Särkullsbarns arvsrätt

2019-02-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej!Gifta makar som har ett gemensamt barn fött 1999. Mannen avlider och har förutom det gemensamma barnet även 3 särkullbarn från ett tidigare äktenskap. Särkullbarnen ärver direkt men ärver de 50% av makarnas totala tillgångar? Om så får inte det gemensamma barnet något efter sin far. Inget testamente, äktenskapsförord eller dylikt finns. Hur fördelas tillgångarna?
Jonathan Jademyr |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När någon i ett äktenskap avlider ska det först upprättas en bodelning mellan makarnas tillgångar. När bodelning är färdig och kvarlåtenskapen är fastställd skall den fördelas mellan arvingarna. Barn till den avlidna är vad man brukar kalla för bröstarvingar och tillhör den starkaste arvsklassen (1 § 2 kap. ärvdabalken). De har lika stor rätt till arvet oavsett om de är särkullsbarn eller barn till det nuvarande äktenskapet.I ert fall förstår jag det som att det finns 4 bröstarvingar. Detta innebär att kvarlåtenskapen ska delas på 4 där varje bröstarvinge får lika stor del av arvet, alltså 25 % vardera. Precis som du säger ska särkullsbarnen få sin arvslott direkt (1 § 3 kap. ärvdabalken). Barnet från det nuvarande äktenskapets arvslott kommer gå till den avlidnes maka som får fri förfoganderätt över tillgångarna. Hoppas du fått svar på din fråga.Vänliga Hälsningar,

Kan jag undanhålla arv från min dotter från ett tidigare äktenskap?

2019-02-20 i Bröstarvinge
FRÅGA |Har en dotter i tidigare äktenskap som jag inte har kontakt med. Jag har en "förmögenhet" på 300.000 som jag inte vill att hon ska ha del av. Kan jag skriva över dessa pengar nu på min nuvarande make (sedan 48 år)? I så fall hur går jag tillväga?
Erika Redelius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Om bröstarvingarDin dotter är en bröstarvinge till dig. Detta innebär att du aldrig kan göra henne helt arvlös. Har du fler barn har även de rätt att ärva dig, annars kommer hon som utgångspunkt att få hela din kvarlåtenskap. Ett undantag till detta är basbeloppsregeln i 3:1 2 st. Om din make skulle efterleva dig har han rätt till fyra basbelopp totalt. Hur stort basbeloppet är varierar lite från år till år, och år 2019 är det 46 500 kr. Om din make inte själv har tillgångar som överstiger ett värde av ca 186 000 kr har han alltså rätt att få ut mellanskillnaden från din dotters arv.Testamente och laglottDu kan välja att testamentera bort pengar till din make (eller någon annan) om du inte vill att din dotter ska ärva dig. Det din dotter alltid har rätt till är en laglott, vilket utgör en halv arvslott. I det fall att dottern är ditt enda barn är arvslotten hela ditt arv, och således är laglotten halva arvet. I annat fall måste arvet delas mellan barnen. Om du har två barn skulle din dotter alltså få en fjärdedel av arvet, och så vidare. Du kan hur som helst högst testamentera bort halva ditt arv (7:1 ÄB).Kan jag skriva över mina pengar på min nuvarande make?Eftersom det handlar om dina pengar kan du givetvis använda dem hur du vill under din livstid. Du kan alltså minska förmögenheten, vilket i sin tur kommer att minska din dotters framtida arv. Den enda regleringen som finns i lagen är att du inte kan genomföra en gåva som är att likställa med testamente (7:4 ÄB). Om du gör detta för att medvetet minska någons arv så kan gåvan bli ogiltig och din dotter ändå få rätt till pengarna om hon väljer att väcka talan mot gåvan. Att skriva över alla pengar till din make kan definitivt ses som en gåva att likställa med testamente. Jag skulle inte rekommendera att du gör det om du tror att det finns någon chans att din dotter klandrar sitt arv. Hon har ett år på sig att väcka talan innan det blir för sent.Vad kan jag göra?Du kan inte undanhålla alla pengar från din dotter. Hon kommer alltid att ha rätt att ärva en procentsats ifrån dig, oavsett hur mycket eller lite tillgångar det rör sig om. Det du kan göra är att spendera dina pengar på saker din dotter inte kommer att kunna ärva. Detta kan vara semestrar eller dylikt. Om ni köper exempelvis bilar eller en fastighet för pengarna har hon fortfarande rätt till halva din del av sakerna som finns vid din bortgång. Ni kan också skriva ett äktenskapsförord eller bodela under ert äktenskap, där du och din make klargör att vissa saker endast tillhör honom. Då kommer din dotter inte heller att kunna ärva dem, återigen så länge det inte framstår som ett testamente.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ärver gemensamma barn mer än särkullsbarn?

2019-02-12 i Bröstarvinge
FRÅGA |Arv mellan särkullbarn och gemensamma barn.Hej, Min mamma dog 2016 och var gift med min pappa. Vi är altså två gemensamma barn. Pappa sitter på alla pengarna i familjen samt äger villan osv (mamma jobbade inte) Dvs inget står i mammas namn. Hon lämnade bara skulder på ca 48000 sek i form av begravningskostnader osv, och min pappa begärde jämkning under bouppteckning och valde att vardera skulle behålla sina giftorättsgods. I bouppteckning finns alla hans tillgångar med. Pappa dog några månader sen (änkling) och vi ska nu göra bouppteckning. Pappa har två barn från tidigare äktenskap dvs särkullbarn.Min fråga är hur kommer arvet att se ut för oss 4? Kommer vi att dela lika på allt eftersom mamma lämnade bara skukder eller får gemensamma barn ut mera?Tack!
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Som jag förstår dig så finns det inget arv till er efter er mamma, hade det funnits ett arv efter henne så hade mitt svar blivit annorlunda. Hade er mamma haft tillgångar hade er pappa ärvt henne (3:1 Ärvdabalk), när sedan båda var borta hade ni ärvt både henne och er pappa, och ni hade då fått ut mer än era halvsyskon. Nu är ni fyra stycken som är barn till din pappa, och ni har då rätt till lika mycket i arv var (2:1 Ärvdabalk) förutsatt att er pappa inte skrivit något annat i ett testamente. Arvlåtarens barn taga lika lott som det står i lagen. Tack för att du kontaktade lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Hur ska jag göra för att mina barn inte ska ärva?

2019-01-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, min fråga gäller mina barn. Jag vill inte att de ska ärva mig, men jag tänkte ge dem en del av mina pengar medans jag lever, gentemot att de efter min död ska inte ska ha nåt. Går det? och hur ska jag gå till väga? Tacksam för svar på förhand!
Sofia Wedin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kan göra så dina barn inte får ut något arv av dig när du dör. Men att du planerar att ge barnen gåvor under tiden som du lever. Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB).Bröstarvingar, barn, till den avlidna kan aldrig bli arvlösa. Barnen har alltid rätt till ett vist arv. Den så kallad laglotten. Vilket är hälften av arvslotten. (7 kap. 1 § ÄB). Arvslotten och laglotten kommer därför att bero på hur stor kvarlåtenskap som du har. Laglotten har som tidigare nämnt barnen rätt till. Denna rättighet kan du inte ta ifrån med genom tex. ett testamente. Men eftersom du planerar att ge barnen pengar under tiden du lever kan dessa pengar komma att ses som ett förskott på ditt arv till dem. När pengar eller då gåvor ges till bröstarvingar kommer det föreligga en presumtion att gåvorna är förskott på arv om inte annat anges (6 kap. 1 och 4 § ÄB). Det innebär även att en bröstarvinge, vid beräkning av hur stor arvslotten respektive laglotten är, måste ta med förskottet i beräkningen. Vidare innebär det att förskottet måste avräknas på laglotten. Det innebär att om bröstarvingen har fått gåvor som motsvarar laglotten har barnet fått sin laglott och barnet behöver egentligen inte få något mer. Om gåvorna inte motsvarar laglotten har barnen rätt till så mycket för att nå upp till laglotten (7 kap. 1 och 2 § ÄB). Vilket innebär om du ger barnen gåvor (förskott på arv) som motsvarar eller är mer än laglotten har deras rätt till laglotten aktualiserats. Du kommer då kunna testamentera bort din resterande kvarlåtenskap (6 kap. 1 § ÄB och 7 kap. 1-3 § ÄB). Du kan se till att gåvorna är förskott på arv genom att skriva gåvobrev rörande pengarna du ger till dina barn. Vidare krävs det att du skriver ett testamente för hur du vill att resterande kvarlåtenskap ska fördelas (9 kap. och 10 kap. ÄB). Finns det inget testamente kommer den legala arvsordningen gälla, där dina barn då troligtvis kommer ärva (2 kap. 1 § ÄB). Men om barnen däremot inte har fått ut motsvarande sin laglott i gåvorna kommer barnen att kunna jämka testamentet och därmed få ut så mycket som krävs för nå upp till laglottssumman (7 kap. 1 och 3 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga annars är det bara att återkomma!

