Underårigs rättshandlingsförmåga

2019-12-19 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har lärt mig att omyndiga inte har rättshandlingsförmåga över egen egendom tills dem blir 18/myndiga, men att undantaget är att dem har rättshandlingsförmåga över egen-intjänad inkomst efter 16 år. Men betyder det att dem får bestämma över all sin egen-intjänade inkomst efter 16, eller bara den egen-intjänade inkomst som dem tjänat efter att dem fyllde 16? Och om det är det andra alternativet, varför är det så? Om man är tillräckligt stor/ansvarsfull för att få bestämma över nyligen egen-intjänad inkomst varför får man inte bestämma över det man tjänade innan man fyllde 16 också?
Egzon Kalludra |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver är huvudregeln att den som är under 18 år är omyndig och får inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser, enligt föräldrabalken (FB). Personen saknar alltså full rättshandlingsförmåga, 9 kap. 1 § FB. Det stämmer också att undantaget till huvudregeln är att den underårige får själv råda över vad den genom eget arbete förvärvat efter att den fyllt 16 år, dock endast det som innebär kontantavtal (direkt betalning) 9 kap. 3 § FB. Enligt undantaget, som beskrivits ovan, får den underårige råda över arbetsinkomst som den förvärvat efter att den fyllt 16 år. Det som tidigare förvärvats genom eget arbete ska omhändertas av förmyndaren, enligt Prop. 1993/94:251 Förmynderskapslagstiftningen, s. 110ff. Samtycke krävs av förmyndaren for att den underårige ska kunna råda över inkomsten.Att åldersgränsen satts vid 16 år kan bero på att lagstiftaren ansett att det är en lämplig ålder för att kunna råda över sin förvärvade inkomst då man vid 16 års ålder vanligtvis gått klart sin skolplikt i grundskolan. Studier på gymnasiet är inte obligatoriskt och innebär att man kan börja jobba istället. Dessutom måste lagen vara lika för alla och det skulle inte leda till ett förutsägbart system om man skulle göras enskilda bedömningar för vem som är tillräckligt stor/ansvarsfull. Hoppas att du fick din fråga besvarad! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Skolval vid gemensam vårdnad

2019-12-12 i Barnrätt
FRÅGA |Vad gäller när man har gemensam vårdnad och det är dags för skolval? Barnet är skrivet hos fadern och går på förskolan i området somdom bor i. Fadern vill att barnet ska börja i samhällets skola och följa sin grupp.Mamman vill flytta på barnet till en helt annan del av staden. Vad har man att säga och vad säger lagen? Man vill barnets bästa och jag undrar vad lagen säger om det här.Vad jag förstår så måste båda föräldrar skriva på skolvalet, men kommer man inte överens vad händer då?
Nora Tengnér |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om barn vårdnad, boende och umgänge finns i föräldrabalken (FB).Enligt 6 kap. 11 § FB har vårdnadshavare rätt och skyldighet att bestämma kring barnets personliga angelägenheter. Föräldrar som har gemensam vårdnad över barn ska ta besluten kring barnets personliga angelägenheter tillsammans enligt 6 kap. 13 § FB. Enligt paragrafens andra stycke kan en av vårdnadshavarna ta beslut av enklare karaktär själv, exempelvis vad barnet ska ha på sig för kläder eller vad det ska äta för mat. Beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid måste dock tas av vårdnadshavarna tillsammans. Enligt lagkommentarerna till nyss nämnda paragraf är skolval ett sådant beslut av ingripande betydelse som måste tas av vårdnadshavarna tillsammans. En princip som är viktig att nämna är principen om barnets bästa enligt 6 kap. 2 a § FB. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Principen innebär att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla typer av beslut kring barnet, alltså vid valet av skola. Som du skriver i din fråga kan det vara svårt att komma överens om den här typen av frågor. Kommunen kan då erbjuda samarbetssamtal för att nå enighet i föräldrars beslut, se 6 kap. 18 § FB. Om man trots samarbetssamtalet inte kommer överens kan rätten uppdra åt en medlare att försöka ordna en samförståndslösning som är förenligt med barnets bästa, se 6 kap. 18 a § FB.Sammanfattningsvis är val av skola en sådant slags beslut som kräver ett gemensamt beslut om föräldrarna har gemensam vårdnad över barnet. Mitt råd är att kontakta kommunen då de kan erbjuda hjälp och stöd i sådana här situationer. Jag kan också rekommendera att ta kontakt med Lawline via mail eller telefon för ytterligare rådgivning.Vänligen,

