Kan man undvika att en vårdnadshavare får förvalta den underåriges arv?

2019-08-01 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hejsan. Jag tänker upprätta ett testamente. Min fråga är.. Jag har en son. Jag är vårdnadshavare själv. Jag vill testamentera såklart allt till honom. Men om jag dör, och pappan blir vårdnadshavare tex. Vill jag inte att han ska förmynda mina besparingar till sonen. Kan jag skriva på något sätt i testamentet att morföräldrarna ska ta hand om arvet i sådana fall ? Eller hur kan jag annars gå till väga? Mvh
Julia-Saga Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör arv och testamente till en underårig är både ärvdabalken och föräldrabalken tillämpliga.Din son är din legala arvingeEftersom du inte anger att du har några andra barn så ärver din son hela din kvarlåtenskap enligt lag (2 kap. 1 § ärvdabalken). Även om du skulle gifta om dig så skulle din son ha möjligheten att få sitt arv direkt istället för att vänta på efterarv efter din då efterlevande make, eftersom din son då är ett särkullbarn (3 kap. 1 § ärvdabalken). Du har dock givetvis ändå möjlighet att skriva ett testamente. Hur det ska upprättas hittar du i 10 kap. ärvdabalken. Vem ska förvalta arvet? Precis som du skriver får den som är under arton år inte själv råda över arvet så länge inget annat står i testamentet (9 kap. 1 § föräldrabalken). Det naturliga är därmed att barnets förmyndare, vilket i de allra flesta fall är barnets vårdnadshavare, förvaltar den underåriges tillgångar (12 kap. 1 § föräldrabalken). Du kan dock undgå detta genom att i ditt testamente skriva in villkoret att egendomen ska stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren (12 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken). Sammanfattning Din son är din legala arvinge och ärver efter dig oavsett om det finns ett testamente eller inte. För att undgå att din sons pappa, det vill säga vårdnadshavaren, får förvalta egendomen kan du skriva in en annan person i ditt testamente som du vill ska träda i hans ställe. Hoppas att du fick svar på din fråga, och om du skulle behöva hjälp med att upprätta ett testamente rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister på https://lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Vilka anspråk på ersättningar kan min son göra efter sin fars bortgång?

2019-07-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min 5 åriga sons pappa gick bort tidigare i år. Jag undrar vad för ekonomiskt stöd min son har rätt till då? Barnpension kommer det, men samtidigt togs underhållsstödet bort. Det betyder ju då att min son inte kan erhålla dom pengarna. Får inte barnet "ärva" någonting från sin bortgångna förälder? Om det inte finns något som denne ägde/hade som kan delas?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Precis som du nämner så har din son rätt till barnpension efter hans bortgångne far. Barnpension ska som huvudregel utges till efterlevande barn till en avliden förälder, som en kompensation för den försörjning som barnet genom förälderns bortgång går miste om. Barnpensionen beräknas på den avlidna förälderns allmänna pension, och kan därför skilja sig mellan olika familjesituationer.Om barnpensionen inte uppgår till 40% av prisbasbeloppet per år (vilket innebär en gräns på 1550 kr/månad) så kan barnet även ha rätt till efterlevandestöd, som är ett särskilt skydd för barn med låg barnpension. Om din sons barnpension alltså inte uppgår till 1550 kr per månad, har han alltså rätt till efterlevandestöd som kompenserar upp till detta belopp. Du behöver ofta inte själv ansöka om detta typ av stöd, men för säkerhets skull kan det vara bra att du hör av dig till pensionsmyndigheten med eventuella frågor.Sist, men inte minst, har vi även frågan om arv. Om den avlidne inte hade en maka eller några andra barn än din son så ska er son ärva hela kvarlåtenskapen enligt vad som brukar kallas "den legala arvsordningen" (den ordning som arvskiftet vanligen sker i). Om fler barn finns med i bilden så ska de dela lika på kvarlåtenskapen. Om din sons far efterlämnar en maka så ska hon som huvudregel ärva först, till den del hon kan tillförsäkras fyra prisbasbelopp ur kvarlåtenskapen. Om kvarlåtenskapen innehåller en större förmögenhetsmassa så kan din son kräva ut sin arvslott efter att den efterlevande makan tillförsäkrats egendom till värdet av fyra prisbasbelopp.Ett testamente kan också inkräkta på din sons arvsanspråk. Din sons far kan ha testamenterat bort en del av, eller hela, sin egendom till någon utomstående. Er son kan dock i detta fall s.k jämka testamentet för att få ut sin "laglott". Laglotten utgör hälften av vad arvingen enligt den legala arvsordningen skulle ärvt. Ifall er son var det enda barnet, så kan han alltså "framtvinga" ett arv av hälften av kvarlåtenskapen om fadern testamenterat bort alltihop.Jag hoppas att du finner svaret användbart!

Vem ansvarar för förälderns dödsbo?

2019-06-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Fick på omvägar höra att min pappa gått bort. Nu när jag kollade så var det för en månad sen. Vad behöver jag göra nu i form av rent juridiska aspekter, tänker arv, begravning mm?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Generellt gällande arvUr ett juridiskt perspektiv är det Ärvdabalken (1958:637), hädanefter refererad till som ÄB, som aktualiseras. Du är enligt denne att anse som bröstarvinge och är därmed arvsberättigad ( 2 kap. 1 § ÄB). Då det inte framkommer att det finns fler nära släktingar till din far utgår jag från att det inte finns någon efterlevande maka/make eller andra barn och därav kommer hela arvet efter din far att tillfalla dig (2 kap. 1 § ÄB). Detta kan dock inskränkas genom exempelvis ett testamente som är upprättat av din far. Dock har du alltid rätt att få ut din laglott ur din fars kvarlåtenskap ( 7 kap. 1 § ÄB). Vad händer nu?Då du blivit kontaktad gällande din faders bortgång har troligen ingen bouppteckning skett över din faders dödsbo (20 kap. 2 § ÄB). Du som barn till den avlidne kommer att bli dödsbodelägare vilket rent juridiskt sett medför att du har en andel i dödsboet gällande att du ska tilldelas arv, se resonemang ovan (18 kap. 1 § ÄB). Gällande eventuella begravningskostnader kommer dessa att betalas av dödsboet (alltså kvarlåtenskapen) innan denne delas upp mellan dödsbodelägarna (23 kap. 1 § ÄB).Jag hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Har mina barns pappa rätt att ärva från mig?

2019-06-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Jag undrar , när jag dör har barnens pappa rätt att ärva mig? Vi har varit skilda i 9 årJag har inte gift om mig ännu men ska till nästa år MvhEleonore
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man inte har skrivit ett testamente fördelas ens arv enligt ärvdabalkens regler. Enligt dessa regler skulle dina barn ärva hela ditt arv (2 kap. 1 § ärvdabalken). Skulle du fortfarande ha varit gift pappan till dina barn skulle däremot han ärva hela arvet med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att han skulle ärva hela arvet med vissa begränsningar. Om du är gift med en annan person och har barn från ett tidigare äktenskap och sedan avlider kommer dina tidigare barn i ärvdabalkens mening vara så kallade särkullbarn. Dessa barn har rätt att få ärva sin andel direkt.Svaret på din fråga blir alltså nej, barnens pappa kommer inte ärva efter dig om ni är skilda. Gifter du dig med en annan man kommer dina barn från ditt tidigare äktenskap att ärva direkt. Hoppas detta var till hjälp!

Kan min moster ta hela arvet och göra min mor arvlös med stöd av en fullmakt?

2019-07-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min mormor och morfar har nyligen gått bort och arvet ska nu fördelas mellan de tre barn som de har tillsammans. Min mor har skrivit på en fullmakt (oklart vilken typ) som lägger ansvaret till min moster. Min moster hävdar nu att hon kommer ta hela arvet själv och min mor får således ingenting. Är detta ens möjligt? Om så, är det en brottslig handling att missbruka fullmakten på det sättet?
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskapKvarlåtenskapen efter den avlidne kan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.Bröstarvingars arvsrättI svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.Barn till den avlidne - din mor har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, oavsett vad din moster påstår, se 2 kap. 1 § ÄB.Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamenteDet är dock möjligt att genom testamente (men inte genom fullmakt) bestämma till viss del, hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Dina mammas arvsrätt kan alltså ha begränsas genom ett eventuellt testamente upprättad av din mormor eller morfar. En person kan däremot inte underteckna ett testamente genom fullmakt.Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som din mormor och morfar (arvlåtaren), genom testamente kan förfoga över. För att testamentet ska vara giltigt, måste dock vissa formkrav vara uppfyllda. Av 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Om testamentet dock inte anses giltigt, så kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär alltså att kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan bröstarvingarna, det vill säga mellan din mamma och hennes syskon 2 kap 1 § ÄB.Laglotten faller dock inte heller ut automatisk om det skulle finnas ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet.Sammanfattningsvis så har bröstarvingar alltid rätt att minst få ut sin laglott, eftersom det inte är möjligt att göra sina barn arvlösa i Sverige. Din moster har alltså ingen rätt att få hela arvet själv. Jag vill slutligen upplysa dig att din mors rättigheter vad gäller dödsboet. Som bröstarvinge räknas din mor som dödsbodelägare. Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Är dödsbodelägare inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångs skifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.Jag skulle rekommendera din mor att vända sig till en verksam jurist för att garantera att hennes rätt tillvaratas vid fördelningen av kvarlåtenskapen. Hon är välkommen att vända sig till våra erfarna rådgivare som ni hittar här.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vilken arvsrätt har barn?

2019-07-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Jag är dotter men inte uppvuxen hos föräldrar.Har 4 syskon varav en är bortgången.Pappan avled 2018, modern nu 2019 julimånad.Bostadsrätten är tömd, alla smycken o saker bort skänkta till syskon av modern.De vill inte jag skall få något.Har jag ingen rätt?Båda avlidna i cancer.
Johan Heiman |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om arvsrätt återfinns i ärvdabalken, den hittar du här!De personer som är berättigade till arv efter den avlidne delas in i tre olika arvsklasser som ärver i turordning. Barn kallas för bröstarvingar i lagens mening och tillhör den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB. När en person avlider så kallas den egendom som blir kvar och som tillhört den avlidne för kvarlåtenskap. Arvingar ärver lika stora delar av kvarlåtenskapen förutsatt att arvlåtaren (den avlidne) inte upprättat ett testamente som anger en annan fördelning. Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen som tillfaller en arvinge (här ¼ av din mors respektive din fars kvarlåtenskap, se dock nedan). Hälften av arvslotten utgör bröstarvinges laglott. En bröstarvinge har alltid rätt att få egendom ur kvarlåtenskapen till ett värde av hälften av arvslotten (laglotten) 7 kap. 1 § ÄB.Om den avlidne är gift vid sin bortgång finns dock en regel i 3 kap. 1 § ÄB som innebär att efterlevande make ärver före eventuella arvingar. Den efterlevande maken ärver då halva kvarlåtenskapen med full äganderätt och den andra halvan med fri förfoganderätt. Att ärva med fri förfoganderätt innebär att den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill men med vissa undantag. Det är inte tillåtet att skänka bort en stor del av arvet i gåva och inte heller att testamentera bort egendomen. Detta på grund av att arvet efter den först avlidne ska fördelas till dennes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt går bort – arvingarna har alltså en rätt till efterarv.Sammanfattningsvis har du, i egenskap av bröstarvinge, en rätt till efterarv efter din far samtidigt som du har rätt att ärva din mor. Mitt råd till dig är att ta kontakt med en verksam jurist som kan hjälpa dig att tillvarata dina rättigheter. Du kan boka en tid med en jurist från Lawline här.Hoppas att du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Kan man göra sin son arvlös?

