Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett samboförhållande upphör ska en bodelning genomföras om någon av samborna begär det. I bodelningen ska sambornas samboegendom ingå (8 § sambolagen). Sambolagens regler kan åsidosättas om samborna har upprättat ett giltigt samboavtal dem emellan (9 § sambolagen). Vad är samboegendom?Sambornas gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om det förvärvats för gemensamt bruk (3 § sambolagen). Det innebär att huset som din dotter och hennes sambo bor i bara ingår i bodelningen om det har förvärvats för gemensamt bruk. Huset kan ha införskaffats innan de blev sambor men ändå ingå i bodelningen förutsatt att det köptes med förväntningen och tanken att det senare skulle vara sambornas gemensamma bostad. Om huset införskaffats innan förhållandet påbörjades är det svårt för att argumentera för att huset skulle utgöra samboegendom, dvs om det köpts utan förväntning att det skulle utgöra sambornas gemensamma bostad. Det är insikten vid anförskaffningen som avgör om bostaden är att se som samboegendom eller ej. Vad gäller i vårt fall?Det är svårt att svara på hur det skulle vara i just ert fall då huruvida bostaden är att betrakta som samboegendom eller ej beror på om bostaden förvärvats för gemensamt bruk eller ej. Har bostaden förvärvats för gemensamt bruk ska den ingå i bodelningen, men om den inte förvärvats för gemensamt bruk ska den inte ingå i bodelningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer är du välkommen att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Skuldebrevet är förvisso giltigt även om ni inte har ett samboavtal, MEN i praktiken blir skuldebrevet helt verkningslöst utan ett samboavtal. Anledningen till detta är att er gemensamma bostad ses som samboegendom. Samboegendom är sådan egendom som ska delas lika er emellan vid en eventuell separation. Skulder som kan hänföras till samboegendomen ska vid en bodelning dras av mot den sambons del av samboegendomen (13 § Sambolagen). Innebörden av detta blir i praktiken att din sambo vid en bodelning skulle bidra med sin samboegendom MINUS skulden hen har till dig. Skulder som kan hänföras till enskild egendom dras däremot inte av mot samboegendomen. Finns ett samboavtal som konstaterar att bostaden är enskild egendom så kan skulden inte längre dras av mot samboegendomen därför att den inte kan hänföras till någon sådan. Ett gott råd är att se till att både skuldebrevet och samboavtalet blir upprättade på ett tydligt och korrekt sätt. Korrekt upprättade avtal och handlingar kan spara er mycket energi, tid och pengar i möjliga framtida skeenden. Vill ni ta hjälp av Lawlines avtalstjänster vid upprättandet av dessa handlingar så hittar ni mer information om det här. Jag önskar er allt gott med er nya gemensamma bostad. Hälsningar,

Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Blir poolen ett tillbehör till fastighet enl. 2 kap JB?Poolen kan bli ett fastighetstillbehörFastigheten är i själva verket marken och oavsett om poolen står på marken eller i anslutning till byggnaden kommer det med största sannolikhet utgöra fastighetstillbehör (1 kap 1 § JB). Då poolen med största sannolikhet avses vara kvar under en lång tid på fastigheten, d.v.s. för stadigvarande bruk, kommer den att utgöra ett fastighetstillbehör (2 kap. 1 § JB). Undantaget i 2 kap 4 § JB kan däremot aktualiseras såvida poolen inte kommer i samme ägares hand. Det innebär att om din mamma anses samäga poolen med hennes sambo har föremålet kommit i samma ägares hand och är ett fastighetstillbehör. Anses din mamma inte äga poolen är mycket riktigt undantaget tillämplig och poolen utgör inte fastighetstillbehör. Samäganderätt p.g.a dolt samägandeFör att samägande ska uppstå även om inte din mamma utåt sett framstår som köpare uppställs tre kriterier:din mamma och hennes sambo har köpt poolen för gemensamt bruk, din mamma har ekonomiskt bidragit till antingen det faktiska köpet eller omständigheter runt omkring, exempelvis betalar för ombyggnation på altanen, och din mammas sambo var medveten om att det ekonomiska tillskottet lämnas för att poolen skulle bli deras gemensamma. Dold samäganderätt kan alltså uppstå för poolen även om din mammas sambo betalar för den och då anses poolen utgöra fastighetstillbehör enligt 2 kap. 1 § JB. Fastighetstillbehör p.g.a sambolagenDet kan vara nämnvärt att tänka på att all egendom som köps in för det gemensamma boendet är att anse vara samboegendom (3 § SamboL). Det är visserligen något oklart om en bubbelpool skulle anse vara bohag och på så vis utgöra samboegendom då lagen uppräknade möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som exempel på bohag (6 § SamboL). Förmodligen är poolen inte samboegendom med tanke på lagens uppräkning, Skulle däremot poolen falla in under samboegendom blir effekten densamma att undantaget i 2 kap. 4 § JB inte är tillämpligt då din mamma anses äga poolen trots att det var hennes sambo som betalade för den. DelsammanfattningMycket talar för att poolen din mamma och hennes sambo planerar att bygga kommer att utgöra fastighetstillbehör enligt 2 kap 1 § JB. Det tar oss in på din andra fråga.Om önskad verkan är att sambon ska kunna få pengar för poolen vid eventuell separation, hur bör detta regleras i ett samboavtal? Vad händer med värdeökningen på fastigheten? Blir den samboegendom?Samboavtal kan troligtvis inte användasSituationen du frågade om hanterades i NJA 2019 s. 23 där HD anger att goda möjligheter finns för sambos som gemensamt gör förändringar på den ena sambons egendom. Ett samboavtal kan reglera vad som blir föremål för bodelning o.s.v., och har till syfte att samborna kan avvika den likadelning av samboegendom som lagen anger (9 § SamboL). Uppdelning av poolen kräver således att den anses utgöra samboegendom, och som konstaterat ovan är det inte säkert att poolen är samboegendom och kan därför inte regleras i samboavtal. Dokumentera en försträckningJag rekommenderar istället att din mamma och hennes sambo dokumenterar att det skett en försträckning för betalningen om poolen. Det innebär att poolens kostnad utgör ett lån från din mammas sambo och sambon kan då ställa kravet på att detta lån ska återbetalas av din mamma om relationen tar slut. Detta tillvägagångssätt rekommenderas även av HD i NJA 2019 s. 23, punkt 25. Värdeökningen förblir således fastighetsägarens då den med största sannolikhet utgör ett fastighetstillbehör men din mamma blir skyldig att betala tillbaka kostnaden för poolen vid eventuell separation. Sammanfattning av dina frågorDet är mycket troligt att poolen kommer att anses utgöra fastighetstillbehör då kravet på att föremålet inte ska vara i samma ägares hand förmodligen inte är uppfyllt (2 kap. 4 § JB). Poolen kommer troligtvis inte utgöra samboegendom och då går det inte att reglera i samboavtal. Är den att anse som samboegendom går det däremot självklart att reglera i samboavtal och då rekommenderar jag att ni skriver att din mammas sambo ska få ersättning för poolens inköpskostnad, värde eller dylikt vid en eventuell separation. Dokumenterar ni däremot att det skett en försträckning av betalningen för poolen är din mammas sambo garanterad betalning oavsett om poolen är fastighetstillbehör och/eller samboegendom.Med vänliga hälsningar,

|Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Lägenheten utgör samboegendom Frågor om sambors egendom behandlas i sambolagen. Enligt Sambolagens (SamboL) regler så räknas en gemensam bostad som är förvärvad för gemensam användning som samboegendom (3 § SamboL). Det gäller oavsett vem som har betalat för lägenheten och står på papper eller lån. Vid en eventuell separation föreskriver sambolagen att en bodelning ska göras när samboförhållandet upphör. I en bodelning ska samboegendomen delas lika mellan samborna (8 och 14 §§ SamboL). Eftersom lägenheten är förvärvad för gemensam användning och därmed samboegendom innebär det att ni vid en separation skulle dela lika på lägenheten, trots att du betalat för den. Gällande möblerna till bostaden kommer även dessa att räknas som samboegendom (3 § SamboL) och därmed delas lika vid en separation.Huruvida ni meddelat banken eller inte om att din sambo betalar hyra saknar betydelse för hur egendomen fördelas vid en bodelning, då det som jag nämnt här ovan är sambolagens regler som gäller.Ni kan avtala bort sambolagen genom ett samboavtalSambolagens regler är s k dispositiva, vilket innebär att de gäller så länge ingenting annat har avtalats (9 § SamboL). Det innebär att du och din sambo kan skriva ett avtal där ni avtalar bort Sambolagen och t ex bestämmer att bodelning av bostaden och/eller möblerna inte ska ske vid en eventuell separation. Ett sådant avtal kallas samboavtal. Ett samboavtal går bra att skriva på egen hand, men det är klokt att ta hjälp av en jurist eller läsa på kring det själv på nätet innan för att veta att allt blir rätt. Vi på Lawline har duktiga jurister som kan hjälpa till med upprättande av samboavtal. Jag kan också tipsa er om Lawlines samboavtal som går att upprätta online via vår avtalsrobot på vår hemsida. Stort lycka till!Vänligen,

Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I ett samboförhållande anses parterna vara två ekonomiskt självständiga individer, var och en svarar för sina egna skulder och man kan således inte bli betalningsskyldig för sin partners skulder. Ena sambons lån kan dock få betydelse vid en eventuell bodelning (bodelning är när sambor eller makar delar upp sin egendom mellan sig). Vid en bodelning ska parets gemensamma bostad och bohag (så kallad "samboegendom") fördelas mellan samborna, förutsatt att egendomen har förvärvats för gemensamt bruk (3 § Sambolagen). Det kan exempelvis vara en TV, ett matbord eller en bostadsrätt som förvärvats i syfte att brukas gemensamt. Vid bodelningen beräknar man hur mycket samboegendom vardera sambo äger. Enligt 13 § Sambolagen får sambon från samboegendomen räkna av så mycket att de täcker de skulder som sambon har när samboförhållandet upphörde. Skulder som tillkommit därefter får dock inte avräknas. Huvudregeln är att endast de skulder som är hänförliga till samboegendomen får lov att avräknas mot samboegendom, men trots det får avräkning ändå ske ifall betalning inte kan erhållas ur annan egendom. Det betyder att dina skulder inte kan avräknas på bekostnad av din sambo ifall att du skulle ha annan egendom kan täcka skulden (13 § andra stycket Sambolagen). Eftersom en sambo aldrig explicit svarar för den andras skulder betyder det att man inte kan avräkna skulder från sin samboegendom till ett högre värde än vad samboegendomen är värd (jfr. med exempelvis äktenskapsskillnad). SammanfattningsvisDin sambo kommer inte bli skyldig att betala av dina skulder. Däremot kan en eventuell bodelning påverka din sambo eftersom du kan få täckning för dina skulder ur er gemensamma samboegendom. Det här gäller dock bara vid en bodelning och i övrigt har din sambo inga ekonomiska skyldigheter att stå för dina skulder. Ifall du och din sambo vill reglera ert ekonomiska förhållande så kan ni upprätta ett samboavtal där ni själva bestämmer vad som ska gälla vid en bodelning. Vi på Lawline kan hjälpa er att författa ett samboavtal Här på vår avtalsrobot. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer inledningsvis bemöta din motparts advokats påstående om en föreliggande dold samäganderätt. Till detta kommer jag presentera möjliga argument som du kan anföra vid en eventuell framtida rättsprocess. Slutligen kommer jag försöka besvara på frågan kring vad du kan vänta dig av en eventuell framtida rättsprocess.1. Föreligger det en dold samäganderätt till hunden?1.1 Allmänt om principen om dold samäganderätt och de tre kravenHuvudregeln inom äganderätten är att den som köpt lös eller fast egendom för egna pengar är ägare till egendomen. Till huvudregeln finns en framarbetad princip kring en dold samäganderätt som har behandlats av Högsta domstolen i ett flertal rättsfall (jfr exempelvis NJA 1980 s. 705, NJA 1981 s. 694, NJA 2008 s. 826 och NJA 2004 s. 397). Det har av denna praxis arbetats fram tre uppställda krav och samtliga måste vara uppfyllda för att en dold samäganderätt ska föreligga.Kraven är följande:1. Att egendomen inköpts för gemensamt bruk2. Att den make eller sambo som inte utåt framträder som ägare har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet3. Att båda parterna avsett att äganderätten ska vara gemensam.Dold samäganderätt kan förekomma på både lös- och fast egendom. Makar och sambor kan ha dold samäganderätt. Jag tolkar det som att du och din vid tidpunkten dåvarande pojkvän levde gemensamt hemma hos dig och därmed räknades som sambor. En förutsättning för att han ska kunna anses vara samägare till hunden genom dold samäganderätt är att han kan argumentera för att samtliga av de ovan redogjorda kraven är uppfyllda.Jag kommer vidare gå in närmare på varje krav och presentera möjliga argument som talar emot en påstådd dold samäganderätt till din hund.1.1.1 Krav 1: Köpt för gemensamt brukDet första kravet som måste vara uppfyllt för att det ska kunna bli fråga om dold samäganderätt är att egendomen ska ha köpts för gemensamt bruk. Har avsikten inte varit för gemensamt bruk kan en dold samäganderätt inte föreligga. I praxis har kravet uppfyllts när det handlar om makarnas eller sambornas gemensamma bostad och/eller fritidsbostad. Dold samäganderätt kan inte föreligga för något som införskaffats innan paret hade ett samboförhållande eller för egendom som den ena parten fått i gåva, arv eller genom testamente.Jag tolkar det som att du köpte hunden vid samma tidpunkt som du och din dåvarande pojkvän levde tillsammans. Jag tolkar det även som att du inte fått hunden i varken gåva, arv eller genom testamente då du inte nämner något om det.Det advokaten skulle kunna komma att anföra är att hunden införskaffades under förhållandets gång och att ni som ett par därmed ska ha fostrat och tagit hand om hunden gemensamt (brukat hunden gemensamt). Detta eftersom din pojkvän ska ha hjälpt till att betala en av de tre veterinärkostnaderna. Argumentet att hunden köptes under tiden som du och din dåvarande pojkvän hade ett förhållande, kan liknas vid den praxis som HD genom åren har arbetat fram. Viktigt att däremot notera är att HD inte har behandlat något rättsfall där det inte varit fråga om dold samäganderätt i form av boende. HD använder i sin praxis ordet "bruk" och har i en del rättsfall bedömt att en fastighet är köpt för gemensamt bruk om paret använder fastigheten som en gemensam bostad. Detta torde kunna liknas vid er situation, där hunden torde kunna bedömas som er gemensamma om ni båda "brukade" den som er gemensamma. Skillnaden är att hunden inte utgör en fast egendom likt en fastighet.Detta kan dock ifrågasättas, i synnerhet i ett samboförhållande där par inte är lika ekonomiskt bundna till varandra som ett gift par. I ett samboförhållande borde det av naturliga skäl kännas naturligt för en av parterna att kunna investera i något för egen vinning trots att det görs under tiden parterna är i ett förhållande och bor tillsammans. Det viktiga för att det första kravet ska kunna anses vara uppfyllt är att avsikten bakom köpet är att bruka egendomen gemensamt.Av omständigheterna framgår det att det var du som köpte hunden. Till detta framhåller du dessutom att du en tid efter köpet valde att vara hemma med hunden för att fostra den. Du nämner inte att din pojkvän ska ha gjort detsamma eller att du ställde krav på honom att ta ansvar för hunden. Du verkar snarare ha tagit det största ansvaret för hundens fostran på frivillig väg. Det framgår också att det är du som betalar hundens försäkring varje månad, hundens hushåll och foder. Alla dessa omständigheter är faktorer som tyder på att du åtagit dig hunden och ansvaret det innebär att ha hund, på egen hand och sålunda inte krävt din pojkvän på detta. Det är alla faktorer som tyder på att hunden huvudsakligen införskaffades för ditt egna bruk.1.1.2 Krav 2: Ekonomiskt bidrag till köpetDet andra kravet som måste vara uppfyllt för att det ska kunna bli fråga om dold samäganderätt är att den påstådda dolda ägaren (din dåvarande pojkvän) bidragit ekonomiskt till eller underlättat köpet på något vis. Det ekonomiska tillskottet behöver vara direkt kopplat till den egendom som denne hävdar att han har dold samäganderätt till. Det ekonomiska bidraget ska därmed antingen ha möjliggjort eller underlättat köpet. Därför räcker det inte med att sambon köpt något annat som paret kan ha varit i behov av. Det ekonomiska tillskottet måste dessutom ha lämnats i anknytning till köpet. Om sambon överlämnar pengar eller gör andra ekonomiska tillskott vid ett senare tillfälle bedöms det normalt som gåvor.Av omständigheterna framgår det att det var du som köpte hunden. Jag förutsätter därför att du köpte hunden med egna ekonomiska medel på egen hand, utan inblandning av din dåvarande pojkvän. Det påståendet styrker jag med informationen om att du sedan köpet betalat för hundens försäkring, hushåll och mat varje månad vilket en ägare av ett djur av sedvana brukar ansvara för, samt att du benämner hunden som din. Av omständigheterna verkar du heller inte ha ålagt din dåvarande pojkvän med några särskilda ekonomiska krav på att han också skulle betala för hunden, mer än den enstaka veterinärkostnaden. En sådan kostnad kan däremot inte bedömas som ett ekonomiskt tillskott som har lämnats i samband med köpet av hunden. Veterinärkostnaden kan heller inte ses som en underlättande del av genomförandet av köpet. Det ska snarare ses som en senare kostnad som kan bedömas som en gåva, alternativt ett lån.I några av rättsfallen har hänsyn dock tagits till om den dolda ägaren bidragit till hushållet under förhållandets gång trots att bidraget ska ha tillkommit efter själva förvärvet (se exempelvis NJA 1980 s. 705). Av betydelse är också om parterna avsett att bruka egendomen tillsammans och vilka ansträngningar respektive part har gjort gentemot egendomen, exempelvis tillskjuta ekonomiska medel (se NJA 1992 s. 163).Advokaten skulle kunna hävda att din dåvarande pojkvän ska ha bidragit till köpet under förhållandets gång (dvs efter köpet), eftersom han betalade för en veterinärkostnad som troligtvis var av ett inte helt obetydligt värde. I ett sådant fall kan du som motargument framhålla att det enbart rörde sig om en enstaka veterinärkostnad och att du i övrigt stått för samtliga kostnader rörande hunden. En betalning för ett veterinärbesök torde inte kunna leva upp till det uppställda kravet eftersom en hund troligtvis kostat mer än besöket i sig, och den totala levnadskostnaden för en hund varje månad i det långa loppet också överstiger det enstaka beloppet. Till detta bör tilläggas att kravet uttryckligen säger "/…/ till köpet /…/" och enligt den svenska rättsvetenskapsmannen Anders Agell så ska det ekonomiska bidraget ha en direkt koppling till förvärvet av egendomen (se Agell, A. 1985, "Äganderätten till fastighet för makar och samboende - en studie av kommissionsköp", Första upplagan, Uppsala: Iustus Förlag AB, s. 19). Man bör utefter detta kunna dra slutsatsen att bidrag som har tillkommit efter ett köp ska uteslutas.Det kan därför inte hävdas att din dåvarande pojkvän ska ha bidragit ekonomiskt till eller underlättat köpet av hunden på något sätt, mot bakgrund av dina angivna omständigheter.1.1.3 Krav 3: Gemensam partsviljaDet sista och tredje kravet som måste vara uppfyllt för att det ska kunna bli fråga om dold samäganderätt är att det måste föreligga en gemensam partsvilja. Det föreligger inget krav på ett skriftligt avtal mellan parterna för detta. Den dolda ägaren har bevisbördan för att båda parterna hade en gemensam partsvilja vid köpet (se exempelvis NJA 1992 s. 163). Det innebär att din dåvarande pojkvän som påstådd dold ägare, ska bevisa att ni hade en gemensam partsvilja om att hunden skulle ägas av er tillsammans.I praxis bedöms det tredje kravet vara uppfyllt när de två första kraven är uppfyllda. Genom en s.k. "tyst överenskommelse" anses det vara visat och styrkt att gemensam partsvilja föreligger om den dolda ägaren på något sätt möjliggjort eller underlättat förvärvet och att den formelle köparen insett att det ekonomiska tillskottet syftade till samäganderätt (se återigen NJA 1992 s. 163). Av mitt svar att döma är varken det första eller andra kravet uppfyllda. Av omständigheterna framgår det heller inte att du köpte hunden i syfte att samäga den med din dåvarande pojkvän. Det är helt enkelt upp till honom att bevisa att en gemensam partsvilja har förelegat.1.2 Sammanfattning om den dolda samäganderätten i ditt fallDet kan slutligen sägas att det utifrån min ovanstående bedömning utefter dina angivna omständigheter inte kan föreligga en dold samäganderätt till hunden för ditt ex. Hunden har inte införskaffats för gemensamt bruk, ditt ex har inte bidragit med ekonomiskt tillskott för att medfinansiera hunden och det föreligger ingen gemensam partsvilja från din sida.2. Övriga argument som kan anföras gentemot din motpartSkulle du och din motpart hamna i en framtida rättegång skulle ytterligare ett argument kunna anföras gentemot din motpart. Det handlar om ditt ex förmåga/ickeförmåga att ha hand om djuret.Ett djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö på ett sådant sätt att djurets välfärd främjas, att djuret kan utföra dess naturliga beteenden och att beteendestörningar förebyggs (2 kap. 2 § stycke 1 djurskyddslagen). Den som håller djur eller på annat sätt tar hand om djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets behov (2 kap. 3 § stycke 1 djurskyddslagen). Utöver detta ska djuret behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom (2 kap. 1 § stycke 1 djurskyddslagen). Sådant lidande omfattar även psykiskt lidande såsom ångest.Du nämner att ditt ex vid ett tillfälle ska ha tagit din hund ifrån dig hemma hos din mamma och vägrat återlämna den förrän först efter 4 dagar. Att frånta hunden från sin trygga plats torde kunna resultera i onödigt psykiskt lidande i form av oro och ångest. Detta visade sig tydligt när ditt ex efter ett par dagar på flykt, återlämnar hunden som då befinner sig i ett påtagligt skärrat och utmattat tillstånd. Samtliga av dessa omständigheter pekar på att ditt ex inte lämpar sig till att ha hand om ett djur och saknar kompetensen som krävs för att få ha hunden i sin besittning. Jag har därmed svårt att se hur du i en framtida rättsprocess skulle förlora rätten till din hund mot bakgrund av det ovanstående anförda.3. Avslutningsvis: Vad du kan förvänta dig av en eventuell framtida rättsprocess och rekommendationDet är vid en samlad bedömning svårt för mig att kunna svara på vad du mer precist kan förvänta dig av en eventuell framtida rättsprocess. Om du och din motpart väljer att ta ärendet upp till domstol så är det upp till tingsrätten att avgöra och döma. I Sverige har du som enskild möjlighet att företräda dig själv i domstol. Jag skulle dock råda dig att i detta fallet ta hjälp av ett juridiskt biträde som kan föra din talan. Detta eftersom ditt ex redan har anlitat en advokat och saken din fråga gäller kräver juridisk kunskap för att kunna bemöta motpartens argument.Huvudregeln är att den förlorande parten i ett tvistemål betalar både sina egna och motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Ersättningen ska täcka kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde så länge kostnaden är skälig (18 kap. 8 § stycke 1 rättegångsbalken). Vilka rättegångskostnader en part kan få ersättning för skiljer sig beroende på måltypen, dvs. om det rör sig om ett "småmål" eller inte. Ett småmål föreligger om ett mål rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, dvs. 23 650 kr för år 2020. I ett småmål får man inte samma omfattande ersättning som i övriga mål vilket betyder att man som part får stå en större del av kostnaderna på egen hand. Räknas ett mål som ett småmål kan man enbart få ersättning för en timmes rättslig rådgivning vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap. 8 a § jämte 1 kap. 3 d § stycke 1 rättegångsbalken).Det är möjligt att ert mål skulle kunna komma att klassas som ett småmål då frågan rör dold samäganderätt beträffande en hund. Hundens värde hamnar sannolikt under ett halvt prisbasbelopp, men det beror såklart på vad för typ av hund du äger. Det blir återigen en fråga för rätten att avgöra.Jag hoppas ovanstående utredning ger någon form av hjälp med ditt fall och att jag lyckades besvara din fråga någorlunda utifrån de givna omständigheterna. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig igen, alternativt kontakta Lawline för att få mer juridisk hjälp av våra jurister. Det gör du enklast genom att maila info@lawline.se.Jag önskar dig ett stort lycka till och välkommen åter om så skulle behövas!Med vänlig hälsning,

Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du kontaktat oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att ni är sambor, och inte gifta. Eftersom du inte heller nämner att ni har upprättat ett samboavtal tolkar jag det som att ett sådant inte finns. Därför är det regleringarna i Sambolagen som blir aktuella.Vad gäller med den gemensamma bostaden om man är sambor?När ett samboförhållande tar slut ska parterna, om någon av dem begär det, genomföra en bodelning och sedan dela lika på det som utgör samboegendom (8 § Sambolagen). En begäran från någon av parterna om bodelning måste göras inom ett år efter att samboförhållandet upphört. Samboegendom är den bostad och det bohag (t.ex. möbler och husgeråd) som köpts för gemensam användning (3 jämte 6 § Sambolagen). Att det är bostad eller bohag som köpts med avsikt för gemensam användning är det centrala, och det spelar därför ingen roll vem som har köpt vad eller om det bara är den ena av er som t.ex. har köpt bostaden och/eller det gemensamma bohaget. Eftersom du säger att ni äger huset tillsammans utgår jag från att ni köpte det ihop med avsikt att bo där tillsammans. Huset utgör därför samboegendom, och skall därför fördelas lika mellan er. En sambo har dock rätt att istället för att lämna egendom till den andra sambon betala motsvarande belopp i pengar (17 § 1 meningen Sambolagen). Detta innebär alltså att förutsatt att din före detta partner har ekonomisk möjlighet att betala halva bostadens värde till dig kan du inte heller kräva att hen lägger ut bostaden till försäljning.Skulder och skuldtäckning vid bodelningDu nämner att din sambo har lämnat ett bud som kommer göra att du lämnar med skulder. Enligt sambolagens bodelningsregler har man rätt att få avräkning för de skulder man har när samboförhållandet upphör (13 § 1 stycket Sambolagen). Detta gäller alltså skulder som är hänförliga till samboegendomen, tex om man tagit ett bolån för att finansiera köpet av den gemensamma bostaden eller liknande. Om du kan visa att dina uppkomna skulder har koppling till samboegendomen kan din före detta partner behöva täcka dina skulder. I praktiken innebär det att du får en större ekonomisk andel vid bodelningen, så att du kan betala tillbaks dina skulder.Ingår kostnaderna för försäljningsarvode i bodelningen?Eftersom försäljningsarvode inte utgör varken eran gemensamma bostad och/eller bohag ingår den utgiften inte i det som ska delas upp mellan er i en bodelning. Däremot kan det vara bra att känna till att det föreligger fri avtalsrätt mellan sambor (9 § Sambolagen), vilket innebär att ni kan och får frångå reglerna i sambolagen om ni båda är överens om detta.Hoppas att detta svar har varit till hjälp. Lycka till med bodelningen, skulle du behöva vidare hjälp med detta får du gärna kontakta en av våra jurister. Du är också varmt välkommen att återkomma med nya frågor till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!De lagar som reglerar din situation är sambolagen (2003:376), SamboL och ärvdabalken (1958:637), ÄB.Vad händer med bostadsrätten om din sambo avlider? När ett samboförhållande upphör delas samboegendom mellan samborna genom bodelning (2 & 8 § SamboL). Detta kräver att någon av samborna (i ditt fall, du) begär bodelning inom ett år från att bouppteckningen från dödsfallet förrättats, 8 § SamboL. Vidare får det inte finnas ett giltigt samboavtal som anger att bodelning inte ska ske, (9 & 18 § SamboL)Om bostaden inte utgör samboegendomBostadsrätten utgör samboegendom om den har förvärvats för gemensam användning och inte används huvudsakligen för fritidsändamål (5 & 7 § SamboL). Skulle det vara så att din sambo köpt bostadsrätten för enskilt bruk så den inte samboegendom och utgångspunkten är att du inte får behålla bostaden. Enligt 22 § Sambolagen kan dock den efterlevande sambon ändå ha rätt att ta över den gemensamma bostaden om det är en hyresrätt eller bostadsrätt som inte utgör samboegendom. Detta tillåts om den efterlevande sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har barn tillsammans krävs dock synnerliga skäl för att den andra ska kunna ta över bostaden, vilket gör att det kan bli svårt. Om bostadsrätten utgör samboegendomSom sagt är det endast samboegendom som ska ingå i bodelningen. För det fall bostadsrätten är köpt för erat gemensamma bruk och din sambo skulle avlida utan att ni reglerat era egendomsförhållanden kommer du behöva lösa ut dödsboets andel i bostadsrätten för att få ensam äganderätt till den.Efter bodelningen kommer den det som tillhör dödsboet (vilket beror på hur mycket du betalat för bostadsrätten, om något) att fördelas mellan de som är arvsberättigade efter den avlidna (23 kap. 1 § ÄB). Som sambos har ni inte någon lagstadgad arvsrätt efter varandra, utan för det fall att din sambo skulle avlida kommer i första hand hennes eventuella barn att ärva, i andra hand hennes föräldrar, i tredje hand hennes syskon eller syskonbarn, i fjärde hand mor- & farföräldrar eller om dessa är avlidna deras barn. (2 kap 1-4 § ÄB).För att du ska få äganderätten till bostaden i det här läget krävs att du antingen köper ut dödsboets andel i bostadsrätten eller att din sambo testamenterar bostadsrätten till dig. SammanfattningSkulle bostadsrätten inte utgöra samboegendom så ska du vid din sambos eventuella dödsfall använda dig av 22 § SamboL (vilket tyvärr, som tidigare skrivet, kan vara svårt om ni inte har gemensamma barn). Räknas bostadsrätten däremot som samboegendom och ni inte skrivit något testamente är att du kommer behöva lösa ut dödsboet för att få ensam äganderätt till bostadsrätten. För att ändra på detta kan din sambo testamentera bostadsrätten till dig. Med vänliga hälsningar,