Kan min moster ta hela arvet och göra min mor arvlös med stöd av en fullmakt?

2019-07-31 i Bröstarvinge
FRÅGA
Hej, min mormor och morfar har nyligen gått bort och arvet ska nu fördelas mellan de tre barn som de har tillsammans. Min mor har skrivit på en fullmakt (oklart vilken typ) som lägger ansvaret till min moster. Min moster hävdar nu att hon kommer ta hela arvet själv och min mor får således ingenting. Är detta ens möjligt? Om så, är det en brottslig handling att missbruka fullmakten på det sättet?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Bestämmelser om arv och fördelning av arv regleras av bestämmelserna i Ärvdabalk (ÄB).

Fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap

Kvarlåtenskapen efter den avlidne kan fördelas på två sätt, genom arv och genom testamente. Förekomsten av ett eventuellt upprättat testamente kan därför påverka fördelningen av arvet. Finns dock inget testamente kommer arvet att fördelas i enlighet med den legala arvsordningen, 2 kap. ÄB.

Bröstarvingars arvsrätt

I svensk rätt är det inte möjligt att göra sina barn helt arvlösa. Bröstarvingarna, det vill säga barn till den avlidne tillhör första arvsklassen och är de som i första hand ärver den avlidne till lika stora delar som andra bröstarvingar, av kvarlåtenskapen, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut minst sin laglott som utgör hälften av arvslotten, 7 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Arvslotten utgör värdet av halva kvarlåtenskapen från den avlidne. Huvudregel är att man ärver i samband med arvlåtarens bortgång.

Barn till den avlidne - din mor har alltså alltid rätt att minst få ut sin laglott, oavsett vad din moster påstår, se 2 kap. 1 § ÄB.

Fördelning av kvarlåtenskapen genom testamente

Det är dock möjligt att genom testamente (men inte genom fullmakt) bestämma till viss del, hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Dina mammas arvsrätt kan alltså ha begränsas genom ett eventuellt testamente upprättad av din mormor eller morfar. En person kan däremot inte underteckna ett testamente genom fullmakt.

Den andra hälften av kvarlåtenskapen kallas den disponibla kvoten och är den del som din mormor och morfar (arvlåtaren), genom testamente kan förfoga över. För att testamentet ska vara giltigt, måste dock vissa formkrav vara uppfyllda. Av 10 kap. 1 § ÄB framgår det hur ett ordinärt testamente upprättas, det vill säga skriftligt upprättad med två vittnen. Dessa formkrav måste vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt, se 13 kap. 1 § ÄB. Om testamentet dock inte anses giltigt, så kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen. Det innebär alltså att kvarlåtenskapen kommer att fördelas lika mellan bröstarvingarna, det vill säga mellan din mamma och hennes syskon 2 kap 1 § ÄB.

Laglotten faller dock inte heller ut automatisk om det skulle finnas ett testamente som inskränker laglotten. För de fall ett eventuellt testamente skulle inskränka laglotten, måste varje bröstarvinge påkalla jämkning för att få ut sin laglott, se 7 kap. 3 § ÄB. Laglotten är även individuell för varje bröstarvinge och begäran om jämkning ska framställas senast 6 månader från delgivningen av testamentet, 7 kap 3 § 3 st ÄB. Om en bröstarvinge inte kräver jämkning av testamentet gäller dock testamentet.

Sammanfattningsvis så har bröstarvingar alltid rätt att minst få ut sin laglott, eftersom det inte är möjligt att göra sina barn arvlösa i Sverige. Din moster har alltså ingen rätt att få hela arvet själv.

Jag vill slutligen upplysa dig att din mors rättigheter vad gäller dödsboet. Som bröstarvinge räknas din mor som dödsbodelägare. Förvaltningen av dödsboet utövas av dödsbodelägarna gemensamt, vilket kräver att alla är överens om de förvaltningsåtgärder som vidtas, 18 kap 1 § ÄB. Är dödsbodelägare inte överens om hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas framgår det av 23 kap 5 § ÄB att var och en av delägarna kan ansöka hos tingsrätten om förordnande av en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är i första hand att försöka ena delägare om ett skifte. Skiftesmannen har både rätt och skyldighet att ta ställning till frågor som delägarna inte är överens om, exempelvis värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i skiftet, så kallad tvångs skifte. Skiftesmannen kan även ordna en oberoende värdering av viss egendom.

Skulle en delägare inte vara nöjd med skiftesmannens beslut, finns möjlighet att klandra beslutet genom att väcka talan mot övriga delägare vid tingsrätt inom en månad från delgivningen av skiftet. Skiftesmannens ersättning betalas även av dödsboet, se 17 kap 8 § ÄktB och 23 kap 5 § ÄB.

Jag skulle rekommendera din mor att vända sig till en verksam jurist för att garantera att hennes rätt tillvaratas vid fördelningen av kvarlåtenskapen. Hon är välkommen att vända sig till våra erfarna rådgivare som ni hittar här.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Paula Zackrisson
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
AP Jag driver ett privat internationellt finansiellt partnerskap som skapades för att hjälpa människor som behöver finansiellt stöd. Om du har ekonomiska svårigheter eller ekonomiskt kaos och behöver pengar för att starta ditt eget företag, eller om du behöver ett lån för att lösa dina skulder eller betala dina räkningar, kan jag bevilja lån som sträcker sig från upp till 5.000.000 sek. Om du är intresserad av mitt erbjudande, berätta vad du vill låna och hur lång tid det tar. Kontakt: nagelsilvia58@gmail.com
2019-08-01 15:14
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bröstarvinge (332)
2019-08-07 kan barn bli arvslösa?
2019-08-06 Barnbarns rätt till arv
2019-08-01 Kan man undvika att en vårdnadshavare får förvalta den underåriges arv?
2019-07-31 Kan min moster ta hela arvet och göra min mor arvlös med stöd av en fullmakt?

Alla besvarade frågor (72110)