2019-06-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga angående särkullsbarn. Jag och min make har inga barn i vårt äktenskap, men han har ett barn från ett tidigare förhållande som han ej någonsin har träffat då mamman flyttade utomlands strax efter det att barnet föddes. Då han ej har haft någon som helst relation med barnet är det både min makes och speciellt min önskan att barnet ej ärver något från oss. Vi önskar naturligtvis att vi ärver från varandra i det fallet att någon av oss dör, men sedan önskar vi att mina syskonbarn skall ärva oss när vi båda har gått bort, då de har hjälpt oss mycket på äldre dar. Bostaden där vi bor utgör huvuddelen av våra tillgångar.Är detta möjligt?HälsningarBarbro
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar er fråga som att det ni önskar få svar på är om det är möjligt för er make att undanta sin son från arv, denna fråga regleras i ärvdabalken (ÄB). Är det möjligt att undanta en bröstarvinge från arv? Det finns idag två sätt att fördela arv på. Antingen genom den legala arvsrätten, dvs. genom lag, eller genom att ett testamente upprättas. Oavsett vilket av dessa sätt som man väljer att använda sig av vid fördelning av arv så har biologiska barn, i lag kallade bröstarvingar, alltid rätt till sin laglott, 7 kap. 1 och 3 § ÄB. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av arvet. Laglotten är vad ett barn minst har rätt till, oavsett vad som framgår i ett testamente. För att en bröstarvinge ska få rätt till sin laglott krävs dock att denne begär det, utbetalningen sker alltså inte automatiskt ut, 7 kap. 3 § ÄB. I ert fall innebär detta att det inte är möjligt för er att göra er makes son helt arvlös, han kommer att ha rätt till sin laglott oavsett hur er relation till honom ser ut.Mitt råd till er Som jag redogjort för ovan så finns det idag inget sätt för er att göra er makes son helt arvlös om han begär att få ut sin laglott. Mitt råd till er är därför att er make upprättar ett testamente för att minimera arvet till sonen. Om er make inte upprättar ett testamente kommer den legala arvsrätten att gälla. Jag kommer inte att redogöra för detta i detalj då det ej är detta som er fråga avser men för er vetskap så är det bästa sättet att minska arvet så mycket som idag är möjligt att upprätta ett testamente. Detta eftersom att sonen då endast kommer att vara berättigad till sin laglott men inte mer. Hoppas att ni fått svar på er fråga, annars ska ni inte tveka att höra av er igen! Med vänlig hälsning

Hur kan man göra för att omfördela arvet?

2019-06-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Jag är ensam med 2 vuxna döttrar. Men ena dotter har brytat mot mig o den andre dottern är hjälpt mig med allt. Jag är sjuk. Min fråga.. Hur kan jag göra så min dotter inte får mina pengar?
Julia-Saga Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör arv och testamente så är ärvdabalken tillämplig (1 kap. 1 § ärvdabalken). Vem ärver dig? Dina barn är dina bröstarvingar som hör till den första arvsklassen, och som enligt den legala arvsordningen ska dela på din kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ärvdabalken). Det finns dock en möjlighet att förändra detta genom att upprätta ett testamente. Ett testamente ska upprättas skriftligen, och i samtidig närvaro av två vittnen undertecknas. Vittnena ska även bestyrka handlingen med sina namn, men behöver inte känna till handlingens innehåll mer än att det är ett testamente (10 kap. 1 § ärvdabalken). Trots att du testamenterar all egendom till din ena dotter så har den andra rätt att påkalla jämkning av testamentet och har således rätt att utfå sin laglott (7 kap. 3 § första stycket ärvdabalken). Jämkning måste påkallas inom sex månader efter det att bröstarvingen tagit del av testamentet för att det ska vara giltigt (7 kap. 3 § tredje stycket ärvdabalken). Laglotten är hälften av den arvslott som enligt lag skulle tillfalla din dotter. Sammanfattning Genom att testamentera all egendom till din ena dotter så minskar du den andra dotterns arv. Denna har dock rätt att, trots att du skriver att din önskan är att den andra dottern ska få all kvarlåtenskap, påkalla jämkning av testamentet och utfå sin laglott. Laglotten består av hälften av det arv som enligt lag skulle tillfalla henne. Alltså får hon då rätt till ¼ av din kvarlåtenskap istället för ½. Skulle du behöva mer hjälp så rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister på http://lawline.se/boka. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,