adopterades arvsrätt och möjligheter att göra bröstarvinge arvlös

2019-02-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan särkullbarns arvsrätt testamenteras bort?Min far har avlidit. Jag har en halvbror som far fick med fru (1), efter min mor.Hans nuvarande fru (2) hade ett barn in i äktenskapet som min far adopterade. Min bror och jag är ju särkullbarn men har det adopterade barnet arvsrätt efter min far?Kan min brors och min arvsrätt testamenteras bort? Kan ett äktenskapsförord styra vår arvsrätt? Finns det andra hinder som gör att vi inte ärver något, ex. överskriven bostad till fru (2) eller annat som gör att dödsboets del till oss bli 0 kr? Om detta skulle vara fallet går beslut att överklagas och vilken juridisk hjälp behöver vi isf? Tacksam för svar.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Om jag tolkat din fråga rätt vill du veta om det är möjligt för din far att göra dig och/eller din bror arvslösa med hjälp av ett testamente eller någon annan metod, samt om ett barn som din far adopterat kommer ha arvsrätt efter honom. Jag börjar med frågan om det adopterade barnet har arvsrätt efter din far för att sedan besvara från huruvida arvsrätt kan testamenteras bort eller dylikt. Vad säger lagen? Vad gäller adopterades arvsrätt I föräldrabalken (FB) finner man bestämmelser som rör adoption. Av 4:21 FB framgår att ett barn som adopteras ska anses vara adoptivförälderns barn och inte barn till den biologiska föräldern. I detta fall har dock en make adopterat sin makes barn vilket gör barnet till deras gemensamma. Av 4:21 FB kan man vidare utläsa att lag eller annan författning som tillför släktskapet någon rättslig betydelse ska gälla även mellan det adopterade barnet och adoptivföräldern. Detta betyder att reglerna om arv gäller på samma sätt för adoptivbarnet som för förälderns biologiska barn. Adopterade barn har alltså arvsrätt efter sina adoptivföräldrar. Vad gäller möjligheten att med äktenskapsförord eller testamente göra bröstarvingar arvlösa Huvudregeln i svensk rätt är enligt 2:1 ärvdabalken (ÄB) att de som ska ärva en förälder är dennes barn eller om några sådana inte finns, dennes barnbarn (bröstarvingar). Dessa ska ärva lika stor andel vardera. För tydlighet ska sägas att man inte har arvsrätt efter styvföräldrar såvida man inte blivit adopterad enligt ovan. Det är möjligt att bestämma vad som ska bli av ens egendom när man avlider, detta sker främst genom testamente. Rätt att förfoga över sin egendom genom testamente framgår av 9:1 ÄB. Det är däremot inte möjligt att genom testamente göra bröstarvingar helt arvlösa, detta då de alltid har rätt att få ut sin laglott. Rätten till laglott regleras i 7 kap. ÄB. Av 7:1 ÄB framgår att laglotten utgör hälften av den arvslott han skulle fått om inget testamente finns på plats som påverkat denna. Den halva arvslott som utgör laglotten kan således inte testamenteras bort. Jag illustrerar hur laglotten fungerar med ett enkelt exempel. Föräldern A avlider och efterlämnar barnen B och C. Kvarlåtenskapen uppgår till 100 000 kr. B och C har enligt huvudregeln i 2:1 ÄB rätt att ärva 50 000 kr vardera, detta utgör deras arvslott. Om vi nu utgår från att A haft ett testamente där han lämnar all kvarlåtenskap till allmänna idrottsklubben innebär det inte att arvingarna B och C utan vidare måste finna sig i detta, de kan påkalla jämkning av testamentet enligt 7:3 ÄB. Om de jämkar testamentet med stöd av denna regel kommer de vardera att få ut sin laglott (25 000 kr som alltså utgör halva arvslotten). Resterande 50 000 skulle gå till allmänna idrottsklubben. Viktigt att påpeka i sammanhanget är att rätten till laglott inte faller ut av sig själv, man måste själv komma ihåg att begära jämkning enligt 7:3 ÄB. Jag går nu över till att kort behandla frågan om vad som kan göras med ett äktenskapsförord, detta regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). Ett äktenskaps anses upplöst om den ena maken dör (1:5 ÄktB). När ett äktenskap blir upplöst ska makarnas egendom delas lika mellan dem genom bodelning. I bodelningen ingår enligt 10:1 ÄktB makarnas giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är att anse som enskild egendom (7:1 ÄktB). Vad som är enskild egendom framgår av 7:2 ÄktB, bland annat framgår att enskild egendom är sådan egendom som enligt äktenskapsförord ska vara enskild. Hur ett äktenskapsförord upprättas kan man utläsa i 7:3 ÄktB, det ska vara skriftligt, undertecknas av båda makar och registreras hos skatteverket. Vad som skulle kunna påverka särkullbarns arvsrätt vad gäller äktenskapsförord är om föräldern till dessa saknar egendom och i ett äktenskapsförord förordnar att makarna vid en eventuell skilsmässa ska behålla sin egen egendom. Detta skulle ju innebära att det inte finns något giftorättsgods att dela upp vid en bodelning och särkullbarnen skulle således inte ha något att ärva. Något annat som skulle kunna påverka särkullbarns arv är om den efterlevande maken vid den andra makens död begär jämkning vid bodelning enligt 12:2 ÄktB. Denna bestämmelse innebär att den efterlevande maken kan välja att som sin del av bodelningen behålla sitt giftorättsgods. Om den efterlevande maken är den enda som har några tillgångar och således begär jämkning enligt 12:2 ÄktB innebär det att särkullbarnen kan lämnas utan mycket att ärva medan makarnas eventuella gemensamma barn gynnas, detta då de har arvsrätt efter den ännu levande föräldern. SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att ett adopterat barn ärver en förälder på samma sätt som ett biologiskt barn, ett testamente kan minska bröstarvingars rätt till arv, men inte helt neutralisera det då de har rätt till sin laglott, och äktenskapsförord kan beroende på vilken typ av egendom som makarna äger användas för att gynna gemensamma barn framför särkullbarn. Eftersom att frågor om arv lätt kan bli ganska komplicerade rekommenderar jag att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist för mer detaljerad vägledning om hur arvsrätten ska appliceras på just ditt fall. Jag hoppas att du med detta fått svar på dina frågor! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Kan förälder göra bröstarvinge arvslös?

2019-02-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Min ena dotter är handikappad och bor på ert boende. Jag vill att hela mitt arv går till min andra dotter då min handikappade inte kan hantera och har behov av ägande. Hur gör jag då vad gäller testamente? Är det ens möjligt?
Niki Moini Mostofi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns möjlighet att testamentera bort sin egendom till en enda bröstarvinge. Det finns dock ett undantag som är värt att noteras.I svensk rätt finns ett starkt skydd beträffande bröstarvingars rätt att få ut sitt arv, vilket syns i 7 kap. 1 § ärvdabalken, ÄB, om laglott. En bröstarvinge har nämligen alltid rätt att få ut sin laglott (dvs. hälften av arvslotten). T.ex. om 100 000 kr ska fördelas mellan två bröstarvingar, utgör 50 000 kr arvslotten (hälften var) och 25 000 kr laglotten (hälften av arvslotten).För att kunna få ut sin laglott måste dock bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet, dvs. att inom sex månader från det att denne blivit delgiven testamentet underrätta eller väcka talan mot testamentstagaren (7 kap. 3 § ÄB).Sammanfattningsvis kan du testamentera bort din egendom till din andra dotter. Din funktionshindrade dotter har enligt lag alltid rätt till sin laglott, men måste i så fall begära jämkning genom att underrätta eller väcka talan mot din andra dotter. Enligt dig själv är hon ju dock inte i behov av ägande, varför jag antar att jämkning förmodligen inte kommer att ske.Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1 699 kr kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.Med vänlig hälsning,

Dödsbos skulder

2019-02-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Min mamma gick bort för två år sedan. Jag tog inte ut min arvsrätt eftersom att det skulle ha drabbat min pappa. Nu har även han gått bort och jag är enda arvinge. Han hade sitt hus belånat (samma hus som han och mamma ägde tillsammans). Nu undrar jag hur det blir med lånet de hade på huset? Pappas pengar hamnar ju först i dödsboet, är det därifrån lånet till banken skall återbetalas? Det innebär isf att det jag skulle ha ärvt "försvinner". Eller är det så att jag som arvinge säljer huset och betalar tillbaks lånet till banken?
Amanda Alwall |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. När din pappa har dött så bildas det ett dödsbo. Ett dödsbo är kvarlåtenskapen (tillgångar och skulder) efter en avliden person och räknas som en juridisk person. Dödsbodelägare kan vara den dödes efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Med universell testamentstagare menas någon som får alla den avlidnes tillgångar eller en viss andel, enligt den avlidnes testamente. De som är dödsbodelägare förvaltar dödsboet tillsammans och beslutar gemensamt om vilka beslut som ska fattas, till exempel sälja värdepapper, avsluta konton eller sälja en fastighet. Eftersom du inte nämnt några syskon så antar jag att du är den enda bröstarvingen enligt 2 kap. 1 § ärvadbalken (ÄB). Finns inga universella testamentstagare så är du ensam dödsbodelägare och kommer därför fatta dessa beslut själv. Gällande din pappas skulder så är det som så att i Sverige råder en princip om att skulder inte ska ärvas, om man inte har gemensamma lån/skulder för då ansvarar man solidariskt för dessa. Huvudregeln återfinns i 10 kap. 10 § handelsbalken. Eftersom din mamma redan är död så räknas skulden som din pappas egna skuld. Din pappas skulder ska lösas mot tillgångarna i dödsboet. Med andra ord så behöver inte du betala din pappas skulder, utan det ska alltså tas från de andra tillgångar som finns i dödsboet. Om tillgångarna i dödsboet inte räcker till för att betala av skulderna kommer inte du att ärva den resterande delen av skulden. Man skulle kunna uttrycka sig som att skulden skrivs av och försvinner när innehavaren av skulden har avlidit. Kan inte dödsboet betala av lånet så behövs fastigheten i säljas. Ett alternativ för dig kan då vara att sälja fastigheten direkt från dödsboet. Då måste du först söka lagfart på fastigheten för dödsboet räkning. Lagfart är en officiell registrering av en ny lagfaren ägare till fastigheten. Dödsboet (du) kommer då vara lagfaren ägare och då kan du sälja fastigheten så att din pappas skulder på så vis kan betalas av. Om det finns några pengar kvar efter försäljningen så ärver du dessa. På lantmäteriets hemsida finns det bra beskrivet hur denna process går till. Jag rekommenderar dig att gå in där att läsa eftersom det är väldigt bra beskrivet hur denna process går till. Med vänlig hälsning,

Kan jag testamentera mer till något av mina barn?

2019-01-30 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, hur gör jag enklast när det gäller testamente? Har 3 barn, varav två är vuxna och ett är barn. Skulle jag gå bort innan den lilla är vuxen vill jag att hon får större del av mitt arv, så att hon klarar sig ekonomiskt. Kan man testamentera en del till henne så att hon för mer än bara sin arvslott eller är det bättre med gåvobrev? Har en bostadsrätt och är skild.
Clara Danelid |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dina bröstarvingar har rätt till sin laglott vid din bortgång. Laglotten utgör hälften av deras arvslott (7 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB)). Det innebär att du kan testamentera en större del till din dotter men hon har inte rätt till sin laglott utöver det som testamenterats till henne (7 kap. 2 § ÄB).Det är möjligt att ge bort egendom som gåva till dina barn under din livstid. För att det inte ska räknas som förskott på arv måste det dock framgå av gåvobrevet att gåvan inte är avsedd som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). Tänk också på att vissa gåvor kan klandras vid ett arvskifte, exempelvis om du gett bort något i gåva som du fortsätter använda under din livstid (4 kap. 7 § ÄB).Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar