Vem ärver min mor?

2019-10-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej. Det har efter 36 år dykt upp en person som eventuellt kan vara ett barn till mig. Min mor är på sista versen och jag tror uppdykandet kan ha med pengar att gör. Jag är ensamt barn, har två döttrar, mor lever ensam. Vad gäller? Så vitt jag förstår går mors tillgångar helt och fullt till mig. Mvh
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem ärver min mor?I Sverige tillämpas den legala arvsordningen om inte den avlidne upprättat ett testamente som föreskriver annat. Enligt den legala arvsordningen är ens närmsta arvingar ens bröstarvingar, dvs barn, barnbarn, barnbarnsbarn osv (2 kap. 1 § ÄB). Är du det enda barnet till din mor och hon inte längre är gift med din far ärver du hela kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Får mina barn del i arvet från min mor?Om du är enda barnet till din mor kommer du att ärva hela hennes kvarlåtenskap, och dina barn kommer inte att få ärva henne direkt. Dina barn har arvsrätt från dig och kommer enligt den legala arvsordningen ärva lika delar från dig. Detta går delvis att ändra genom testamente, men bröstarvingar kan inte göras helt arvslösa i svensk rätt (7 kap. 1 § ÄB). Men dina barn har inte direkt arvsrätt från din mor när hon avlider förutsatt att du är i livet. Avlider du innan din mor går hennes arv till hennes barnbarn, dvs dina barn. SammanfattningSom enda barn har du direkt arvsrätt från din mor. Dina barn har inte arvsrätt från din mor medan du är i livet så länge hon inte testamenterat om det. Om du avlider är dina barn din mors närmsta arvingar istället. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad kan jag göra när min far gett syskon dyr gåva?

2019-10-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |min pappa dog för månader sedan i sjukdom och han skrev över ett radhus värt 1,6 miljoner till min syster för 2 år sedan har jag någon rätt till del av detta tack på förhand
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.När en förälder ger en gåva till ett av sina barn räknas gåvan som förskott på arv. Då har de andra barnen rätt att kompenseras för gåvan när arvet ska fördelas (6:1 ärvdabalk), om inte din pappa uttryckt att gåvan inte skulle räknas som förskott på arv. Du har alltid rätt att få ut din laglott i arv efter din förälder (7:1 ärvdabalk). Laglotten är hälften av det som din pappa ägde och din del är den halvan delat på antalet syskon ni är som ska ärva. Har din pappa gett bort så pass mycket att du inte kan få ut din laglott så kan du kräva att gåvan ska gå tillbaka till boet (7:4 ärvdabalk). Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Bröstarvingar och särkullbarn

2019-09-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vår mamma har nyligen avlidit,har en halvbror samma mamma men olika pappor.Ett testamente finns skrivet, där vår mamma har lagt sin hsb lägenhet på min avrvslott. Jag får även ut min fars arv efter min mammas bortgång. Behöver jag lösa ut min bror ur lägenheten i detta fall?
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finner man i Ärvdabalken (ÄB).Alla barn är bröstarvingar, bröstarvingar har rätt till laglott (2 kap 1 § ÄB). Som son till er mamma har din bror alltså rätt till sin laglott från er mamma. Laglotten är halva arvet som sedan ska delas på alla bröstarvingar. Eftersom att din mamma har två bröstarvingar är er laglott alltså ¼. Det finns inga regler om vad man ska ärva, laglotten garanterar bara ett vist värde på arvet. Om lägenheten är värt mer än ¾ av arvet efter din mamma måste du alltså köpa loss din bror från den del av lägenheten som han ärver (eftersom han har rätt till ¼ och det inte finns något annat sätt för honom att ärva så mycket måste han ärva en del i huset). Om lägenheten är värd mindre än ¾ behöver du inte köpa loss din halvbror, men han måste få tillgång värde ¼ av arvet oavsett husets värde.Arvet efter din far som du får ut nu är bara ditt och det behöver du inte dela med din halvbror. Vid beräkning av delar ska alltså bara det som kommer från er mamma användas. Arvet efter din far påverkar inte situationen.Hoppas du fått svar på din fråga,Vänligen,

Kan en bröstarvinge ärva mer än övriga bröstarvingar?

2019-09-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Kan en förälder med fyra barn testamenteta hälften av arvet till ett av barnen och låta de övriga tre dela på resterande belopp? Tack
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om arv och testamenten regleras i ärvdabalken (ÄB).Allmänt om arvsrättDen första arvsklassen utgörs av arvlåtarens egna barn, sk bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Enligt lagrummet ärver dessa lika stor andel, sk arvslott. I det aktuella fallet blir varje bröstarvinges arvslott 25 %.Om föräldern är gift tillfaller all kvarlåtenskap den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denne ärver då med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne inte får testamentera bort egendomen. Om det finns en efterlevande make så ärver bröstarvingarna först efter att den efterlevande maken har gått bort (3 kap. 2 § ÄB).Allmänt om testamenteGenom att upprätta ett testamente kan man undgå reglerna ovan. Detta görs genom att testatorn anger en annan fördelning av sin kvarlåtenskap. Testamentet blir giltigt under förutsättning att det uppfyller formkraven i 10 kap. ÄB. I realiteten innebär det att testatorn kan fastställa att den ena bröstavingen ska ärva en större andel än resterande bröstarvingar. Dock har varje bröstarvinge rätt att påkalla jämkning av testamentet i syfte att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga det man hade haft rätt till om det inte hade funnits ett testamente (7 kap. 1 § ÄB). Notera att laglottsrätten enbart tillkommer bröstarvingar. Dessutom är det viktigt att tänka på att varje bröstarvinge måste påkalla jämkning för sig. En bröstarvinge kan alltså inte påkalla jämkning även för övriga bröstarvingar. Hur stor blir laglotten i ert fall?Laglotten för en enskild bröstarvinge i det givna fallet blir alltså hälften av arvslotten, det vill säga hälften av 25 % som då är 12,5 %. Laglotten blir alltså 12,5 % av kvarlåtenskapen. Om alla tre bröstarvingar påkallar jämkning blir det alltså totalt 37,5 % av kvarlåtenskapen. Om övriga bröstarvingar enligt testamentet totalt har rätt till 50 % av kvarlåtenskapen är detta självfallet mer fördelaktigt för er.Vad innebär detta för er?Sammanfattningsvis innebär det att om en förälder vill att den ena bröstarvingen ska ärva mer än övriga arvingar har denne möjlighet att upprätta ett testamente. För att resterande bröstarvingar inte ska göras laglösa finns det en regel om bröstarvingars rätt att påkalla jämkning, och på så sätt få ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga hälften av det man hade fått ärva om det inte skulle ha funnits ett testamente. Kom ihåg att varje bröstarvinge måste påkalla jämkningen för sin del. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad är bröstarvinge och vilken arvsrätt har de?

2019-10-14 i Bröstarvinge
FRÅGA |Vi hade 2 barn. Ett av barnen ( min son ) avled. Han hade 2 barnRäknas dessa 2 barn som bröstarving ?? Tacksamt för svar.
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga som att du funderar över om din sons barn räknas som bröstarvingar när han avlidit. Vad är en bröstarvinge? En bröstarvinge är barn till den avlidne. De räknas som närmsta arvingar när deras förälder avlider (2 kap. 1 § 1 st. ÄB). Kort om bröstarvinges rätt till arv Om den avlidne föräldern har mer än ett barn, ska barnen ärva lika mycket (2 kap. 1 § 2 st. ÄB). Om barnets föräldrar var gifta, förekommer dock ett undantag till bröstarvingens arvsrätt, eftersom den kvarlevande maken/makan då ärver istället (3 kap. 1 § ÄB). Barnen får då vänta på sitt arv till den andra förälderns bortgång (3 kap. 2 § ÄB)Det bör även sägas att den legala arvsordningen för bröstarvingar kan begränsas genom testamente. Man kan dock genom svensk lagstiftning inte göra ett barn helt arvslöst. En bröstarvinge har nämligen alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten, vilket blir 25 % för respektive barn om det finns två (7 kap. 1 § ÄB). Resterande del kan fritt testamenteras till vem man vill.Sammanfattat svarKort sagt räknas därmed din sons barn som bröstarvingar, och är närmsta arvingar till din son om han inte var gift. Hur mycket de ärver beror på om testamente finns. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Hur ser arvsrätten ut för mina respektive min partners barn?

2019-10-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag och min pojkvän ska bli sambos och ska bygga hus på min tomt där han ska köpa in sig.Jag har två barn och han ett barn.Jag vill gärna att ett arv skall fördelas lika mellan alla tre barnen, att de blir tilldelade 1/3 var. Hur går man då tillväga?Vad innebär det för arvsrätten för barnen om vi gifter oss?Om jag förstått det hela rätt så blir annars arvet att syskonen får dela på en halva och det ensamma barnet får en halva?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Vem ärver mig om jag avlider?När en avliden person inte upprättat något testamente fördelas dennes arv enligt den legala arvsordningen. Enligt den legala arvsordningen är ens bröstarvingar, dvs barn eller barnbarn, de närmsta arvingarna (2 kap. 1 § ÄB). Om du skulle avlida skulle ditt arv enligt den legala arvsordningen fördelas på hälften vardera till dina två barn. Eftersom din pojkväns barn inte är ditt biologiska barn har hen ingen arvsrätt efter dig enligt lag. Vem ärver om min pojkvän avlider?Om din pojkvän avlider och inte har skrivit något testamente kommer hela hans arv tillfalla hans enda barn. Eftersom dina barn inte är hans biologiska barn har de inte legal arvsrätt efter honom. Jag vill gärna att ett arv skall fördelas lika mellan alla tre barnen, att de blir tilldelade 1/3 var. Hur går man då tillväga?För att ändra hur ens kvarlåtenskap fördelas när man avlider kan man upprätta ett testamente. Ett testamente måste vara skriftligt och undertecknat av testatorn samt två samtidigt närvarande vittnen (10 kap. 1 § ÄB). I testamentet kan du föreskriva att du vill att din kvarlåtenskap ska fördelas lika på de tre barnen. Detta inskränker dina två biologiska barns arvsrätt som annars har rätt till 1/2 vardera, men möjliggör för din pojkväns barn att ärva som utan testamente saknar arvsrätt efter dig. Vad innebär det för arvsrätten för barnen om vi gifter oss?Att ni gifter er påverkar era inbördes förhållanden, men det kommer inte påverka barnens arvsrätt. Utan testamente kommer dina två barn att ärva dig och din pojkväns barn kommer att ärva honom. Ett giftemål påverkar bodelningen som görs mellan er vid dödsfall eller separation, men den påverkar inte själva arvsrätten eftersom ni inte har några gemensamma barn. Om ni skaffar gemensamma barn är det däremot skillnad på att vara sambor respektive gifta. Sambor ärver inte varandra enligt lag, utan arvet går direkt till ens barn. Om ni är gifta med gemensamma barn kommer den efterlevande maken att ärva de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt. Detta innebär att icke gemensamma barn får ut sitt arv efter sin förälder direkt medan gemensamma barn får ut sitt arv först efter att även den andra föräldern avlidit (3 kap. 1 § ÄB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer får du gärna ställa en till fråga eller skriva en kommentar här under. Med vänliga hälsningar

Arvsordning för gift par med gemensamma barn

2019-09-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Mina föräldrar var gifta, min pappa dog i en olycka nyligen. Dom har inget testamente skrivet! Min mamma tog alla försäkringspengar samt hans tillhörigheter. Har det gått rätt till? Dom har 3 gemensamma barn och jag är en utav dom.
Felicia Fredin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att dina föräldrar har tre gemensamma barn och utgår i mitt svar nedan från att ingen av dem har andra barn från tidigare relationer (så kallade särkullbarn) Arvsrätt och testamente regleras i Ärvdabalken (ÄB). Vem ärver om den avlidne är gift? Om en person som avlider var gift, är huvudregeln att den efterlevande maken/hustrun ärver före bröstarvingar, om de är parets gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Efterlevande make/hustru ärver med så kallad fri förfoganderätt. Att ärva med fri förfoganderätt innebär en viss begränsning med den ärvda egendomen, då den till exempel inte får lov att testamenteras bort till någon annan, eller på annat otillbörligt sätt ges bort (3 kap. 3 § ÄB). I övrigt får arvtagaren göra vad denne vill med arvet, och behöver till exempel inte spara eventuella pengar. Vad har gemensamma barn rätt till? Om parets gemensamma barnen överlever den efterlevande föräldern, får de rätt till sitt arv när denne avlider. Det kallas för rätt till efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Gemensamma barn måste därmed vänta tills båda föräldrarna är avlidna för att få ut sitt arv. Vad innebär det sammanfattat i ert fall? Eftersom dina föräldrar var gifta, har din mamma rätt till arvet efter din pappa. Hon ärver med fri förfoganderätt, och får därför till exempel inte lov att testamentera pengarna till någon annan, men i övrigt använda pengarna/egendomen som hon vill. Om du överlever din mamma, kommer du när hon avlider få rätt till ditt arv från henne och din pappa. Din mamma har därmed inte gjort något fel som "tagit" arvet efter din pappa. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man som bröstarvinge avsäga sig rätten till arv?

2019-09-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Kan jag som bröstarvinge avsäga mig mitt arv i samband med bouppteckningen? Jag läser i era tidigare svar i ämnet att det endast kan ske om skälig ersättning tidigare har utgått, vad menas mer precist med det och hur styrks det? Kan jag t.ex. vid bouppteckningen hänvisa till att jag löpande under de senaste >15 åren har tagit emot kontanter av min mor (min far dog för >25 år sedan) och att den andre bröstarvingen (min bror) inte har gjort det alls? Räcker det? Behöver den kontanta ersättningen motsvara min arvslott?
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör dina möjligheter att avsäga dig ett arv från din mor. Regler om arvsrätt finns i ärvdabalken (ÄB). Arvsavsägelse och arvsavstående Det är möjligt att som arvinge avsäga sig rätten till ett arv. Man kan avsäga sig hela arvet, en viss del av arvet eller viss specifik egendom. En arvsavsägelse innebär att hela din arvsgren förlorar rätten till arv, det vill säga dina arvingar kan inte istället för dig göra anspråk på arvet från din mor. Den del som egentligen skulle tillfallit dig kommer istället fördelas mellan din mors övriga arvingar. Väljer du istället att avstå sin din till arv kommer arvet från din mor istället att tillfalla dina arvingar. Arvsavsägelse före eller efter dödsfallet Vill du avsäga dig din arvsrätt före din mors bortgång, ska en sådan arvsavsägelse göras i ett skriftligt avtal med din mor (17 kap. 2 § ÄB). Eftersom du är bröstarvinge till din mor, gäller arvsavsägelsen av den del av arvet som utgör din laglott bara om du har fått skälig ersättning för din laglott. Din laglott motsvarar hälften av din arvslott (7 kap. 1 § ÄB). Vad som utgör skälig ersättning ska bedömas med hänsyn till förhållandena då arvsavsägelsen görs. Vad som utgör skälig ersättning får bedömas i relation till värdet på den laglott du annars hade haft rätt till. Om ersättningen väsentligen understiger det värde din laglott har vid tiden för när du sluter avtal med din mor om arvsavsägelsen, kommer ersättningen inte anses vara skälig. Du bör kunna hävda att de kontanter du har fått av din mor under de senaste 15 åren utgör sådan ersättning för laglotten som krävs för att din arvsavsägelse ska gälla även din laglott. Men eftersom jag inte vet hur stor laglott du har rätt till och hur mycket kontanter du har fått av din mor kan jag tyvärr inte säga om de kontanter du fått av din mor räcker för att du ska anses ha fått skälig ersättning. Vill du avsäga dig din arvsrätt efter din mors bortgång finns det däremot inget krav på att du ska ha fått skälig ersättning för laglotten. Om du avsäger dig din rätt till arvet innan eller senast vid bouppteckningsförrättningen kommer du inte heller att antecknas som dödsbodelägare. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar