Har min morfar rätt att sälja sin ärvda fastighet till ett förmånligt pris till barnbarn?

2019-04-21 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Mormor och Morfar, gifta och 6 barn inom äktenskapet. Dem äger en fastighet men hyr lägenhet. Mormor dör år 2000. Morfar sitter kvar i orubbat bo med fastigheten. Fastigheten säljs 2010 under taxeringsvärdet till barnbarn. Har morfar rätt att sälja fastigheten? Måste samtliga av hans barn godkänna försäljningen? Vad är rätt enligt arvsrätten, att sälja till taxeringsvärde eller marknadsvärde? Var söker jag om jag vill ha hjälp att eventuellt utreda denna fråga rättsligt?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Din morfars rätt att förfoga över arvet När din mormor gick bort ärvde din morfar hennes tillgångar med rätt för deras 6 barn inom äktenskapet till efterarv efter sin mor den dagen deras far går bort (3 kap. 2 § ÄB). Eftersom att barnen är berättigade efterarv efter sin mor ärvde din morfar hennes tillgångar med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att din morfar får spendera arvet så som han vill, med undantag för att han inte får testamentera bort arvet (3 kap. 2 § ÄB). Anledningen till att han inte får testamentera bort arvet efter er din mormor är att det skulle kränka deras gemensamma barns rätt till efterarv.Eftersom din morfar har rätt att förfoga över arvet så som han vill hade han rätt att sälja fastigheten utan barnens godkännande.Fastigheten säljs under taxeringsvärdet till ett barnbarn Normalt sett räknar man med marknadsvärdet och inte taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet brukar vara ungefär 75 % av marknadsvärdet. Eftersom din morfar sålt fastigheten till ett förmånligare pris kan en viss del vara att betrakta som gåva. Om försäljningen hade skett till ett av hans barn hade presumtionen varit att gåvan ska räknas som förskott på arv (6 kap. 1 § ÄB). I det aktuella fallet är det däremot ett barnbarn som fått köpa fastigheten till ett förmånligare pris. Eftersom barnbarnet inte är bröstarvinge räknas det inte som förskott på arv utan endast gåva. Om barnbarnets förälder hade varit avliden hade däremot barnbarnet trätt i dess ställe som bröstarvinge och då hade försäljningen till ett förmånligt värde kunnat räknas som förskott på arv till en viss del.SammanfattningMed utgångspunkten att det barnbarn som fått köpa fastighetens förälder är vid liv föreligger det inga arvsrättsliga hinder för din morfar att sälja huset till ett förmånligt värde till barnbarnet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Ärvern barnen allt?

2019-04-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej Min pappa har gått bort och det finns 4 barn efter honom. Det finns inget testamente så min fråga ärom någon annan än barnen ärver honom. Till exempel syskon till pappa.
Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om det inte finns något testamente, ärver bröstarvingarna (din pappas barn) allt dvs. din pappas barn kommer att ärva allt. Detta framgår av 2:1 ärvdabalken. Det kan däremot bli lite mer komplicerat om det bl.a. finns särkullbarn. Jag kommer nu kortfattat beskriva arvsordningen. ArvsordningenArvsordningen kan beskrivas följande. I första hand ärver bröstarvingarna (barn till den som har dött) och de ärver allt (2:1 ärvdabalken). Om en bröstarvinge har dött och hen har barn, träder de barnen in henoms ställe (2:1 st. 2 ärvdabalken). Det är först när det inte finns några bröstarvingar (och inte några barn till dessa, dvs. barnbarn) som exempelvis föräldrar, syskon eller mor- och farföräldrar kan ta av arvet (2:2 och 2:3 ärvdabalken).Om din pappa var gift med din mamma och de är föräldrar även till dina syskon (biologiska eller är adoptivförälder), kommer arvet att tillfalla din mamma. Arvet tillfaller er när väl båda föräldrarna har gått bort. Om det finns ett barn som är ett s.k. särkullbarn, det som kallas styvbarn, har det barnet rätt att direkt ta ut sin andel av arvet (3:1 och 9 ärvdabalken).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor!Med vänlig hälsning

Ska bröstarvingars rätt till arv enligt lagen försvinna?

2019-04-11 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hörde för ett tag sedan att riksdagen skulle ta bort lagen om bröstarvinges rätt till arv. Stämmer detta verkligen? Det kommer ju i så fall bli jättemånga barn som inte kommer att få ärva något.
Annelie Burström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Riksdagen har för närvarande inga planer på att ta bort bröstarvingars arvsrätt från Ärvdabalken. Det du hörde stämmer alltså inte, utan Ärvdabalken kommer även i fortsättningen ge bröstarvingar arvsrätt. Vänliga Hälsningar,

Kan min pappa välja att testamentera bort hälften av arvet till sin fosterson?

2019-03-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej min pappa har en fosterson och han har skrivit ett testamente där det står att vi två ska dela lika på arvet. Kan han göra så? Jag är enda bröstarvinge.
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och stort tack för att du väljer att vända dig till oss på Lawline med din fråga! För att få svar på din fråga så får vi gå in i Ärvdabalken (ÄB) och kika. Bröstarvingar ärver i första handUtgångspunkten är att föräldrar i första hand ärvs av sina barn, eftersom dessa är s.k. "bröstarvingar" (ÄB 2 kap 1 §). Ett fosterbarn räknas inte som en bröstarvinge, och har därför ingen legal arvsrätt enligt denna regel. För att fostersonen ska kunna ärva så krävs i regel istället ett testamente, och det är då vissa saker som måste tas i beaktande för att testamentet inte ska strida mot din arvsrätt. Du har alltid rätt till din laglottSom barn till din pappa så har du alltid rätt att kräva ut den s.k. "laglotten". Laglotten består av halva arvslotten, vilken i ditt fall består av hälften av den egendom som din pappa lämnar efter sig (ÄB 7 kap 1 §). Jag ska ge ett exempel på detta: Din pappa lämnar efter sig 100 kr, vilket alltså innebär att även din initiala arvslott ligger på 100 kr. Detta resulterar i att din laglott ligger på 50 kr. Din pappa kan testamentera bort allt förutom din laglottDetta innebär med andra ord att din pappa kan välja att testamentera bort hälften av sin egendom till fostersonen, så länge detta inte inkräktar på din laglott. Du kan välja att jämka ett testamente, om så skulle vara fallet (ÄB 7 kap 3 §). Hans övriga egendom kan han dock göra som han vill med, vilket även innefattar att testamentera bort det till fostersonen. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar så är du varmt välkommen till att ställa en ny fråga. Bästa hälsningar,

Hur mycket arv har min halvsyster rätt till?

2019-04-16 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Bakgrund: Min mor avled för ca fem år sen och nu har min far avlidit efter en tids sjukdom. Jag fick reda på att jag skulle ha en halvsyster. Efter 50 år vilket var en liten chock för mig. Så jag gjorde lite eftersökningar och fick tag på adress och telefonnummer. Dock har hon ej återkommit eller svarat på mina förfrågningar.Jag har några frågor om arv. Jag vet det finns många svar men inget som riktigt stämmer överens med vad jag söker. Därför vill jag höra med er innan jag kontaktar en advokat.1. Jag har med min far uttryckt att jag ville ha klarhet i faderskapet. Men nu har han avlidit och jag försöker reda ut. Vad som gäller och som vad jag förstår så lyder hon under som särkullsbarn. Jag vet att ett testamente påbörjades men ej fått reda på om det registrerats eller existerar.1.1 vilken andel av arvet har hon rätt till. Vad gäller.1.2 Om det inte finns något testamente kan jag begära/kräva DNA test för att utröna släktskap. P g a att min far aldrig erkänt faderskapet eller varit delaktig i hennes uppväxt.1.3 vad gäller om man hittar testamentet. Vem får läsa det och när, vilka regler gäller.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga avled din mor för ca fem år sedan, och nu har din far avlidit. Det har kommit till din kännedom att din far har ett barn utanför äktenskapet, dvs en halvsyster till dig. Jag kommer i det följande att besvara dina frågor var för sig.Du har rätt i att din halvsyster räknas som särkullbarn. Ett särkullbarn är ett barn utanför det nuvarande äktenskapet, dvs från ett tidigare förhållande. Att din halvsyster räknas som särkullbarn är dock inte av så stor vikt i ditt fall. Ställningen som särkullbarn aktualiseras främst när dess förälder avlider men efterlämnar en make/maka. Huvudregeln när den som avlider är gift är att den efterlevande maken ärver den avlidne, och att gemensamma barn ärver först när den efterlevande maken går bort. Finns det särkullbarn har barnet däremot rätt att få ut sitt arv direkt och behöver inte vänta. I ditt fall har din mor redan avlidit, så din far efterlämnar inte någon maka och det spelar därför inte lika stor roll att din halvsyster är särkullbarn. Din halvsyster har arvsrätt efter er gemensamma far, inte efter din mor."Vilken andel av arvet har hon rätt till. Vad gäller?"Både du och din halvsyster är vad som räknas som bröstarvingar. Bröstarvinge är den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ärvdabalken, ÄB). Bröstarvingar ärver sina föräldrar med lika stor del (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). I ditt fall innebär det att såväl du som din halvsyster är bröstarvingar och ni har som huvudregel rätt till lika stor del av arvet efter din far.Eftersom din far avlidit har du rätt att ärva din far, och du har rätt till efterarv efter din mor. När din mor gick bort ska det ha gjorts en bodelning som fördelat tillgångarna mellan dina föräldrar. Du kommer att ärva din mor genom ett efterarv och du kommer att ärva din far. Din halvsyster har inte rätt till något efterarv efter din mor, utan har endast rätt till arv efter er gemensamma far. Efterarvet efter din mor är inte en exakt summa, utan en kvotdel. Exakt hur det ser ut i ert fall kan inte avgöras förrän man gått igenom bodelningen som gjordes och hur stor kvarlåtenskap din far nu efterlämnar. I bodelningen delas i regel tillgångarna lika mellan makarna och om vi förenklat utgår från att det finns 1.000.000 kronor nu när din far avlidit, varav hälften är hänförlig till efterarvet efter din mor, så har du rätt till hela arvet om 500.000 kronor efter din mor. De andra 500.000 kronorna ska delas mellan dig och din halvsyster med hälften (250.000 kronor) var.Om det skulle finnas ett testamente som fördelar kvarlåtenskapen annorlunda och gör din halvsyster arvlös kan hon påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). I ovanstående exempel skulle det innebära att hon har en rätt till hälften av arvslotten om 250.000 kronor, dvs. 125.000 kronor."Om det inte finns något testamente kan jag begära/kräva DNA test för att utröna släktskap?"Även om din far inte erkänt din halvsyster förstår jag det av din fråga som att han är registrerad som far till henne. Att han är registrerad som far till henne ger henne arvsrätt.Ett faderskap kan ske antingen genom bekräftelse, eller genom dom. Om din far inte bekräftat faderskapet kan det ha fastställts genom en dom. För att hon inte ska ha arvsrätt krävs det att faderskapet upphävs, vilket endast kan göras genom resning i målet. Tyvärr har du som barn inte rätt att begära resning för hävning av faderskapet. I rättsfallet NJA 2012 s. 333 ansökte en avliden mans barn om resning i ett faderskapsmål i vilket mannen förklarats vara far. Det hade inför resningsansökan gjorts en DNA-analys som visade att mannen med 99,9 procents sannolikhet inte var far till det utomäktenskapliga barnet. Trots det nekades barnen resning. Domstolen uttalade att resning i tvistemål bara får beviljas till förmån för någon av parterna. Endast parterna, eller de som under eller efter rättegången har inträtt i partens, ställe får föra talan. Barnen ansågs inte vara parter i målet.Domstolen uttalade vidare att när det gäller faderskapsmål har ett dödsbo eller en mans barn ansetts kunna fullfölja ett redan påbörjat resningsärende. Däremot tillåts det som huvudregel inte att mannens arvingar efter hans död för talan i faderskapsfrågan om mannen inte själv ifrågasatt det rättsliga faderskapet.I ditt fall innebär det att du enligt praxis inte har rätt att ansöka om resning för att få faderskapet upphävt. Om din far hade ansökt om resning innan han avled hade du kunnat fullfölja talan i resningsärendet. Som jag förstår det har han inte ansökt om resning varför det inte heller är möjligt för dig."Vad gäller om man hittar testamentet. Vem får läsa det och när, vilka regler gäller?"Inledningsvis i din fråga skriver du att du inte vet om det finns ett testamente eller om det registrerats. I svensk rätt finns det inget testamentsregister, varför ett testamente inte kan registreras. Om det finns ett testamente finns det i sådana fall bland det din far efterlämnat efter sig, eller i ett bankfack, sparat hos någon advokat osv.Om du hittar testamentet måste det delges alla arvingar. Vanligtvis sker en delgivning genom att en bestyrkt kopia av testamentet skickas till var och en av arvingarna. Om det bara är du och din halvsyster som är arvingar innebär det att en bestyrkt kopia av testamentet ska skickas eller lämnas till henne. En arvinge som delges testamentet ska skriva under den bestyrkta kopian och intyga att vederbörande tagit del av testamentet. Om arvingen godkänner testamentet brukar det ske sådan förklaring med vid detta tillfälle.Om en arvinge inte skickar tillbaka en bekräftelse på att hen har tagit del av testamentet måste arvingen delges på annat sätt, t.ex. genom att en stämningsman överlämnar testamentet. Tidpunkten för delgivning har betydelse för beräkning av olika frister, bl.a. klanderfristen. Enligt klanderfristen ska den arvinge som önskar väcka talan om att ett testamente är ogiltigt göra detta senast inom sex månader från det att hen delgivits testamentet. En arvinge som önskar begära jämkning av ett testamente ska göra det senast inom sex månader från det att hen delgivits testamentet (14 kap 5 § ÄB). En arvinge har således sex månader på sig på att agera från det att hen blivit delgiven testamentet. Agerar inte arvingen inom denna tid förlorar vederbörande sin rätt att väcka talan om klander eller begära jämkning av testamentet. Är ett testamente ogiltigt t.ex. på den grund att det inte uppfyller ärvdabalkens formkrav för testamente kan testamentet likväl bli gällande om inte någon av arvingarna väcker talan inom sexmånadersfristen.Sammanfattning och rådBåde du och din syster är bröstarvingar efter er gemensamma far. Det innebär att om det inte finns något testamente som stadgar annat så har ni rätt till hälften var av kvarlåtenskapen efter er far. Du har rätt till ett efterarv efter din mor, vilket din halvsyster inte har.Tyvärr finns det inte möjlighet för dig att begära ett DNA-prov för att få faderskapet upphävt. Enda möjligheten du skulle haft till det vore om din far redan innan han avled hade inlett en resningsansökan i ärendet.Om du finner ett testamente ska det delges din halvsyster. Din halvsyster ska skriva under delgivningen och antingen godkänna testamentet eller hävda att det är ogiltigt. Från delgivningen har din halvsyster sex månader på att sig att väcka klandertalan (om att testamentet är ogiltigt) eller att påkalla jämkning för utfående av sin laglott. Laglotten är hälften av vad arvslotten skulle ha varit. Om ni är två syskon som ärver er far är arvslotten 1/2, medan laglotten då blir 1/4.Det kan vara en god idé att anlita en jurist som hjälper er vidare. Dels kan juristen vara behjälplig med upprättande av alla papper för arvskiftet och uträkning av efterarv, men även för att gå genom eventuellt testamente och företräda dig för det fall att en tvist med din halvsyster uppstår. Om du är intresserad av detta kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig imorgon, onsdagen den 17 april, kl 9.00 för en uppföljning av svaret. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om tiden inte fungerar för dig är du varmt välkommen att dessförinnan återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se så bokar vi en annan tid.Med vänliga hälsningar,

Göra bröstarvinge arvslös?

2019-04-15 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej,Jag ärvde en liten fastighet av min avlidne make. Jag har tre (alla gemensamma) barn, men önskar nu antingen genom gåva eller försäljning överlåta fastigheten till två av barnen. Av olika skäl vill jag inte att vårt tredje barn ska få del av fastigheten, varken nu eller den dag jag inte finns finns längre.Min fråga är:Kan jag ge eller sälja fastigheten till två av barnen utan att tredje barnen ha rätt till arv av varken fastigheten eller annat vare sig nu eller den dag jag inte finns längre?(Jag vill alltså inte att tredje barnet ska ärva något/ha rätt till något.)
Sofie Falk |Hej! Och tack för att du vänder till till lawline med din fråga!Din fråga består i som jag förstår det två frågor, dels vad som händer om du överlåter den aktuella fastigheten till endast två av dina barn, samt om det är möjligt att göra ett av dina barn arvslösa. Tillämplig lag är ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är en ägaren fritt får förfoga över sin egendom, det finns alltså inget att göra som arvinge om en person under sin livstid väljer att ge bort sin en del eller hela sin förmögenhet. Det är dock inte utan begränsningar. Det framgår av dina fråga att du funderar på att antingen genom gåva eller försäljning överlåta fastigheten. Jag kommer därför redogöra för vad som gäller vid gåva, samt försäljning men kommer även lägga till vad som gäller vid testamente för att klargöra även det. Gåva? Utgångspunkten är som sagt att man som ägare får förfoga fritt över sin egendom. Att ge någon en gåva är således inget konstigt i sig. Det finns dock regler om förskott på arv i ÄB utifrån antagandet att en arvlåtare vill att alla barn till slut vill att alla ska få lika mycket efter honom eller henne. Huvudregeln för behandling av gåvor till barn finns i 6 kap. 1 § ÄB och innebär att gåvor den avlidna givit sina bröstarvingar under sin livstid ska ses som förskott på arv om inte något annat föreskrivits vid givande givande eller med hänsyn till omständigheterna måste antas varit avsett. Det innebär att gåvornas värde ska läggas till kvarlåtenskapens värde vid beräkning av arvslotter (6 kap 3 § ÄB). Om du inte vill att ditt tredje barn ska ha rätt till detta att kompenseras för "förskottet" krävs det alltså att du bryter presumtionen. Den kan brytas genom att du som arvlåtare på något sätt ger uttryck för att en avräkning inte ska ske, den behöver inte vara skriftlig utan kan också vara muntlig. Gåva kan ibland likställas med testamente, se 7 kap. 4 § ÄB. Så är fallet om gåvogivaren varit nära döden eller annars trott att döden varit nära förestående. I sådant fall så har man rätt att enligt 7 kap. 3 § ÄB påkalla jämkning för att få ut sin laglott. (½ av arvslotten). Försäljning?Det framgår inte av din fråga om du tänkt sälja fastigheten till marknadspris eller om det är till ett pris under marknadspris. Om en överlåtelse av en fastighet sker mot ersättning, men ersättningen inte motsvarar den överlåtna tillgångens marknadsvärde, brukar man säga att det är frågan om ett blandat fång. Överlåtelsen har skett dels genom en onerös del (överlåtelse mot ersättning), dels genom en benefik del (överlåtelse utan ersättning). Det saknar betydelse hur man betecknat överlåtelseavtalet. Detta är alltså värt att tänka på, för om det anses som en gåva så blir det aktuellt samma regler som ovan - då det eventuellt blir förskott på arv. Det är således inte endast rena gåvor som omfattas av presumtionen i 6 kap. 1 § ÄB utan även andra dispositioner som huvudsakligen är av benefik karaktär, exempelvis försäljning av egendom till underpris. Testamente? Det är inte möjligt att testamentera ett av dina barn arvslöst. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott (½ av sin laglott) enligt 7 kap. 1 § om de jämkar testamentet. Laglotten kan alltså inte inskränkas genom testamente. . Sammanfattningsvis: I svensk rättsordning har vi stadgat att arvlåtarens barn taga lika lott (2 kap. 2 § ÄB) vilket innebär att man inte kan göra sina barn arvlösa om det finns en kvarlåtenskap att dela på. För att fastigheten inte ska räknas som förskott på arv om du ger den i gåva till dina två barn behöver du således bryta presumtionen. Det kan även bli aktuellt att bryta presumtionen om du du säljer fastigheten under marknadsvärdet till dina två barn. Men om du har någon kvarlåtenskap kvar när du avlider har ditt tredje barn rätt till ⅓ av detta. Hoppas du fick svar på din fråga!

Makes arvsrätt prioriteras före gemensamma barn

2019-04-02 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, en fråga: en vän till min dotter är 22 år och hennes pappa har just gått bort. Han lämnade inget testamente. Om jag förstått rätt betyder det att dottern har rätt till 50%. Mamman lever fortfarande men finns det inget sätt dottern kan få ut sin del av arvet förrän mamman också går bort? I teorin betyder ju det isåfall att mamman kan spendera hela arvet om hon så väljer och dottern får till slut ingenting..? Dom var gifta.Tusen tack!
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ifall din dotters vän var det enda barnet till sin far har hon rätt till 100 % av arvet efter sin far. Endast ifall pappan även hade ett andra barn kommer hennes arvslott vara 50 %.Eftersom mamman och pappan var gifta kommer mamman att ärva all pappans egendom med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att hon ärver egendomen under resten av sin livstid och vid hennes död går egendomen sedan vidare till din dotters vän i efterarv. Vid sin mors död kommer alltså din dotters vän att ärva allt (sin mors + sin fars egendom), ifall hon är deras enda barn. Dottern har alltså ingen möjlighet att få ut sitt arv innan hennes mor dör, som du skriver.I teorin betyder det att hennes mor kan spendera i stort sett hela arvet under sin livstid. Poängen med makars arvsrätt är just att makar ska kunna fortsätta sina liv som vanligt även efter den andre makens bortgång. Makar kan alltså sägas prioriteras före gemensamma barn. Det är även viktigt att tänka på att dottern ändå kommer att ärva allt efter sin mor (eller dela på arvet ifall hennes mor har några andra barn).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Arvsrätt - bröstarvinge

2019-03-31 i Bröstarvinge
FRÅGA |3 kap 1 § ärvdabalkenMin mamma och pappa upprättade ett testamente som egentligen inte säger så mycket mer än att de skulle ärva varandra. Pappa dog för snart 3 år sedan och mamma ärvde allt efter honom som både testamentet och lagen säger. Vi tror att vi sett ett original någon gång som såg precis ut som kopian. Nu har mamma dött och något testamente i originalet kan vi inte hitta. Vi har kopian kvar. Det finns bara jag och min bror kvar nu från den gamla familjen inga extrabarn från något håll. Vad ska vi göra nu ?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din text men jag antar att dina föräldrar var gifta. Enligt 3 kap 1 § ärvdabalken framgår det att efterlevande make ärver allt från den avlidne maken. Det betyder att din mamma efter din pappas bortgång ärver all kvarlåtenskap efter din pappa. Som särkullbarn (ett barn som inte är gemensamt) har alltid rätt att ta ut sitt arv direkt. Men detta angår inte er eftersom ni båda är två är barn till era föräldrar. Vad som sker när nu din mamma har gått bort är att du och din bror ärver er mamma. Detta framgår av 2 kap 1 § ärvdabalken, ni är barn och arvingar i första arvsklassen. Arvlåtarens barn, dvs ni, ärver hälften var. Det betyder att om det finns något arv kvar från din mamma så ärver ni hälften var.Det som ni ska göra nu är att göra en bouppteckning bland annat. Hur man ska gå tillväga när en person gått bort finns på skatteverkets hemsida, jag länkar den här: När en anhörig dör - skatteverketJag hoppas du fått svar på din fråga, annars är det bara att höra av dig till mig igen. Vänligen,