som gäller, för nu vill sönerna veta hur mycket jag ska ha mm, vilket han inte kan svara på. Min Pappa köpte lägenheten för 250 000 o nu såldes den för 900 000, det finns ett testamente som är skrivit mellan dem. HUr räknar man ut skatten på detta, vet att den är 30% o man drar av det 250000 är inte med när ni skriver 22/30..Hoppas på svar BM Andersson.
Marcus Ljungberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline, jag hoppas att jag kan hjälpa dig på bästa möjliga sätt.Efter att ha läst din fråga är det lite svårt att förstå alla omständigheter kring detta problem. Därför kommer jag att dela upp mitt svår i två delar. Den första består av att jag förklarar hur en bodelning vid samboskap går till och den efterföljande arvssituationen. Den andra delen består av att jag förklarar när reavinstskatt/kapitalvinstskatt (samma sak, men två olika namn) blir aktuellt. Det är den skatten du refererar till i slutet på din fråga nämligen.Hur går en bodelning till för sambos?Eftersom att din pappa och hans flickvän var sambos tillämpar vi sambolagen på detta problem, Sambolagen (SL) 1 §. När någon i ett samboförhållande dör ska en bodelning äga rum ifall den efterlevande begär det, SL 8 §.Det som ska delas i en sambo-bodelning är samboegendom vilket utgörs av samboegendom och sambobohag. Det som är samboegendom är det som samborna tillsammans eller en av dem har köpt för gemensam användning. Det viktiga är alltså vad tanken bakom köpet har varit, SL 3 §. Så ifall din pappa t.ex. skulle ha köpt lägenheten ensam innan han träffade sin sambo är inte lägenheten att betrakta som samboegendom. Har han däremot köpt den efter att de träffades med avsikt att de skulle bo där ihop ska det räknas som samboegendom och därmed ingå i bodelningen. Det är för mig helt omöjligt att veta vilket av dessa två scenarios som har skett i verkligheten, men det är antingen det ena eller det andra.Hur mycket av arvet ska du få?Efter att en bodelning ägt rum ska arvskiftet genomföras. Huvudregeln vid arv är att bröstarvingarna äger allt av den som gått bort, Ärvdabalk (ÄB) 2:1. I ditt fall är du den enda bröstarvingen om din pappa bara hade ett barn. Du nämner dock att det finns ett testamente. Ifall ett sådant finns går detta föra arvreglerna i ÄB. Testamentet kan dock inte ta bort din rätt till laglott, enligt ÄB 7:1. Laglotten i ditt fall är 50 % av arvet från din pappa. Så vad det än står i testamentet har du rätt till hälften av din pappas arv, om du är hans enda barn.Hur mycket ska man skatta?I Sverige har vi ingen skatt på arv. Den skatt du pratar om i din fråga är reavinstskatt. Den blir aktuell när man säljer något med vinst, lägenheten i ditt fall. Denna skatt blir tillämplig först när man säljer lägenheten. Ifall du skulle ärva lägenheten av din pappa och du väljer att behålla den behöver du inte skatta något förrän du eventuellt säljer den i framtiden. Om det däremot är så att du ärver hälften av lägenheten och barnen till din pappas sambo ärver den andra hälften och ni väljer att sälja den blir det tal om reavinstskatt, vilket du angett i frågan. När det gäller skattemässiga frågeställningar får vi vända oss till inkomstskattelagen (IL). När man säljer en lägenhet med vinst ska denna kapitalvinstbeskattas, IL 42: 1 och 44:3. Denna skatt räknar man ut genom att ta priset vid försäljningen (900 000 i ditt fall) minus vad den man ärver av köpte villan för, alltså anskaffningsvärdet (250 000), samt vissa utgifter för att förbättra fastigheten, IL 44:13 och 44:14. Den summa som är kvar då är den som ska kapitalvinstbeskattas med 22 procent, IL 45:33 och 65:7. För att se vilka förbättringsutgifter man kan räkna med kan du kolla på Skatteverkets hemsida.Du nämner i frågan att du är osäker på om det är 22 % av vinsten eller 22/30 och detta är endast två olika sätt att räkna ut skatten men det bli samma resultat. Antingen tar du 22 % på vinsten direkt. Eller så tar du vinsten gånger 22/30, och tar sedan 30 % på det, i bägge fall blir det alltså samma summa. I ditt fall blir vinsten 900 000 – 250 000 = 650 000. Då kan man antingen ta:650 000 x 0,22 = 143 000.650 000 x 22/30 x 0,30 = 143 000.143 000 är alltså det som går till reavinstskatt. Den summan som blir kvar delar ni på enligt ovanstående modell. SammanfattningEftersom att jag saknar många omständigheter är det svårt att svara med ett exakt svar men ovan finner du åtminstone en mall för hur det kan se ut med bouppteckningen. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Laglott och stora prisbasbeloppsregeln

2018-12-07 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga, jag är gift och vi har inga gemensamma barn. Jag har tre och han ett. Vi skrev testaments att allt ska överlåtas till den andra om någon dör. Läst på lite nu och om min man dör så ärver jag hälften och hans barn hälften? Är det av allt vi har? Va har hans barn rätt till om han skrivit över allt på mig?
Jean Nabo |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag har förstått det du beskriver så har du och din man skrivit varsitt testamente om att den ena dör så ska den andra ärva allt och du undrar hur era barn påverkas av detta. De regler som gäller i din situation finns i ärvdabalken, förkortad ÄB som du hittar här. I ärvdabalken finns särskilda skyddsregler vid arv för både makar och barn. Jag kommer att beskriva dessa regler kort innan jag ger dig svar på din fråga.Laglott - ett skydd för barnEn persons barn kallas inom arvsrätt för bröstarvingar. (ÄB 2:1) Dina tre barn är dina bröstarvingar och din mans barn är hans bröstarvinge. Bröstarvingar har ett starkare skydd än andra som kan ha rätt att ärva eftersom de enligt lag har rätt till en laglott (ÄB 7:1) efter sin förälder. En laglott innebär att en bröstarvinge alltid har rätt att ärva minst hälften av det hen skulle få om inget testamente funnits och arvet fördelats enligt lag. Detta är alltså oavsett om man bestämmer sig för att ex. testamentera bort det man efterlämnar efter sin död. För att ge ett förtydligande exempel så säg att person A avlider och vid sin död efterlämnar 180 000 kr och ett barn. Enligt lag så ska arvet fördelas lika mellan barnen vilket i det aktuella fallet gör att barnet får samtliga 180 000 kr. Hälften av detta alltså 90 000 kr utgör laglotten för barnet. Har då exempelvis A ett testamente som säger att allt ska gå till person B så kan bröstarvingen (barnet) i domstol klaga på testamentet och då få ut sina 90 000 kr som dras från testamentet. B får då bara 90 000 kr. För att förtydliga så gäller laglottsskyddet endast för ens egna barn. I mitt exempel ovan så har alltså bara A:s barn rätt till laglott från hens andel och inte eventuella barn som B kan ha. Bröstarvingarna behöver dock inte välja att klaga på testamentet i domstol utan kan vänta på sitt arv efter det att B dör (ÄB 3:9)Stora prisbasbeloppsregeln - ett skydd för makarStora prisbasbeloppsregeln är en regel som finns i ÄB 3:1 och innebär att en make/maka alltid har rätt att efter den andra makens/makans död få rätt till en viss summa. Denna summa uppgår till fyra prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp (se scb.se) motsvarade år 2018 45 500 kr vilket innebär att en make/maka har rätt till att få minst 182 000 kr, förutsatt att tillgångarna räcker till det. Om vi återgår till mitt exempel med A och B som är gifta där testamentet bara gav B 90 000 kr av de totalt 180 000 kr på grund av laglotterna som A:s barn fick så kan man använda stora prisbasbeloppsregeln. B ska då få så långt det går få upp till 182 000 kr. Detta innebär att A:s barn får vänta på att få ut sitt arv. B får barnets laglott och barnet får istället en andel i den kvarlåtenskap som kommer uppkomma efter det att B dör. SammanfattningFör att besvara din fråga så har din makes barn rätt att efter sin pappas död få minst hälften av hans kvarlåtenskap, kallad laglott. Däremot har du ett skydd i stora prisbasbeloppsregeln som ska garantera att du efter din mans död får minst fyra prisbasbelopp (så långt det går), alltså med 2018 års siffror 182 000 kr.

Halvsyskons arvsrätt

2018-12-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag och mina syster har just fått reda på att vi har en halvsyster på vår fars sida. När vi var små gjordes pga detta syskons födelse en boskillnad mellan våra föräldrar, där vår far skrev över alla sina tillgångar på vår mor. När hon gick bort för femton år sedan delades hennes tillgångar upp mellan mig och min helsyster. Vår far har i dagsläget inga tillgångar, men vad händer när han går bort - ska vår halvsyster få del av de tillgångar han skrev över på vår mor och som vi har ärvt, eller får hon endast en tredjedel av hans lösöre etc? Och kan halvsysterns barn ärva mig och min syster?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förskott på arv?Man kan här fråga sig ifall gåvan från din far till din mor av alla tillgångar, som sedan gick till dig och din helsyster kan ses som ett förskott på arv från er far oh missgynnade er halvsyster. Din far skulle alltså ha "försökt" undkomma regler om förskott på arv genom att ge gåvan till er mor med vetskapen att ni (och inte er halvsyster) skulle få ärva hans tillgångar då. Det lär inte finnas utrymme för att tolka reglerna om förskott på arv på ett sådant sätt. Förskott på arv utlöses genom gåva från en förälder till sitt barn där de andra barnen missgynnas. I och med att gåvan var ställd till er mor och ni fick del av den först när hon gick genom arv utesluter jag att gåvan kan behandlas som ett förskott på arv.Detta innebär alltså att er halvsyster inte har rätt till de tillgångar han skrev över på er mor. Hon har däremot rätt till en tredjedel av arvet han lämnar efter sig vid sin död då du och din helsyster tar de andra tredjedelarna. Arvsrätt för halvsyskonAngående arvet efter dig och din syster tar era eventuella barn hela arvet efter er i första hand. I andra hand tar er pappa hela arvet ifall han är vid liv då ni går bort. Ifall er pappa är död då ni dör går arvet till syskon dit även halvsyskon räknas. Ifall ett syskon är dött tar det syskonets eventuella barnet i syskonets ställe.Resultat: Vid din död kommer avkomlingar till dina syskon att ärva dig om du inte har egna barn, föräldrar eller (hel/halv)syskon vid liv. Detsamma gäller naturligtvis för din syster.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Barnen ärver även vid omgifte

2018-12-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag och min fru har tre vuxna barn. Vi vill att om vi skiljer oss/ eller om någon av oss avlider, skall barnen få hela arvet efter den kvarlevande maken/makan, även om hen gifter om sig. Vi önskar alltså skriva att ingen eventuell ny make/sambo skall ha rätt till hälften utan allt skall tillfalla barnen,Hur gör vi?
Elin Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om testamente hittar du i Ärvdabalken (ÄB).Ni kan testamentera så att era barn ärver er direktEftersom ni har gemensamma barn, är huvudregeln att efterlevande maken kommer ärva allting före barnen, 3 kap 1 § ÄB. Ni har dock möjlighet att skriva testamente för att bestämma att ert respektive arv ska fördelas annorlunda, 9 kap 1 § ÄB. För att barnen ska ärva er kan ni skriva vars ett testamente där detta framgår. Om en av er gifter om sig någon gång, kommer den nya maken inte ärva någonting efter er i så fall utan allt kommer gå till barnen direkt. Jag vill dock poängtera att det innebär att inte heller ni kommer att ärva varandra ifall någon av er dör under ert bestående äktenskap. Allting kommer även i det fallet att gå direkt till barnen. Man kan alltid ändra innehållet i sitt testamenteAtt skriva testamente nu är dock ingen garanti för att det ni vill uppnå kommer bli verklighet. Detta beror på att man alltid kan ändra sitt testamente under sin livstid, 10 kap 5 § ÄB. Om någon av er ändrar er i framtiden, finns det alltså ingenting som hindrar den från att skriva ett nytt testamente som går emot det ni är överens om nu. Detta blir såklart inget problem om ni står fast vid vad ni känner nu, men det kan vara värt att ha i åtanke. Era barn kommer enligt lag ärva er direkt även om ni gifter om erOm någon av er gifter om er, kommer barnen i förhållande till den relationen att klassas som särkullbarn (inte gemensamma barn). Det innebär i praktiken att reglerna om att makar ärver varandra sätts ur spel då barn som inte är gemensamma har rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt. Era barn kommer alltså att ärva er även om någon av er gifter om sig utan att det är nödvändigt att skriva något testamente, 3 kap 1 § ÄB.Rådgivning och slutsatsNi kan skriva ett testamente som ger barnen rätt att ärva er direkt efter ni avlider. Ett testamente av den karaktären skulle dock inte få så stora verkningar. Detta beror på att även om någon av er gifter om sig, kommer barnen ändå ha rätt att ärva er direkt. Eftersom man under sin livstid alltid kan ändra ett testamente är det inte heller en garanti för att det faktiskt kommer bli så som ni önskar nu. Jag skulle därför inte anse att det är nödvändigt för er att skriva något testamente nu. Avstår ni kommer barnen ändå ärva er och ni kommer dessutom ärva varandra om någon av er dör under ert äktenskap. Vill ni veta mer eller väljer att skriva testamente ändå, kan ni vända er till våra duktiga jurister här på Lawline.Med vänlig hälsning,

Har jag rätt att ärva min biologiska pappa, trots att vi aldrig träffats?

2018-12-10 i Bröstarvinge
FRÅGA |<p>Har man som rätt till sin biologiska pappas arv trots man aldrig träffats?</p>
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).I svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.Barn till den avlidne har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, även om de aldrig har träffas eller har någon kontakt, 2 kap. 1 § ÄB. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Barns arvsrätt

2018-12-04 i Bröstarvinge
FRÅGA |Ärver mina barn efter min papoa
Jakob Westling |Hej!Tack för att du skickar din fråga till lawline!Som Ärvdabalken (ÄB) ser ut så ärver bröstarvingarna (barnen) alltid först, enligt 2:1 ÄB.Det betyder att du som barn till din pappa ärver av honom vid hans död. Det andra st i 2:1 ÄB ger bröstarvingarnas (alltså du) barn rätt att ta arv ifall bröstarvingen är död.Så för att svara på din fråga så kommer dina barn indirekt ärva från din pappa, genom dig.Skulle det vara så att du avlider innan din far, så kommer dina barn ta din plats och därigenom få din fars arv.Jag hoppas det svarar på din fråga!