Har mor- och farföräldrar rätt till umgänge med sina barnbarn?

2019-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,Min son har ensam vårdnaden om mina barnbarn 6 och 7 år. Min son är mentalt sjuk och mina möten med barnbarnen har gått knackigt men så somras fick jag ett sms från min son att han inte ville att jag skulle ta kontakt med honom.Vi har inte varit osams utan han vill vara med min dotter pappa och hans sambo istället.Hur kan jag göra för att få träffa mina barnbarn när inte pappan tillåter det ? Lagen om att få träffa barnbarnen verkar ha stannat av och verkar inte bli nåt av eller får vi en lag som säjer att fr eller morföräldrar skall få träffa sina barnbarn.Socialen verkar inte göra även om de vet att min son är psykiskt sjuk men frågan är hur jag skall göra för att få träffa mina barnbarn ? Kan en advokat hjälpa mej ? Jag vet att barnbarnen längtar efter mej och far illa. Jag hoppas att skolan skall hjälpa barnen för de har redan sett att det är fel med barnen.Om barnen hamnar i fosterhem, får jag veta det eller kommer barnen att bli försvunna för mej för alltid ?Min son kommer aldrig att berätta var dom är.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt är det barnets bästa som ska vara vägledande i alla beslut som rör barnet. Som huvudregel råder dock att rätten – och skyldigheten – faller på vårdnadshavaren att "bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter" (6:11 och 6:13 föräldrabalken (FB)). I dessa frågor får barnet, i takt med stigande ålder och mognad, involveras i beslutet om detsamma. Du nämner inte hur gamla dina barnbarn är utöver att de är i skolåldern, men de kan alltså ha rätt att själva bestämma ifall de vill umgås med sina mor- och farföräldrar eller inte.Utöver möjligheten till att barnet själv får bestämma om umgänge är barnens vårdnadshavare uttryckligen ansvariga för att tillgodose barnets behov av umgänge med någon som står barnets särskilt nära (6:15 FB). Det gäller kanske i synnerhet mor- och farföräldrar. Det är socialnämnden som kan föra talan om att barnet ska ha rätt till umgänge med någon annan än en förälder och vid bedömningen ska barnets behov av umgänge med mor- och farföräldrar beaktas (6:15 a FB). Det är alltså socialtjänsten du ska vända dig till i fråga om att rätten till umgänge med barnbarnen, om det visar sig att föräldern (i det här fallet din son) inte är villig att samarbeta.Hoppas att du fick svar på din fråga och återkom gärna om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Kan vårdnaden vara gemensam trots att ena föräldern saknar umgängesrätt?

2019-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Efter tingsrättens samt hovrättens beslut har pappan inte rätt till umgänge med vår gemensamma dotter. Men har vi fortfarande gemensam vårdnad trotts att han inte har rätt att träffa henne?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör vårdnad och regleras i föräldrabalken, hädanefter FB.Frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs separat, det är därför möjligt att man har delad vårdnad men att ena föräldern är boendeförälder och den andra föräldern endast har ett begränsat umgänge med barnet. Som utgångspunkt står barnet efter en äktenskapsskillnad fortsättningsvis under båda föräldrarnas vårdnad, se 6 kap. 3 § 2 st. FB. Situationen du beskriver hör till ovanligheten, huvudregeln är att det är förenligt med barnets bästa att ha en god kontakt med båda sina föräldrar, se 6 kap. 2 a § FB. I ditt fall har domstolen dock bedömt att det inte är förenligt med barnets bästa att pappan får något umgänge, vilket är en helt möjlig bedömning att göra. Den bedömningen görs som sagt separat från vårdnaden, ni kan fortfarande ha gemensam vårdnad trots att pappan saknar umgängesrätt. Hur vårdnaden ser ut i ditt fall kan jag inte svara på, har det skett någon ändring där du har fått ensam vårdnad bör det finnas i en dom. Skulle vårdnaden vara gemensam och du vill få ensam vårdnad måste du vända dig till rätten som beslutar om vårdnaden ska vara fortsatt gemensam eller endast tilldelas en av er, se 6 kap. 5 § FB. Detta förutsatt at ni inte själva kan avtala om att en av er ska vara ensam vårdnadshavare, se 6 kap. 6 § FB.Godkänner socialnämnden avtalet får det samma rättsverkan som en dom. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Växelvis boende vid ensam vårdnad

2019-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |HejDet är ett par som ska skilja sig och har två barn. Mamma vill att båda föräldrar ska ha vårdnad och barn var annan vecka. Men pappan vill att antigen mamma ska behålla barnen eller låta honom ha båda barnen. Kan mamma stå för ensam vårdnad och samtidigt ha barnen varannan vecka? Eftersom barnen älskar mycket sin pappa och vill gärna se honom. Hur ska mamma göra för barnens bästa?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör vårdnad, boende och umgänge. Frågan regleras i föräldrabalken, hädanefter FB. Jag kommer först att generellt gå igenom lagstiftningen på området för att sedan applicera den på ditt fall. Innan jag börjar med att gå igenom lagstiftningen vill jag påpeka att vårdnad, umgänge och boende ses som separata saker och bedöms var för sig. Delvis kan det göras olika bedömningar för hur exempelvis vårdnaden och umgänget ska se ut.Generellt om vårdnad, boende och umgänge Angående vårdnaden är huvudregeln att båda föräldrarna ska få gemensam vårdnad vid en separation, se 6 kap. 3 § 2 st. FB. Är vårdnaden gemensam och någon av föräldrarna vill få en ändring av vårdnaden, är det rätten som beslutar om vårdnaden även fortsättningsvis ska vara gemensam eller om någon av föräldrarna ska få ensam vårdnad, se 6 kap. 5 § FB. Föräldrarna kan också gemensamt avtala om att vårdnaden endast ska tillfalla den ena föräldern, avtalet gäller om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden, se 6 kap. 6 § FB. Avtalet får då samma rättsliga verkan som en dom.En orsak till att vårdnaden fortsättningsvis inte ska vara gemensam, är att det föreligger så pass svåra samarbetssvårigheter föräldrarna mellan att en gemensam vårdnad kan anses påverka barnet negativt. Oavsett hur vårdnaden ser ut, har barnet rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar, se 6 kap. 2 a § FB. Rätten kan besluta att barnets boende antingen är växelvis hos båda föräldrarna eller att den ena föräldern blir boendeförälder och att den andra föräldern får umgänge, se 6 kap. 14 a och 15 §§. Detta oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller om endast en av föräldrarna är ensam vårdnadshavare. Ditt fall Din fråga berör huvudsakligen om barnens mamma kan få ensam vårdnad samtidigt som barnen bor växelvis hos båda föräldrarna. I och med att vårdnad, boende och umgängesfrågor görs via separata bedömningar, är det fullt möjligt att mamman kan tilldelas ensam vårdnad samtidigt som pappan har barnen växelvis hos sig. Är det så att föräldrarna inte kan komma överens om hur vårdnaden, boendet och umgänget ska se ut avgörs frågorna av rätten. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan den ene föräldern ensam besluta om att resa iväg en månad med barnet?

2019-11-28 i Barnrätt
FRÅGA |Jag vill resa till mitt hemland Kuba en månad med min dotter som är tre år, men papa säga nej. Vi bor tillsammans.
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda Föräldrabalken (FB). Vid ingripande beslut krävs samtycke från båda föräldrarVid gemensam vårdnad är utgångspunkten att föräldrar ska fatta beslut som rör barnet tillsammans(FB 6:13). När det gäller ingripande beslut får inte den ene föräldern ensam fatta beslutet utan måste ha den andras samtycke. När det kommer till semesterresor så får man fatta beslut själv om det rör sig om kortare vanliga semesterresor.En månad kan anses vara tillräckligt lång tid för att räknas som ett ingripande beslutDet finns ingen exakt gräns för hur länge en resa får vara för att samtycke ska krävas men eftersom du vill vara borta en månad skulle det kunna anses vara en lång tid. Dessutom ska det beaktas hur riskfylld resan är för barnet, men vad jag vet finns inget hinder i det avseendet för att resa till Kuba. Du kan resa en kortare tid på 1-2 veckor utan att bekymra dig om den andre förälderns samtycke men vill du vara där längre så är mitt råd att du försöker få den andres samtycke alternativt att du vänder dig till familjerätten för att de ska hjälpa er komma till en överenskommelse. Men som sagt så kan jag inte säkert säga att längre än två veckor skulle räknas som så lång tid att samtycke krävs, men det är bäst att inte ta risker ifall det skulle uppstå konflikter kring vårdnaden. . Vänligen,

Vilka alternativ finns det när vårdnadshavare har svårt att komma överens?

2019-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Jag skulle vilja veta vad lagen säger om vad som gäller när föräldrar har gemensam vårdnad av ett litet barn? Flickan, 1,5 år och bor växelvis under veckorna hos mamman och pappan! Det är ständigt bråk och oenigheter och mamman och dottern mår dåligt! Var kan mamman vända sig för att få råd och hjälp! Hon orkar inte stå emot den bråkande fadern hela tiden och dottern mår inte bra! Pappan är en bra pappa så konflikten ligger mellan föräldrarna, svartsjuka bl.a
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i föräldrabalken, hädanefter FB. Har föräldrarna svårt att komma överens i frågor som rör barnet erbjuds det i varje kommun samarbetssamtal hos familjerätten, se 6 kap. 18 § FB. Samarbetssamtalen ska hjälpa föräldrarna att nå enighet i frågor som rör barnet och är ett alternativ innan man går vidare till domstol i en vårdnadstvist. Samtalen är helt kostnadsfria och bedrivs under sekretess. Ett annat alternativ när vårdnadshavarna har svårt att komma överens är att endast ge en av föräldrarna ensam vårdnad. Som utgångspunkt kvarstår den gemensamma vårdnaden efter en äktenskapsskillnad, se 6 kap. 3 § 2 st. FB. En orsak till att vårdnaden inte ska fortsätta vara gemensam är att det föreligger så pass svåra samarbetssvårigheter föräldrarna mellan att en gemensam vårdnad kan anses påverka barnet negativt. Är det så att någon av föräldrarna vill få ensam vårdnad och föräldrarna inte själva kan avtala om saken, måste man vända sig till rätten som beslutar om vårdnaden ska vara fortsatt gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna, se 6 kap. 5 § FB. Ett avtal om ändring av vårdnaden får samma rättsverkan som en dom om det är skriftligt och godkänns av socialnämnden, se 6 kap. 6 § FB.Mitt råd i ditt fall är att först vända sig till familjerätten för att få hjälp att komma överens via samarbetssamtal och som ett alternativ att ansöka om ensam vårdnad på grund av samarbetssvårigheterOm ni vill komma i kontakt med en jurist som biträder er i ärendet är nivälkommen att kontakta oss för att boka en tid, detta kan göras antingen på vår hemsida https://lawline.se/boka eller via telefon 08-533 300 04.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Förälders bestämmanderätt vid gemensam vårdnad

2019-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag är mamma till en flicka på 11 år och är separerad från fadern. Vi har gemensam vårdnad, men eftersom att jag flyttade därifrån så står hon skriven hos honom trots att hon bor varannan vecka hos respektive förälder. Jag tillhör religionen Wicca och Ibland åker jag iväg till en annan stad på ceremonier tillsammans med andra inom nyhedendomen och vid ett tillfälle har min flicka följt med. Hon tvingas självklart inte att delta i själva religionsutövandet, utan har gått iväg med de andra barnen och lekt under tiden. Nu kräver fadern att hon inte ska följa med på sådana resor någonsin igen och jag funderar om han verkligen har rätten att kräva en sådan sak av mig. Flickan själv träffade en kompis vid detta tillfälle och ville verkligen följa med fler gånger, men kommer antagligen inte att våga gå emot faderns auktoritära beslut. Vad gäller en sådan här gång?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör bestämmanderätten vid gemensam vårdnad. Frågan regleras i föräldrabalken, hädanefter FB. Huvudregeln vid gemensam vårdnad är att föräldrarna ska fatta alla beslut rörande barnet tillsammans, se 6 kap. 13 § FB. För att gemensam vårdnad ska fungera i de fall vårdnadshavarna inte bor tillsammans är det nödvändigt att den vårdnadshavare som barnet bor tillsammans med ensam kan besluta i frågor som gäller den dagliga omsorgen av barnet. Detta kan ske utan samtycke från den andra föräldern. Det finns ingen uttömmande beskrivning på vad som ingår i den dagliga omsorgen, det är bland annat val av vilken mat barnet ska äta, val av kläder, sovtider och hur barnet ska tillbringa sin fritid. Begreppet fritid är ett vitt begrepp och kan innefatta att följa med på olika aktiviteter, även religiösa sådana. Det viktigaste är att barnet inte far illa när den umgås med någon av föräldrarna. På din beskrivning låter det inte som att din dotter skulle ta skada av att följa med på ceremonin om hon samtidigt inte måste deltaga utan kan leka med sina kompisar vid sidan av. Är det så att att pappan anser att aktiviteten är skadlig för barnet, är det han som har bevisbördan för sitt påstående. Du kan således ta med din dotter utan att behöva ta hänsyn till vad pappan tycker i frågan.Hoppas att du fick på din fråga! Med vänliga hälsningar

Betydelsen av barnets vilja vid umgängesfrågor

2019-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har en son som fyller 13 år denna veckan. Han bor hos mig varannan helg mellan lördag och söndag, något som varken jag eller sonen önskar utan det är hans pappa som bestämt detta. Nu säger min son att han tänker åka hem till mig efter skolan och vill vara där i några dagar eftersom han saknar mig. Hans pappa säger då nej till detta och sonen säger då att han vägrar följa med pappa hem om han hämtar honom. Vi har gemensam vårdnad. Jag har försökt att få till ett utökat umgänge, något som hans pappa inte går med på. Vi har varit på familjerätten men det slutar alltid med att dom är på hans sida och det blir som han vill. Har inte råd att gå vidare till Tingsrätt med detta. Tilläggas ska att jag är nykter alkoholist sedan flera år tillbaka och att jag tar Antabus så att alla kan känna sig trygga vid umgänget med barnen. Vad händer om min son vägrar att följa med pappan hem till sig om han kommer och hämtar honom? Har han någon laglig rätt att göra så? Kan polisen komma och hämta min son? Detta har hållit på ett bra tag men känner att det har börjat eskalera då min son kommit in i tonåren nu. Vore tacksam för skyndsamt svar över vad jag själv kan göra i denna situation. Tack på förhand
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör umgänge och regleras i föräldrabalken, hädanefter FB. Jag kommer börja med att gå igenom vilken hänsyn man tar till barnets vilja gällande frågor om umgänge, därefter går jag igenom vad som kan hända om en förälder inte följer en dom som reglerar umgänget. Barnets vilja vid frågor rörande umgängeVid alla beslut rörande vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande, se 6 kap. 2 a § FB. En av aspekterna rätten ska ta hänsyn till vid beslut rörande något av frågorna ovan är barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad. Rätten lägger således en större tyngd vid barnets vilja ju äldre barnet blir. Det finns inte någon bestämd tidpunkt där barnet anses ha nått en sådan ålder och mognad att beslutet till stor del ska utgå ifrån barnets vilja, däremot anses en trettonåring ha nått en sådan ålder och mognad att rätten i vart fall ska lägga stor vikt vid barnets vilja gällande frågor som rör umgänget. Detta förutsatt att någon av föräldrarna inte har påverkat barnet att inta en viss ståndpunkt i frågan. Vill du få till en ändring i umgänget måste rätten besluta detta. Ett annat alternativ är att du och pappan skriver ett avtal om en ändring av umgänget som med socialnämndens godkännande får samma rättsverkan som en dom, se 6 kap. 15 a § FB. Eftersom ett avtal inte verkar vara ett alternativ i ditt fall måste rätten besluta om en ändring av umgänget. Konsekvenser av att en dom om umgänge inte följsFöljer en förälder inte en dom om umgänget kan man begära verkställighet. Lämnar inte en förälder ifrån sig barnet frivilligt, kan ett föreläggande om vite fastställas mot den föräldern som bryter mot umgängesdomen. Vid frågor om verkställighet ska barnets bästa komma i första hand, se 21 kap. 1 § FB. Som tidigare nämnt tar man vid barnets bästa även hänsyn till barnets vilja. Därför kan man i regel inte verkställa ett beslut mot barnets vilja om barnet är så pass gammalt som tretton år, med undantaget om barnets beslut strider mot barnets bästa.Mitt råd i ditt fall är att försöka få till en dom där du och din son får rätt till mer umgänge än vad ni har idag. Är det så att den föregående domen är ett par år gammal, kommer man i dagsläget ta större hänsyn till din sons vilja rörande umgänget med dig. Detta förutsatt att rätten av någon annan anledning inte anser att umgänget med dig kan strida mot barnets bästa. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Underhållsskyldighet för sambos barn

2019-11-27 i Barnrätt
FRÅGA |Hej mitt namn är Malin och jag har flyttat ihop tillsammans med en man i ett hus som vi har köpt tillsammans och vi står på halva huset var. Jag själv har inga barn men han har två barn sedan tidigare och de bor hos oss varannan vecka. Han och hans ex (mamman till barnen) bråkade när de var tillsammans och har nu även om både har gått vidare i nya förhållande så fortsätter de och bråkar om pengar hela tiden om vem och vad som ska köpas till barnen. Så det jag nu undrar är vad är mina skyldighet som hans sambo att hjälpa till och försörja hans barn. Betala för huset och maten känns som en självklarhet men gällande kläder, fritidsintresse och materiella saker är det något som jag också ska betala för?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrar och vårdnadshavare har skyldigheter gentemot barnet:Huvudregeln är att barnets föräldrar är ansvariga för försörjningen av sina barn. Föräldrarnas betalningsförmåga och barnets behov av underhåll bestämmer underhållets storlek, enligt 7 kap. 1 § Föräldrabalken (FB).Dessutom har en vårdnadshavare ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får omvårdnad, trygghet och god fostran samt att barnet får den tillsyn som behövs (6 kap. 1 § FB och 6 kap. 2 § FB).Vårdnadshavare är vanligtvis barnets båda föräldrar, om de har varit gifta med varandra. Annars är modern ensam vårdnadshavare (6 kap 3 § FB). Om föräldrarna sedan skiljer sig är båda föräldrar vårdnadshavare om de har gemensam vårdnad av barnen. En person som gifter sig med, eller sambor med, någon som har barn blir inte vårdnadshavare till barnen och har därför i huvudsak inget rättsligt ansvar för barnens personliga förhållanden.Du kan i vissa fall bli underhållsskyldig gentemot barnen:Om du varaktigt bor tillsammans med en förälder som har vårdnaden om barnen som också bor där, blir du underhållsskyldig mot barnen, om ni gifter er eller skaffar gemensamma barn (7 kap. 5 § FB). En sådan underhållsskyldighet avser främst att barnet ska få sin grundförsörjning tillgodosedd men kan också innebära en högre standard, om föräldrarnas ekonomi tillåter det. Underhållsskyldigheten gäller dock endast i första hand den mån barnets båda föräldrar inte kan tillgodose barnets behov av underhåll (7 kap. 5 § 2 st. FB). Sammanfattning:Det sagda innebär alltså att du inte har någon lagstadgad skyldighet att försörja din sambos barn om ni inte gifter er eller skaffar gemensamma barn. Även då slipper du försörja barnen så länge föräldrarna har möjlighet att tillgodose barnens behov. Du behöver alltså varken betala för mat, kläder, fritidsintressen eller materiella saker utan det är föräldrarna till barnen skyldiga att göra.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,