Vem äger minderårigs moped?

2019-12-08 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Min man och hans 16 åriga son har en massa samtal ang. Äganderätt på en moped som min man köpte som present som va meningen att sonen skulle få bruka till han va tillräckligt gammal för att börja med körkortet och som hans son skulle få använda så länge han bodde hos sin pappa. Men nu har sonen valt att flytta till sin mamma och min man valde att sälja moppen som står på min man samt de är han som har betalat försäkringen på den samt köpt saker för att laga den. Nu håller min mans son på och hotar med att han ska anmäla sin pappa om han inte får pengarna för den.Om min man inte har gett den till honom utan det va meningen att den skulle gå vidare till nästa barn. Kan han verkligen anmäla sin pappa då? Och kan min man åka dit på det?Tack för svar!
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Sonens rätt till mopedenEn minderårig är inte myndig och får inte råda över sin egendom (9 kap 1 § Föräldrabalken). Det enda undantaget för denna regel är om den minderåriga själv förvärvat pengarna, vilket du skriver inte är fallet (9 kap 3 § Föräldrabalken). I de fallen kan man kontakta överförmyndaren i kommunen för attfå tillstånd att förfoga över egendomen ändå, i uppfostrings- eller välfärdssyfte.Sonen har ingenting som visar, varken i form av dokument eller i överenskommelser med föräldrarna, att han äger mopeden. Mopeden har förvisso köpts som en present, vilket i normala fall hade inneburit att den är en gåva. I det här fallet har dock fadern gjort förbehåll som indikerar att han bara hade som avsikt att ge rätt till sonen att förfoga över mopeden, inte äga den. Denna typ av förbehåll har slagits fast av Högsta domstolen i NJA 1981 s.464.Det är alltså tydligt ur situationen att fadern äger mopeden. Vidare hade sonen pga. sin ålder inte kunnat förfoga över den i alla fall, även om han varit ägaren.Frågan om anmälningDet här är ett hot som är jämförligt med när mindre barn hotar med BRIS-anmälningar för att slippa hushållssysslor. Han skulle kunna anmäla detta till Polisen, som inte skulle ta upp det pga. att det inte begåtts något brott. Han skulle också anmäla det till någon annan myndighet, men de skulle inte heller göra något, eftersom det saknas behov av åtgärder. Anmälning i sig är inte något man behöver vara orolig för, eftersom det krävs att myndigheten som tar emot den agerar för att något ska ske.Hoppas att ni har fått svar på era frågorMed vänlig hälsning,

Förälders umgängesrätt med tonårsson

2019-12-07 i Barnrätt
FRÅGA |Hejsan, 2008, fick ja ensamvårdnad om min son, och hans pappa fick ta insiativ till umgänge vilket aldrig har hänt, och nu är min son 15 år och hans pappa har börjat hpra av sig, har pappan rätt till umgänge även om min don vägrar?
Nora Tengnér |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). 6 kap. 15 § FB handlar om barnets rätt till umgänge med en förälder som barnet inte bor hos. Av paragrafen följer att barnet har rätt att umgås med sin förälder, och att föräldrarna gemensamt ska se till att barnets behov av umgänge med den andra föräldern tillgodoses. Av din fråga framgår dock att det inte är din son som vill träffa sin pappa utan tvärtom. Enligt 6 kap. 15 a § kan rätten på talan av en förälder som vill umgås med sitt barn besluta om umgänge mellan barnet och föräldern. Föräldrarna kan även avtala om ett umgänge med föräldern som barnet inte bor med. Avtalet ska i så fall vara skriftligt och godkänt av socialnämnden. Jag vill även lyfta 6 kap. 2 a § FB. Enligt den paragrafen ska barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge, och hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Eftersom din son är 15 år gammal talar det alltså för att man ska lägga stor vikt vid hans egen vilja angående umgänget. Sammanfattningsvis ska din sons ståndpunkt i frågan vara avgörande, och det din sons pappa kan göra är att väcka talan om att få umgänge med sin son. Även i det fallet kommer domstolen se till vad som är det bästa för din son. En god idé kan vara att vända sig till kommunen, de brukar kunna erbjuda hjälp och stöd i situationer som den här. Jag kan också rekommendera att höra av sig till Lawline via mail eller telefon om du önskar ytterligare rådgivning. Jag hoppas att jag kunnat förklara hur läget ser ut kring umgängesbestämmelserna även om jag inte kan ge ett klart svar på hur just er situation skulle bedömas av rätten. Det beror på att det är upp till domstolen hur de gör sin bedömning i varje enskilt fall. Stort lycka till,

Vad fäster domstolen vikt vid i fråga om barns boende?

2019-12-16 i Barnrätt
FRÅGA |Om vi är 2 vårdnadshavare som är oense om vart vårt 5åriga barn ska vara folkbokförd och gå i skolan. Skulle det i en rättsprocess ses till vilken adress som skulle vara för barnets och vårdnadshavarnas bästa eller skulle det bli att barnet står kvar på hemadressen? Detta gäller 2 vårdnadshavare som bor i samma kommun.
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över vad som ska ta hänsyn till vid när en domstol beslutar i frågan om vart ett barn ska bo när föräldrarna separerat. Folkbokföringen görs utefter vart barnet bor stadigvarande bor. Om barnet bor varannan vecka, varannan helg eller liknande, är barnet folkbokfört hos en av föräldrarna. Reglerna om barns boende finns i föräldrabalkens sjätte kapitel (FB). Domstols möjlighet att besluta över vart barnet ska boSom vårdnadshavare har både du och den andra föräldern rätt att väcka talan hos tingsrätten om att de ska besluta hos vem av er som barnet ska bo (FB 6 kap. 14 a §). Avgörande är vad som är bäst för barnetI alla frågor avseende barns vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande (FB 6 kap. 2 a §). Inga andra intressen ska ges företräde, t.ex. förälders intresse av att det ska vara rättvist mellan föräldrarna eller liknande, men det betyder inte att andra intressen in får beaktas. När domstolen bedömer frågan ska de titta på omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall domstolen särskilt fästa avseende vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (FB 6 kap. 2 a § andra stycket). Vidare ska hänsyn tas till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad (FB 6 kap. 2 a § tredje stycket). Någon särskild åldersgräns för när barnets vilja ska beaktas och i vilken grad finns inte, men generellt behöver domstolen inte beakta de allra minsta barnens vilja. Växelvist boendeEn utgångspunkt domstolen har är att barnet har ett behov med god och nära kontakt med båda föräldrar. Domstolen kan därför besluta att barnet ska bo växelvis hos föräldrarna, om detta är bäst för barnet. Ett växelvist boende förutsätter att föräldrarna har god samarbetsförmåga och att föräldrarna bor förhållandevis nära. Barnet ska inte behöva byta mellan olika förskolor och så vidare. Sammanfattande kommentarAvgörande i frågan kring vart barnet ska bo är alltså vad som är bäst för barnet i det enskilda fallet, där utgångspunkten att barnet har ett behov av en god och nära kontakt med båda föräldrar väger tungt. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Min son och mamman till hans barn kommer inte överens - vad ska vi göra?

2019-12-11 i Barnrätt
FRÅGA |Min son har ett barn på 2 år. Mamman skrev på ensam vårdnad med förklaring till min son att det kunde dom ändra sen. Nu har mamman hittat en ny och flyttat ut sen några månader. Dom började då direkt med att ha barnet varannan vecka som enligt mig och min son fungerat bra. Nu har mamman själv bestämt att han bara får träffa barnet ibland ,för mamman säger att barnet inte mår bra , att han är klängig. Men barnet har alltid blivit glad när pappan hämtat honom ,men ledsen då han lämnat, klamrat sig fast och vill inte släppa taget.Min son har bett om att ändra till gemensam vårdnad ,men då säger mamman att hon inte kan flytta hur /vart hon vill .vad ska vi göra. /orolig farmor
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Så tråkigt att höra att du är orolig. Jag hoppas att mitt svar kommer att vara dig till hjälp.Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så har mamman ensam vårdnad om barnet. Din son önskar gemensam vårdnad, medan barnets mamma vill fortsätta att ha ensam vårdnad. Vad jag förstår verkar de ha svårt att komma överens om hur ofta din son ska få träffa sitt barn. Därmed uppfattar jag din fråga som att du undrar vad som gäller i fråga om umgänge mellan din son och hans barn, samt vad din son kan göra för att vårdnaden om barnet ska bli gemensam. Jag utgår från att barnet bor med sin mamma eftersom det är hon som har vårdnaden. Jag kommer att hänvisa till föräldrabalken (FB) i mitt svar. Det är en lag som bland annat innehåller regler om vårdnad och umgänge mellan föräldrar och deras barn. Jag kommer även att hänvisa till socialtjänstlagen (SoL).Principen om barnets bästa är avgörandeTill att börja med vill jag beskriva principen om barnets bästa, eftersom den är av stor betydelse i er situation. Principen gäller enligt lag och innebär att barnets bästa ska vara avgörande i alla beslut som rör barnet (6 kap. 2 a § FB). Vad som anses vara ditt barnbarns bästa ska därmed gå före allt annat som kan ha betydelse, inklusive din sons önskan om umgänge och gemensam vårdnad. Barnets behov av en god kontakt med din son är en viktig utgångspunkt vid bedömningen av barnets bästa (6 kap. 2 a § andra stycket, andra punkten FB).Sammantaget bygger principen på att ditt barnbarn ska få det så bra som möjligt. Barnet har rätt till umgänge med din sonVad gäller då i fråga om umgänge mellan din son och hans barn? Jo – barnet har rätt till umgänge med din son, eftersom din son inte bor tillsammans med barnet (6 kap. 15 § första stycket FB). Din son och barnets mamma har ett gemensamt ansvar för att barnet ska få möjlighet till kontakt med din son (6 kap. 15 § andra stycket FB). Umgänget kan ske i form av att din son och barnet träffas, eller genom att de har kontakt på något annat sätt. Till exempel kan de prata med varandra i telefon eller genom ett videosamtal.Frågan om umgänge hör ihop med frågan om vårdnaden om barnet. Därför kommer jag nu att beskriva vad din son kan göra för att vårdnaden om barnet ska bli gemensam, samt koppla det till vad han kan göra för att få träffa barnet oftare. De lösningar som jag föreslår gäller alltså både vårdnaden och umgänget på samma gång. Kan få hjälp att komma överens genom samarbetssamtalI första hand kan din son vända sig till kommunen för att ta initiativ till så kallade samarbetssamtal med barnets mamma (5 kap. 3 § första stycket, första punkten SoL och 6 kap. 18 § FB). Vid sådana samtal kan han och barnets mamma få stöd i att komma överens om vårdnaden och umgänget. De kan även få hjälp med att ingå avtal om vad de har kommit fram till (6 kap. 17 a § första stycket samt 6 kap. 6 § och 6 kap. 15 a § tredje stycket FB). Ett avtal mellan din son och barnets mamma måste godkännas av socialnämnden, som avgör om avtalet anses stämma överens med barnets bästa (6 kap. 6 § tredje stycket och 6 kap. 15 a § tredje stycket FB). Det är socialnämnden i kommunen där barnet är folkbokfört som ska godkänna avtalet (6 kap. 17 a § andra stycket FB).Samarbetssamtalen är frivilliga, skyddade av sekretess och kostar ingenting.Din son kan väcka talan i tingsrättenI andra hand kan din son väcka talan i tingsrätten om vårdnaden och umgänget med barnet (6 kap. 5 § och 6 kap. 15 a § första stycket FB). Tingsrätten kommer då att fatta ett beslut med utgångspunkt i vad som bedöms vara barnets bästa (6 kap. 2 a § första stycket FB). Det är tingsrätten där barnet är folkbokfört som din son ska vända sig till (6 kap. 17 § första stycket FB). Han kan hitta rätt tingsrätt genom att söka på barnets postnummer på Sveriges domstolars hemsida.En domstolsprocess innebär alltid kostnader, vilket det är viktigt att din son är medveten om. Tanken är även att samarbetssamtal ska användas i första hand när två föräldrar inte kan komma överens. Därför kan domstolen komma att hänvisa din son och barnets mamma till att ha samarbetssamtal innan det blir aktuellt för domstolen att besluta om vårdnaden och umgänget (6 kap. 18 § andra stycket FB).Sammanfattning och rådDitt barnbarn har rätt till umgänge med din son enligt lag. Som utgångspunkt anses det vara förenligt med barnets bästa att hen har kontakt med sin pappa.Jag vill råda din son att i första hand kontakta kommunen för att försöka ordna samarbetssamtal med barnets mamma. Det finns förmodligen mer information om hur han ska gå till väga på kommunens hemsida. I andra hand kan din son väcka talan i tingsrätten, som då beslutar om vårdnaden och umgänget.På Sveriges domstolars hemsida kan ni läsa mer om samarbetssamtal och hur det kan gå till i tingsrätten vid en vårdnadstvist.Lawline har en egen juristbyrå som kan ge er vidare rådgivning. Våra jurister kan till exempel hjälpa din son om han bestämmer sig för att väcka talan angående vårdnaden och umgänget. Vid intresse kan han boka en tid på vår hemsida eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Vid fler funderingar är ni alltid välkomna att skicka in en ny fråga eller ringa till vår telefonrådgivning på 08-533 300 04.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och att allt kommer att ordna sig för er!Med vänliga hälsningar,

Vem ärver ett barns försäkringsersättning?

2019-12-07 i Barnrätt
FRÅGA |Vår minderåriga son har efter en svår olycka fått ett högt försäkringsbelopp utbetalt på sin barnförsäkring. Då beloppet är stort så får vi föräldrar inte förvalta pengarna utan det gör Överförmyndarenheten.Vår undran är vad som händer med vår sons pengar om han avlider?Fortsätter överförmyndaren att äga rätten till förvaltning av pengarna? Går pengarna tillbaka till försäkringsbolaget?Eller ärver vi i familjen pengarna?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att börja med att förklara varför beloppet förvaltas av Överförmyndarenheten. Reglerna för ett barns tillgångar finns i föräldrabalken (FB). När ett barn har större tillgångar finns det särskilda regler för att skydda barnets intressen. Om barnets tillgångar överstiger åtta prisbasbelopp (46 500*8=372 000) ska förvaltningen ske med överförmyndarens kontroll (13 kap 2 § FB). Tillgångarna ska då placeras på ett säkert sätt (13 kap 4–7 §§ FB). Om förvaltningen av ert barns tillgångar beror på det höga beloppet är det en förvaltning med särskild överförmyndarkontroll. Det är barnets tillgångar som förvaltas, i ert fall utgörs barnets tillgångar av försäkringsersättningen. Tillgångarna tillhör barnet och inte försäkringsbolaget. Om barnet dör och arvet ska fördelas är ärvdabalken (ÄB) tillämplig lag. Jag förutsätter att ni föräldrar är arvsberättigade (ÄB 1 kap 1 §). Som arvingar är ni också dödsbodelägare (18 kap 1 § ÄB). Efter dödsfall ska barnets tillgångar fördelas mellan de arvsberättigade. Den avlidnas tillgångar ska antecknas vid beloppet de uppgick till vid dödsfallet (20 kap 4 § ÄB). Tillgångarna ska förvaltas av dödsboet under tiden dödsboet utreds (18 kap 1 § ÄB). Detta innebär att Överförmyndarenhetens kontrolluppdrag upphör när dödsbodelägarna kan ta vid. Försäkringsersättningen kommer på så sätt att förvaltas av er som dödsbodelägare när dödsboet utreds. Finns inga bröstarvingar till ert barn kommer ni föräldrar att dela på arvet (2 kap 2 § ÄB).Sammanfattningsvis utgör försäkringsersättningen ert barns tillgångar. Tillgångarna förvaltas i nuläget under särskild överförmyndarkontroll. Om barnet som äger tillgångarna avlider kommer tillgångarna att förvaltas av dödsbodelägarna innan arvet fördelas. Finns inga bröstarvingar kommer ni föräldrar att dela på arvet.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vem av föräldrarna får vårdnaden då barnet föds?

2019-12-03 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Ska snart föda mitt första barn.Pappan till barnet valde att lämna relationen när hon låg i magen. Han har knappt hört av sig under denna tid. Endast två gånger. Han har även nu utgett sig om att han ska utredas för olika diagnoser. Och att han även hör röster och demoner. Han ska stå som pappa men måste jag ge honom vårdnad? Kan jag få ensam vårdnad ?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnaden om barn finns i föräldrabalken (FB). Det framgår inte av din fråga om du och pappan till ditt barn är gifta eller inte, och jag kommer därför svara på frågan utifrån båda dessa scenarier.Om du är gift med pappanOm föräldrarna är gifta med varandra då barnet föds står barnet automatiskt under vårdnaden av dem båda (6 kap. 3 § FB). Om du är gift med pappan till barnet kommer ni alltså automatiskt bli vårdnadshavare båda två då barnet föds. Om man har gemensam vårdnad och en, eller båda, vill förända det kan föräldrarna avtala om att den ena föräldern ska ha ensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Om föräldrarna inte kan komma överens om hur vårdnaden ska vara kan man vända sig till domstol och låta domstolen avgöra (6 kap. 5 § FB). Jag vet inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om du kommer kunna få ensam vårdnad på detta sätt. Men det kan vara bra att komma ihåg att om man går till domstol lägger man frågan helt och hållet i domstolens händer. Om du inte är gift med pappanRegeln att barnet automatiskt står under vårdnaden av båda föräldrarna då det föds gäller bara om föräldrarna är gifta med varandra. Om föräldrarna inte är gifta med varandra då barnet föds kommer mamman automatiskt få ensam vårdnad (6 kap. 3 § FB). Om du inte är gift med pappan till barnet kommer du alltså automatiskt få ensam vårdnad om barnet då det föds. Precis som jag skrev ovan kan föräldrarna avtala om att de istället vill ha gemensam vårdnad (6 kap. 6 § FB). Om detta är din situation och du inte önskar gemensam vårdnad är enda sättet för pappan att få det genom att han går till domstol med frågan (6 kap. 5 § FB). Precis som jag skrev ovan vet jag tyvärr inte tillräckligt mycket om er situation för att kunna svara på om pappan hade kunnat få framgång i en sådan tvist och därmed få gemensam vårdnad, eller om han skulle få ensam vårdnad. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,